Hoppa till innehållet

William Labov

Från Wikipedia
William Labov
Född4 december 1927[1][2]
Rutherford, USA
Död17 december 2024[3] (97 år)
Philadelphia, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidHarvard College, filosofie kandidat,
Columbia University, filosofie doktor
SysselsättningSpråkvetare, universitetslärare, dialektolog, sociolingvist, sociolog
Befattning
Ordförande för Linguistic Society of America
ArbetsgivareColumbia University
University of Pennsylvania
Gift medTeresa Gnasso Labov
Gillian Sankoff
(g. 1993–2024, personens död)
Barn7
Utmärkelser
Hedersdoktor vid université Paris-Nanterre (2006)[4]
Benjamin Franklin-medaljen (2013)
Hedersdoktor vid Universitat Pompeu Fabra
Hedersdoktor vid Uppsala universitet
Hedersdoktor vid Universitetet i Liège
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Fellow of the Cognitive Science Society
AAAS Fellow
Guggenheimstipendiet[5]
Redigera Wikidata

William Labov (uttal [ləˈboʊv]), född 4 december 1927 i Rutherford, New Jersey i USA, död 17 december 2024[6], var en amerikansk lingvist.

Labov forskade i synnerhet forskat inom språklig variation och förändring, och brukar anses vara grundaren av forskningsämnet sociolingvistik med en rad inflytelserika studier under 60- och 70-talen. Med Labov kom språkvetare att systematiskt börja studera språk utifrån ett socialt perspektiv. I synnerhet inflytelserika var hans masteruppsats The social motivation of a sound change (1963) om ljudförändringarMartha's Vineyard, och hans studie The Social Stratification of English in New York City (1966) som undersökte r-ljudets variation hos anställda i ett varuhus i New York.[7]

Labov studerade först engelska och filosofi vid Harvards universitet där han tog examen 1948. Sedan kom han att bl.a. arbeta med bläck som kemist innan han påbörjade sina lingvistikstudier vid Columbia University 1961 under Uriel Weinreich som kom att stötta hans då okonventionella bana inom lingvistiken.[7][8]

1971 blev han docent i lingvistik vid University of Pennsylvania för att sedan bli professor vid samma universitet.[8]

Publikationer i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • The social motivation of a sound change (1963)
  • The Social Stratification of English in New York City (1966)
  • Empirical foundations for a theory of language change (1968) (medförfattare)
  • Contraction, deletion and inherent variation of the English copula (1969)
  • The Study of Non-Standard English (1969)
  • Sociolinguistic Patterns (1972)
  • Language in the Inner City (1972)
  • What is a Linguistic Fact? (1975)
  • Therapeutic Discourse (1976) (medförfattare)
  • The logic of non-standard English (1979).
  • Resolving the Neogrammarian controversy (1981)
  • Defacto Segregation of Black and White Vernaculars (1986) (medförfattare)
  • Principles of Linguistic Change. Volume 1: Internal Factors (1994).
  • Principles of Linguistic Change. Volume 2: Social Factors (2001).
  • Atlas of North American English: Phonology and Sound Change (2006) (medförfattare)
  • Transmission and Diffusion (2007)
  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6gx6s6z, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/William-Labovtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bill Labov (på engelska), Language Log, läs online, läst: 18 december 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ Honoris causa - Historique (på franska), Université Paris-Nanterre, läs online, läst: 18 december 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: william-d-labov.[källa från Wikidata]
  6. ^ https://obits.goldsteinsfuneral.com/william-labov
  7. ^ [a b] Chambers, Jack (2017-01-14). ”William Labov: An Appreciation” (på engelska). Annual Review of Linguistics 3 (1): sid. 1–23. doi:10.1146/annurev-linguistics-051216-040225. ISSN 2333-9683. https://www.annualreviews.org/doi/10.1146/annurev-linguistics-051216-040225. Läst 6 juli 2022. 
  8. ^ [a b] ”William Labov Biographical information”. University of Pennsylvania. https://www.ling.upenn.edu/~wlabov/WLVITA.pdf. Läst 6 juli 2022.