Ragnar Josephson

	Ragnar Josephson
Född	8 mars 1891; Stockholm
Död	27 mars 1966 (75 år); Lund
Yrke	Konsthistoriker, författare, teaterchef
Nationalitet	Svensk
Språk	Svenska
Verksam	1912–1966
Make/maka	Gabrielle Abramson
Barn	Harriet Alfons, Gabrielle Malmgren
Släktingar	Gunnar Josephson (bror); Erik Josephson (farbror)

Ragnar Josephson, född 8 mars 1891 i Stockholm, död 27 mars 1966 i Lund^[1], var en svensk konsthistoriker, författare och chef för Kungliga Dramatiska teatern.

Biografi

Josephson blev filosofie doktor 1918, docent 1919 vid Uppsala universitet,^[2] och professor i konsthistoria vid Lunds universitet 1929 som efterträdare till Ewert Wrangel. Han var chef för Kungliga Dramatiska teatern i Stockholm 1948–51. Han satt på professorsstolen i Lund till 1957.

Josephson är bland annat känd för sitt intresse för konstverks tillkomsthistoria, vilket ledde till hans grundande av det så kallade "Arkiv för dekorativ konst" i Lund, numera känt som Skissernas museum, vilket fokuserar på förarbeten, skisser och utkast till offentliga konstverk. Hans konstforskning och författarskap gällde huvudsakligen barockens arkitektur och stadsbyggnadskonst.^[3]

Som dramatiker är Josephson mest känd för pjäsen Kanske en diktare (1932) där Gösta Ekman d.ä. vid premiären fick en önskeroll som rockvaktmästaren Filip.

I januari 1940 lät dåvarande Dramatenchefen Pauline Brunius stoppa Josephsons pjäs Farlig oskuld på grund av dess antinazistiska budskap.

Ragnar Josephson var son till bokhandlare Viktor Josephson och Annsofi Valentin samt bror till bokhandlaren Gunnar Josephson och brorson till Erik Josephson.

Han var från 1916 gift med fil. mag. Gabrielle Abramson (1889–1972)^[1], som var dotter till Axel Abramson och Elin Fris. Makarna Josephson blev föräldrar till Harriet Alfons, Miriam Fritz-Crone och Gabrielle Malmgren.

Bibliografi (urval)

1912 – Kedjan (diktsamling)
1916 – Judiska dikter
1916 – Borgarhus i gamla Stockholm
1917 – De friaste konsternas akademi
1918 – Stadsbyggnadskonst i Stockholm intill 1800
1920 – Imperfektum (roman)
1922 – Svensk 1800-talsarkitektur
1923 – Svenska stadskartor och stadsplaner intill 1800-talets början
1924 – Tessin i Danmark
1925 – Tessins slottsomgivning
1925 – Apollotemplet i Versailles
1926 – Hur Rom byggdes under renässans och barock
1929 – Sveavägens förhistoria
1930 – L'architecte de Charles XII Nicodème Tessin à la cour de Louis XIV
1930–31 – Tessin d.y. – mannen och verket (2 band)
1931 – Nyckelromanen (drama)
1932 – Kanske en diktare (drama)
1934 – Leopold, luftkonstnär
1935 – Nationalism och humanism
1939 – Farlig oskuld
1940 – Konstverkets födelse
1941 – Tidens drama
1943 – Kungarnas Paris
1945 – Sista satsen
1948 – Barocken
1955 – Bellman, Kellgren, Sergel
1956 – Sergels fantasi
1963 – Carl August Ehrensvärd
1927 – Den svenska smaken: konstkritik och konstteori från barock till romantik 1997

Utmärkelser, ledamotskap och priser

Ledamot av Svenska Akademien (1960)
Hedersledamot av Konstakademien (HedLFrKA 1933)
Hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (HedLVSL, f.d. preses)^[4]
Styrelseledamot i Samfundet S:t Erik (1919–1930)
1951 – Svenska Akademiens kungliga pris
1959 – Övralidspriset
1961 – Sydsvenska Dagbladets kulturpris

Se även

Josephson (släkt)

Källor

Josephson, Ragnar i Vem är det 1963

Noter

^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 643
^ Bra Böckers lexikon, 1976
^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018

Vidare läsning

Landquist, John: Ragnar Josephson i Svenskt biografiskt lexikon (1973-1975)

Externa länkar

Ragnar Josephson i Libris
Ragnar Josephson i ledamotsregistret hos Svenska Akademien

Företrädare: Första innehavaren	Sekreterare i Stockholms skönhetsråd 1919-1924	Efterträdare: Gustaf Munthe (konsthistoriker)
Företrädare: Gustaf Munthe (konsthistoriker)	Sekreterare i Stockholms skönhetsråd 1924-1926	Efterträdare: Martin Olsson (riksantikvarie)
Företrädare: Ewert Wrangel	Professor i konsthistoria med konstteori 1929–1957	Efterträdare: Aron Borelius
Företrädare: Första innehavaren	Chef för Skissernas museum 1934–1968	Efterträdare: Gunnar Bråhammar
Företrädare: Johannes Lindblom	Inspektor för Östgöta nation 1945-1948	Efterträdare: Holger Arbman

Kulturtitlar
Företräddes av Per Hallström	Stol nummer 14 i Svenska Akademien 1960–1966	Efterträddes av Lars Gyllensten

[db-1] [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

[2] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 643

[3] Bra Böckers lexikon, 1976

[4] ttps://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018

[1]

[2]

[3]

[4]