Morpekanska

Morpekanska, eller morupekanska, är den dialekt som talas i Morups socken i Halland, inklusive fiskeläget Glommen. Även Träslövsläge, knappt 10 km norr om Morup, ingår i dialektbältet mellan Varberg och Falkenberg. Där kallas dialekten "läejesboa" och låter något annorlunda.

Morpekanska är tillsammans med listerländska en av få genuina/ålderdomliga dialekter^{[källa behövs]} som idag fungerar som bas i levande dialektsamhällen i före detta Östdanmark: Blekinge, Halland och Skåne. Därför ingår de i "östdanska mål". Morpekanskan och läejesboa avviker tydligt från svenskan i fonetik, ändelser, ordförråd och grammatik. Det är svårt att förstå för dem som inte lärt sig språket/dialekten. Många äldre fiskare talar morpekanska, men även andra i samhället. I huvudsak alla från trakten känner eller har känt någon som talar dialekten - om inte annat, någon gammal släkting.

Maj-Britt Bennheden har gett ut en skönlitterär bok: "Pau morpekanska - Historier och humor från Morup" (1997). Boken "Morup - från forna tider till våra dagar" av samma författare innehåller en ordlista . Målet från området som helhet finns beskrivet i ordboken "Skreamålets ordförråd omkring 1900" av John Jacobsson (Uppsala 1966). Skrea socken är egentligen en socken några kilometer sydöst om Morups socken och Falkenberg.

Externa länkar

• Dialektprov:
  • Skriftligt: Litet dialektprov på morpekanska
  • Muntligt: ”Dialektkartan, Morups socken”. Institutet för språk och folkminnen. https://www.isof.se/dialektkartan#/places/323. Läst 29 juli 2021.