Calle Flygare
| Calle Flygare | |
 Calle Flygare, 1962. | |
| Född | Carl Emil Anders Flygare 4 juli 1907 Malmö |
|---|---|
| Död | 3 december 1972 (65 år) Katarina församling, Stockholm |
| Föräldrar | Carl Flygare Ebba Nordholm |
| Släktingar | Emil Flygare (farfar) Anna Flygare-Stenhammar (faster) |
| IMDb SFDb | |
Carl (Calle) Emil Anders Flygare, född 4 juli 1907 i Malmö, död 3 december 1972 i Katarina församling i Stockholm, var en svensk skådespelare och regissör. Han var ledare för teaterskolan som bär hans namn.[1]
Efter akademiska studier i Lund, Köpenhamn, Berlin och Stockholm och därefter genomgång av Oscarsteaterns och Julia Håkanssons scenskolor 1926–1930 engagerades han av Gösta Ekman och spelade bland annat på Komediteatern och Södra teatern. Han var en av förgrundsgestalterna inom studentteatern vid Stockholms högskola vid slutet av 1920- och början av 1930-talet och satte upp ett flertal pjäser där. Han gästspelade senare som regissör i Malmö, Helsingborg och Köpenhamn. Calle Flygare var även lärare vid Naima Wifstrand och Axel Witzanskys teaterskolor. Han var även verksam som teaterkorrespondent för Stockholm i Sydsvenska Dagbladet och som balettrecensent i Scenen samt var litterär rådgivare vid AB Arvid Englinds teaterförlag 1935–1940. Han höll även ett stort antal uppläsningar och föredrag i radion av och om H.C. Andersen och Kaj Munk, verkade som föreläsare om danskonstens historia och översatte flera av Kaj Munks skådespel från danska samt komedier från franska, tyska och engelska.[2]
Hans självkritik var hård och han bedömde sig själv som en medelmåttig skådespelare. År 1940 grundade han hemma i sin egen lägenhet Calle Flygare Teaterskola, där bland andra Inga Landgré, Willie Andréason, Harriet Andersson, Lars Ekborg och Mai Zetterling varit elever.
Han var son till teaterkritikern Carl Flygare och skådespelerskan Ebba Flygare. Familjen är begravd på Norra begravningsplatsen.[3]
Filmografi
[redigera | redigera wikitext]Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1927 | Jägaren | Så tuktas en argbigga William Shakespeare |
Gösta Ekman Johannes Poulsen |
Oscarsteatern[4] |
| 1928 | Nordström | Gustaf III August Strindberg |
Rune Carlsten | Oscarsteatern[5] |
| 1931 | Länsmannen | Hans nåds testamente Hjalmar Bergman |
Per Lindberg | Vasateatern[6] |
| 1932 | Spring | Gröna hissen Avery Hopwood |
Gösta Ekman | Vasateatern[7] |
| Ralph | Till Hollywood George S. Kaufman och Marc Connelly |
Gösta Ekman | Vasateatern[8] | |
| Doktorn | Frihetsligan Jules Romains |
Per Lindberg | Vasateatern[9] | |
| En kypare | Kanske en diktare Ragnar Josephson |
Gösta Ekman | Vasateatern[10][11] | |
| Bäraren | "Patrasket" Hjalmar Bergman |
Gösta Ekman | Vasateatern[12] | |
| Spring | Gröna hissen Avery Hopwood |
Gösta Ekman | Vasateatern[13] | |
| 1933 | Charleys tant Brandon Thomas |
Folkan[14] | ||
| 1936 | Brock, gårdsägare | Kloka gubben Paul Sarauw |
Sigurd Wallén | Södra Teatern[15] |
Regi
[redigera | redigera wikitext]| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1934 | Gamla Heidelberg Alt-Heidelberg |
Wilhelm Meyer-Förster | Skansens friluftsteater |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Calle Flygare”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=59734&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dCalle+Flygare%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 1 januari 2014.
- ^ Flygare, Calle i Svensk uppslagsbok (andra upplagan, 1947–1955)
- ^ Karl-Axel Björnberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Bäckströms förlag 1998) sid.86-87 ISBN 91-88016-69-2
- ^ ”Så tuktas en argbigga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22319&pos=149. Läst 11 juni 2015.
- ^ ”Gustaf III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22272&pos=69. Läst 5 juni 2015.
- ^ ”Hans Nåds testamente”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14417&pos=354. Läst 11 juli 2015.
- ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 19 mars 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-19/77/12. Läst 16 april 2016.
- ^ ”Till Hollywood”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14581&pos=350. Läst 11 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (15 april 1932). ”Frihetsligan”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-15/101/14. Läst 27 augusti 2015.
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1932 s. 162
- ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015.
- ^ ”"Patrasket"”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14404&pos=355. Läst 11 juli 2015.
- ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14431&pos=357. Läst 11 juli 2015.
- ^ ”Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-02/31/7. Läst 14 juli 2015.
- ^ ”Teater Musik Film: Södra teaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 3 oktober 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-03/269/12. Läst 8 januari 2016.