Hoppa till innehållet

Harvard University

Redigera länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Harvards universitet)
Uppslagsordet ”Harvard” leder hit. För systemet för källangivelser, se Harvardsystemet. För andra betydelser, se Harvard (olika betydelser).
Harvard University
Harvard Yard i vinterskrud 2009.
Latin: Universitas Harvardiana
MottoVeritas[1]
Motto på svenskaSanning
Grundat1636[2]
ÄgandeformPrivat
DonationsmedelUS$32,3 miljarder[3]
interim President[4]Alan Garber[4]
Lärarkår2 500 icke-medicinsk
11 000 medicinsk
Admin. personal4 671[5]
Studerande21 000
Studerande på grundnivå7 200 totalt
6 700 college
500 anknytning
Studerande på avancerad nivå14 000
SäteCambridge, Massachusetts, USA
CampusTätort
(85 ha) (huvudcampus)
(8,5 ha) (medicinskt campus)
(150 ha) (Allston campus)
(1 800 ha) (övrigt innehav)[6]
TidningThe Harvard Crimson
FärgerKarmosin     
Idrott(er)42 universitetslag
Sport(er)NCAA Division I – Ivy League
SmeknamnHarvard Crimson
MedlemskapNAICU
AICUM
AAU
URA
Webbplatsharvard.edu

Harvard University är ett privat forskningsuniversitet i Cambridge, Massachusetts, medlem i Ivy League, vars historia, inflytande och rikedom har gjort det till ett av de mest prestigefyllda universiteten i världen.[7][8][9][10][11]

Universitetet grundades 1636 av Massachusetts lagstiftande församling och snart därefter uppkallades det efter John Harvard (dess första välgörare). Harvard är USA:s äldsta institution för högre utbildning[12] och Harvard Corporation (formellt President and Fellows of Harvard College) är dess första auktoriserade korporation. Även om det aldrig formellt varit knutet till något kyrkosamfund, utbildade det tidiga colleget främst kongregationalistiska och unitariska präster. Dess läroplan och studentkår sekulariserades successivt under 1700-talet och på 1800-talet hade Harvard framkommit som det centrala kulturetablissemanget bland Bostoneliten.[13][14] Efter amerikanska inbördeskriget omformade rektor Charles W. Eliots långa mandatperiod (1869–1909) colleget och anslutna yrkesskolor till ett modernt forskningsuniversitet. Harvard var en av grundarna av Association of American Universities 1900.[15] James Bryant Conant ledde universitetet genom den stora depressionen och andra världskriget och började reformera läroplanen och liberalisera antagningen efter kriget. Skolan fick samundervisning efter 1977 års sammanslagning med Radcliffe College.

Universitetet är indelat i elva separata akademiska enheter, tio fakulteter och Radcliffe Institute for Advanced Study med campus i hela Bostons storstadsområde.[16] Det 209 tunnland (85 hektar) stora huvudcampuset är centrerad på Harvard Yard i Cambridge, cirka 4,8 km nordväst om Boston. Harvard Business School och idrottsanläggningarna, däribland Harvard Stadium, ligger tvärs över Charles River i stadsdelen Allston i Boston och Harvard Medical School, Harvard School of Dental Medicine och Harvard School of Public Health ligger i Longwood Medical Area.[17] Åtta amerikanska presidenter har utexamninerats från universitetet och omkring 150 Nobelpristagare har varit anslutna som studenter, lärare eller personal. Harvard är också alma mater för 62 nu levande miljardärer och 335 Rhodes Scholars vilket är flest i USA.[18][19] Harvard University Library är också det största akademiska biblioteket i USA.

Harvard har det största finansiella donationsmedlet av någon akademisk institution i världen med $32,3 miljarder dollar i juni 2013.[20]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

År 1635 öppnade det första kollegiet av franska jesuiter för att stödja den franska missionen i Nya Frankrike[21]. Det var först året efter som universitetet grundades så som det är känt idag. Det skedde efter omröstning i översta rådet i Massachusetts Bay-kolonin, en föregångare till delstaten Massachusetts. Till en början kallades lärosätet för New College eller the college at New Towne. Men det döptes om till Harvard College den 13 mars 1639. Det namngavs efter prästen John Harvard som studerat vid Universitetet i Cambridge i England. John Harvard testamenterade sitt bibliotek och £779, vilket var hälften av hans ägor, och kunde garantera en fortsatt verksamhet. Första gången Harvard officiellt refereras till som universitet är i Massachusetts konstitution från 1780. När Harvard kallar sig USA:s äldsta universitet är det ifrågasatt eftersom det är svårt att definiera avseende exempelvis kontinuitet och historik före USA bildades eller vad som hände i stater som inte alltid ingått i federationen. När Harvard kallar sig äldsta institution för högre studier blir det trots allt sällan ifrågasatt.

De första åren utbildades många puritanska präster.[22] Utbildningen var upplagd enligt engelsk förebild men med puritanska förtecken, efter den i New England rådande filosofin. Harvards motto var ursprungligen Veritas Christo et Ecclesiae ungefär Sanning för Kristus och kyrkan. Mellan 27 juni 1682 och 6 september 1701 var Increase Mather rektor, parallellt med sin inblandning i häxprocesserna i Salem. Mather var inte helt främmande för processerna men sade: Det är bättre om tio misstänkta häxor undkom, än att den oskyldige dömes. John Leverett valdes till rektor år 1708 och var den första rektorn som inte kom från prästerskapet och markerade en vändpunkt från puritanismen till intellektuellt oberoende.

Memorial Hall.
Harvard Square.

På 1650-talet etablerade Harvard ett kollegie speciellt för att utbilda indianer. Det gjordes för att kunna äska pengar och avbröts 1693.[23] Minst fyra indianer var inskrivna men samtliga dessa var sjuka i tuberkulos och smittkoppor. Mellan 1830 och 1870 minskade de statliga bidragen när federalisterna ersattes av Demokratisk-republikanska partiet i Massachusetts politik. Harvard ”privatiserades”[24] och vid 1870 hade politikerna i Harvards styrelse ersatts av Bostons överklass och affärsmän, inte sällan före detta Harvardstudenter. Under den perioden kunde Harvard växa utan motsvarighet och Harvard placerades sig i en egen division avseende finansiella medel. Det var också nu som föräldrar började skicka sina barn till skolan inte bara för utbildningens skull utan även för att de skulle kunna skapa sociala nätverk.[25]

Charles William Eliot var rektor under 40 år mellan 1869 och 1909 och Harvard fick då ett rykte att vara det mest progressiva universitetet av Princeton och Yale avseende minoriteter.[26] År 1870, blev Richard Theodore Greener den förste afroamerikanen att ta examen från Harvard och Louis Brandeis, den förste judiske ledamoten i USA:s högsta domstol, tog examen från juristutbildningen sju år senare.

Trots det ansågs Harvard vara en bastion för en entydig protestantisk elit, de så kallade Boston Brahmins, en överklass i New England som anser sig härstamma från de första europeiska invånarna på östkusten. Det ryktet fanns med långt in på 1900-talet.[27]

Det ledde till oro när immigrationen av människor med katolsk och judisk bakgrund dramatiskt ökade kring sekelskiftet 1900. 1908 utgjorde katoliker nio procent av de nyantagna och mellan åren 1906 och 1922 ökade andelen judiska elever från sex till tjugo procent. Rektorn A. Lawrence Lowell införde en kvot för judiska studenter i juni 1922. Enligt honom själv var motivet att bekämpa de antisemitiska stämningarna på universitetsområdet.[28] I romanen Remember me to God från 1957 beskriver Myron Kaufman studiemiljön för en judisk student och hans försök att bli accepterad av den på 1940-talet rådande protestantiska eliten.[29] Grundandet av Boston College 1863 och Brandeis University i Waltham 1948 berodde åtminstone delvis på denna diskrimineringen, oavsett om den var av taktiska skäl eller var mer explicit.[30]. Inte bara religiösa minoriteter förföljdes. 1920 installerades en särskild hemlig domstol avsedd att avslöja homosexuella med det explicita målet att ”stigmatisera de avslöjade för resten av deras liv”. Långt in på 1950-talet sökte den ansvarige för antagningarna, William Bender, bättre sätt att upptäcka ”homosexuella tendenser och allvarliga psykiska problem” hos sökande studenter.[31]

Under 1900-talet ökade det internationella ryktet när ökade donationer och prominenta lärare ökade universitetets bredd.

Under årtiondena efter andra världskriget reformerades antagningsriktlinjerna för att aktivt öka mångfalden bland studenterna. Tidigare hade de flesta studenterna kommit från New Englands finaste privatskolor. I slutet på 1960-talet hade den socio-ekonomiska sammansättningen hos studenterna ändrats med ökande antal internationella studenter, studenter med minoritetsbakgrund och studenter med föräldrar som var icke-akademiker.[32] Trots det gick det fyra gånger så många män på Harvard som kvinnor på Harvards systeruniversitet, Radcliffe College.[33] År 1977 slog Harvard och Radcliffe ihop sina antagningsprocesser. Därmed ökade kvinnornas andel bland de sökande, något som gällde hela USA vid den tiden. Radcliffe College, som hade grundats 1879 som "Harvards annex för kvinnor",[34] gick formellt upp i Harvard University 1999 och blev Radcliffe Institute for Advanced Study.

Idrott

[redigera | redigera wikitext]

De tävlar med 42 universitetslag i olika idrotter via deras idrottsförening Harvard Crimson.[35]

Harvard University Glee Club

[redigera | redigera wikitext]

Harvard University Glee Club bildades 1858. Den har en traditionella och ceremoniella uppgifter på Universitet. Grammy-nominering för sin minneskonsert till president John F. Kennedy som gått på skolan.[36]

Kända personer som studerat vid Harvard

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Harvards Veritas syns på universitetets vapen; heraldiskt sett är ett 'motto' är ett ord eller en fras som visas på en skriftrulle i samband med en vapenköld. Sedan 1692 har universitetet sigill burit Christo et Ecclesiae (för Kristus och Kyrkan) på detta sätt, vilken utan tvekan gör denna fras till universitetets motto i en heraldisk bemärkelse. Denna legend är annars inte i allmänt bruk idag.
  2. ^ Ett anslag på £400 för en "skola eller college" röstades fram den 28 oktober 1636 (g.s.) vid ett möte som sammankallats den 8 september och ajournerades till den 28 oktober. Vissa källor anser att den 28 oktober 1636 (g.s.) (7 november 1636 n.s.) är datumet för grundandet. Harvards trehundraårsdagsfirande 1936 skedde 18 september som datum för grundandet, men tvåhundraårsdagsfirandet 1836 skedde den 8 september 1836. Källor: sammanträdesdatum, Quincy, Josiah (1860) (på engelska). History of Harvard University. 117 Washington Street, Boston: Crosby, Nichols, Lee and Co , s. 586, "At a Court holden September 8th, 1636 and continued by adjournment to the 28th of the 8th month (October, 1636)... the Court agreed to give £400 towards a School or College, whereof £200 to be paid next year...." Tercentenary dates: ”Cambridge Birthday” (på engelska). Time. 28 september 1936. Arkiverad från originalet den 5 december 2012. https://archive.is/20121205054221/http://www.time.com/time/magazine/printout/0%2C8816%2C756722%2C00.html. Läst 8 september 2006. : "Harvard claims birth on the day the Massachusetts Great and General Court convened to authorize its founding. This was Sept. 8, 1637 under the Julian calendar. Allowing for the ten-day advance of the Gregorian calendar, Tercentenary officials arrived at Sept. 18 as the date for the third and last big Day of the celebration;" "on Oct. 28, 1636 ... £400 for that 'school or college' [was voted by] the Great and General Court of the Massachusetts Bay Colony." Bicentennial date: Hightower, Marvin (2 september 2003). ”This Month in Harvard History” (på engelska). Harvard Gazette. Harvard University. Arkiverad från originalet den 8 september 2006. https://web.archive.org/web/20060908144409/http://www.news.harvard.edu/gazette/2003/10.02/02-history.html. Läst 15 september 2006. , "Sept. 8, 1836 - Some 1,100 to 1,300 alumni flock to Harvard's Bicentennial, at which a professional choir premieres "Fair Harvard." ... guest speaker Josiah Quincy Jr., Class of 1821, makes a motion, unanimously adopted, 'that this assembly of the Alumni be adjourned to meet at this place on the 8th of September, 1936.'" Jubileumsöppnandet av Quincy s förseglade förpackning: The New York Times, 9 september 1936, s. 24, "Package Sealed in 1836 Opened at Harvard. It Held Letters Written at Bicentenary": "September 8th, 1936: As the first formal function in the celebration of Harvard's tercentenary, the Harvard Alumni Association witnessed the opening by President Conant of the 'mysterious' package sealed by President Josiah Quincy at the Harvard bicentennial in 1836."
  3. ^ ”U.S. and Canadian Institutions Listed by Fiscal Year 2013 Endowment Market Value and Change in Endowment Market Value from FY 2012 to FY 2013” (på engelska). National Association of College and University Business Officers and Commonfund Institute. Arkiverad från originalet den 8 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140308231631/http://www.nacubo.org/Documents/Endowment%20Files/2013NCSEEndowmentMarketValuesRevisedJan232014.pdf. Läst 29 januari 2014. 
  4. ^ [a b] ”Harvard President Claudine Gay steps down; Provost Alan Garber to serve as interim leader” (på engelska). Harvard University. 2 januari 2024. https://news.harvard.edu/gazette/story/2024/01/harvard-president-claudine-gay-steps-down/. Läst 3 januari 2024. 
  5. ^ Office of Institutional Research. (2009). ”Faculty” (på engelska) (PDF). Harvard University Fact Book. http://www.provost.harvard.edu/institutional_research/Provost_-_09_18-19facuni.pdf. Läst 14 april 2014. ”Unduplicated, Paid Instructional Faculty Count: 2,107. Unduplicated instructional faculty count is the most appropriate count for general reporting purposes.”  Arkiverad 25 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”Faculties and Allied Institutions” (på engelska) (PDF). Office of the Provost, Harvard University. 22 november 2009. Arkiverad från originalet den 5 september 2012. https://web.archive.org/web/20120905162014/http://www.provost.harvard.edu/institutional_research/Provost_-_FB2009_10_Sec03_4_Plant.pdf. Läst 27 augusti 2010. 
  7. ^ Keller, Morton; Keller, Phyllis (2001) (på engelska). Making Harvard Modern: The Rise of America's University. Oxford University Press. sid. 463–481. ISBN 0-19-514457-0. ”Harvard's professional schools... won world prestige of a sort rarely seen among social institutions. (...) Harvard's age, wealth, quality, and prestige may well shield it from any conceivable vicissitudes.” 
  8. ^ Spaulding, Christina (1989). ”Sexual Shakedown”. i Trumpbour, John (på engelska). How Harvard Rules: Reason in the Service of Empire. South End Press. sid. 326–336. ISBN 0-89608-284-9. ”... [Harvard's] tremendous institutional power and prestige (...) Within the nation's (arguably) most prestigious institution of higher learning ...” 
  9. ^ David Altaner (9 mars 2011). ”Harvard, MIT Ranked Most Prestigious Universities, Study Reports” (på engelska). Bloomberg. http://www.bloomberg.com/news/2011-03-10/harvard-mit-ranked-most-prestigious-universities-study-reports.html. Läst 1 mars 2012. 
  10. ^ (på engelska) Collier's Encyclopedia. Macmillan Educational Co. 1986. ”Harvard University, one of the world's most prestigious institutions of higher learning, was founded in Massachusetts in 1636.” 
  11. ^ Newport, Frank. ”Harvard Number One University in Eyes of Public Stanford and Yale in second place” (på engelska). Gallup. http://www.gallup.com/poll/9109/harvard-number-one-university-eyes-public.aspx. 
  12. ^ Rudolph, Frederick (1961) (på engelska). The American College and University. University of Georgia Press. sid. 3. ISBN 0-8203-1285-1 
  13. ^ Story, Ronald (1975). ”Harvard and the Boston Brahmins: A Study in Institutional and Class Development, 1800–1865” (på engelska). Journal of Social History 8 (3): sid. 94–121. doi:10.1353/jsh/8.3.94. ISSN 0022-4529. 
  14. ^ Farrell, Betty G. (1993) (på engelska). Elite Families: Class and Power in Nineteenth-Century Boston. State University of New York Press. ISBN 0-7914-1593-7 
  15. ^ ”Member Institutions and years of Admission” (på engelska). Association of American Universities. http://www.aau.edu/about/article.aspx?id=5476. Läst 28 augusti 2010. 
  16. ^ ”Faculties and Allied Institutions” (på engelska). Office of the Provost, Harvard University. Arkiverad från originalet den 11 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100611155105/http://www.provost.harvard.edu/institutional_research/09_03OrgChtFac.pdf. Läst 27 augusti 2010. 
  17. ^ ”Faculties and Allied Institutions” (på engelska). Office of the Provost, Harvard University. 2012. Arkiverad från originalet den 23 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130523000940/http://www.provost.harvard.edu/institutional_research/harvard_fact_book_2012_physical_plant.pdf. Läst 15 juni 2013. 
  18. ^ ”US Rhodes Scholarship Winners by institution (1904–2013)” (på engelska). The Rhodes Trust. http://www.rhodesscholar.org/assets/uploads/2013_Insitutions_Winner%20Count_8_8_13.pdf. Läst 9 september 2013. 
  19. ^ Janhavi Kumar Sapra (11 augusti 2010). ”Billionaire Universities” (på engelska). Forbes. http://www.forbes.com/2010/08/11/harvard-stanford-columbia-business-billionaires-universities.html?boxes=businesschannelsections. Läst 31 augusti 2010. 
  20. ^ ”The Nation's Largest Libraries: A Listing By Volumes Held” (på engelska). American Library Association. maj 2009. http://www.ala.org/ala/professionalresources/libfactsheets/alalibraryfactsheet22.cfm. Läst 19 augusti 2009. 
  21. ^ Deslanders, Dominique (2003) (på franska). Croire et faire croire, Les missions françaises au XVIIe siècle. Fayard. ISBN 2-213-61229-3 
  22. ^ The Harvard Guide: The Early History of Harvard University Arkiverad 22 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  23. ^ Ceremony Honors Early Indian Students, Mass Moments (Nyhetsbrev från Massachusetts Foundation for the Humanities), May 3, 1997. Sidan besökt 2010-01-21.
  24. ^ Baltzell, D. E. & Schneiderman, H. G. (1994). Judgment and Sensibility: Religion and Stratification." Transaction Publishers, ISBN 1-56000-048-1. The material cited is a review of a book by Ronald Story (1980), The Forging of an Aristocracy: Harvard and the Boston Upper Class, 1800-1870, Wesleyan University Press, ISBN 0-8195-5044-2.
  25. ^ Story, R. (1980). op. cit. s. 97, (1815-1855 as the era when Harvard began to be perceived as socially advantageous)
  26. ^ Steinberg, S. (2001). The Ethnic Myth. Beacon Press, ISBN 0-8070-4153-X. (Harvard most democratic of the Big Three under Eliot, s. 234)
  27. ^ Wister, Owen (1914). Philosophy 4. The Macmillan Company , s. 23: "had colonial names;" s. 36, "Bertie's and Billy's parents owned town and country houses in New York. The parents of Oscar had come over in the steerage. Money filled the pockets of Bertie and Billy; therefore were their heads empty of money and full of less cramping thoughts. Oscar had fallen upon the reverse of this fate. Calculation was his second nature." 'Philosophy 4, by Owen Wister, fritt tillgänglig på Project Gutenberg
  28. ^ Steinberg, Stephen (1977). The Academic Melting Pot: Catholics and Jews in American Higher Education. Transaction Publishers. sid. 21–23. ISBN 0-87855-635-4 ; quotes full text policy announcement, explains the openness by suggesting Lowell perceived his actions to be forthright and courageous and as motivated by a wish to restrict the growth of campus anti-semitism.
  29. ^ Kaufman, Myron (1957). Remember Me to God. Philadelphia: J. P. Lippincott Co 
  30. ^ Levenson, Michael (2006), "Brandeis pulls artwork...." The Boston Globe, May 3, 2006:"Brandeis, a nonsectarian institution, was founded in 1948, by American Jews seeking to establish a university free from the quotas that Jews faced at elite colleges."
  31. ^ Gladwell, Malcolm (10 oktober 2005). ”Getting In” (på engelska). The New Yorker. Arkiverad från originalet den 8 september 2012. https://archive.is/20120908111411/www.newyorker.com/critics/atlarge/articles/051010crat_atlarge. Läst 1 december 2011. 
  32. ^ Older, Malka A. (24 januari 1996). ”Preparatory schools and the admissions process” (på engelska). The Harvard Crimson. Arkiverad från originalet den 11 september 2009. https://web.archive.org/web/20090911160531/http://www.thecrimson.com/article.aspx?ref=217911. Läst 1 december 2011. 
  33. ^ Associated Press (1 april 2004). ”In first, Harvard admits more women than men as undergraduates” (på engelska). The Boston Globe. http://www.boston.com/news/local/massachusetts/articles/2004/04/01/in_first_harvard_admits_more_women_than_men_as_undergraduates?mode=PF. Läst 1 december 2011. 
  34. ^ Schwager, Sally (2004). ”Taking up the Challenge: The Origins of Radcliffe” (på engelska). Yards and Gates: Gender in Harvard and Radcliffe History. New York: Palgrave Macmillan. sid. 115. ISBN 1403960984 
  35. ^ ”Harvard athletics mission statement”. GoCrimson.com. Arkiverad från originalet den 15 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160715075022/http://www.gocrimson.com/mission_statement. Läst 9 juli 2016. 
  36. ^ http://harvardgleeclub.org/about/

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Ivy League
Murgröna vid Cornell University
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Harvard_University&oldid=55845071”