Hoppa till innehållet

Gunnar Olsson (regissör)

Från Wikipedia
För andra personer med samma namn, se Gunnar Olsson.
Gunnar Olsson
Gunnar Olsson 1954.
Gunnar Olsson 1954.
FöddGunnar Olsson
10 juli 1904
Oxelösund, Sverige
Död16 september 1983 (79 år)
Storkyrkoförsamlingen, Stockholm, Sverige
Aktiva år1929–1979
MakaKerstin Berger
(1940–1983; hans död)
IMDb SFDb

Gunnar Olsson, född 10 juli 1904 i Oxelösund, död 16 september 1983 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, var en svensk regissör, skådespelare och manusförfattare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Olsson var engagerad vid Gösta Ekmans teatrar 1931–1935, vid Dramaten 1935–1938 och vid Stockholms stadsteater 1960–1964. Han filmdebuterade 1933 i Lorens Marmstedts Kanske en diktare och regidebuterade 1935 med filmen Järnets män. Han har även arbetat med filmmanus och komponerat några melodier.

Han var från 1940 gift med skådespelaren Kerstin Berger.[1][2] De är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3]

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Regi

[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus

[redigera | redigera wikitext]

Filmmusik

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1929 Schumann
Herr Schmidt		 Siegfried
Jean Giraudoux		 Olof Molander Dramaten
Gustou Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Karl Hedberg Dramaten
Ett bud Kameliadamen
Alexandre Dumas d. y.		 Olof Molander Dramaten
1930 En hovmästare
Tamise		 Topaze
Marcel Pagnol		 Gustaf Linden Dramaten
Dick Berney
Roberts		 Ungkarlspappan
Edward Childs Carpenter		 Olof Molander Dramaten
1931 Belysningsmästaren Thalias barn
Tor Hedberg		 Gustaf Linden Dramaten
Jean Fröken Julie
August Strindberg		 Konserthusteatern[4]
Länsmannen Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman		 Per Lindberg Vasateatern[5]
Skomakarkaptenen i Köpenick
Carl Zuckmayer		 Per Lindberg Vasateatern[6]
1932 Phil Evans Gröna hissen (Fair and Warmer)
Avery Hopwood		 Gösta Ekman Vasateatern[7]
Rosenblatt Till Hollywood (Merton of the Movies)
George S. Kaufman och Marc Connelly		 Gösta Ekman Vasateatern[8][9]
Greve Archi "Patrasket"
Hjalmar Bergman		 Gösta Ekman Vasateatern[10]
Viding Kanske en diktare
Ragnar Josephson		 Gösta Ekman Vasateatern[11][12]
Julius Markdauner Mästerkatten i stövlarna (Markis'en af Carabas)
Palle Rosenkrantz		 Gösta Ekman Vasateatern[13][14]
Lexy Mill Candida
George Bernard Shaw		 Gösta Ekman Vasateatern[15]
Phil Evans Gröna hissen (Fair and Warmer)
Avery Hopwood		 Gösta Ekman Vasateatern[16]
Nick Verdis Broadway
Philip Dunning och George Abbott		 Mauritz Stiller Vasateatern[17][18]
Drängen Laurits Adam och Evorna
Sigurd Hoel och Helge Krog		 Gösta Ekman Folkteatern[19]
1933 En caprice
Sil Vara		 Gösta Ekman Vasateatern[20]
Charleys tant
Brandon Thomas		 Gösta Ekmans Folkteater[21]
Sidney Lowe Mannen och hans omoral (The Second Man)
Samuel Nathaniel Behrman		 Gösta Ekman Vasateatern[22][23]
Wolfgang Krehl Högre skolan (Olimpia)
Ferenc Molnár		 Gösta Ekman Vasateatern[24][25]
Dan Packard Middag kl. 8 (Dinner at Eight)
George S. Kaufman och Edna Ferber		 Gösta Ekman Vasateatern[26][22][27]
Aristide Vauclin Banken (La Banque Nemo)
Louis Verneuil		 Hjalmar Peters Vasateatern[28]
1934 Polonius Hamlet
William Shakespeare		 Per Lindberg Vasateatern[29][30]
En dåre Långfredag (Good Friday)
John Masefield		 Per Lindberg Vasateatern[31]
En chaufför Nästan gifta (Almost a Honeymoon)
Walter Ellis		 Gösta Ekman Vasateatern[32]
Galg-Lasse Bödeln
Pär Lagerkvist		 Per Lindberg Vasateatern[33]
1935 Theodor von Gahl Karriär-karriär (A szerencse fia)
Gábor Drégely		 Gösta Ekman Vasateatern[34][35]
Ivar Petrovitj Alexandrof Fedja eller Det levande liket (Живой труп, Živoj trup)
Lev Tolstoj		 Per Lindberg Vasateatern[36]
Henrik En förtjusande fröken (Bezauberndes Fräulein)
Ralph Benatzky		 Gösta Ekman Vasateatern[37]
David Mc Comber Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill		 Rune Carlsten Dramaten
Champlain, akademiens sekreterare Den gröna fracken
Gaston Arman de Caillavet		 Rune Carlsten Dramaten
1936 Fabrikör Åvik Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg		 Rune Carlsten Dramaten
Läkaren Millionärskan
George Bernard Shaw		 Alf Sjöberg Dramaten
Cosme Spökdamen
Calderon de la Barca		 Olof Molander Dramaten
Edvin Fridas visor
Birger Sjöberg		 Rune Carlsten Dramaten
1937 Norrby Skönhet
Sigfrid Siwertz		 Alf Sjöberg Dramaten
En målare Eva gör sin barnplikt
Kjeld Abell		 Rune Carlsten Dramaten
Ingolf
Den unge arbetaren		 Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg		 Alf Sjöberg Dramaten
Victor Emanuel Ruda Kungens paket
Staffan Tjerneld och Alf Henrikson		 Rune Carlsten Dramaten
1945 Cyrano de Bergerac
Edmond Rostand		 Sandro Malmquist Malmö Stadsteater
1946 Snickare Engstrand Gengångare
Henrik Ibsen		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[38]
1948 Drömmarnas berg
Maxwell Anderson		 Gösta Folke Malmö Stadsteater
1949 Ingvar Sandberg De fem fåglarna
Staffan Tjerneld		 Björn Berglund Blancheteatern[39]
1951 Cletus P. Anderson Skaffa mig en våning
Doris Frankel		 Per Gerhard Vasateatern[40]
Låt mig ta hand om dig
Max Catto		 Ernst Eklund Lisebergsteatern
1952 Vetenskapsmannen Komedin om oss myror
Samuel Spewack		 John Zacharias Helsingborgs stadsteater
Fadern Jag vill kärleken
Jean Anouilh		 Ingrid Luterkort Helsingborgs stadsteater
1953 Morfar Martin Vanderhof Komedin om oss människor
Moss Hart och George S. Kaufman		 Ingrid Luterkort Helsingborgs stadsteater[41]
Kommissarie Hubbard Mord per telefon
Frederick Knott		 John Zacharias Helsingborgs stadsteater[42]
Alessandrovici Ett huvud kortare
Marcel Aymé		 John Zacharias Helsingborgs stadsteater[43]
1956 Herr Dussel Anne Franks dagbok
Frances Goodrich och Albert Hackett		 Olof Molander Intiman[44]
1957 Bibinski Ninotchka
Marc-Gilbert Sauvajon		 Sven Lindberg Intiman[45]
1958 Major Metcalf Råttfällan
Agatha Christie		 Börje Mellvig Blancheteatern[46]
1960 Skipper Mahan Tuppen
Seán O'Casey		 Lars-Levi Laestadius Stockholms stadsteater
1961 Simjonov, godsägare Körsbärsträdgården
Anton Tjechov		 Bengt Ekerot Stockholms stadsteater
1962 Professorn Sagoprinsen
Vilhelm Moberg		 Carl Johan Ström Stockholms stadsteater
1963 Miradoren Bara en barberare
Georges Schehadé		 Lars-Levi Laestadius Stockholms stadsteater
Min kära är en ros
Bo Sköld		 Sten Hedlund Riksteatern[47]
1966 Gérome Fruar på vift
Georges Feydeau		 Etienne Glaser Stockholms stadsteater
1979 Vasilij Platonov
Anton Tjechov		 Otomar Krejča Stockholms stadsteater

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1934 London City John van Druten Vasateatern[48]
1946 Vår i september
Les printemps des autres		 Jean Jacques Bernard Blancheteatern
1949 Dödsdansen
August Strindberg Blancheteatern
1951 Svart chiffon
Black Chiffon		 Lesley Storm Blancheteatern
1953 Apollon från Bellac
L'Apollon de Bellac or L'Apollon de Marsac		 Jean Giraudoux
Översättning Elsa Thulin		 Helsingborgs stadsteater

Scenografi

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1951 Svart chiffon
Black Chiffon		 Lesley Storm Gunnar Olsson Blancheteatern

Radioteater

[redigera | redigera wikitext]

Roller

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi
1942 Rapp, fjärdingsman Marknadsafton
Vilhelm Moberg		 Lars Madsén[49]
1944 Sme-Simon, hovslagare Auktion
Josef Briné och Nils Ferlin		 Lars Madsén[50]
1954 Sme-Simon, hovslagare Auktion
Josef Briné och Nils Ferlin		 Lars Madsén[51]
1957 Lokförare Albert Hansson Grönt för mord
Folke Mellvig		 Arne Mattsson[52]
1958 Kommissarie Brinck Flyg fula fluga...
Folke Mellvig		 Carl-Otto Sandgren[53]
1959 Direktören Vägglusen
Vladimir Majakovskij		 Staffan Aspelin[54]
1961 Gustav Holm Ur askan i elden
Folke Mellvig		 Börje Mellvig[55]

Regi

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän
1944 Amiralinnan
Hilding Östlund[56]

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Svenskt författarlexikon. 1956-1960, s. 42
  2. ^ Svenska Dagbladet, 18 juni 1940, sid. 12
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 66. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6 
  5. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 augusti 1931. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 3 januari 2016. 
  6. ^ Bo Bergman (23 oktober 1931). ”Köpenick-kaptenen på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1931-10-23&toPublicationDate=1931-10-23. Läst 27 augusti 2015. 
  7. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 19 mars 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-19/77/12. Läst 16 april 2016. 
  8. ^ ”Till Hollywood”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14581&pos=350. Läst 11 juli 2015. 
  9. ^ Bo Bergman (24 april 1932). ”'Till Hollywood': Premiär på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-24/110/1. Läst 27 augusti 2015. 
  10. ^ ”"Patrasket"”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14404&pos=355. Läst 11 juli 2015. 
  11. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  12. ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
  13. ^ ”Mästerkatten i stövlarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14403&pos=352. Läst 11 juli 2015. 
  14. ^ ”'Mästerkatten' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-03/269/7. Läst 7 januari 2016. 
  15. ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14530&pos=356. Läst 11 juli 2015. 
  16. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14431&pos=357. Läst 11 juli 2015. 
  17. ^ ”Broadway”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14529&pos=63. Läst 20 april 2024. 
  18. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 4 januari 2016. 
  19. ^ Erik Nyblom (6 november 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Adam och Evorna' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-06/303/10. Läst 4 januari 2016. 
  20. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 23 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-23/21/8. Läst 7 januari 2016. 
  21. ^ ”Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-02/31/7. Läst 14 juli 2015. 
  22. ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
  23. ^ ”Mannen och hans omoral”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14401&pos=358. Läst 12 juli 2015. 
  24. ^ Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) sid. 180
  25. ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015. 
  26. ^ ”Middag kl. 8”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14402&pos=363. Läst 12 juli 2015. 
  27. ^ Bo Bergman (10 september 1933). ”Fru Kolthoff som gäst i Vasans 'Middag kl. 8'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-10/245/1. Läst 27 augusti 2015. 
  28. ^ ”Banken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14284&pos=29. Läst 5 juli 2015. 
  29. ^ ”Hamlet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14433&pos=365. Läst 14 juli 2015. 
  30. ^ Svenska Dagsbladets årsbok 1934 s. 184
  31. ^ ”Långfredag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14554&pos=366. Läst 14 juli 2015. 
  32. ^ ”Nästan gifta”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14192&pos=369. Läst 14 juli 2015. 
  33. ^ Från Stockholms teatrar 1934 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1934 (1935) s. 181
  34. ^ ”Som man är klädd”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14200&pos=373. Läst 14 juli 2015. 
  35. ^ Teateralmanack 1935 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936) s. 185
  36. ^ Ord och Bild 1935 s. 394
  37. ^ ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14204&pos=375. Läst 14 juli 2015. 
  38. ^ ”Gengångare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18891&pos=138. Läst 24 april 2016. 
  39. ^ ”De fem fåglarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22241&pos=149. Läst 24 april 2016. 
  40. ^ ”Skaffa mig en våning”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14160&pos=457. Läst 4 maj 2016. 
  41. ^ Ingvar Holm (30 januari 1953). ”Teater Musik Film: Hälsingborgspremiär”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-01-30/28/11. Läst 4 juni 2018. 
  42. ^ ”'Slå nollan...' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 5. 5 mars 1953. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-03-05/62/5. Läst 4 juni 2018. 
  43. ^ Ingvar Holm (8 maj 1953). ”'Ett huvud kortare' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-05-08/123/12. Läst 4 juni 2018. 
  44. ^ S. B-l (27 oktober 1956). ”Anne Frank i Stockholm”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/tidning/1956-10-27/293/16. Läst 5 augusti 2017. 
  45. ^ Ebbe Linde (7 februari 1957). ”'Ninotchka' på Intima Teatern”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-02-07/37/14. Läst 8 januari 2022. 
  46. ^ ”Råttfällan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18883&pos=163. Läst 24 april 2016. 
  47. ^ ”Rosen reser igen”. Dagens Nyheter: s. 10. 21 september 1963. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-09-21/257/10. Läst 10 juni 2018. 
  48. ^ ”London City”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14555&pos=367. Läst 14 juli 2015. 
  49. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 23 juni 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-06-23/167/18. Läst 30 januari 2016. 
  50. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 15 januari 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-01-15/13/24. Läst 31 januari 2016. 
  51. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 30. 19 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-19/254/30. Läst 1 februari 2016. 
  52. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 12 juli 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-07-12/186/24. Läst 19 december 2021. 
  53. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 27 december 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-12-27/350/22. Läst 19 december 2021. 
  54. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 38. 15 januari 1959. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-01-15/13/37. Läst 18 mars 2016. 
  55. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 31. 18 november 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-11-18/313/31. Läst 19 december 2021. 
  56. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 20 maj 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-05-20/135/28. Läst 2 februari 2016. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Verk av Gunnar Olsson
Filmregi
Filmmanus
Klippning
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gunnar_Olsson_(regissör)&oldid=55889468”