Naima Wifstrand
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Biografiavsnittet saknar nästan helt källor (2022-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Naima Wifstrand | |
 Naima Wifstrand i Czardasfurstinnan på Oscarsteatern 1916. | |
| Född | Siri Naima Matilda Wifstrand 4 september 1890 Stockholm |
|---|---|
| Död | 23 oktober 1968 (78 år) Gustav Vasa församling, Stockholm |
| Aktiva år | 1909–1968 |
| Make | Erling Nielsen (g. 1921–1928) |
| IMDb SFDb | |
Siri Naima Matilda Wifstrand (uttalas Vivstrand), född 4 september 1890 i Stockholm, död 23 oktober 1968 i Gustav Vasa församling i Stockholm, var en svensk operettsångerska, skådespelare, kompositör och regissör.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Wifstrand växte upp med en ensamstående mor på Fleminggatan i Stockholm. Hon lärde sig grunderna inom skådespeleri när hon 1905 fick följa med Anna Lundbergs resande teatersällskap runt i landet. Detta ledde till små roller på teatrar i Helsingfors och Stockholm. Hon studerade sång i Stockholm, 1910 for hon till London och studerade vidare för Raymond von zur Mühlen.
Efter studierna blev hon en berömd operettsångerska i Stockholm med bland annat gästspel på Oscarsteatern 1913–1918 samt i Köpenhamn och Oslo under en följd av år.
Fram till 1920-talets början var Naima Wifstrand den stora operettdrottningen i Skandinavien. Men hon fick så småningom nog av operettlivet och beslöt sig för att istället satsa mer på talroller vid teatern för att pröva sin dramatiska talang som skådespelare. Hon debuterade i en talad roll 1924. Under flera år var hon dessutom bosatt i London där hon uppträdde med (vis)sång och gitarr.
Per Lindberg engagerade 1937 henne för att spela i Bertolt Brechts Tolvskillingsoperan på olika platser i landet. Detta kom att bli hennes stora genombrott. När Bertolt Brecht lämnade Tyskland på grund av nazismen och flyttade till Sverige skrev han Moder Courage för henne.
På 1940-, 1950- och 1960-talen ansågs hon som en av de främsta kvinnliga skådespelarna i den äldre generationen och fick på 1950-talet fast anställning på Malmö stadsteater. Även på film kom de betydande rollerna först i slutet av 1940-talet, till exempel som Sigrid Malm i Livet i Finnskogarna och som Hulda i Kvinnan gör mig galen år 1949.
Naima Wifstrand var regissör vid Operan 1944–1946. Hon var även engagerad vid Malmö stadsteater 1954–1961, Stockholms stadsteater 1962–1963 samt Göteborgs stadsteater 1964.
Hon blev ledamot av Kungl. Vasaorden (LVO) 1955. Källa: Sveriges Statskalender 1956.
1960 tilldelades Naima Wifstrand Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning".
Hon var 1921–1928 gift med kapten Erling Nielsen. Naima Wifstrand är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[1]
I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns knäbild på Wifstrand utförd av Gunnar Allvar.
Filmografi (urval)
[redigera | redigera wikitext]- 1927 – Eleganta svindlare
- 1931 – Pjerrot
- 1931 – Pjerrot græder
- 1943 – Kungsgatan
- 1944 – Sabotage
- 1944 – En dotter född
- 1945 – Sten Stensson kommer till stan
- 1946 – Djurgårdskvällar
- 1946 – Jag älskar dig, argbigga
- 1946 – Hotell Kåkbrinken
- 1946 – Stiliga Augusta
- 1947 – Folket i Simlångsdalen
- 1947 – Två kvinnor
- 1947 – Konsten att älska
- 1947 – Nattvaktens hustru
- 1947 – Det kom en gäst
- 1947 – Livet i Finnskogarna
- 1947 – Den långa vägen
- 1948 – Kvinnan gör mig galen
- 1948 – Lappblod
- 1948 – Soldat Bom
- 1948 – Hammarforsens brus
- 1948 – Solkatten
- 1948 – Musik i mörker
- 1948 – Flottans kavaljerer
- 1948 – De kämpade sig till frihet
- 1948 – Ådalens poesi
- 1949 – Hin och smålänningen
- 1949 – Skolka skolan
- 1949 – Singoalla
- 1949 – Törst
- 1950 – Svensk vardag
- 1950 – Fästmö uthyres
- 1950 – Södrans revy
- 1951 – Puck heter jag
- 1952 – För min heta ungdoms skull
- 1952 – Kvinnors väntan
- 1952 – Säg det med blommor
- 1953 – Vingslag i natten
- 1953 – Malin går hem
- 1953 – Vägen till Klockrike
- 1953 – Ursula – flickan i finnskogarna
- 1955 – Sommarnattens leende
- 1955 – Kvinnodröm
- 1955 – Het är min längtan
- 1955 – Danssalongen
- 1955 – Paradiset
- 1955 – Den underbara lögnen
- 1956 – Häxan
- 1956 – Flickan i frack
- 1957 – Smultronstället
- 1957 – Sjutton år
- 1958 – Ansiktet
- 1960 – Domaren
- 1961 – Briggen Tre Liljor
- 1962 – Nils Holgerssons underbara resa (Mor Akka, röst)
- 1966 – Myten
- 1966 – Nattlek
- 1968 – Vargtimmen
- 1968 – Vindingevals
Filmmanus
[redigera | redigera wikitext]Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]Regi (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1927 | Drottning Helena Die Königin |
Oscar Straus, Ernst Marischka, Bruno Granichstaedten | Folkteatern[38] |
| 1930 | Orloff |
Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka | Vasateatern[40] |
| 1932 | Toni |
Gina Kaus | Naima Wifstrand-teatern |
| 1943 | Knutna nävar |
Vilhelm Moberg | Riksteatern[68] |
| 1944 | Tiggarens opera The Beggar's Opera |
John Gay och Johann Christoph Pepusch | Kungliga operan (övertog regiarbetet efter Per Lindberg)[69] |
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Mitt liv - min koffert. Stockholm. 1930. Libris 31431
- Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. 1962. Libris 8081302
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. Höganäs: Bra böcker. 1989-1993
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hitta graven
- ^ [a b c] Wifstrand (1962), sid 32
- ^ Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 219 i Projekt Runeberg
- ^ Wifstrand (1962), sid 36
- ^ Wifstrand (1962), sid 61
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-20/13527B/2. Läst 26 juli 2015.
- ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 28 (11): sid. 85. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508004818/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1908_no_11.pdf. Läst 7 maj 2016.
- ^ [a b] Wifstrand (1962), sid 40
- ^ ”Kalmar Teater”. Kalmar: s. 3. 22 april 1913. Arkiverad från originalet den 2 juni 2015. https://archive.is/20150602232921/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:224179&sequence_number=3&recordNumber=&totalRecordNumber=. Läst 2 juni 2015.
- ^ [a b] Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 338 i Projekt Runeberg
- ^ Wifstrand (1962), sid 58
- ^ Wifstrand (1962), sid 65
- ^ Wifstrand (1962), sid 87
- ^ Wifstrand (1962), sid 69
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-27/56/5. Läst 20 juli 2015.
- ^ Wifstrand (1962), sid 76
- ^ Svenska scenen 1/1918
- ^ Wifstrand (1962), sid 79
- ^ Wifstrand (1962), sid 92
- ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 49. Libris 784760
- ^ Spelåret 1920-21 i Projekt Runeberg, sid 337
- ^ Wifstrand (1962), sid 67
- ^ ”Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. Arkiverad från originalet den 29 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150529155823/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015.
- ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 54. Libris 784760
- ^ Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 271 i Projekt Runeberg
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016.
- ^ Rosengren (1948), sid 67
- ^ Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 275 i Projekt Runeberg
- ^ Wifstrand (1962), sid 91
- ^ Wifstrand (1962), sid 98
- ^ Stora teatern i Göteborg, 1993-1929, sid 362 i Projekt Runeberg
- ^ Stora teatern i Göteborg, 1993-1929, sid 368 i Projekt Runeberg
- ^ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017.
- ^ Från Stockholms teatrar, sid 424 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1925)
- ^ Wifstrand (1962), sid 103
- ^ Wifstrand (1962), sid 93
- ^ Från Stockholms teatrar i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1925 (1926) s. 97
- ^ [a b] Ldl (1927). Erik Ljungberger. red. ”Naima Wifstrands rentré”. Scenen: Tidskrift för teater, musik och film 13 (20). https://runeberg.org/scenen/1927/0634.html. Läst 16 mars 2016.
- ^ Oscar Rydqvist (18 februari 1930). ”Naima på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-02-18/47/9. Läst 29 augusti 2015.
- ^ [a b] Oscar Rydqvist (30 mars 1930). ”'Orloff' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-30/86/9. Läst 29 augusti 2015.
- ^ Wifstrand (1962), sid 114
- ^ Wifstrand (1962), sid 115
- ^ Wifstrand (1962), sid 131
- ^ Wifstrand (1962), sid 137
- ^ Wifstrand (1962), sid 138
- ^ [a b c] Wifstrand (1962), sid 139
- ^ Lbk. (10 november 1943). ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-11-10/306/12. Läst 11 juli 2015.
- ^ ”Kleptomani på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 15. 31 maj 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-05-31/146/15. Läst 23 augusti 2015.
- ^ Wifstrand (1962), sid 143
- ^ ”Annie get your gun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25007&pos=7. Läst 3 juni 2015.
- ^ Wifstrand (1962), sid 145
- ^ Wifstrand (1962), sid 153
- ^ [a b] Wifstrand (1962), sid 154
- ^ ”Mordet i Barjärna”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mordet-i-barjärna. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015.
- ^ [a b c] Wifstrand (1962), sid 155
- ^ [a b c d e f] Wifstrand (1962), sid 157
- ^ ”Spöksonaten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sp%C3%B6ksonaten. Läst 17 oktober 2015.
- ^ Wifstrand (1962), sid 160
- ^ ”Trämålning”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tr%C3%A4m%C3%A5lning-1. Läst 15 oktober 2015.
- ^ [a b] Wifstrand (1962), sid 156
- ^ ”Bruden utan hemgift”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/bruden-utan-hemgift. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015.
- ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-0. Läst 19 oktober 2015.
- ^ [a b c] Wifstrand (1962), sid 158
- ^ ”Silverbröllop”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14088&pos=463. Läst 3 juni 2015.
- ^ ”'Äventyret' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 14. 20 februari 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-02-20/49/14. Läst 23 augusti 2015.
- ^ Wifstrand (1962), sid 141
- ^ Wifstrand (1962), sid 141-142
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ailly, Sven d' (1918). Naima Wifstrand som konstnärinna och människa. Publikens gunstlingar, 99-0273889-3 ; 1. Stockholm: Lars Hökerbergs förlag. Libris 1528199
- Naima Wifstrand i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Naima Wifstrand.- Naima Wifstrand på Internet Movie Database (engelska)
- Naima Wifstrand på Malmö stadsteater
- Naima Wifstrand i Dramatens rollbok
- Naima Wifstrand på Stiftelsen Ingmar Bergmans hemsida
