Hoppa till innehållet

Gerhard Herzberg

Från Wikipedia
Gerhard Herzberg Nobelpristagare i kemi 1971
Född25 december 1904[1][2][3]
Hamburg[4]
Död3 mars 1999[1][2][3] (94 år)
Ottawa[5], Kanada
Medborgare iKanada, Tyskland och Nazityskland
Utbildad vidGöttingens universitet
Darmstadts tekniska universitet
Gelehrtenschule des Johanneums
Sysselsättningkemist, fysiker, universitetslärare
Befattning
Carleton Universitys kansler (1973–1980)[6]
ArbetsgivareDarmstadts tekniska universitet
Göttingens universitet
National Research Council
University of Saskatchewan
Universitetet i Bristol
Cornell University
University of Chicago
Yerkesobservatoriet
MakaLuise Hedwig Herzberg
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society (1951)
Henry Marshall Tory-medaljen (1953)[7]
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1958)
Bakerföreläsningen (1960)
Frederic Ives-medaljen (1964)[8]
Willard Gibbs-priset (1969)[9]
Faraday Lectureship Prize (1970)
Nobelpriset i kemi (1971)[10][11]
Linus Pauling Award (1971)[12]
Royal Medal (1971)
Chemical Institute of Canada Medal (1972)
Hedersdoktor vid Lavaluniversitetet (1979)[13]
Earle K. Plyler-priset för molekylär spektroskopi (1985)[14]
Fellow of the Royal Society of Canada
Medlem av American Physical Society
Companion av Kanadaorden
Royal Society Bakerian Medal
Redigera Wikidata

Gerhard Herzberg,[15] född 25 december 1904 i Hamburg, Tyskland, död 3 mars 1999 i Ottawa, Ontario, Kanada, var en tysk-kanadensisk kemist och fysiker verksam som forskare i Ottawa, Kanada.

År 1971 erhöll han Nobelpriset i kemi främst för sina undersökningar av de fria radikalerna.[16] Han invaldes 1981 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]
Minnesplakett på College Building, University of Saskatchewan

Herzberg var son till Albin H. Herzberg och Ella Biber.[17]Han hade en äldre bror, Walter, som föddes i januari 1904.[18] Herzberg började förskolan sent, efter att ha varit sjuk i mässling.[19] Gerhard och hans familj var ateister och höll detta faktum dolt.[18] Hans far dog 1914, vid 43 års ålder, efter att ha lidit av ödem och komplikationer på grund av ett tidigare hjärtfel. Herzberg utexaminerades från förskolan kort efter sin fars död.[20]

Inledningsvis övervägde Herzberg en karriär inom astronomi, men hans ansökan till Hamburg Observatory återvände och rådde honom att inte fortsätta en karriär inom området utan privat ekonomiskt stöd.[21] Efter att ha avslutat gymnasiet vid Gelehrtenschule des Johanneums fortsatte Herzberg sin utbildning vid Darmstadt University of Technology med hjälp av ett privat stipendium[21][22][23] och tog teknologie doktorsexamen under handledning av Hans Rau 1928.[21]

Vetenskapligt arbete

[redigera | redigera wikitext]

Herzbergs huvudsakliga arbete rörde sig inom atom- och molekylär spektroskopi. Han är välkänd för att använda dessa tekniker som bestämmer strukturerna hos diatomiska och polyatomiska molekyler, inklusive fria radikaler som är svåra att undersöka på något annat sätt, och för kemisk analys av astronomiska objekt.

Hans karriär inom vetenskapligt arbete kan sammanfattas med

  • 1928–1930 Postdoktoralt arbete vid University of Göttingen och Bristol University under James Franck, Max Born, John Lennard-Jones
  • 1930 Darmstadt Tekniska högskola: Privatdozent (föreläsare) och senior assistent i fysik
  • 1935 Gästprofessor, University of Saskatchewan (Saskatoon, Kanada)
  • 1936–1945 Professor i fysik, University of Saskatchewan
  • 1939 Ledamot av Royal Society of Canada
  • 1945–1948 Professor i spektroskopi, Yerkes Observatory, University of Chicago (Chicago, USA)
  • 1948 Direktör för avdelningen för ren fysik, Kanadas nationella forskningsråd
  • 1951 Ledamot av Royal Society of London[24]
  • 1957–1963 Vice ordförande för Internationella unionen för ren och tillämpad fysik
  • 1956–1957 Ordförande för Canadian Association of Physicists
  • 1960 ger Bakerianföreläsning vid Royal Society of London[24]
  • 1966–1967 Ordförande för Royal Society of Canada
  • 1968 Medlem av Kanadensiska Orden[24]
  • 1968 George Fisher Baker gästföreläsare i kemi vid Cornell University (Ithaca, USA)
  • 1969 Tilldelad Willard Gibbs-priset
  • 1969 Status som framstående forskare vid den rekombinerade avdelningen för fysik, vid National Research Council of Canada
  • 1970 Föreläsare av Chemical Society of London, mottar Faraday-medaljen
  • 1971 Nobelpriset i kemi "för hans bidrag till kunskapen om molekylers elektroniska struktur och geometri, särskilt fria radikaler"[25][24]
  • 1971 Royal Medal från Royal Society of London[24]
  • 1973-1980 Kansler vid Carleton University (Ottawa, Ontario, Kanada)
  • 1981 Grundande medlem av Världskulturrådet.[26]
  • 1992 Insvuren i drottningens riksråd för Kanada[24]

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Herzberg författade några klassiska verk inom spektroskopi, bland annat Atomic Spectra och Atomic Structure och det encyklopediska fyravolymsarbetet: Molecular Spectra and Molecular Structure, som ofta kallas spektroskopins bibel.[18] De tre volymerna om molekylärt spektra och molekylär struktur återutgavs av Krieger 1989, inklusive omfattande nya fotnoter av Herzberg. Volym IV i serien, "Constants of diatomic molecules" är ett rent referensverk, ett kompendium om kända spektroskopiska konstanter (och därmed en bibliografi av molekylär spektroskopi) av diatomiska molekyler fram till 1978.

  • Atomic Spectra and Atomic Structure. (Dover Books, New York, 2010, ISBN 0-486-60115-3)
  • The spectra and structures of simple free radicals: An introduction to molecular spectroscopy. (Dover Books, New York, 1971, ISBN 0-486-65821-X).
  • Molecular Spectra and Molecular Structure: I. Spectra of Diatomic Molecules. (Krieger, 1989, ISBN 0-89464-268-5)
  • Molecular Spectra and Molecular Structure: II. Infrared and Raman Spectra of Polyatomic Molecules. (Krieger, 1989, ISBN 0-89464-269-3)
  • Molecular Spectra and Molecular Structure: III. Electronic Spectra and Electronic Structure of Polyatomic Molecules. (Krieger, 1989, ISBN 0-89464-270-7)
  • Molecular Spectra and Molecular Structure IV. Constants of Diatomic Molecules, K. P. Huber and G. Herzberg, (Van nostrand Reinhold company, New York, 1979, ISBN 0-442-23394-9).

Utmärkelser och hedersbetygelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Herzbergs viktigaste utmärkelse var Nobelpriset i kemi 1971[16] och under presentationstalet noterades det att Herzberg vid tidpunkten för utmärkelsen "allmänt ansågs vara världens främsta molekylärspektroskopist".[27]

Herzberg hedrades med medlemskap eller stipendier av ett mycket stort antal vetenskapliga sällskap, fick många utmärkelser och hedersbetygelser i olika länder. NSERC Gerhard Herzberg Canada Gold Medal for Science and Engineering, Kanadas högsta forskningspris, inrättades till hans ära år 2000. Canadian Association of Physicists har också ett årligt pris som fått namn till hans ära. Herzbergs institut för astrofysik är uppkallat efter honom. Han blev medlem av International Academy of Quantum Molecular Science. Asteroiden 3316 Herzberg är uppkallad efter honom. 1964 tilldelades han Frederic Ives-medaljen av OSA. Vid Carleton University finns en byggnad som tillhör fysik- och matematik-/statistikavdelningarna uppkallad efter honom, Herzberg Laboratories. Herzberg valdes till ledamot av Royal Society (FRS) 1951.[15][28]

Huvudbyggnaden på John Abbott College i Montreal är uppkallad efter honom. Carleton University döpte Herzberg Laboratories byggnad efter honom. En offentlig park i College Park-området i Saskatoon bär också hans namn.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gerhard Herzberg, 20 november 2021.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Gerhard-Herzbergtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6d79rpf, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: herzberg-gerhard.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Херцберг Герхард”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1224729697749153-1, läst: 13 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, carleton.ca , läst: 3 september 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, rsc-src.ca .[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] läs online, www.optica.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] läs online, chicagoacs.org .[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] The Nobel Prize in Chemistry 1971, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] läs online, acspss.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] Liste complète des récipiendaires de 1864 à aujourd'hui, Lavaluniversitetet, läs online och läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b] Earle K. Plyler Prize for Molecular Spectroscopy & Dynamics (på engelska), American Physical Society, läs online, läst: 7 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  15. ^ [a b] Stoicheff, B. P. (2003). ”Gerhard Herzberg PC CC. 25 December 1904 - 3 March 1999”. Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society 49: sid. 179–195. doi:10.1098/rsbm.2003.0011. 
  16. ^ [a b] ”The Nobel Prize in Chemistry 1971”. The Nobel Prize in Chemistry 1971. Nobel Media. http://nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1971/. 
  17. ^ ”Gerhard Herzberg: The Person”. Gerhard Herzberg: The Person. GCS Research Society. http://www.science.ca/scientists/scientistprofile.php?pID=8&pg=3. 
  18. ^ [a b c] Stoicheff 2002.
  19. ^ Stoicheff 2002, s. 7.
  20. ^ Stoicheff 2002, s. 8.
  21. ^ [a b c] ”GERHARD HERZBERG”. GERHARD HERZBERG. GCS Research Society. http://www.science.ca/scientists/scientistprofile.php?pID=8&pg=3. 
  22. ^ Naransinham, N.A. and Ahmad, S.A. (1999). ”Gerhard Herzberg – An obituary”. Gerhard Herzberg – An obituary. Indian Institute of Science. http://www.iisc.ernet.in/currsci/aug25/articles38.htm.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200801002532/http://www.iisc.ernet.in/currsci/aug25/articles38.htm. Läst 6 januari 2022. 
  23. ^ ”Gerhard Herzberg”. Schola nostra. Gelehrtenschule des Johanneums. http://www.johanneum-hamburg.de/index.php/schola-nostra/schule-mit-geschichte/beruehmte-alumni/59-gerhard-herzberg.  Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  24. ^ [a b c d e f] Record Arkiverad 12 april 2021 hämtat från the Wayback Machine. at the Royal Society's archive
  25. ^ Laureates 1971 at nobelprize.org
  26. ^ ”About Us”. About Us. World Cultural Council. http://www.consejoculturalmundial.org/about-us/. 
  27. ^ ”Nobel Prize in Chemistry 1971 Award Ceremony Speech”. Nobel Prize in Chemistry 1971 Award Ceremony Speech. Nobel Media. http://nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1971/press.html. 
  28. ^ ”Minor Planet Center 3316 Herzberg” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3316. Läst 12 november 2023. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gerhard_Herzberg&oldid=56002877”