1931
1931 (MCMXXXI) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Händelser
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 8 januari – Den svenske författaren Hjalmar Bergman jordfästs efter att ha avlidit, 47 år gammal [1].
- 12 januari – 34 000 textilarbetare i Sverige strejkar i två månader då arbetsgivarna sänkt lönerna med minst 10 % [2].
- Januari – All-Asian Women's Conference, Asiens första internationella kvinnokonferens, hålls i Lahore i Indien.
Februari
[redigera | redigera wikitext]- 5 februari – Den brittiske racerföraren Captain Cambell slår hastighetsrekord för markfordon med 398,038 kilometer i timmen vid tävlingar i Floridas Daytona Beach [3].
- 17 februari – Polismästaren i Stockholm förbjuder Adolf Hitler och Joseph Goebbels att tala vid ett offentligt svenskt nazistmöte [4].
- 18 februari – Den kroatiske albanologen Milan Šufflay mördas av den jugoslaviska säkerhetspolisen.[5]
- 27 februari – Marika Stiernstedt blir ordförande i Sveriges författareförening [6].
Mars
[redigera | redigera wikitext]- Mars – Den svenska Cypernexpeditionen återvänder till Stockholm med 10.000-tals föremål.
- 31 mars – 5 000 personer omkommer vid en jordbävning i Nicaragua [7].
April
[redigera | redigera wikitext]- 14 april – Kung Alfonso XIII abdikerar efter republikanska framgångar vid kommunalvalen och lämnar Spanien [3].
- 30 april – Kanton i Kina intas av soldater som gjort uppror mot Chiang Kai-shek, striden mot kommunisterna hårdnar [6].
Maj
[redigera | redigera wikitext]
- 1 maj – Empire State Building i New York invigs.
- 3 maj – Andrémuseet i Gränna invigs [3].
- 7 maj – Med sitt flygplan lyckas svensken Albin Ahrenberg undsätta saknade brittiske vetenskapsmannen Augustine Courthald i Grönland [3].
- 11 maj – Fritz Langs film M med Peter Lorre har biopremiär [6].
- 13 maj – Strejkbrytare anländer till Lunde i Ådalen. Några av dem misshandlas ombord på ångaren Milos vid Sandvikens massafabrik av strejkande arbetare, varför landshövdingen beslutar att inkalla militär.
- 14 maj – Svensk militär skjuter ihjäl fem personer vid en demonstration i Lunde i Ådalen, Sverige [3], vilket leder till demonstrationer runtom i Sverige [3].
- 15 maj – Militären dras bort från Lunde, Sverige och arbetarna får sköta ordningen.
- 19 maj – Kravaller utbryter i Stockholm till följd av Ådalshändelserna; bland annat ses en banderoll med textningen "Ner med mördarregeringen".
- 21 maj – De döda i Ådalshändelserna i Sverige begravs, varvid man klockan tolv håller fem minuters tystnad i hela Sverige.
- 26 maj – Justitiekanslern åtalar flera svenska tidningar för smädelse efter Ådalshändelserna. Bland annat har regeringen kallats "mördarregering" [4].
- 28 maj – Auguste Piccard slår höjdrekord med luftballong. Han kommer 16.000 meter upp i stratosfären.
- 29 maj – Damfriidrottstävlingen Olimpiadi della Grazia inleds i Florens, 11 nationer deltar, till 31 maj
Juni
[redigera | redigera wikitext]- 7 juni – Tycho Brahe-museet invigs på Ven [1].
- 14 juni – 45 personer omkommer då ett franskt turistfartyg kantrar i storm utanför Saint-Nazaire, Frankrike [8].
- 23 juni – Wiley Post och Harold Gatty startar från Roosevelt Field, Long Island i ett försök att flyga Jorden runt i enmotorigt flygplan.[9]
- 28 juni – Norrmän ockuperar en del av östra Grönland. Danmark drar tvisten inför internationella domstolen i Haag [10].
- 30 juni – Varbergs fästning upphör att vara fängelse och fångarna flyttas till Halmstad.
Juli
[redigera | redigera wikitext]- 9 juli – Södra Sverige drabbas av en orkan, som fäller 1,3 miljoner träd i Kalmar län [7].
- 13 juli – Den tyska bankkrisen når sin kulmen, och det internationella betalningssystemet rasar samman, delvis som följd av den internationella bankkrisen [3]. De tyska börserna och bankerna stängs, och flera av USA:s banker går i konkurs.
- 16 juli – Abessiniens konstitution antas [11].
- 21 juli – Ådalskommissionen anser i sin rapport att dödsskotten berodde på otydliga order och missförstånd [4]. Ingen arbetare verkar enligt rapporten ha varit beväpnad [1].
Augusti
[redigera | redigera wikitext]- 12 augusti – Floden Yangtze i Kina svämmar över och 23 miljoner människor evakueras från sina hem [3].
- 15 augusti – Ny rapport visar att antalet arbetslösa i Tyskland är 4,8 miljoner i antalet [3].
- 23 augusti – Harry Persson förlorar på teknisk knockout i första ronden mot norrmannen Otto von Porat, och slutar tävlingsboxas.[6].
- 28 augusti – Efter kraftiga kursfall försäkrar Ivar Kreuger att hans världskoncern fortfarande är stark [4].
- 31 augusti – Enligt den svenska arbetslöshetsutredningen ökar arbetslösheten snabbt och uppgår nu till 12,8% av de fackligt anslutna [4].
September
[redigera | redigera wikitext]
- 1 september – Gösta Ekman d.ä. och Zarah Leander har huvudrollerna när Glada änkan har premiär på Konserthusteatern i Stockholm [6].
- 18 september – Japansk-kinesisk militär konflikt, när japanska soldater kommer in i Manchuria, vars norra provinser hävdas av Japan.[3]
- 19 september – Det sista numret av tidningen Stockholms Dagblad (grundad 1824) utkommer.
- 23 september
- Storbritannien avskaffar guldmyntfoten.
- Erik Wellander utnämns till professor i tyska vid Stockholms högskola och blir därmed skolans första professor i annat språk än svenska [1].
- 24 september – Carl Milles staty Poseidon invigs på Götaplatsen i Göteborg [3].
- 27 september – På grund av den ekonomiska krisen förs mängder av guld ut ur Sverige, varför guldmyntfoten upphävs av Sveriges riksbank. Därmed devalveras den svenska kronan [3].
Oktober
[redigera | redigera wikitext]- 1 oktober – Kvinnlig rösträtt införs i Spanien [10].
- 24 oktober
- I USA döms gangsterledaren Al Capone till elva års fängelse och 50 000 US-dollar i böter för skattebrott [3].
- En högerextrem hemlig skyddskår, Munckska kåren, utrustad med illegala vapen, avslöjas och upplöses snabbt [4].
- 27 oktober – Storbritannien går till parlamentsval. Den nationella koalitionsregeringen får en stor majoritet, till övervägande delen bestående av Conservative Partys ledamöter. Labour går kraftigt tillbaka, delvis på grund av partiets delning mellan det officiella Labour och premiärminister Ramsay MacDonalds National Labour Party.
November
[redigera | redigera wikitext]- 3 november – Scoutkåren Mälarscouterna bildas i en källarlokal i Ålsten.
- 7 november – Föreningen Unga Örnar, för riktigt unga socialdemokrater, bildas.
- 20 november – 42 personer omkommer vid gruvolycka i Storbritannien [8].
December
[redigera | redigera wikitext]- 5 december – Kristus Frälsarens katedral i Moskva mineras och sprängs på order av Stalins minister Kaganovitj.
- 10 december – Den under året avlidne svenske författaren Erik Axel Karlfeldt får Nobelpriset i litteratur postumt [3]. Hans maka fru Gerda Karlfeldt kommer och hämtar priset [1].
- 12 december – Den dittills största stölden av pengar i Sverige upptäcks. 500 000 SEK har stulits ur ett kassaskåp i ett uppbördskontor i Stockholm [1].
- 31 december – Vid nyårsfirandet på Skansen läses inte dikten Nyårsklockan utan Skansenchefen Lindblom håller istället ett högtidstal.
Okänt datum
[redigera | redigera wikitext]- British Union of Fascists bildas
- Moderskapsförsäkringen införs i Sverige, vilket innebär sjukpenning för kvinnor.
- Svenska antisemitiska föreningen upplöses.
- Den svenska socialdemokratiska partistyrelsen tillsätter en kommitté som skisserar upp den nya socialdemokratiska krispolitiken.
- Elektrifieringen av Södra stambanan inleds.
- Den svenska regeringen beviljar tre miljoner till beredskapsarbeten.
- Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV), som ska arbeta för jämställdhet, fred och solidaritet, tillkommer ur det tidigare Frisinnade kvinnor (grundat 1914) som ett partipolitiskt obundet vänsteralternativ.
- Birger Furugård bildar Svenska nationalsocialistiska partiet (SNSP).
- Det svenska Apotekstjänstemannaförbundet bildas.
- De anställdas centralorganisation (DACO) bildas, som en samorganisation av yrkesföreningar för svenska tjänstemän.
- Statlig inköpsgaranti för svensk brödsäd införs och importen av vete och råg monopoliseras genom svenska spannmålsföreningen.
- Sverige blir medlem i Internationella Kriminalpoliskommissionen (Interpol) med säte i Wien.
- Svensken Johannes Kolmodin anländer till Abessinien (nuvarande Etiopien) som politisk rådgivare åt kejsaren Haile Selassie.
- I skriften Världskrig hotar förutspår Erich Ludendorff ett kommande världskrig vilket kommer att leda till Tysklands fullkomliga nederlag, och han kallar där Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet för folkfördärvare.
- Svenska Amerika Linien målar om sina fartyg från svart till vitt, eftersom man alltmer har börjat kryssa i tropiska farvatten.
- Jussi Björling får sitt genombrott utanför Sverige, när han uppträder på Tivoli i Köpenhamn.
- I Sverige förstatligas småskoleseminarierna.
- DACO bildas i Sverige [12].
- Medicinalstyrelsen i Sverige griper in för att få stopp på 1920-talets kokainvåg [13].
- Ångermanlands Sportfiskeklubb (ÅSK) bildas.
Födda
[redigera | redigera wikitext]Första kvartalet
[redigera | redigera wikitext]- 5 januari – Robert Duvall, amerikansk skådespelare.
- 7 januari
- Mack Mattingly, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator 1981–1987.
- Pierina Morosini, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
- 8 januari – Barbro Larsson, svensk skådespelare och regissör.
- 14 januari – Iréne Gleston, svensk skådespelare.
- 17 januari
- James Earl Jones, amerikansk skådespelare.
- Douglas Wilder, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1990–1994.
- 19 januari – Tippi Hedren, amerikansk skådespelare och fotomodell.
- 22 januari – Sam Cooke, amerikansk sångare och låtskrivare.
- 25 januari – Stikkan Anderson, svensk textförfattare, musikförläggare, affärsman, manager för popgruppen Abba.
- 29 januari – Ferenc Mádl, ungersk politiker, president från 2000.
- 1 februari – Boris Jeltsin, rysk president 1991–1999.
- 2 februari
- Walter Burkert, schweizisk professor, forskare i grekisk religion och kult.
- Dries van Agt, nederländsk politiker.
- 4 februari – Isabel Perón, president i Argentina 1974–1976.
- 6 februari
- Mamie van Doren, amerikansk skådespelare.
- Rip Torn, amerikansk skådespelare.
- 8 februari – James Dean, amerikansk skådespelare.
- 9 februari
- Josef Masopust, tjeckoslovakisk fotbollsspelare.
- Robert Morris, amerikansk konstnär inom minimalismen.
- Carl-Eiwar Carlsson, svensk programledare.
- 12 februari – Göran Graffman, svensk regissör och skådespelare.
- 13 februari – Tore Bengtsson, svensk skådespelare.
- 15 februari – Claire Bloom, brittisk skådespelare.
- 18 februari – Toni Morrison, amerikansk författare, nobelpristagare.
- 19 februari – Camillo Ruini, italiensk kardinal.
- 24 februari – James Abourezk, amerikansk demokratisk politiker, senator 1973–1979.
- 26 februari – Robert Novak, amerikansk journalist.
- 28 februari – Peter Alliss, engelsk golfspelare, TV-kommentator, författare och golfbanearkitekt.
- 2 mars
- Michail Gorbatjov, rysk politiker, president 1990–1991, nobelpristagare.
- János Sebestyén, ungersk pianist.
- 4 mars – Sonya Hedenbratt, svensk jazzsångerska, skådespelare och revyartist.
- 5 mars – Barry Tuckwell, australiensisk-brittisk valthornist.
- 9 mars – Thore Skogman, svensk kompositör och artist.
- 11 mars
- Gunlög Hagberg, svensk skådespelare.
- Rupert Murdoch, australisk miljardär och tidningsman.
- 14 mars – Sten Wickbom, svensk socialdemokratisk politiker, justitieminister 1983–1987.
- 18 mars – Howard Coble, amerikansk republikansk politiker.
- 21 mars – Richard Ratsimandrava, president på Madagaskar 1975.
- 22 mars – William Shatner, kanadensisk skådespelare, författare, producent, filmregissör och musiker.
- 23 mars – Sonja Stjernquist, svensk operett- och musikalsångerska (sopran) och skådespelare.
- 29 mars – Arne Selmosson, svensk fotbollsspelare.
Andra kvartalet
[redigera | redigera wikitext]- 2 april – Gudrun Anderson, svensk sångtextförfattare.
- 7 april – Daniel Ellsberg, amerikansk fredsaktivist.
- 9 april – Andreas von Mirbach, tysk officer och diplomat.
- 10 april – Cilla Ingvar, svensk revyartist.
- 11 april – Luís Cabral, president i Guinea-Bissau 1974-1980, landets förste president.
- 13 april – Beverley Cross, brittisk pjäs- och manusförfattare.
- 15 april
- Ulf Qvarsebo, svensk skådespelare.
- Tomas Tranströmer, svensk författare, poet [4].
- 17 april – Malcolm Browne, amerikansk journalist och fotograf.
- 23 april – Arne Ljungqvist, svensk höjdhoppare och dopingjägare.
- 24 april – Lennart Haag, mångfaldig svensk mästare i biljard.
- 25 april – Erna Groth, svensk skådespelare, sångare och scripta.
- 28 april – Eva Seeberg, norsk-svensk journalist, författare och manusförfattare.
- 1 maj – Torsten Sjöholm, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 4 maj – Bruce Haack, kanadensisk musiker, föregångare inom elektronisk musik.
- 6 maj – Willie Mays, amerikansk basebollspelare.
- 7 maj – Ingvar Wixell, svensk operasångare (baryton).
- 10 maj – Ettore Scola, italiensk manusförfattare och filmregissör.
- 13 maj – Jim Jones, amerikansk sektledare.
- 16 maj – K. Natwar Singh, indisk författare och politiker, utrikesminister från 2004.
- 17 maj – Marshall Applewhite, ledare för självmordssekten Heaven's Gate.
- 18 maj – Don Martin, amerikansk serietecknare.
- 19 maj
- Alfred Schmidt, tysk filosof, aktiv inom Frankfurtskolan.
- David Wilkerson, amerikansk pastor, ledare för Times Square Church i New York.
- 26 maj – Sven Delblanc, svensk författare [4].
- 27 maj – Faten Hamama, egyptisk skådespelare.
- 1 juni – Lennart Atterling, svensk redaktör, kortfilmsregissör och skådespelare.
- 2 juni – Eric Krönmark, svensk moderat politiker, försvarsminister.
- 5 juni – Jacques Demy, fransk regissör.
- 6 juni – Rolf Bengtsson, svensk skådespelare.
- 7 juni – Okot p'Bitek, ugandisk författare.
- 12 juni
- Fredrik Ohlsson, svensk skådespelare.
- Siv Widerberg, svensk författare, journalist och lågstadielärare.
- 13 juni – Irvin D. Yalom, amerikansk läkare, psykoterapeut och författare.
- 16 juni – Robert Freeman Smith, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1983–1995 och 1997–1999.
- 18 juni – Klaus Wunderlich, tysk musiker.
- 20 juni
- Martin Landau, amerikansk skådespelare.
- Ingemar Simonsson, svensk präst och debattör.
- 21 juni – Margaret Heckler, amerikansk republikansk politiker.
- 23 juni
- Mona Krantz, svensk radiokvinna.
- Ola Ullsten, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet 1978–1983, Sveriges statsminister 1978–1979, ambassadör [4].
- 25 juni – Vishwanath Pratap Singh, indisk politiker, regeringschef 1989-1990.
- 28 juni – Hans "Hasse" Alfredson, svensk regissör, författare, komiker och svensk skådespelare [4].
Tredje kvartalet
[redigera | redigera wikitext]- 1 juli
- Leslie Caron, fransk skådespelare.
- Seyni Kountché, före detta president i Niger.
- 2 juli – Frank Williams, brittisk skådespelare.
- 5 juli – James 'Jimmy the Gent' Burke, irländsk-amerikansk gangster.
- 7 juli – David Eddings, amerikansk författare.
- 10 juli – Thord Carlsson, svensk radioman.
- 14 juli – Michael Meschke, svensk marionettist och teaterchef.
- 20 juli – Karin Ahrland, svensk politiker och ambassadör.
- 23 juli
- Lennart Aspegren, svenskt kansliråd på budgetdepartementet 1978–1979, FN-domare och skådespelare.
- Gunnar Cyrén, svensk silversmed, glaskonstnär och industridesigner.
- Arata Isozaki, japansk arkitekt.
- Jan Troell, svensk filmregissör.[4]
- 30 juli – Håkan Winberg, svensk moderat politiker, justitieminister 1979–1981.
- 1 augusti – Bo Holmqvist, svensk TV-redaktör, nyhetsankare i Aktuellt 1964–1970.
- 5 augusti – Mona Åstrand, svensk skådespelare.
- 9 augusti – Mario Zagallo, brasiliansk fotbollsspelare och fotbollstränare.
- 11 augusti – Jane Friedmann, svensk skådespelare.
- 12 augusti
- Kalle Sändare, svensk komiker och telefonskämtare
- Bengt Gillberg, svensk skådespelare.
- 18 augusti – Kjell-Olof Feldt, svensk socialdemokratisk politiker, finansminister 1982–1990.
- 21 augusti – Barry Foster, brittisk skådespelare.
- 23 augusti – Lars Görling, svensk författare, regissör och manusförfattare.
- 24 augusti – Jörgen Cederberg, svensk radioproducent och regissör.
- 25 augusti – Peter Gilmore, brittisk skådespelare (Onedinlinjen).
- 30 augusti – Jack Swigert, amerikansk astronaut.
- 4 september – Mitzi Gaynor, amerikansk skådespelare, sångerska och dansös.
- 6 september – Sander Levin, amerikansk demokratisk politiker.
- 8 september – Sangrid Nerf, svensk skådespelare.
- 10 september – Philip Baker Hall, amerikansk skådespelare.
- 12 september – Ian Holm, brittisk skådespelare.
- 13 september – Staffan Burenstam Linder, svensk moderat politiker och nationalekonom, Sveriges handelsminister 1976–1978 och 1979–1981 samt europaparlamentariker 1995–2000.
- 16 september – Jan Johansson, svensk pianist och kompositör.
- 17 september – Anne Bancroft, amerikansk skådespelare.
- 21 september – Larry Hagman, amerikansk skådespelare.
- 23 september – Ignatius Acheampong, president i Ghana 1972-1978.
- 29 september – Anita Ekberg, svensk skådespelare.
- 30 september – Angie Dickinson, amerikansk skådespelare.
Fjärde kvartalet
[redigera | redigera wikitext]- 1 oktober – John Vikström, finsk ärkebiskop 1982–1998.
- 2 oktober – Björn Lindroth, svensk regissör, manusförfattare, konstnär och sångtextförfattare.
- 7 oktober – Desmond Tutu, sydafrikansk ärkebiskop, nobelpristagare.
- 12 oktober – Ole-Johan Dahl, norsk datavetare.
- 13 oktober – Raymond Kopa, fransk fotbollsspelare.
- 15 oktober – Abdul Kalam, indisk vetenskapsman, flygingenjör och president från 2002.
- 19 oktober – John le Carré, brittisk författare.
- 20 oktober – Mickey Mantle, amerikansk basebollspelare.
- 2 november – Paolo Portoghesi, italiensk arkitekt och arkitekturhistoriker.
- 4 november – Bernard Law, amerikansk kardinal.
- 5 november
- Thomas R. Pickering, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1989–1992.
- Ike Turner, amerikansk sångare, musiker, låtskrivare och musikproducent.
- 11 november – Pete Stark, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1973–.
- 12 november – Norman Mineta, amerikansk politiker.
- 15 november
- Calvin Floyd, svensk-amerikansk regissör, manusförfattare, författare, producent, jazzsångare, kompositör och pianist.
- Erik Tudéer, åländsk politiker (obunden).
- 23 november – Berto Marklund, svensk skulptör, tecknare och skådespelare.
- 28 november – Hope Lange, amerikansk skådespelare.
- 2 december
- Masaaki Hatsumi, japansk kampsportsmästare.
- Edwin Meese III, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1985–1988.
- Richard Stites, amerikansk historiker.
- 5 december – Tommy Johnson, svensk skådespelare.
- 8 december – Bo Samuelson, svensk skådespelare.
- 10 december – Marianne Ljunggren, svensk dansare, skådespelare, revy- och varietéartist.
- 11 december – Rita Moreno, puertoricansk skådespelare.
- 15 december – Klaus Rifbjerg, dansk författare, filmkritiker och manusförfattare.
- 16 december – Lasse Björn, svensk ishockeyspelare.
- 18 december – Gunnel Lindblom, svensk skådespelare och regissör.
- 20 december – Ike Skelton, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1977–.
- 30 december – Skeeter Davis, amerikansk countrysångare.
Avlidna
[redigera | redigera wikitext]Första kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 1 januari – Hjalmar Bergman, 47, svensk författare[4].
- 4 januari – Art Acord, 40, amerikansk stumfilmsskådespelare.
- 6 januari – Ernst Siemerling, 73, tysk läkare.
- 11 januari – Giovanni Boldini, 88, italiensk konstnär.
- 23 januari – Anna Pavlova, 49, rysk prima ballerina.
Februari
[redigera | redigera wikitext]- 7 februari – Sven Nyblom, 62, svensk regissör, översättare av opera- och operettlibretton och operasångare (tenor).
- 18 februari
- Frank Emerson, 48, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wyoming 1927–1931.
- Milan Šufflay, 51, kroatisk historiker och politiker.
Mars
[redigera | redigera wikitext]- 7 mars
- Theo van Doesburg, 47, nederländsk målare, konstskribent och poet.
- Akseli Gallen-Kallela, 65, finländsk konstnär.
- 31 mars – Knute Rockne, 43, norsk-amerikansk tränare av amerikansk fotboll.
Andra kvartalet
[redigera | redigera wikitext]April
[redigera | redigera wikitext]- 8 april – Erik Axel Karlfeldt, 66, svensk poet och författare, nobelpristagare i litteratur[4].
- 9 april – Nicholas Longworth, 61, amerikansk republikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1925–1931.
Maj
[redigera | redigera wikitext]- 9 maj – Albert Abraham Michelson, 78, amerikansk fysiker.
Juni
[redigera | redigera wikitext]- 15 juni – Albertina Berkenbrock, 12, brasiliansk martyr.
- 22 juni – Armand Fallières, 89, fransk politiker, Frankrikes president 1906–1913.
Tredje kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Juli
[redigera | redigera wikitext]- 12 juli – Nathan Söderblom, 65, svensk ärkebiskop sedan 1914, mottagare av Nobels fredspris 1930[4].
- 22 juli – Herbert Baddeley, 59, brittisk tennisspelare.
Augusti
[redigera | redigera wikitext]- 6 augusti – Bix Beiderbecke, 28, amerikansk jazztrumpetare.
- 21 augusti – Anna Sahlstén, 71, finländsk målare.
September
[redigera | redigera wikitext]- 13 september – Lawrence D'Orsay, 78, brittisk skådespelare.
- 18 september – John F. Nugent, 63, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1921.
- 25 september – Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff, 82, tysk klassisk filolog.
Fjärde kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Oktober
[redigera | redigera wikitext]- 13 oktober – Ernst Didring, 62, svensk författare.
- 18 oktober – Thomas Edison, 84, amerikansk uppfinnare.
November
[redigera | redigera wikitext]- 6 november – Thaddeus H. Caraway, 60, amerikansk demokratisk politiker.
- 14 november – Oscar Bergström, 57, svensk operasångare (basbaryton) och skådespelare.
- 27 november – M. Hoke Smith, 76, amerikansk publicist och politiker.
December
[redigera | redigera wikitext]- 13 december – William D. Jelks, 76, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1901–1907.
Nobelpris [14]
[redigera | redigera wikitext]- Fysik – Inget pris utdelades
- Kemi
- Carl Bosch, Tyskland
- Friedrich Bergius, Tyskland
- Medicin – Otto Warburg, Tyskland
- Litteratur – Erik Axel Karlfeldt, Sverige
- Fred
- Jane Addams, USA
- Nicholas Murray Butler, USA
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Sverige 1900-talet – 1931, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Faktakalendern 2000 – 1931 (Sverige), 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] 20:e århundrades När Var Hur – 1931, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Hundra år i Sverige – 1931, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ Stephen Schwartz (2000). Kosovo: Background to a War. sid. 79.
- ^ [a b c d e] 100 år med Aftonbladet – 1931, 1999
- ^ [a b] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ [a b] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ ”Centennial of Flight”. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121008000000/http://www.centennialofflight.gov/essay/Explorers_Record_Setters_and_Daredevils/Wiley_Post/EX27.htm.
- ^ [a b] Faktakalendern 2000 – 1931 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Ethiopia_1931.txt.
- ^ Sverige 1900-talet – Från gåspenna till tangentbord, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Narkotika”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524131828/http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm.
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1931.
