Hoppa till innehållet

Olof Bergström

Från Wikipedia
Olof Bergström
Olof Bergström, cirka 1954.
Olof Bergström, cirka 1954.
FöddOlof Henrik Oskar Bergström
21 november 1919
Karlskrona, Sverige
Död22 november 1984 (65 år)
Solna
Aktiva år1940–1984
MakaAnita Björk
(1945–1951; skilda)
Henriette Guermant
(1952–1960; skilda)
Monica Lundberg
(1961–1984; hans död)[1]
IMDb SFDb

Olof Henrik Oskar Bergström, född 21 november 1919 i Karlskrona, död 22 november 1984 i Solna församling, var en svensk skådespelare och regissör.[2]

Bergström tänkte från början bli ingenjör, varför han gick reallinjen i gymnasiet i syfte att senare fortsätta med högre teknisk utbildning. Sång- och teaterintresset tog dock överhanden och redan under skoltiden både författade och spelade han revyer samt tog sånglektioner. Senare fortsatte han i Karlskrona amatörsällskap där han bland annat spelade i Tiggarstudenten.[2]

1939 antogs Bergström vid Dramatens elevskola. Scendebuten skedde 1940 på Nya Teatern, i föreställningen Diana går på jakt, då Bergström fortfarande studerade. 1942 tog han examen och engagerades då vid Dramaten, där han förblev fram till 1955. Därefter fortsatte han till Helsingborgs stadsteater (1955–1956), Göteborgs Stadsteater (1956–1959), Malmö Stadsteater (1960–1969) och från 1969 Stockholms Stadsteater.[2]

Förutom teatern var Bergström också verksam som skådespelare i TV och på film. Filmdebuten skedde under 1941 i Den ljusnande framtid. Han kom att medverka i filmer ända fram till sin död 1984. Som skådespelare har han beskrivits som intellektuell med allvarlig framtoning. Inte sällan fick han spela fadersgestalter eller andra karaktärer med hög social status, till exempel disponenten i Bo Widerbergs Ådalen 31 (1969).[2]

Han var gift 1945–1951 med skådespelaren Anita Björk och var far till skådespelaren Jonas Bergström.[2] Bergström var även gift med Guy de la Bergs mor, operasångaren Henriette Guermant 1952–1960.

Olof Bergström är begravd på Lösens kyrkogård i Lyckå församling.[3]

Regi och manus

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1940 Lakejen Den lilla hovkonserten
Toni Impekoven och Paul Verhoeven
Rune Carlsten Dramaten
1941 Bastien Vi skiljas
Victorien Sardou och Émile de Najac
Alf Sjöberg Dramaten
1942 Pedersen Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Carlo Keil-Möller Dramaten
Legget Frazer Ut till fåglarna
George S. Kaufman och Moss Hart
Alf Sjöberg Dramaten
1943 Gilbert Lantois Vår hemliga dröm
Robert Boissy
Carlo Keil-Möller Dramaten
Sven Båge, ingenjör Den stora skuggan
Carlo Keil-Möller
Carlo Keil-Möller Dramaten
Sernin de Chamarande Kungen
Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1948 Florent En vildfågel
Jean Anouilh
Rune Carlsten Dramaten
1949 Howard Wagner En handelsresandes död
Arthur Miller
Alf Sjöberg Dramaten
Henry Norris En dag av tusen
Maxwell Anderson
Olof Molander Dramaten
1950 Förste pressmannen Tokiga grevinnan
Jean Giraudoux
Olof Molander Dramaten
1951 Prinsen Diamanten
Friedrich Hebbel
Rune Carlsten Dramaten
1955 Spela min källa
Axel Strindberg
Kurt-Olof Sundström Ronneby brunn[4]
Napoleon Madame Sans-Gêne
Victorien Sardou och Émile Moreau
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
George Kettle Måndagsäventyr
John Boynton Priestley
Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
Rudolf av Österrike Mayerlingdramat
Maxwell Anderson
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
1956 Domingo El Matador
Leslie Stevens
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
Earl Pfeiffer Urladdning
Clifford Odets
Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
Armand Duval Kameliadamen
Alexandre Dumas den yngre
Johan Falck Helsingborgs stadsteater
1959 En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Sandro Malmquist Skansens friluftsteater[5]
1960 Älskaren Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Per Gerhard Vasateatern[6]
1961 Processen mot Jesus
Diego Fabbri
Börje Mellvig Malmö stadsteater
Drottningens juvelsmycke
Carl Jonas Love Almqvist
Malmö stadsteater
Cembalo
Karl Ragnar Gierow
Gösta Folke Malmö stadsteater
Drömresan
Elmer Rice
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Världsomseglaren
Georges Schehadé
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Mäster Olof
August Strindberg
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
1962 Tolvskillingsoperan
Kurt Weill och Bertolt Brecht
Gösta Folke Malmö stadsteater
Dans under stjärnorna
Jean Anouilh
Josef Halfen Malmö stadsteater
Fysikerna
Friedrich Dürrenmatt
Lennart Olsson Malmö stadsteater
Eurydikes händer
Pedro Bloch
Lennart Olsson Malmö stadsteater
1963 Muren (The Wall)
Millard Lampell
Lennart Olsson Malmö stadsteater
Dödsdansen
August Strindberg
Hans Abramson Malmö stadsteater
Vem är rädd för Virginia Woolf?
Edward Albee
Lennart Olsson Malmö stadsteater
1964 Svart måndag
Reginald Rose
Josef Halfen Malmö stadsteater
Richard III
William Shakespeare
Lennart Olsson Malmö stadsteater
Prima liv
Arnold Wesker
Lennart Olsson Malmö stadsteater
1965 Efter syndafallet
Arthur Miller
Lennart Olsson Malmö stadsteater
Djävulens följe (The Devils)
John Whiting
Lennart Olsson Malmö stadsteater
Tartuffe
Molière
Eva Sköld Malmö stadsteater
Fallet Oppenheimer
Heinar Kipphardt
Eva Sköld Malmö stadsteater
1966 Aldrig i livet
Jack Popplewell
Gösta Folke Malmö stadsteater
1967 Balansgång
Edward Albee
Lennart Olsson Malmö stadsteater
1968 Som alla andra
Aldo Nikolaj
Jan Lewin Malmö stadsteater
Walter Franz Priset
Arthur Miller
Per Gerhard Vasateatern[7]
1969 Julius Caesar
William Shakespeare
Eva Sköld Malmö stadsteater
Trigorin, författare Måsen
Anton Tjechov
Stockholms stadsteater
1970 Macey Vännerna
Stockholms stadsteater
Ziesnitz
Fredrik
Minns du den stad
Per Anders Fogelström
Stockholms stadsteater
1971 Klockaren Storklas och Lillklas
Stockholms stadsteater
Shu Fu Den goda människan i Sezuan
Bertolt Brecht
Stockholms stadsteater
1972 Medverkande Som smort
Stockholms stadsteater
Farfar En lycklig tilldragelse
Sławomir Mrożek
Lars Edström Stockholms stadsteater
Direktören Tillståndet
Kent Andersson och Bengt Bratt
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1973 Kung Lear Kung Lear
William Shakespeare
Kalle Holmberg Stockholms stadsteater
Sintram Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Johan Bergenstråhle
Marie-Louise De Geer Bergenstråhle
Stockholms stadsteater
1974 Louis Litvanov Bröllopsfesten
Arnold Wesker
Gun Arvidsson Stockholms stadsteater
Dovregubben Peer Gynt, del I
Henrik Ibsen
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1975 Dovregubben Peer Gynt, del II
Henrik Ibsen
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
René Bréac Pariserliv
Göran O. Eriksson
Stockholms stadsteater
1976 Harpagon Den girige
Molière
Yves Bureau Stockholms stadsteater
1977 Champbourcy Spargrisen
Stockholms stadsteater
1978 Weller martin Ett parti gin
Stockholms stadsteater
1979 Triletskij, överste Platonov
Anton Tjechov
Otomar Krejča Stockholms stadsteater
1980 Medverkande Jorden heter Juan
Stockholms stadsteater
Grosshandlare Josef Häxfisken
Stockholms stadsteater
1981 Jägarn Stora landsvägen
August Strindberg
Allan Edwall Riksteatern[8]
Vilhelm Plommer Den bästa av världar
Stockholms stadsteater

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1959 Naken kvinna med violin
Nude with Violin
Noël Coward
Översättning Birgitta Hammar
Göteborgs stadsteater[9]
År Roll Produktion Regi
1944 Göran Borglund Amiralinnan
Hilding Östlund
Gunnar Olsson[10]
1954 Ejnar Blom Vår ofödde son
Vilhelm Moberg
Mimi Pollak[11]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Vem är vem, Skåne, Halland, Blekinge 1966.
  2. ^ [a b c d e] ”Olof Bergström”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61772&iv=OVERVIEW. Läst 13 oktober 2012. 
  3. ^ FinnGraven
  4. ^ Ebbe Linde (9 juli 1955). ”Brunnsspel med järnhalt”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-07-09/182/7. Läst 27 december 2021. 
  5. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  6. ^ ”'Äventyret' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 14. 20 februari 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-02-20/49/14. Läst 23 augusti 2015. 
  7. ^ ”Priset”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14079&pos=490. Läst 6 maj 2016. 
  8. ^ Bengt Jahnsson (28 februari 1981). ”'Stora landsvägen': Strindbergs försoningsakt som gripande kammarspel”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1981-02-28/57/15. Läst 4 februari 2022. 
  9. ^ ”Scenförändringar: Vårpjäser i Lilla London”. Dagens Nyheter: s. 17. 23 april 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-04-23/109/17. Läst 26 september 2020. 
  10. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 20 maj 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-05-20/135/28. Läst 2 februari 2016. 
  11. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 4 februari 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-02-04/33/26. Läst 31 januari 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]