FFVS J 22

	FFVS J 22
	FFVS J 22 på Flygvapenmuseum i Linköping.
Beskrivning
Typ	Jakt- och spaningsflygplan
Besättning	1
Första flygning	20 september 1942
I aktiv tjänst	1943–1952
Versioner	J 22A; J 22B; S 22
Ursprung	Sverige
Tillverkare	FFVS
Antal tillverkade	198
Data
Längd	7,8 m
Spännvidd	10,0 m
Höjd	2,8 m; 3,6 m (med landningsställ)
Vingyta	16 m²
Vingprofil	avsmalnande rektangulär vinge
Tomvikt	2 000 kg (J 22A); 2 020 kg (J 22B)
Max. startvikt	2 760 kg (J 22A); 2 835 kg (J 22B)
Max. bränslevikt	382 kg
Motor(er)	1 × SFA STWC-3G
Motoreffekt	1 065 hk (749 kW)
Propeller	SFA Hamilton VP2-M
Prestanda
Max. hastighet	590 km/h
Räckvidd med; max. bränsle	1 270 km
Max. flyghöjd	9 300 meter
Stigförmåga	9,28 m/s
Vingbelastning	5,6 kg/m² (max, J 22A); 6,0 kg/m² (max, J 22B)
Lastförmåga
Lastförmåga	750 kg (J 22A); 813 kg (J 22B)
Beväpning & bestyckning
Fast beväpning	J 22A:; 2 × 8 mm ksp m/22; 500 patroner per kulspruta; 2 × 13,2 mm akan m/39A; 250 patroner per kanon; J 22B:; 4 × 13,2 mm akan m/39A; 250 patroner per kanon
Övrigt	Landning på solid mark; 350 m; Landning på mjuk mark; 350-450 m (med broms); Start på solid mark; 350 m; Start på mjuk mark; 400-450 m
Elektronik
Kamera	Ska4 (endast S 22)

FFVS J 22 var ett stridsflygplan tillverkat av Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm och konstruerat av flygingenjör Bo Lundberg. Planet användes som jaktflygplan och spaningsflygplan.

Historik

Under andra världskriget var bristen på flygplan i det svenska flygvapnet mycket stor och regeringen gjorde flera försök att importera flygplan från andra länder. Till slut lyckades flygförvaltningen köpa några Seversky-jaktplan från USA, vilka togs in via Petsamo i Finland. I samband med USA:s embargo mot vapenleveranser till andra än Storbritannien i juni 1940 avbröts dock leveranserna, och flygvapnet tvingades att söka andra lösningar. Saab kunde inte projektera eller tillverka fler flygplan då de var upptagna med Saab 17 och Saab 18.

Projektansvarig för det nya jaktplanet J 22 blev Bo Lundberg som tidigare varit konstruktör på Sparmanns flygverkstäder och Götaverkens flygplansavdelning. Han hade tillsammans med Sven Werner arbetat på Sparmanns P 3 där de primärt arbetade på vingen. Denna erfarenhet kom senare till användning när Lundberg arbetade på Götaverkens flygplansavdelning där han 1939 konstruerade ett bombplan, GP8 och ett jaktplan, GP9. Den var mycket lik J 22 i utseendet samt att den skulle haft fyra stycken 13,2 mm Akan m/39 i vingarna, dock skulle den vara konstruerad i metall och ha en Bristol Taurus II motor med 1400 hk, vilket skulle ge den en beräknad hastighet av 682 km/h. GP9 kom inte längre än att förlora mot Saabs L21 på grund av kostnadsskäl. Dock kom den att användas senare som utgångspunkt för J 22 1941. Prototypen flög första gången i september 1942 och var enligt pressen världens snabbaste flygplan i förhållande till motorstyrkan. Serieleveranserna inleddes i oktober 1943. De första 113 flygplanen kom på grund av förseningar hos motortillverkaren Svensk Flygmotor att levereras med Twin Wasp-originalmotorer inköpta från Tyskland som i sin tur tagit dem som krigsbyte i Frankrike.

Det ställdes vissa krav på konstruktionen. I möjligaste mån skulle vid flygplanstillverkningen endast inhemskt material användas, aluminium fick ej användas eftersom SAAB behövde allt som kunde produceras i Sverige, samt planet skulle använda en Twin Wasp-stjärnmotor från Svensk Flygmotor (SFA), samma som SAAB använde till sin Saab 17. Resultatet blev ett stålskelett tillverkat av Hägglund & Söner i Örnsköldsvik med ytbeklädnad av formpressat björkplywood som levererades från Svenska Möbelfabrikerna (SMF) i Bodafors. Komponenterna monterades sedan samman i Bromma.

För att tillverka J 22 bildade Flygvapnet en speciell organisation, Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm (FFVS). Där sammanstrålade komponenter från över 500 underleverantörer, som framställde cirka 12 000 av de 17 000 detaljer som utgjorde en FFVS J 22.

Leveranserna av J 22 inleddes i oktober 1943 och gick till Göta flygflottilj (F 9).

J 22 hade god manövrerbarhet och en bra acceleration. Prestandamässigt var J 22 i klass med det mesta under sitt första år med en vältränad pilot. När J 26 togs i tjänst gjorde man testdueller med J 22 mot J 26. Motorstyrkan var ett problem, men den kunde klättra snabbare än J 26 under 1 500 meter.^[1] Med sin 1700 hk starka Packard Merlin var J 26 det bättre jaktplanet

Landställ

J 22 hade ett landställ som var avancerat för sin tid. Det var framåtvinklat, vilket gjorde det svårare att nosbromsa, det vill säga att när man bromsar för hårt så att propellern går i backen och stjärten upp i luften. Detta var ett stort problem hos många stridsflygplan under andra världskriget som till exempel Supermarine Spitfire och Bf 109. Dessutom kunde landställsluckorna fällas in när landstället var ute. Detta gjorde luftmotståndet mindre under start samt att det inte samlades smuts i hjulrummet. Man konstruerade även infällbara skidställ som kunde monteras på J 22 men dessa producerades i litet antal eftersom ny snöröjningsutrustning kom i tjänst.

Beväpning

Beväpningen på J 22 kan verka klen, men 13,2 mm akan m/39 var i klass med de flesta 20 mm automatkanoner under kriget. Kalibern var lägre men eldhastigheten var högre. Eldhastigheten på akan m/39 var 1 080 skott per minut, vilket var ungefär 400 mer än Hispano mk.II och 330 mer än Maschinengewehr 151. Detta tillsammans med högexplosiva projektiler gjorde 13,2 mm akan m/39 ett vapen som var lätt att använda och mycket effektivt mot fiendeflygplan. Mot slutet av 40-talet modifierades alla 13,2 mm akan m/39 till 12,7 mm kaliber. Detta för att man hade slutat att producera 13,2 mm ammunition och kunde köpa in billig 12,7 mm ammunition från USA. Detta gällde även J 22 som fick sina 13,2 mm akan m/39 modifierade runt decennieskiftet till 12,7 mm.

Det finns ett rykte om en J 22 med fyra 8 mm ksp m/22. Det har inte gått att bevisa men det är möjligt eftersom vingen kunde rymma fyra 13,2 mm automatkanoner. Det finns tidigare exempel på flygplan med sådan beväpning, t.ex. J 9 2152 F8-19 med fyra 8 mm ksp m/22.^[2]

Spaningsversion

När J 22 beställdes fanns tanken hos Flygvapnet att använda flygplanet på Östgöta flygflottilj (F 3) för spaningsändamål, men eftersom bristen var störst på jaktflygplan fick den varianten företräde vid tillverkningen.

Någon nytillverkning av S 22-3 som versionen betecknades kom aldrig igång, utan istället inleddes 1944 ett modifieringsprogram J 22. Modifieringsprogrammet skulle omfatta 21 individer, vilka bland annat skulle utrustas med kamerafästen. Prototypen till S 22-3 blev klar i december 1944 och levererades till Göta flygflottilj (F 9) för utprovning och tjänstgöring.

I januari 1946 överfördes flygplanet till F 3. Det andra modifierade flygplanet levererades i augusti 1945 till F 3. I och med freden 1945 minskade behovet av spaningsflygplan, samtidigt som tillgången på begagnade flygplan från utförsäljningar av US Army Air Forces:s och RAF:s depåer i Europa var stor. Därför bestämde Flygvapnet i slutet av året att vidare satsningar på S 22 skulle avbrytas. Vid den tidpunkten hade nio individer modifierats och var operativa som S 22, men vilka nu återställdes till J 22.

Varianter och beteckningar

J 22-1 eller J 22A (ursprungligen J 22 UBv för Ursprunglig Beväpning) beväpnad med två 8 mm ksp m/22 och två 13,2 mm akan m/39A
J 22-2 eller J 22B (ursprungligen J 22 FBv för Förbättrad Beväpning) beväpnades med fyra 13,2 mm akan m/39A
S 22-3 eller S 22 beväpnades med en vertikalmonterad spaningskamera Ska4 i mellankroppen

Totalt tillverkades förutom två prototyper 141 st J 22-1 och 57 st J 22-2.

J 22 på förband

Benämning	Antal	Tidsperiod	Typ	Basering
	Antal	Tidsperiod	Typ	Basering
J 22-1	142	1943-1952	Jaktflygplan	F 3, F 8, F 9, F 10, F 13, F 16, F 18
J 22-2	58	1951–1952	Jaktflygplan	F 3, F 8, F 9, F 10, F 13, F 16, F 18
S 22-3	9	1945–1946	Spaningsflygplan	F 3

Data och prestanda

Kategorier		J 22-1	J 22-2	S 22-3
Mått	Längd	7,8 meter
	Höjd utan landställ ute	2,8 meter
	Höjd med landställ ute	3,6 meter
	Vingbredd	10,0 meter
	Vingyta	16 kvadratmeter
Vikter	Normal flygvikt (stridsuppdrag)	2760 kg	2835 kg
	Normal flygvikt (förflyttning)	2660 kg	2710 kg
	Tjänstetomvikt	2000 kg	2020 kg
	Tillsatsvikt (stridsuppdrag)	750 kg	813 kg
	Tillsatsvikt (förflyttning)	659 kg	688 kg
	Lös utrustning av tillsatsvikt (strid)	134 kg	163 kg
	Lös utrustning av tillsatsvikt (förflyttning)	146 kg	175 kg
	Ammunititon	111 kg	137 kg
	Förare med utrustning	100 kg
	Bränsle vingtankar	282 kg
	Bränsle kroppstank	100 kg
	Olja	31 kg
	Motorvikt torr	657,701 kg
Beväpning	Antal kulsprutor	2 stycken	-	2 stycken
	Antal automatkanoner	2 stycken	4 stycken	2 stycken
	Ammunition per kulspruta	500 patroner
	Ammunition per automatkanon	250 patroner
	Typ av kulspruta	8 mm ksp m/22
	Typ av automatkanon	13,2 mm akan m/39A
Utrustning	Sikte	Reflexsikte m/37
	Radio	Fr III
	Antal kameror	-	-	1
	Typ av kamera	Ska4
Motor data	Motortyp	Original TWC3 eller SFA STWC3
	Maxeffekt	1065 hästkrafter (749 kW)
	Marscheffekt	650 hästkrafter (2250 varv/min)
	Effekt vid höjder	910 hästkrafter vid 3600 meter 900 hästkrafter (2550 varv/min) vid 3658 meter
	Starteffekt	1050 hästkrafter (2700 varv/min)
	Marcheffekt	650 hästkrafter (2250 varv/min)
	Bränsle	Bentol (87 oktan)
	Kompressor	Mekanisk kompressor
Propeller data	Propellertyp	SFA Hamilton VP-2M Original namn: 3E50-E2270
	Propeller diameter	3,10 m
	Bladtyp	A-918-4
Bränsletankar		Två stycken vingtankar om 190 liter
Bränsletankar		En kroppstank om 145 liter Enbart 140 liter är bränsle
Prestanda	Max hastigheter	0 meter: 480 kilometer i timmen 3000 meter: 590 kilometer i timmen 3500 meter: 575 kilometer i timmen 4300 meter: 560 kilometer i timmen Hastighetsrekordet var 610 kilometer i timmen
	Stridshastigheter	0 meter: 420 kilometer i timmen 4000 meter: 510 kilometer i timmen
	Marschhastigheter	0 meter: 410 kilometer i timmen 1500 meter: 440 kilometer i timmen 4300 meter: 500 kilometer i timmen
	Landningshastighet	140 kilometer i timmen
	Stallhastighet	81 kilometer i timmen
	Max tillåten hastighet	830 kilometer i timmen (tidig tjänst) 650 kilometer i timmen (sen tjänst)
	Max tillåten hastighet med ställ ute	350 kilometer i timmen
	Föredragen hastighet vid loping	400-450 kilometer i timmen
	Föredragen hastighet vid topproll	450-500 kilometer i timmen
	Föredragen hastighet vid halvroll	250-350 kilometer i timmen
	Föredragen hastighet vid långsam roll	300-450 kilometer i timmen
	Vingbelastning	Max 5,6 kg/m² med stridsvikt	Max 6,0 kg/m² med stridsvikt
	Stigförmåga	1000 meter: 2 minuter 2000 meter: 3,5 minuter 3000 meter: 5 minuter 4000 meter: 6,5 minuter 5000 meter: 9 minuter 6000 meter: 12 minuter 9300 meter: 23,2 minuter
	Max flyghöjd	9300 meter
	Max räckvidd	1270 kilometer
	Max startsträcka på fast underlag	350 meter
	Max startsträcka på löst underlag	400-450 meter
	Max landsträcka på fast underlag	350 meter
	Max landsträcka på löst underlag	350-450 meter (med bromsar)
Bränsleförbrukning	Flygtid	1,4 timmar	1,3 timmar	3,2 timmar	2,7 timmar
	Sträcka	620 km	700 km	1320 km	1360 km
	Hastighet	Maxhastighet	Maxhastighet	Marschhastighet	Marschhastighet
	Höjd	0 meter	4300 meter	0 meter	4300 meter
	Liter per timme	375 liter	395 liter	160 liter	190 liter
	Kilogram per timme	280 kilogram	290 kilogram	120 kilogram	140 kilogram

J 22 i etiopiska flygvapnet.

Etiopien gjorde förfrågningar under 1949 rörande möjligheten att få köpa ett antal J 22. Man ville nämligen sätta upp en jaktdivision i Etiopiska flygvapnet. Man ville specifikt ha J 22 för att den använde samma motor, STWC-3, som satt i deras inköpta B 17A.^[3]

J 22 "Röda blixten"

De flesta J 22 var alla mycket lika, men ett exemplar är värt att notera. J 22 nr 22238 var en J 22B som lackerades röd och försågs med en vit blixt på vardera sida av kroppen, något som gav planet namnet Röda Blixten. För att bli så lätt som möjligt tog man bort så mycket utrustning som möjligt, detta för att kunna genomföra en avancerad flyguppvisning på flygvapnets 25-årsjubileum den 26 augusti 1951 på F 3 Malmslätt. Evenemanget lockade 200 000 åskådare. Efter jubileet förblev den röd och obeväpnad för att alla flottiljens flygare skulla få pröva på hur det kändes att flyga "Röda Blixten". Röda blixten utgick ur organisationen 17 maj 1952 då flygplanstypen.

Bevarade exemplar

Det finns 5 kända exemplar av J 22 i världen, varav 3 är i synligt komplett skick. De andra 2 är enbart stålskelett och andra mindre delar.

Lista av bevarade exemplar (huvudartikel):


Nummer	Typ	Ägare	Plats	Noter
22149	J 22A	Svedinos Bil- och Flygmuseum	Säve, Göteborg	Renoveras av WOS Warbirds of Sweden AB. Flyger pre. hösten 2023	22185	J 22A	Flygvapenmuseum	Ängelholms flygmuseum, Ängelholm, Sverige	Hålls i taxningsbartskick
22216	J 22A	Flygvapenmuseum	Håtunaholm, Sverige	Renoveras till flygbartskick. Ska kombineras med 22236. En källa nämner denna som 22156^[4]
22236	J 22B	Privatägd	Håtunaholm, Sverige	Renoveras till flygbartskick. Ska kombineras med 22216
22280	J 22B	Flygvapenmuseum	Flygvapenmuseum, Linköping, Sverige	Utställd på Flygvapenmuseum i icke flygbart skick

Källor

Trycka källor

Widfeldt, Bo; Hall, Åke (2005). Svenskt militärflyg: Svenska militära flygplan och helikoptrar 1911–2005. Nässjö: Air Historic Research AB. sid. 98. ISBN 91-975467-1-2
Widfeldt, Bo (1989). FFVS J 22 Flyghistorisk revy nr 35. Svensk Flyghistorisk Förening. ISSN 0345-3413, Libris 1912955
Beskrivning av fpl typ J 22
Speciell förarinstruktion fpl typ J 22

Webbkällor

Noter

^ ”FFVS J22”. http://www.aef.se/Flygvapnet/PDF-dokument/J22_FFV.pdf. Läst 11 januari 2018.
^ ”J 9 - Seversky/Republic EP, Model 106”. https://www.youtube.com/watch?v=9LIYfZPFV2A. Läst 21 januari 2018.
^ ”Etiopisk J 22”. http://lae.blogg.se/2008/march/avart-etiopisk-j-22.html. Läst 10 januari 2018.
^ ”FFVS J22 nr 236”. Arkiverad från originalet den 31 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180131023404/http://ffvsj22.se/index.html. Läst 30 januari 2018.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör FFVS J 22.
Bilder & media

[1] ”FFVS J22”. http://www.aef.se/Flygvapnet/PDF-dokument/J22_FFV.pdf. Läst 11 januari 2018.

[2] ”J 9 - Seversky/Republic EP, Model 106”. https://www.youtube.com/watch?v=9LIYfZPFV2A. Läst 21 januari 2018.

[3] ”Etiopisk J 22”. http://lae.blogg.se/2008/march/avart-etiopisk-j-22.html. Läst 10 januari 2018.

[4] ”FFVS J22 nr 236”. Arkiverad från originalet den 31 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180131023404/http://ffvsj22.se/index.html. Läst 30 januari 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]