Hoppa till innehållet

19 februari

Redigera länkar
Från Wikipedia
◄◄   ◄   19 februari   ►   ►►
Veckodag 2024: Måndag
Jan · Februari · Mar
Årets 50:e dag
315 dagar till årets slut
 (316 under skottår)
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 (30)
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 19 februari
Se även Mall:19 februari

19 februari är den 50:e dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 315 dagar av året (316 under skottår).

Namnsdagar

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande – Gabriella och Ella
  • Föregående i bokstavsordning
    • Ella – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
    • Elna – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 31 juli och utgick 2001.
    • Gabinus – Namnet fanns, till minne av en kristen präst och martyr i Rom i slutet av 200-talet, på dagens datum fram till 1901, då det utgick.
    • Gabriella – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Gabinus
    • 1901–1985 – Gabriella
    • 1986–1992 – Gabriella, Ella och Elna
    • 1993–2000 – Gabriella och Ella
    • Från 2001 – Gabriella och Ella
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Fritjof
    • 1950 – Fritjof
    • 1964 – Fritjof
    • 1973 – Fritjof
    • 1989 – Fritjof
    • 1995 – Fritjof
    • 2000 – Fritjof
    • 2005 – Fritjof
    • 2010 – Fritjof
    • 2015 – Fritjof
    • 2020 – Fritjof

I den slovakiska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Vlasta

I den tjeckiska almanackan

[redigera | redigera wikitext]

I den ungerska almanackan

[redigera | redigera wikitext]

Händelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 197 – Den romerske kejsaren Septimius Severus' här besegrar usurpatorn Clodius Albinus' trupper i slaget vid Lugdunum (vid nuvarande Lyon i Frankrike). Efter nederlaget begår Albinus självmord, men hans kropp blir ändå torterad och skändad och när Severus återvänder till Rom låter han döda 27 senatorer, som har stött hans rivaler.
  • 607 – Efter att påvestolen har stått tom i ett helt år väljs Bonifatius III till påve.[3]
  • 1594 – Sigismund, som har varit kung av Polen sedan 1587 och av Sverige sedan 1592, kröns i Uppsala domkyrka av ärkebiskop Abraham Angermannus. Före kröningen har den katolske Sigismund tvingats avlägga löfte om att respektera Uppsala mötes beslut från året innan om att Sverige ska vara protestantiskt och att katoliker ska ha starkt begränsat inflytande och makt.
  • 1714 – 8 500 ryska soldater, ledda av Michail Golitsyn, besegrar en svensk styrka på 5 100 man under befäl av Carl Gustaf Armfeldt i det avgörande slaget vid Storkyro i Finland under det pågående stora nordiska kriget. Efter den svenska förlusten retirerar svenskarna till den västra rikshalvan och hela Finland är därmed i ryska händer. Den ryska ockupationen av Finland varar till fredsslutet 1721 och går till historien som Stora ofreden.
  • 1719 – Georg Heinrich von Görtz, som sedan 1715 har haft makten över Sveriges ekonomi (han har i praktiken under åren 1716–1718 varit Sveriges finansminister) blir avrättad genom halshuggning på galgbacken vid Skanstull i Stockholm. Trots att han under det pågående stora nordiska kriget har fått ordning på Sveriges ekonomi är han impopulär bland andra svenska politiker, eftersom de ser honom som ett hot, då han representerar Holstein-Gottorp, där Karl XII:s systerson Karl Fredrik finns och är en möjlig kandidat till den svenska tronen. Efter Karl XII:s död har von Görtz därför fått agera syndabock för det svenska nederlaget i kriget och den 2 december 1718 (två dagar efter kungens död) har han blivit arresterad i Tanumshede och förts till Stockholm, där han den 9 februari har blivit dömd till döden av en jury, som enbart har bestått av hans politiska motståndare. Efter avrättningen får han inte någon riktig begravning, utan kroppen grävs ner på galgbacken.
  • 1942 – Under det pågående andra världskriget blir den nordaustraliska staden Darwin angripen i två anfallsvågor av 242 japanska bombplan. I detta anfall, som blir det första av många mot Darwin och som blir det mest förödande krigsanfallet mot en australisk stad någonsin, dödas åtminstone 243 människor.
  • 1945 – Amerikanerna inleder slaget om Iwo Jima, genom att landsätta 35 000 soldater på den japanska ön. Under de mycket hårda striderna, som varar till 26 mars, överlever endast 216 av de över 18 000 japanska försvararna.
  • 1980 – Den svenske slalomåkaren Ingemar Stenmark tar sitt första OS-guld, genom att vinna herrarnas storslalomtävling under vinter-OS i amerikanska Lake Placid.
  • 1985 – Den dagliga drama-tv-såpan Eastenders har premiär i brittisk tv. Den pågår än idag (2024) och är ett av Storbritanniens mest sedda tv-program.
  • 1986
    • Sovjetunionen skjuter upp kärnan till rymdstationen Mir, som blir världens första bemannade rymdstation. Uppskjutningen av de olika delarna tar totalt 13 år och stationen är tänkt som ett laboratorium ute i rymden. 2001 återinträder den i jordens atmosfär och brinner upp.
    • Den amerikanska senaten godkänner ett avtal från 1949, som förbjuder folkmord.
  • 1987 – Det anrika Djurgårdsbrunns värdshus i Stockholm, som har anor sedan 1742, brinner ner. Restaureringen och återuppförandet genomförs dock först 2001–2002.
  • 1989
    • Inomhusarenan Globen i Stockholm, som började byggas 1986, invigs och är vid invigningstillfället (och än idag 2024) världens största sfäriska byggnad.
    • Ingemar Stenmark vinner storslalomtävlingen i den amerikanska skidorten Aspen, vilket blir hans 86:e och sista världscupseger. Han deltar sedan i ytterligare två tävlingar innan han avslutar sin skidkarriär.
  • 1990 – Den svenske statsministern Ingvar Carlsson, som den 15 februari har lämnat in regeringens avskedsansökan, får av Sveriges riksdags talman Thage G. Peterson i uppdrag att bilda en ny regering. Denna tillträder den 27 februari och består av samtliga ministrar från den gamla, förutom finansminister Kjell-Olof Feldt, som har tvingats avgå efter massiv kritik mot ett ekonomiskt åtstramningspaket, och har efterträtts av Allan Larsson.
  • 2003 – Ett iranskt flygplan med 302 elitsoldater ombord havererar under en snöstorm, varvid samtliga ombordvarande omkommer.
  • 2008 – Den kubanske presidenten och diktatorn Fidel Castro avgår efter över 31 år på posten (och nästan 50 år vid makten) av sjukdomsskäl (han var landets premiärminister 1959–1976 och har varit president sedan 1976). Han lämnar över makten till sin yngre bror Raúl, som blir Kubas nye president den 24 februari.
  • 2020 – Masskjutningen i Hanau 2020.

Födda

[redigera | redigera wikitext]

Avlidna

[redigera | redigera wikitext]

Svenska kalendern

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska kalendern fanns inte 18-28 februari år 1753.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”Roman Catholic Church” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Catholic.html. Läst 23 november 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=19_februari&oldid=54909636”