Hoppa till innehållet

Adolf Butenandt

Från Wikipedia
Adolf Butenandt Nobelpristagare i kemi 1939
Född24 mars 1903[1][2][3]
Bremerhaven[4], Tyskland
Död18 januari 1995 (91 år)
München[4]
BegravdWaldfriedhof[5]
NationalitetTysk
Medborgare iTyskland
Utbildad vidPhilipps-Universität Marburg
Göttingens universitet
SysselsättningBiokemist, politiker, kemist, universitetslärare
ArbetsgivareTübingens universitet
Göttingens universitet[4]
Gdańsks tekniska universitet
Kaiser Wilhelm-sällskapet
Münchens universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Philipps-Universität Marburg
Känd förKönshormonernas utforskande och feromonernas upptäckare.
Politiskt parti
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet
MakaErika Butenandt
Utmärkelser
Nobelpriset i kemi, 1939
Se lista
Redigera Wikidata

Adolf Butenandt, född den 24 mars 1903 i Bremerhaven, Kejsardömet Tyskland, död den 18 januari 1995 i München, Tyskland, var en tysk biokemist. Nobelpristagare i kemi 1939. Han utsågs till maj månads kemist under kemiåret 2011[6].

Utbildning och arbete

[redigera | redigera wikitext]

Butenandt utbildade sig först vid universitetet i Marburg och därefter vid Göttingens universitet där han fick sin doktorsgrad 1927. Därefter började han jobba först vid Göttingens universitet och sedan vid institutet för teknologi i Danzig, för att slutligen bli direktör på biokemiavdelningen vid Kaiser Wilhelm-institutet i Berlin 1936. När institutet flyttade från Berlin 1945 fick han posten som professor vid Eberhard Karls universitet i Tübingen som han behöll till 1956 då hans institut flyttades till Martinsried utanför München, till Max Planck Institute of Biochemistry som grundades det året[7]. Även där blev han professor.[8]

Butenandt tog över presidentskapet i Max Planck-sällskapet mellan åren 1960-72, efter Otto Hahn.

År 1939 erhöll han Nobelpriset i kemi med motiveringen "För hans arbete med könshormoner". Priset delade han med ungraren Leopold Ruzicka.[6]

Butenandt tvingades av nazistregeringen att tacka nej till priset, men fick mottaga medaljen och diplomet 1949 istället, dock fick han inte pengarna.[8]

1929 lyckades Butenandt isolera könshormonet östron tillsammans med sin blivande fru Erika.[9] Därefter isolerade han många fler könshormoner, till exempel androsteron, i kristalin form, som han sedan gjorde testosteron från. Han isolerade även progesteron från corpus luteum.

Det är mycket tack vare Butenandts arbete som massproduktion av kortison numera finns.[6]

Bombykol

Butenandt var även först med att forska inom det område som senare skulle kallas för feromoner. Hans forskargrupp lyckades genom att dissekera 500 000 nykläckta silkesfjärilshonor av arten Bombyx mori och ta ut den doftproducerande körteln i bakkroppen extrahera fram ämnet bombykol. Efter intensivt isolerings- och identifieringsarbete fick de slutligen fram 10 mg av ämnet, som var en dubbelomättad 16 kol lång alifatisk alkohol [10].

Butenandt var med i nazistpartiet (medlemsnummer 3716562), som alla andra i högre befattningar, vilket han blev samma år som han blev direktör för Kaiser Wilhelm-institutet, 1936. Han utförde en hel del forskning där han ansökte medel genom att märka det som kriegswichtig ("viktigt för militärt ändamål"), vilket var det gängse sättet att göra för att lyckas få anslag under kriget till sin forskning. På detta sätt överdrev han sin forsknings betydelse för att kunna fortsätta med den typ av forskning han förespråkade: "En ren vetenskap, opartisk och oberoende av politiken."[11] Utifrån detta perspektiv kan han inte ha varit en sann nazist, även om han erhöll Krigsförtjänstkorset 6 juni 1942. Vad som däremot talar för att han kan ha gjort en del forskning till nazisterna som kan vara oetiskt är att han vid krigsslutet förstörde institutets alla filer som var märkta Geheime Reichssache (topphemligt). Anledningen till detta kan vara att han blivit beordrad att se till att viss forskning inte kom i fiendens händer. Bortsett från det så ger de över 80 hyllmetrarna med papper och forskning av Butenandt i Max-Planck-Institutets arkiv en heltäckande beskrivning av forskaren.[11]

Adolf Butenandt gifte sig 1931 med Erika Ziegner, och tillsammans fick de sju barn.[6]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Adolf-Butenandttopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: butenandt-adolf-friedrich-johann.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00129600030866.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 117207, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 177636639, läs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d] ”The Nobel Prize in Chemistry 1939”. The Nobel Prize in Chemistry 1939. nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1939/index.html. Läst 13 oktober 2011. 
  7. ^ ”Max Planck Institute of Biochemistry”. Max Planck Institute of Biochemistry. Max Planck Institute of Biochemistry. Arkiverad från originalet den 26 april 2012. https://web.archive.org/web/20120426200113/http://www.biochem.mpg.de/en/institute/index.html. Läst 15 oktober 2011. 
  8. ^ [a b] ”Adolf Butenandt”. Encyclopædia Britannica. Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/86456/Adolf-Butenandt. Läst 13 oktober 2011. 
  9. ^ Proctor, Robert N.. ”ADOLF BUTENANDT (1903–1995)”. NOBELPREISTRÄGER, NATIONALSOZIALIST UND MPG-PRÄSIDENT, EIN ERSTER BLICK IN DEN NACHLASS. Max-Planck-Institut für Wissenschaftsgeschichte. http://www.mpiwg-berlin.mpg.de/KWG/Ergebnisse/Ergebnisse2.pdf. Läst 13 oktober 2011. 
  10. ^ ”Maj: Adolf Butenandt - anfader till forskningen om feromoner”. kth.se. KTH. Arkiverad från originalet den 14 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120114034415/http://www.kth.se/che/kemi2011/tema/kemmaj-1.85486. Läst 15 oktober 2011. 
  11. ^ [a b] Proctor, Robert. ”ADOLF BUTENANDT (1903–1995)”. NOBELPREISTRÄGER, NATIONALSOZIALIST UND MPG-PRÄSIDENT, EIN ERSTER BLICK IN DEN NACHLASS. Max-Planck-Institut für Wissenschaftsgeschichte. http://www.mpiwg-berlin.mpg.de/KWG/Ergebnisse/Ergebnisse2.pdf. Läst 15 oktober 2011. 
  12. ^ läs online, en.gdch.de .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, en.gdch.de .[källa från Wikidata]
  14. ^ The Nobel Prize in Chemistry 1939 (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 6 januari 2019.[källa från Wikidata]
  15. ^ The Nobel Prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 6 januari 2019.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, en.gdch.de .[källa från Wikidata]
  17. ^ Ehrendoktoren (på tyska), Graz universitet, läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ [a b c] Curriculum Vitae Prof. Dr. Adolf F. J. Butenandt (på tyska), Vetenskapsakademien Leopoldina, läs online.[källa från Wikidata]
  19. ^ Adolf Butenandt (på tyska), Pour le Mérite för vetenskap och konst, läs online.[källa från Wikidata]
  20. ^ Adolf Butenandt, Prof. Dr. (på engelska), Wiens universitet, läs online, läst: 6 januari 2019.[källa från Wikidata]
  21. ^ Orden und Ehrenzeichen an ehemalige in- und ausländische Regierungsmitglieder und sonstige Persönlichkeiten (10542/AB), parlament.gv.at, s. 166, läs online.[källa från Wikidata]
  22. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 57, läs online.[källa från Wikidata]
  23. ^ Georges Dillemann, Les docteurs honoris causa de l'Université René-Descartes présentés par la Faculté de Pharmacie de Paris, Persée (på engelska), 290, Revue d'Histoire de la Pharmacie, 1991, s. 283-288, 10.3406/pharm.1991.3178, Persée artikel-ID: pharm_0035-2349_1991_num_79_290_3178, läst: 23 juni 2024.[källa från Wikidata]
  24. ^ Orden und Ehrenzeichen an ehemalige in- und ausländische Regierungsmitglieder und sonstige Persönlichkeiten (10542/AB), parlament.gv.at, s. 972, läs online.[källa från Wikidata]
  25. ^ läs online, pg.edu.pl , läst: 10 oktober 2020.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]