Hoppa till innehållet

Kjell Espmark

Från Wikipedia
Kjell Espmark
Född19 februari 1930
Ströms församling i Jämtlands län, Sverige
Död18 september 2022 (92 år)
Oscars distrikt i Stockholm, Sverige
YrkeFörfattare, litteraturvetare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam1956–2022
GenrerRomaner, lyrik, litteraturvetenskap
MakaAnna Sjögren
(gift 1959–2000; hennes död)
Monica Lauritzen
(gift 2009–2022; hans död)

Kjell Erik Espmark, född 19 februari 1930 i Ströms församling i Jämtlands län,[1] död 18 september 2022 i Oscars distrikt i Stockholm,[2] var en svensk poet och romanförfattare. Han var professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet 1978–1995. Han invaldes i Svenska Akademien 1981.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Kjell Espmark föddes i Strömsund i Jämtland.[3] När han var i fyraårsåldern skilde sig hans föräldrar och han flyttade med sin mor och yngre bror till Stockholm.[4] Han gick folkskola på Hedvig Eleonora skola och senare läroverket Östra Real.[5] Han studerade litteraturhistoria vid Stockholms högskola och blev filosofie licentiat 1959.[6] 1978 blev han professor vid Stockholms universitet. Han invaldes i Svenska Akademien 5 mars 1981 som efterträdare till språkforskaren Elias Wessén på stol nr 16, och tog sitt inträde 20 december samma år.[7] Han var ledamot av akademiens nobelkommitté och i sjutton år dess ordförande.[8] Den 6 april 2018 meddelade han att han på grund av kontroversen i akademien inte längre kommer att deltaga i Akademiens arbete,[9] men den 10 januari 2019 meddelade han att han skulle återvända och fortsätta delta i Akademiens arbete.[10]

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Kjell Espmarks skönlitterära författarskap, vilket inleddes 1956, omfattar ett stort antal diktsamlingar, romaner och essäistiska arbeten.[11] Han har även skrivit monografier om Harry Martinson och Tomas Tranströmer, en doktorsavhandling om Artur Lundkvists diktning samt en omfattande historik om Nobelpriset i litteratur.

Espmark debuterade som poet 1956 med diktsamlingen Mordet på Benjamin som visade inflytande från en av hans främsta förebilder T.S. Eliot. Hans poesi är ett slags lyriskt berättande, ofta i jag-form. Espmark fick ett mindre genombrott med diktsamlingen Mikrokosmos (1961), men 1960-talet ägnades främst åt litteraturforskning med uppmärksammade studier om Artur Lundkvists och Harry Martinsons tidiga författarskap.[6]

Från 1970-talet fick Espmarks författarskap en mer social och politisk inriktning, med bland annat den samhällskritiska lyriska trilogin Sent i Sverige. Den följdes av två litteraturvetenskapliga verk, Att översätta själen (1975) och Själen i bild (1977), där den förra är en studie om den internationella lyriska modernismen och den senare om den svenska.[6]

Espmarks litteraturforskning tog på 1980-talet en ny inriktning då han influerades av hermeneutik. Vid denna tid skrev han bland annat en tematiskt inriktad studie om Tomas Tranströmers diktning, Resans formler (1983), och använde sig av ett intertextuellt perspektiv i essäsamlingen Dialoger (1985).[6]

Mot slutet av 1980-talet började han att ge ut romaner. I den uppmärksammade romansviten Glömskans tid 1987–1997 skildrar han i sju korta romaner människor från olika samhällsklasser. Den har beskrivits som "En romansvit tecknad i mörkast tänkbara färger och utan motsvarighet i vår tid".[6]

Espmark var mycket produktiv under sitt senare författarskap och gav ut en lång rad diktsamlingar och prosaböcker. Bland andra den satiriska Voltaires resa (2000), diktsamlingen De levande har inga gravar (2002), biografin Harry Martinson – mästaren (2005), novellsamlingen Motvilliga historier (2006) och essäsamlingen Albatrossen på däcket (2008). Han ansåg själv att han skrivit sina bästa verk efter 70 års ålder.[12]

Vintergata (2007) ses[vem?] som en höjdpunkt i hans lyriska författarskap.[13] 2010 utgavs Det enda nödvändiga. Dikter 1956–2009. Samma år kom även memoarboken Minnena ljuger.

Han skrev även dramatik som gavs ut i boken Marx i London och andra pjäser (2011). 2018 utkom Martin Lamms ögonblick, ett porträtt av litteraturforskaren Martin Lamm.

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Kjell Espmarks föräldrar var tandläkare, och fadern Erik Espmark härstammade från byn Äspnäs.[14] Modern hette Margit Christensson.[15]

Han var från 1959 till hustruns död gift med Anna Espmark, född Sjögren (1938–2000)[16][17], dotter till försäkringstjänstemannen Alf Sjögren och Kerstin Osborne.[15] Från 2009 var han gift med Monica Lauritzen (född 1938). Han är far till advokaten Catharina Espmark (född 1965) och formgivaren Erik Espmark (född 1968) i första äktenskapet.[18]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Mordet på Benjamin 1956 (diktsamling)
  • Världen genom kameraögat 1958
  • Mikrokosmos 1961
  • Livsdyrkaren Artur Lundkvist 1964 (doktorsavhandling)
  • Det offentliga samtalet 1–25, 1968
  • Harry Martinson erövrar sitt språk 1970 (monografi över Harry Martinson)
  • Samtal under jorden 1–25 1972
  • Tal på Övralid 1974, 1975
  • Det obevekliga paradiset 1–25 1975
  • Att översätta själen 1975
  • Sent i Sverige 1976 (3 diktsamlingar)
  • Själen i bild 1977
  • Försök till liv 1979 (diktsamling)
  • Elias Wessén 1981
  • Tecken till Europa 1982 (diktsamling)
  • Resans formler 1983 (monografi över Tomas Tranströmer)
  • Den hemliga måltiden 1984 (diktsamling)
  • Dialoger 1985
  • Det litterära Nobelpriset 1986
  • Den motsträviga skapelsen 1987
  • Glömskan 1987 (roman)
  • Missförståndet 1989 (roman)
  • Föraktet 1991 (roman)
  • När vägen vänder 1992
  • Lojaliteten 1993 (roman)
  • Hatet 1995 (roman)
  • Revanschen 1996 (roman)
  • Glädjen 1997 (roman)
  • Det andra livet 1998
  • Glömskans tid 1999
  • Voltaires resa 2000
  • Litteraturpriset 2001
  • De levande har inga gravar 2002
  • Utanför kalendern 2003
  • Béla Bartók mot Tredje riket 2004
  • Harry Martinson – mästaren 2005
  • Motvilliga historier 2006
  • Vintergata 2007
  • Albatrossen på däcket 2008 (essäer)
  • Det enda nödvändiga. Dikter 1956–2009
  • Minnena ljuger 2010
  • Marx i London och andra pjäser 2011
  • I vargtimmen 2012 (roman)
  • Hoffmanns försvar 2013 (roman)
  • Den inre rymden 2014 (diktsamling)
  • Dikter om kärlek, ett urval 2016 (diktsamling)
  • Skapelsen 2017 (diktsamling)
  • Resan till Thule 2017 (roman)
  • Martin Lamms ögonblick 2018
  • Kvällens frihet 2019 (diktsamling)
  • En sky av vittnen 2020 (diktsamling)
  • Rosencrantz mot Guildenstern : en möjlig dialog 2020
  • Återliv 2021(diktsamling)
  • … att förinta detta som är jag. Ett porträtt av Hjalmar Gullberg” 2023
  • ”Hemfärd till glömskan” 2023 (diktsamling)

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  2. ^ ”Kjell Espmark”. Ratsit AB. Arkiverad från originalet den 24 september 2022. https://web.archive.org/web/20220924105600/https://www.ratsit.se/19300219-Kjell_Erik_Espmark_Stockholm/SYkSa1jvpDRdZL7ipolnfyfpH5a5nb3nP6PRm0iJiHM. Läst 24 september 2022. 
  3. ^ Norrländsk uppslagsbok (NU) Band 1, 1993
  4. ^ Espmark, Kjell (2010). Minnena ljuger. Norsteds. sid. 19-23. ISBN 978-91-1-302468-4 
  5. ^ Espmark, Kjell (2010). Minnena ljuger. Norsteds. sid. 47, 109. ISBN 978-91-1-302468-4 
  6. ^ [a b c d e] Arnald, Jan. ”Kjell Espmark”. Svenska Akademien. http://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/de-aderton/stol-nr-16-kjell-espmark. 
  7. ^ ”Kjell Espmark”. Svenska Akademien. http://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/de-aderton/stol-nr-16-kjell-espmark. 
  8. ^ Espmark, Kjell (2010). Minnena ljuger. Norsteds. sid. 213. ISBN 978-91-1-302468-4 
  9. ^ ”Kjell Espmark lämnar Svenska Akademien”. Dagens Nyheter. 6 april 2018. https://www.dn.se/kultur-noje/kjell-espmark-lamnar-svenska-akademien/. 
  10. ^ ”Peter Englund och Kjell Espmark återvänder till Svenska Akademien”. SVT Nyheter. 10 januari 2019. https://www.svt.se/kultur/peter-englund-och-kjell-espmark-atervander-till-svenska-akademien. 
  11. ^ ”Kjell Espmark tilldelas Tranströmerpriset 2010”. Västerås Stad. 10 mars 2010. https://www.mynewsdesk.com/se/vasteras_stad/news/kjell-espmark-tilldelas-transtroemerpriset-2010-4236. Läst 10 mars 2010. 
  12. ^ Intervju, Vi läser nr.3 2018
  13. ^ "Personliga favoriter" Svenska Dagbladet 8 februari 2010
  14. ^ Strömsboken 1969 (26/III:2) sid 51-52 Libris 3762986
  15. ^ [a b] ESPMARK, KJELL E, fil lic, författare, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 366.
  16. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  17. ^ Sveriges dödbok nr 5, 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  18. ^ Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  19. ^ ”Rumänska kulturinstitutets Sorescupris för 2018 går till Kjell Espmark”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/rumanska_kulturinstitutet/pressreleases/rumaenska-kulturinstitutets-sorescupris-foer-2018-gaar-till-kjell-espmark-2800538. Läst 7 januari 2020. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Illustrationsbehov författare Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
v • r
Svenska Akademien
"Att arbeta uppå svenska språkets renhet, höghet och styrka"
Nuvarande ledamöter
(alla ledamöter)		Svenska Akademiens valspråk: "Snille och smak"
Ständiga sekreterare
Svenska Akademiens ordbok · Svenska Akademiens ordlista över svenska språket · Nobelpriset i litteratur · Kultur i Sverige
v • r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 16
Carl Gustaf af Leopold (1786) · Samuel Grubbe (1830) · Israel Hwasser (1854) · C.V.A. Strandberg (1862) · Viktor Rydberg (1878) · Waldemar Rudin (1896) · Nathan Söderblom (1921) · Tor Andræ (1932) · Elias Wessén (1947) · Kjell Espmark (1981) · Anna-Karin Palm (2023)
Lista över ledamöter
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kjell_Espmark&oldid=54231509”