161. jaktflygdivisionen
161. jaktflygdivisionen (Petter Röd) | |
Divisionens emblem 1983–1985 | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | 161. jaktflygdivisionen |
Datum | 1944–1967, 1983–1985 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Flygvapnet |
Typ | Jaktdivision |
Roll | Jaktflyg |
Del av | Upplands flygflottilj |
Storlek | Flygdivision |
Högkvarter | Tullinge flygplats |
Förläggningsort | Tullinge [a] |
Smeknamn | Petter Röd [b] Hufvudstadsjakten [c] |
Befälhavare | |
Divisionschef | Alvar Nyrén |
Tjänstetecken | |
Sköldemärken | |
Flygplan | |
Jaktflygplan | J 22, J 26, J 29A, J 35A/B/F |
161. jaktflygdivisionen även känd som Petter Röd var en jaktflygdivision inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1944–1967 och 1983–1985. Divisionen var baserad på Tullinge flygplats sydväst om Stockholm.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Petter Röd var 1. divisionen vid Upplands flygflottilj (F 16), eller 161. jaktflygdivisionen inom Flygvapnet, och sattes upp i Uppsala 1944. På order av Chefen för Flygvapnet Lage Thunberg, beslutades att sex flygdivisioner skulle vakantsattes sommaren 1967. Där en av de berörda divisionerna var Petter Röd. Detta som en åtgärd för att minska Flygvapnets utgifter.
Den 1 januari 1983 återuppsattes divisionen, dock så var det ej någon ny division som tillkom inom Flygvapnet. Utan istället var det 13. jaktflygdivisionen (Adam Gul), som överfördes från Västmanlands flygflottilj till Upplands flygflottilj som Petter Röd.[2]
Petter Röd var dock inte förlagd till Uppsala, utan var baserad till Tullinge. Där Adam Gul hade ombaserats från Västerås hösten 1981, och därifrån verkade som ett detachement till Västmanlands flygflottilj. Vilken övergick till Upplands flygflottilj från den 1 januari 1983.[2] Dock så kom divisionen och detachementet upplösas den 30 juni 1985.[3]
Materiel vid förbandet
[redigera | redigera wikitext]
Jaktflyg
|
Jaktflyg
|
Förbandschefer
[redigera | redigera wikitext]Divisionschefer vid 161. jaktflygdivisionen (Petter Röd) åren 1944–1967 och 1983–1985.
- 1944–1967: ???
- 1983–1985: Alvar Nyrén
Anropssignal, beteckning och förläggningsort
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Braunstein (2005), s. 103
- ^ [a b] Åshage (2011), s. 120–123
- ^ ”Regeringens proposition 1982/83:119”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/om-riktlinjer-for-JAS-projekte_G603119/. Läst 19 november 2014.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8
- Odqvist, Gösta (1979). Kungl. Västmanlands flygflottiljs historia-Del 1, 1929-1979. Västmanlands flygflottiljs historiekommitté. Libris 604901
- Odqvist, Gösta (1985). Kungl. Västmanlands flygflottiljs historia-Del 2, 1979-1983. Västmanlands regementes och flygflottiljs kamratfören. Libris 604902
- Åshage Jarl, red (2011). Sjunde jaktflottiljen: F 18 - en nedlagd flygflottilj. [Tullinge]: Norlén & Slottner. Libris 12306331
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Västmanlands flygflottilj.
- Wikimedia Commons har media som rör Upplands flygflottilj.
|
|