Hoppa till innehållet

Jacques Offenbach

Från Wikipedia
Jacques Offenbach
FöddJakob Eberst Offenbach
20 juni 1819[1][2][3]
Köln[4]
Död5 oktober 1880[1][2][3] (61 år)
Paris[5][4]
BegravdMontmartrekyrkogården[6]
Medborgare iFrankrike[7] och Konungariket Preussen
Utbildad vidConservatoire de Paris
SysselsättningKompositör[8][9], dirigent, cellist[7], teaterledare
Arbetsgivarethéâtre de l'Ambigu-Comique
Comédie-Française
Bouffes-Parisiens
Opéra-Comique
Théâtre des Variétés-Amusantes
Noterbara verkHoffmanns äventyr och Orfeus i underjorden
MakaHerminia de Alcain
BarnMinna Offenbach-Hettich (f. 1850)
FöräldrarIsaac Offenbach
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen (1861)[10]
Namnteckning
Redigera Wikidata
Jacques Offenbach

Jacques Offenbach, född Jakob Levy Eberst den 20 juni 1819 i Köln, död den 5 oktober 1880 i Paris, var en tyskfödd kompositör av judisk börd[11] verksam i Paris.

Offenbach var son till en kantor i Kölns synagoga. Han spelade tidigt cello i familjetrion, som uppträdde på caféer. 1833 tog fadern honom till Paris, där han började studier på Musikkonservatoriet som pågick fram till 1837. Då fick han anställning som cellist vid Opéra-Comique och efter några år som fri musiker blev han kapellmästare vid Théàtre Français 1849-1855.

Han startade 1855 en egen teater, Bouffes-Parisiens, som han ledde fram till 1866. Därefter var han huvudsakligen verksam som komponist. Efter att ha skrivit ett antal enaktare, kom genombrottet med Orfeus i underjorden (1858). Han var därmed etablerad som Paris kvickaste musiker och hans premiärer var stora begivenheter, speciellt eftersom han behandlade sin samtid i satirens form.

Orfeus i underjorden blev inledningen till en serie stora "offenbachiader", bland dem Sköna Helena (1864) och Riddar Blåskägg (1866), i själva verket de första operetterna i nutida mening. Kuplett, körrefräng och dans är viktiga inslag. Parodi och satir spelar också en stor roll.[11]

Offenbach samarbetade med bl. a. textförfattarna Meilhac och Halévy, vilka skrev utmärkta texter även till operetter som Storhertiginnan av Gérolstein (1867) och Frihetsbröderna (1869). Sammanlagt skrev Offenbach mer än hundra verk för scenen. Under sina sista år arbetade han på en opera vars libretto bygger på berättelser av E. T. A. Hoffmann. Den förelåg vid hans död i ett mycket oordnat skick. Fullbordad och arrangerad på olika sätt av andra är den ett mästerverk som fortfarande håller sig vid liv på all världens operascener: Contes d'Hoffmann (egentligen Hoffmanns berättelser, genom felöversättning via danskan i Sverige kallad Hoffmanns äventyr).[11]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Asteroiden 10820 Offenbach är uppkallad efter honom.[12]

Scenverk (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Filmer med Offenbachmusik (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Haslum, Bengt (1979). Operett och musical ([Ny, omarb. uppl.]). Stockholm: Sveriges radio. sid. 9-29. Libris 7409549. ISBN 91-522-1522-9 
  • Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 1313-1314 (Del 3). Libris 8198860 
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w64t6nss, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 7941, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 424513, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 2772, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.francemusique.fr , läst: 11 januari 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Find a Grave, läs online, läst: 29 juni 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Radio France person-ID: jacques-offenbach.[källa från Wikidata]
  8. ^ Offenbach, Jacques, vol. 21, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 39.[källa från Wikidata]
  9. ^ abART, abART person-ID: 161512, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c] Bra Böckers lexikon, 1978
  12. ^ ”Minor Planet Center 10820 Offenbach” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10820. Läst 4 juni 2023. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Jacob, P. Walter (1983). Jacques Offenbach. Borås: Norma. Libris 7752783. ISBN 91-85846-41-4 
  • Johansson, Stefan (2003). ”Offenbachs äventyr”. Operan. Spelåret ... / Kungl. teatern 2002/03:15,: sid. 12-23.  Libris 9704598
  • Kracauer, Siegfried (1938). Offenbach och hans glada Paris. Stockholm: Fahlcrantz. Libris 333186 
  • Lundgren, Pia (1990). ”Champs Elysées Mozart”. Operan. Spelåret ... (Stockholm  : Kungl. teatern, [19--]-) 1990/91:7,: sid. 16-23  : ill..  Libris 2236812
  • Pergament, Moses (1944). Kljesmersonen från Offenbach. Stockholm. Libris 1926522 
  • Petersén, Gunilla (1990). ”Som en resa bortom tid och rum”. Operan. Spelåret ... (Stockholm  : Kungl. teatern) 1990/91:7,: sid. 8-15 : ill..  Libris 2242336

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]