Hoppa till innehållet

Oscar Bergström

Från Wikipedia
Oscar Bergström
Oscar Bergström, sångare vid Kungliga Operan 1896–97.
Födelsedatum18 juli 1874
FödelseortStockholm
Dödsdatum14 november 1931 (57 år)
DödsortStockholm
MakaSvea Lundh
BarnGösta Bergström
Ivar Hallbäck
SläktingarAlfred Bergström (bror)
Genreropera, operett
Rollbasbaryton
År som aktiv18961931
ArtistsamarbetenTre trallande pojkar

Oscar Bergström, född 18 juli 1874 i Stockholm, död 14 november [1] 1931 på samma plats, var en svensk opera- och operettsångare (basbaryton) och skådespelare. Han var bror till konstnären Alfred Bergström.

Oscar Bergström som Blasius i operetten Skytte-LisaOscarsteatern 1907.

Bergström studerade sång för Ivar Christian Hallström och debuterade som Lothario i MignonKungliga teatern 1896, där han var anställd 1897–1899. Han övergick sedan till operetten och engagerades av Albert Ranft 1899, och blev kvar hos honom till 1912. Därefter hade han uteslutande gästspelsengagemang.

Han medverkade på vad som räknas som den första grammofoninspelningen för en svensk publik. I Berlin i augusti 1899 sjöng Oscar Bergströms terzett (tre sångare) in bland annat folkvisan Till Österland vill jag fara.[2] I början av 1920-talet medverkade han i sångtrion Tre trallande pojkar.

Han gifte sig 1901 på restaurang Riche i Stockholm [3] med Svea Karolina Lundh, och var far till sångarna Gösta Bergström och Ivar Hallbäck.

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1903 Läderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée
Vasateatern[4]
1905 d'Artagnan d'Artagnan
Louis Varney, Paul Verrier och Jules Prével
Östermalmsteatern[5]
John Styx Orfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Östermalmsteatern[6]
1906 Baron Barbacco di Hugghimano Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[7][8]
1907 Kronow Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Axel Bosin Oscarsteatern[9]
Talismanen, eller De bägge rödhåriga
Johann Nestroy
Oscarsteatern[10]
Hoffmans äventyr
Jacques Offenbach, Jules Barbier och Michel Carré
Emil Linden Oscarsteatern[11]
Blasius Skytte-Lisa
Edmund Eysler och Karl Lindau
Oscarsteatern[12]
MacFarlane Surcouf
Robert Planquette och Henri Chivot
Oscarsteatern[13]
Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Oscarsteatern[14]
1908 Doktor Folke Läderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée
Oscarsteatern[15]
1909 Baron Ravicz Fortunas gunstling
Karl Gilck
Carl Barcklind Oscarsteatern[16]
1910 Greve Homonay, överste Zigenarbaronen
Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer
Oscarsteatern[17]
1911 Menelaus Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[18]
Baumgarten Det stora geniet
Edmund Eysler och Felix Dörmann
Carl August Söderman Oscarsteatern[19]
1912 Baron Barbacco di Huggimano Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Albert Ranft Oscarsteatern[20]
  • Gramophone 1899 : the first Gramophone recordings in Sweden. CD. Sterling CDB 1700-2, CDB 1701-2. 2006. – Innehåll: 20. Porterlied ur Martha = Lasst mich euch fragen (Flotow) ; 21. Stjärnklart (Josephson) ; 22. Min sång (Hallström) ; 23. Jag är ung (Hallström) ; 24. Jätten (Wennerberg, Tegnér) ; 31. Afsked (Wennerberg) ; 33. Hvita rosor (Körling, Melin) ; 47. Ädla skuggor, vördade fäder = Gustaf Wasa. Gustafs hymn (Naumann, Kellgren) ; 49. Mandom, mod och morske män (Dybeck) ; Tänker du att jag förlorade är (traditionell) ; 61. Slummersång = Lotharios vaggsång (Ur: Mignon) (Ambroise, Hedberg) ; 64. Mina lefvnadstimmar stupa (Gustav, prins av Sverige, 1827–1852, Wallin).
  1. ^ Dödsannons publicerad i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet 15 november 1931 sid.2
  2. ^ Block, Eva; Lundahl, Britt-Marie; Sidén, John-Olov (1998). Från fonografer och stumfilm till multimedier och satellit : om vad vi hört och sett via bandat ljud och rörliga bilder under det senaste seklet!. Stockholm: Arkivet för ljud och bild. sid. 7. Libris 9592579 
  3. ^ Det 200:e bröllopet i Dagens Nyheter 7 juni 1901 sid.2
  4. ^ ”Teater, konst, litteratur: Teatrarnes spellistor m. m.”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 september 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-22/12015A/2. Läst 4 augusti 2019. 
  5. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  6. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  7. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-05/13157a/3. Läst 27 juli 2015. 
  8. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  9. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  10. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015. 
  11. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-16/13462A/3. Läst 26 juli 2015. 
  12. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-29/13475A/3. Läst 26 juli 2015. 
  13. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508011743/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 29 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-29/13506B/2. Läst 26 juli 2015. 
  15. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 28 (11): sid. 85. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508004818/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1908_no_11.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  16. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (18): sid. 138. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613131956/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_18.pdf. Läst 8 juni.  Arkiverad 13 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ ”'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016. 
  18. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-04/14605/9. Läst 2 augusti 2015. 
  19. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 31 (18): sid. 142. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630015038/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_18.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Diskografier

[redigera | redigera wikitext]

Strömmande ljud

[redigera | redigera wikitext]