USA:s senat
| USA:s senat United States Senate | |
| 118:e kongressen | |
 | |
| Typ | |
|---|---|
| Utformning | Tvåkammarsystem |
| Kammare | Överhus |
| Ledning | |
| Ordförande | Kamala Harris, USA:s vicepresident (Dem) sedan 20 januari 2021 |
| Tf. president | Patty Murray (Dem) sedan 3 januari 2023 |
| Majoritetsledare | Chuck Schumer (Dem) sedan 20 januari 2021 |
| Minoritetsledare | Mitch McConnell (Rep) sedan 20 januari 2021 |
| Struktur | |
| Antal platser | 100 |
 | |
| Politiska grupper | 118:e kongressen, fram till 3 januari 2025
Majoritet (51)
Minoritet (49)
|
| Val | |
| Valsystem | Majoritetsval i enmansvalkretsar |
| Senaste valet | 5 november 2024 |
| Nästa val | 3 november 2026 |
| Mötesplats | |
 | |
| Senatkammaren Kapitolium Washington, Columbiadistriktet | |
| Webbplats | |
| www.senate.gov | |
USA:s senat eller Förenta staternas senat (engelska: United States Senate) är den ena av två kamrar i USA:s kongress, som är landets federala lagstiftande församling. Den andra kammaren är representanthuset. Av dessa två kamrar brukar senaten räknas som överhuset. Senatens exklusiva befogenheter inkluderar bland annat att godkänna traktat presidenten ingått med andra länder, godkänna tillsättandet av höga ämbeten samt att döma i riksrättmål.
Genom en kompromiss i arbetet med USA:s konstitution blev senaten ett organ i första hand för delstaterna, vilket medför att folkrika delstater inte har fler senatorer än de mindre folkrika. Eftersom varje delstat har två senatorer och USA sedan 1959 har 50 delstater finns det 100 platser i den federala senaten. USA:s vicepresident är senatens ordförande (engelska: President of the Senate) som saknar rösträtt, men som har utslagsrösten ifall en omröstning i senaten skulle utfalla med lika röstetal; om vederbörande ej är närvarande vid en sådan omröstning faller förslaget.
Den 118:e kongressen tillträdde den 3 januari 2023 och förväntas fortsätta till 3 januari 2025. Mandatfördelningen i den är 51 för Demokraterna och 49 för Republikanerna. Antalet registrerade demokrater i senaten är visserligen endast 47, men de fyra oberoende ledamöterna har också valt att ingå i den demokratiska partigruppen.
Till den 119:e kongressen förväntas Republikanerna överta majoriteten i senaten. Senatens president antas även bli den kommande vicepresidenten J.D Vance.[1]
Senatskammaren ligger i den norra flygeln av Kapitolium i Washington, D.C.
Mandatperiod, val och valbarhet
[redigera | redigera wikitext]Senaten består av två ledamöter från var och en av USA:s delstater, kallade senatorer. Sedan 1959, när Alaska[2] och Hawaii[3] blev amerikanska delstater, har senaten därför haft 100 ledamöter, kallade senatorer. Mandatperioden för senatorerna är sex år.[4][5]
Ursprungligen valdes senatorerna av delstatsförsamlingarna[4] men sedan det sjuttonde författningstillägget ratificerades 1913 väljs senatorerna genom allmänna val.[6][5] Senatorerna är sedan inrättandet av senaten indelade i tre jämstora klasser, benämnda I, II och III. Vartannat år tillsätts en tredjedel av senatens platser, genom allmänna val till en av klasserna.[5][7]
Samtidigt som val genomförs till senaten sker val till samtliga platser i representanthuset, där mandatperioden är två år. Vartannat val till kongressen genomförs samtidigt som presidentvalet. De val till kongressen som sker mellan presidentvalen kallas mellanårsval.
Om en senator avgår under pågående mandatperiod utses dennas ersättare av delstatens guvernör eller delstatsförsamling, till dess en ordinarie efterträdare har utsetts genom fyllnadsval eller i allmänna val.[6]
För att kunna väljas till senator måste kandidaten uppfylla samtliga följande tre villkor:
- ha fyllt 30 år
- ha varit medborgare i USA under 9 år
- vid tidpunkten för valet vara bosatt i den delstat vederbörande ska representera.[5][8]
Det finns inga konstitutionella begränsningar för hur många gånger en senator kan väljas om.
Valsättet med majoritetsval i enmansvalkretsar gör att USA politiskt har ett utpräglat tvåpartisystem, dominerat av Demokratiska partiet och Republikanska partiet. De oberoende senatorerna, Angus King från Maine, Bernie Sanders från Vermont och Kyrsten Sinema från Arizona, ingår i demokraternas partigrupp.[9][10]
Senatens klasser
[redigera | redigera wikitext]Senatens tre klasser fördelar sig mellan delstaterna enligt följande tabell.[11][12][13]
Fyllnadsval vid vakanser
[redigera | redigera wikitext]Om en senator avgår, avlider eller avsätts innan mandatperiodens slut ska delstatens guvernör utlysa fyllnadsval (engelska: special election), och en ny senator väljas för återstoden av den ursprungliga mandatperioden.[6] Delstatsförsamlingarna avgör själva, genom lagstiftning, när, var och hur valet ska hållas.[14] Delstatsförsamlingarna får också tillåta delstatens guvernör att utse en senator att fullgöra uppdraget fram till dess att ett sådant fyllnadsval har genomförts.[6]
Under 2021 hade 37 delstater lagstiftning som innebar att fyllnadsval enbart genomförs i samband med ett av delstatens ordinarie val, medan de övriga 13 delstaterna hade särskilda lagstiftade datum eller tidsperioder för fyllnadsval.[15] I alla utom fyra delstaterna – nämligen North Dakota, Oregon, Rhode Island och Wisconsin – hade guvernören rätt att utse en tillfällig senator. Åtta delstater har reglerat att den tillfälliga senatorn måste representera samma parti som den avgångna; i Hawaii och Utah får guvernören välja senatorn bland tre föreslagna kandidater; i Connecticut måste guvernörens val av tillfällig senator godkännas av delstatsförsamlingen.[15]
Ledamotskap
[redigera | redigera wikitext]Ed
[redigera | redigera wikitext]Konstitutionen kräver att senatorer avlägger en ed eller ett löfte att stödja konstitutionen.[16] Genom lag föreskrivs följande ed för alla federala ämbetsmän (förutom presidenten som tar en särskild ed i som föreskrivs i USA:s konstitution), inklusive senatorer:
| ” | "Jag, ___ ___, svär högtidligt (eller lovar) att jag kommer att stödja och försvara USA:s konstitution mot alla fiender, utländska och inhemska; att jag kommer att bära sann tro och lojalitet på detsamma; att jag tar denna skyldighet fritt, utan någon mental reservation eller syftet med undanflykt; och att jag kommer väl och troget att utföra arbetsuppgifterna på det ämbete som jag ska komma in på. Så hjälpe mig Gud." | „ |
| – [17] | ||
Lön och förmåner
[redigera | redigera wikitext]Årslönen för varje senator sedan 2009 är 174 000 dollar; presidenten pro tempore och partiledare får 193 400 dollar.[18]
Tillsammans med löner, får senatorer pensions- och hälsofördelar som är identiska med andra federala medarbetare.[19]
Uteslutning och andra disciplinära åtgärder
[redigera | redigera wikitext]Senaten kan utesluta en senator med två tredjedelar av rösterna. Femton senatorer har blivit uteslutna i senatens historia; William Blount, för förräderi, år 1797 och fjorton senatorer år 1861 och 1862 för att stödja utträdet av delstaterna som bildade Amerikas konfedererade stater. Även om ingen senator har blivit utesluten sedan 1862, har många senatorer valt att avgå när de utsätts för uteslutningsförfaranden. Senaten har också censurerat och fördömt senatorer; censur kräver bara en enkel majoritet och tar inte bort en senator från ämbetet.
Majoritets- och minoritetspartier
[redigera | redigera wikitext]| USA |
 Denna artikel är en del i serien om: |
|
|
|
|
Atlas Politikportalen |
Majoritetspartiet i senaten är det politiska partiet som antingen har en majoritet av platser eller kan bilda en koalition med en majoritet av platser; om två eller flera partier är oavgjorda, avgör vicepresidentens anslutning vilket parti som är majoritetspartiet. Det näst största partiet är känt som minoritetspartiet. Oberoende och medlemmar av tredje partier (så länge de inte stödjer någon av de större partierna) beaktas inte vid bestämningen av vilket som är majoritetspartiet.
Riksrätt
[redigera | redigera wikitext]Senaten fungerar som domstol i riksrättsåtal, med representanthuset i rollen som åklagare, i och med att det senare utarbetar anklagelseakt och framlägger denna för Senaten. Senaten beslutar om formerna och kan fatta fällande domslut med en två tredjedelars majoritet. Under de senaste ett hundra åren har riksrättsmål genomförts mot Bill Clinton och Donald Trump. Ingen av dessa har fällts. Den 13 januari beslöt representanthuset att väcka riksrättsåtal mot Donald Trump en andra gång.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”The Latest: Donald Trump wins US presidency, GOP reclaims Senate majority” (på amerikansk engelska). The Seattle Times. https://www.seattletimes.com/nation-world/nation/the-latest-donald-trump-wins-us-presidency-gop-reclaims-senate-majority/. Läst 6 november 2024.
- ^ Eisenhower, Dwight D. (3 januari 1959). ”Presidential Proclamation 3269 of January 3, 1959, by President Dwight D. Eisenhower admitting the State of Alaska into the Union.” (på engelska). Presidential Proclamations. National Archives. Arkiverad från originalet den 23 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220123215108/https://catalog.archives.gov/id/299971. Läst 23 januari 2022.
- ^ ”Hawaii becomes 50th state” (på engelska). History.com. A&E Television Networks. 24 november 2009. https://www.history.com/this-day-in-history/hawaii-becomes-50th-state. Läst 23 januari 2022.
- ^ [a b] Constitution of the United States of America 2021, Article I, Section 3, Clause 1.
- ^ [a b c d] The Senate and the United States Constitution 2022.
- ^ [a b c d] ”The Constitution: Amendments 11-27” (på engelska). National Archives. 12 januari 2021. https://www.archives.gov/founding-docs/amendments-11-27?_ga=2.233998874.506141313.1642955156-826075101.1642955156. Läst 23 januari 2022.
- ^ Constitution of the United States of America 2021, Article I, Section 3, Clause 2.
- ^ Constitution of the United States of America 2021, Article I, Section 3, Clause 3.
- ^ Rama, Padmananda (14 november 2012). ”Maine Independent Angus King To Caucus With Senate Democrats” (på engelska). NPR. https://www.npr.org/sections/itsallpolitics/2012/11/14/165149633/maine-independent-angus-king-to-caucus-with-senate-democrats. Läst 11 december 2022.
- ^ ”Skörare maktbalans efter senators avhopp”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/WRmR3j. Läst 11 december 2022.
- ^ ”Class I – Senators Whose Term of Service Expire in 2025” (på engelska). United States Senate. https://www.senate.gov/senators/Class_I.htm. Läst 23 januari 2022.
- ^ ”Class I – Senators Whose Term of Service Expire in 2025” (på engelska). United States Senate. https://www.senate.gov/senators/Class_II.htm. Läst 23 januari 2022.
- ^ ”Class I – Senators Whose Term of Service Expire in 2025” (på engelska). United States Senate. https://www.senate.gov/senators/Class_III.htm. Läst 23 januari 2022.
- ^ Constitution of the United States of America 2021, Article I, Section 4, Clause 1.
- ^ [a b] ”Vacancies in the United States Senate” (på engelska). www.ncsl.org. National Conference of State Legislatures. 6 maj 2021. https://www.ncsl.org/research/elections-and-campaigns/vacancies-in-the-united-states-senate637302453.aspx. Läst 27 december 2022.
- ^ ”America's Founding Documents” (på engelska). National Archives. https://www.archives.gov/founding-docs. Läst 1 juli 2018.
- ^ Oath of Office. United States Senate. Läst 2 juli 2018.
- ^ ”U.S. Senate: Senate Salaries since 1789”. www.senate.gov. https://www.senate.gov/artandhistory/history/common/briefing/senate_salaries.htm. Läst 1 juli 2018.
- ^ ”How Much Do Members of Congress Really Get Paid?”. ThoughtCo. https://www.thoughtco.com/salaries-and-benefits-of-congress-members-3322282. Läst 1 juli 2018.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ”Constitution of the United States of America : A Transcription” (på engelska). National Archives. 7 oktober 2021. https://www.archives.gov/founding-docs/constitution-transcript. Läst 23 januari 2021.
- ”The Senate and the United States Constitution” (på engelska). United States Senate. 2022. https://www.senate.gov/artandhistory/history/common/briefing/Constitution_Senate.htm. Läst 23 januari 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör USA:s senat.- Senatens webbplats (engelska)
