Södra flygkommandot

Södra flygkommandot (FK S)
Vapen för Södra flygkommandot tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	Södra flygkommandot
Datum	1994–2000
Land	Sverige
Försvarsgren	Flygvapnet
Typ	Kommando
Roll	Stridsledning och luftbevakning
Del av	Södra militärområdet
Föregångare	Luftförsvarssektor Syd
Efterföljare	Flygvapnets taktiska kommando
Storlek	Ledningsstab
Högkvarter	Änggelholms garnison
Förläggningsort	Ängelholm, Hästveda
Marsch	"Flygkadetten" (Melin/Persson)
Befälhavare
Flygkommandochef	Robert Palmgren
Tjänstetecken
Sköldemärken
Flygplan
Attackflygplan	AJ 37
Jaktflygplan	JA 37
Enhetsflygplan	AJS 37, AJSF 37, AJSH 37, JAS 39A/B
Spaningsflygplan	SF 37, SH 37
Skolflygplan	Sk 35, Sk 60A/B/C
Transportflygplan	TP 84

Södra flygkommandot (FK S) var ett flygkommando inom svenska flygvapnet som verkade åren 1994–2000. Förbandsledningen var förlagd i Ängelholms garnison i Ängelholm.

Historik

Södra flygkommandot var ett flygkommando inom Flygvapnet med ett ansvarsområde för luftbevakningen inom Södra militärområdet (Milo S). Södra flygkommandots historik sträcker sig tillbaka till 1957, då de så kallade luftförsvarssektorerna som tillkom, genom att tio flottiljer tilldelades ansvar för elva luftförsvarssektorer. År 1981 reducerades antalet sektorer till fyra där Skånska flygflottiljen (F 10) blev storsektorflottilj, med benämning F 10/Se S, och ansvarade för luftövervakningen över södra Sverige.

I samband med försvarsbeslutet 1992 beslutades att de fyra luftförsvarssektorförbanden skulle upplösas och avvecklas, för att istället omorganiseras till vanliga flygflottiljer. I deras ställe skulle ansvaret för luftförsvarssektorerna tilldelas tre nyinrättade flygkommandon.

Den 1 juli 1993 bildades tre nya regionala ledningsorganisationer – för norra, mellersta och södra Sverige. Med det omorganiserades luftförsvarssektorsstaben vid F 10 och bildade embryot till Södra flygkommandot. Till en början var staben integrerad i F 10, som benämndes F 10/FK S. Den 1 juli 1994 avskildes staben från flottiljen, och blev samtidigt ett kaderorganiserat krigsförband inom Södra militärområdet (Milo S). .

Åren 1993–1995 överfördes även uppgifter från Första flygeskadern (E 1) till de tre flygkommandona. Detta på grund av att försvarsbeslutet från 1992 även omfattade att Första flygeskadern skulle upplösas och avvecklas den 30 juni 1995.

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga territoriella staber skulle avvecklas, vilket bland annat innebar att de tre flygkommandostaberna upplöstes den 30 juni 2000.

I deras ställe bildades den 1 juli 2000 ett Flygvapnets taktiska kommando (FTK), vilket omfattade geografiskt sett de tre tidigare flygkommandona.

Ingående enheter

Från den 1 juli 1994 ingick följande strids- och markflygförband i Mellersta flygkommandot.

Flygvapnets Halmstadsskolor Flygvapnets basbefälsskola Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola Flygvapnets tekniska skola Flygvapnets officershögskola Flygvapnets markteletekniska skola Krigsflygskolan 51. attackflygdivisionen (Sk 60) 52. attackflygdivisionen (Sk 60) 53. attackflygdivisionen (Sk 60) 55. attackflygdivisionen (Sk 60)

Skaraborgs flygflottilj 71. attackflygdivisionen (AJ 37 Viggen, JAS 39 Gripen) 72. attackflygdivisionen (AJ 37 Viggen, JAS 39 Gripen) Skånska flygflottiljen 101. spaningsflygdivisionen (AJS 37, AJSF 37, AJSH 37 Viggen) 102. jaktflygdivisionen (J 35J Draken) 103. jaktflygdivisionen (J 35J Draken) Blekinge flygflottilj 171. jaktflygdivisionen (JA 37 Viggen) 172. jaktflygdivisionen (JA 37 Viggen) 173. helikopterdivisionen (JA 37 Viggen)

Heraldik och traditioner

Södra flygkommandot antog 1994 "Flygkadetten" (Melin/Persson) som förbandsmarsch, vilken senare fastställdes den 13 juni 1996. Marschen har inte övertagits av något annat förband efter att flygkommandot upplöstes.

Materiel vid förbandet

Jaktflygplan 1994–2000: JA 37 Attackflygplan 1994–1995: AJ 37 Skolflygplan 1994–1997: Sk 35C 1994–2000: Sk 60

Enhetsflygplan 1995–2000: AJS 37 1995–2000: AJSF 37 1995–2000: AJSH 37 1996–2000: JAS 39

Förbandschefer

Kommandochefer

Förbandschefen titulerades kommandochef och hade tjänstegraden överste av första graden.

• 1994–1995: Överste 1. gr Mats Hugosson
• 1995–1997: Överste 1. gr Arne Hansson
• 1997–1998: Överste 1. gr Jan Jonsson
• 1998–2000: Överste 1. gr Robert Palmgren

Stabschefer

• 1994–1997: Överste Christer Salsing
• 1997–2000: Överste Lars Lundell

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn Södra flygkommandot 1994-07-01 – 2000-06-30 Beteckningar FK S 1994-07-01 – 2000-06-30

Förläggningsort och baser Ängelholms garnison (F) 1994-07-01 – 2000-06-30 Såtenäs flygplats (B) 1994-07-01 – 2000-06-30 Ronneby flygplats (B) 1994-07-01 – 2000-06-30 Halmstads flygplats (B) 1994-07-01 – 2000-06-30 Ljungbyheds flygplats (B) 1994-07-01 – 2000-06-30 Björka flygbas (B) 1994-07-01 – 2000-06-30 Byholma flygbas (B) 1994-07-01 – 2000-06-30 Eneryda flygbas (B) 1994-07-01 – 2000-06-30 Knislinge flygbas (B) 1994-07-01 – 2000-06-30 Hovby flygbas (B) 1994-07-01 – 2000-06-30 Moholm flygbas (B) 1994-07-01 – 2000-06-30 Säve flygplats (B) 1994-07-01 – 2000-06-30

Se även

• Flygvapnets taktiska kommando
• Luftförsvarssektor
• Mellersta flygkommandot
• Norra flygkommandot
• Sveriges militärterritoriella indelning

Referenser

Tryckta källor

• Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8 
• Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. ISBN 978-91-637-1183-1