Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/September

Small translation request

(engelska) Hi. I have left a request here, Wikipediadiskussion:Ambassaden. Thank you, Varlaam (disk) 19 augusti 2013 kl. 06.21 (CEST)

Wiki Loves Monuments 2013

Söndagen 1 september startar årets upplaga av fototävlingen Wiki Loves Monuments. Den internationella tävlingen presenteras på www.wikilovesmonuments.org.

Den svenska deltävlingen presenteras på www.wikilovesmonuments.se. På sidan Hitta monument finns bl.a. en karta som kan användas för att lokalisera byggnads- och fornminnen. Även Lista över byggnadsminnen per region, Lista över fornminnen per kommun och Lista över kulturmärkta fartyg är användbara underlag. Stefan Elfving (WMSE) (disk) 19 augusti 2013 kl. 10.57 (CEST)

Varför heter det "Wiki Loves Monuments"? Wiki är inte detsamma som Wikipedia. Wikipedia använder sig av wiki-språket och jag kan inte se att wiki-språket älskar monument?

• Wiki History

83.233.121.115 19 augusti 2013 kl. 18.13 (CEST)

Det är mer än bara Wikipedia inblandat, även Wikimedia Commons som oxå är en wiki. -- Lavallen (blockera) 19 augusti 2013 kl. 20.46 (CEST)

Bokmässan 2013

Det drar ihop sig till bokmässa i Göteborg, vilken går av stapeln sista helgen i september (26–29/9). Under flera år har Wikipedia funnits på plats där, vissa år med monter och förra året med ambulerande fotografer. Även i år kommer vi att vara där i någon form. Anmäl ditt intresse på wikiträffsidan och kom med förslag på hur vi skall genomföra det på projektsidan. Diskussion hålls bäst på de sidorna.--Historiker (disk) 14 augusti 2013 kl. 21.44 (CEST)

Hur fungerar det med kostnader och så vidare? Vad jag minns är det väl ganska dyra inträden till Bokmässan :( Tanzania (disk) 18 augusti 2013 kl. 10.38 (CEST)

Inträden kostar pengar, ja. Jag tror det finns mycket goda chanser att få det ersatt av Wikimedia Sverige, bara vi skickar in en ansökan (gemenskapens projekt). Kan Användare:Historiker hjälpa oss som aldrig gjort såna projektansökningar förut?--Paracel63 (disk) 19 augusti 2013 kl. 19.37 (CEST)

Logi kan dock undertecknad fixa gratis, dvs för folk som kan tänka sig att sova på madrass eller i utfällbar bäddsoffa. :-)--Paracel63 (disk) 19 augusti 2013 kl. 19.38 (CEST)

Jag kommer att skriva ihop en projektansökan i veckan.--Historiker (disk) 20 augusti 2013 kl. 21.52 (CEST)

 Gillar--Paracel63 (disk) 21 augusti 2013 kl. 02.08 (CEST)

SCB's småorter och deras "namn"

I samband med inventeringen av våra småortsartiklar gjorde jag en lite utflykt idag.

Det jag hade upptäckt när jag tittade på kartorna var att Forsmo och det vi kallar Ön del och Sand del låg ganska nära varandra. Så nära att jag funderade på om det egentligen kunde vara så att man enligt pommf kunde anse Ön del och Sand del var en del av Forsmo. Dessutom visste jag att det finns en ort som av SCB kallas del av Forsmo som jag så sent som igår fick identifierat var den låg. Både Ön och Sand ligger betydligt närmare Forsmo än vad del av Forsmo ligger.

Efter att ha besökt platserna och studerat kartorna kom jag nu fram till att Forsmo har karaktären av ett järnvägssamhälle, tätt liggande hus och spår av gamla serviceställen såsom bensinmackar mm. Både Ön och Sand hade istället karaktären av gamla byar. Modern bebyggelse fanns i Sand och Ön, där ibland en skola, men bykaraktären fanns kvar. De två byarna var sammabyggda enligt vad SCB antyder. Kartorna antydde att Sand nästan kunde anses vara sammanbyggd med Forsmo, men det intrycket fick jag inte alls IRL. Det var en god stigning och nästan serpentinväg mellan de två orterna, vilket gav karaktären av att vara två helt åtskilda orter. Något jag definitivt fick intryck av på plats var att hela den kondenserade delen av Sand och Ön låg inom småortsavgränsningen. Jag ser därför ingen tydlig anledning alls att ha kvar "del av" eller "norra/södra" i artikelnamnet.

Del av Forsmo då? Platsen gick inte att besöka nu, pga ngt vägarbete, men jag har varit där tidigare. Området kan närmast beskrivas som Eds kyrkby. Nu låg kyrkan inte exakt inom småorten, men det är det intryck man får. Med anledning av avståndet till samhället Forsmo skulle jag underkänna "Forsmo (del av)" som pommf-artikelnamn, även om det skulle visa sig att fastigheterna eller postadresserna i området heter något med Forsmo. Kopplingen till samhället känns nämligen helt fel ur lokalt perspektiv.

Vad skulle jag få för svar om jag frågar en urinvånare från de här byarna var de bor? - Jag vet inte, jag gav mig aldrig på den uppgiften. Det beror nog på hur de ser på mig, som utböling eller som en granne. Som sörlänning skulle jag sannolikt få svaret Sollefteå. Som inte riktigt så avlägsen utböling kanske jag skulle få svaret "Ed" eller "Forsmo". Som (nästan) granne skulle jag kanske även få svaret "Ön" eller "Sand".

Någon artikel om "Del av Forsmo" kanske vi aldrig kommer att skriva. Folkmängden är i minskande och den upplöstes redan år 2000.

Lunde (västra delen) har jag inte besökt, men jag har varit ganska nära området flera gånger. 1990 kallade SCB området fantasifullt för Timrå:1. Det som man kan kalla Lunde östra finns inom tätorten Bergeforsen. Jag vet inte om jag tycker att Lunde (västra delen) är en så bra benämning. Man får intrycket att (västra delen) är en särskiljning, och det är det ju inte riktigt.

Reaktioner på mina observationer? -- Lavallen (blockera) 20 augusti 2013 kl. 14.06 (CEST)

Det understryker det tidigare många gånger påpekade om det konstlade i SCB:s indelning och namngivning. Jag ifrågasätter om vi verkligen skall ha egna artiklar om alla dessa påhittade småorter. Det är bättre att skriva om byarna och där nämna de statistiska uppgifterna. Det lustigaste jag sett på sistone vad gäller definitioner var att Trafikverket (i varje fall enligt Borås Tidning) vill sätta gränsen för tätort på 20 000 invånare. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 14.40 (CEST)

Nu finns artiklarna redan, så min fråga är vad vi gör med det vi har, för jag tror inte du får igenom en radering. Och Trafikverket har nog ett annat syfte med sin avgränsning än SCB har. -- Lavallen (blockera) 20 augusti 2013 kl. 14.47 (CEST)

Givetvis har de det. Men skall vi ha artiklarna kvar då måste enligt min mening i konsekvensens namn även de som försvunnit finnas med (exempelvis "Del av Formo"). Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 14.52 (CEST)

Konsekvensen faller under att ingen har plikter, vet du hur många artiklar om norska tätorter vi saknar? Min fråga är istället vad vi ska göra med namn som: Del av Forsmo, som saknar koppling till verkligheten utanför SCB's kontor i Örebro. -- Lavallen (blockera) 20 augusti 2013 kl. 15.03 (CEST)

Ja, antingen har vi artiklar om dessa påhittade orter eller också nöjer vi oss med omdirigeringar till de verkliga. Något annat svar har jag inte. Det senare har varit mitt förslag till lösning på problemet sedan jag blev aktiv här. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 15.07 (CEST)

Det kräver eftertanke, att tex omdirigera Östergraninge blev helt fel. -- Lavallen (blockera) 20 augusti 2013 kl. 15.13 (CEST)

Ja, det kräver lokalkännedom för att det skall bli rätt. Din utflykt är ett utmärkt exempel på det. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 15.16 (CEST)

Jag har alltid uppfattat det som att SCB:s namngivning av småorter utgår från fastighetsindelningen, och därmed är fast förankrad i verkligheten, även om de kanske inte alltid stämmer med invånarnas subjektiva/populära namngivning. Wikipedia bör också följa den officiella fastighetsindelningen vid namngivning av byar och småorter (och förklara eventuella alternativa namn i brödtexten). Den av vissa upplevda konflikten mellan "påhittade" och "verkliga" orter är en gnällig konstruktion. F.ö. skall självklart även småorter som upphört att vara det ha artiklar, men lika självklart kan man inte tvinga någon att skriva dem. /Ascilto (disk) 20 augusti 2013 kl. 15.20 (CEST)

Fastighetsindelningen följer nog SCB, men den följer inte pommf. Tex fastighetsbeteckningen på det hus jag själv bor i. Den placerar mig i helt fel by. Byn jag bor i existerar inte ens i fastighetsregistret. Vägföreningens medlemmar är i detta register fördelade på två grannbyar. -- Lavallen (blockera) 20 augusti 2013 kl. 15.30 (CEST)

(redigerimgskonflikt)Jag tycker också de är bra exempel. För mig väcka tankar, om vi borde skilja (mer) på SCb orter som representerar "riktiga" orter och sådan som är konstgjorda. Om vi gjorde så så kunde vi få ordning på 3/4 av dem, och resten får bli en slaskpost. Vad jag fösrstått är det främst för småorter detta dyker upp, dvs tätortena har mer stadga. JAg skulle också om vi kunde skapa en slaskgrupp ta upp dessa direkt med SCB och kanske lantmäteriet.Yger (disk) 20 augusti 2013 kl. 15.24 (CEST)

Tätorternas utsträckning kan nog vara lite röriga runt storstäderna, men deras namn är det sällan vi har något att anmärka på. Det närmaste problem jag stött på där är tex Lugnvik. Skyltar, kartor och register säga olika saker. Frågar jag urinvånarna om man skriver Lugnvik eller Lungvik, får jag ett förvånat uttryck till svar. gn-ljudet finns inte i den lokala dialekten här uppe. De varken ser eller hör skillnad på Lugnvik och Lungvik. -- Lavallen (blockera) 20 augusti 2013 kl. 15.46 (CEST)

Vad gäller tätorterna är problemet ibland att hus som faller utanför av deras invånare uppfattas som tillhöriga. I andra fall ligger två eller flera orter så nära varandra att de räknas ihop, trots att lokalbefolkningen är mycket noga med skillnaden. Ygers helhetsbedömning är dock även min. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 15.44 (CEST)

SCB utgår från tydligt uppställda kriterier både vad gäller småorter och tätorter. Utfallet av deras mätningar ger en intressant bild av både tätortsutveckling och landsbygdsutveckling. Jag har aldrig förstått varför så många har problem med detta. Jag har heller aldrig förstått vilka alternativa kriterier de som inte vill acceptera den demografiska utvecklingen vill ställa upp. - Vill man hellre skriva om "traditionella" byar som komplement till småortsartiklarna är det ändå fastighetsindelningen som styrt vad som är en by (när det gäller byars utmarker och om dessa fått bestående bebyggelse finns olika oregelbundenheter). /Ascilto (disk) 20 augusti 2013 kl. 16.12 (CEST)

SCB:s indelningar är synnerligen intressanta i statistiska sammanhang. Ingen har påstått att de saknar funktion. De ger en god bild av befolkningutvecklingen i riket vad gäller det man traditionellt kallar stad och land. För att beskriva människors närmiljö kan dock dessa definitioner med si och så många invånare och så många meter mellan husen vara totalt värdelösa. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 16.17 (CEST)

1. Har jag stöd att flytta Ön del och Sand del till Ön och Sand per pommf då merparten av alla byggnader i dessa byar ligger inom småortsavgränsningen?
2. Har jag stöd för att sådant som Del av Forsmo där orten saknar tydlig fysisk koppling till Forsmo inte ska sammanfogas eller omdirigeras till något som skrivs ungefär likadant? (även om fastighetsregistret möjligen ger viss koppling)
3. Har jag stöd för att flytta Lunde (västra delen) till Lunde, Timrå kommun?

-- Lavallen (blockera) 20 augusti 2013 kl. 16.19 (CEST)

1 och 3 ja. För 2 skulle jag önska det skapades ett uppslagsord som sedan om det är lämpligt kan ha lite originellt innehåll.Yger (disk) 20 augusti 2013 kl. 16.23 (CEST)

Jag stöder samtliga punkter, men endast under förutsättning att detta leder till efterföljd och är början på en generell förändring till större likhet med hur människor själva upplever det i sin vardag. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 16.26 (CEST)

Jag uppfattar att flyttningsförslagen grundar sig i egen forskning och subjektiva uppfattningar av vad som utgör en ort, så från mig har du inte stöd. Småorter skall ha egna artiklar enligt SCB:s definitioner. Finns byar i ortnamnsregistret eller på fastighetskartan kan du skriva separata artiklar om dem, med vederbörliga korshänvisningar. /Ascilto (disk) 20 augusti 2013 kl. 16.35 (CEST)

Det jag föreslår är att vi ska namnge SCB-orterna på encyklopediskt vis. Sydöst Hulistugan Karlstadvägen gör sig enligt min mening bättre som artikel under Karlstadvägen, Sundsvall. Viforsen + Vi + Tunbyn gör sig heller inte särskilt väl som uppslagsord, plustecknen bör bytas ut. -- Lavallen (blockera) 20 augusti 2013 kl. 16.47 (CEST)

Jag skulle generellt vilja se fler artiklar om gamla tidlösa ortnamn (byar och bruksorter) som komplement till artiklar om dagens tillfälliga småorter. Vi kommer aldrig att kunna skapa en artikel om varje by, men vi borde åtminstonne kunna räkna upp samtliga orter i en punktlista i respektive sockenartikel, och i vissa fall lägga in ett avsnitt för varje by i sockenartikeln.

Husförhörslängden/församlingsboken för en viss socken var uppdelad efter byar och bruksorter, och uppdelningen var ofta densamma i många hundra år. Än idag finns dessa namn kvar i lantmäteriets ortnamnsregister och kartor, och kan ingå i fastighetsbeteckningen, och diskuteras i böcker om ortnamnsforskning. Frågan är från vilken källa man enklast kan hämta denna bylista. Husförhörslängder fr.o.m. 1600-talet finns inskannade för den som har konto t.ex. på http://www.svar.ra.se/, och i deras innehållsförteckning finns byarna, men listan måste skrivas av för hand. Folkräkningen fr.o.m. 1860 finns digitaliserad. För år 1890 finns folkräkningen fritt på nätet för flera norrlandslän, med statistik över antal i respektive hemort. Se. t.ex. Lavallens fall Eds församling, Y län. Mange01 (disk) 20 augusti 2013 kl. 17.01 (CEST)

Har nu lagt in exempel på ortslista och folkmängdstatistik från 1800-talet kan se ut i Eds_socken,_Ångermanland. För att komma åt statistik från riksarkivets folkräkning 1860-1910 (utöver det som finns fritt på nätet för Norrland 1890) tror jag att de flesta som är registrerade på en universitetskurs kan gå in på universitetsbibliotekets webb, gå in på databaser -> SVAR, och logga in på http://www.svar.ra.se/. Därefter går man in på Folkräkning -> År och län -> Statistik.Mange01 (disk) 20 augusti 2013 kl. 18.38 (CEST)

Det vi inte vet där, är om det finns något tydligt samband mellan Forssmo och små/tätorten Forsmo. Dagens Forsmo är uppvuxet runt stationen och stationsnamnen har inte alltid varit efter vad orten hetat tidigare. Om området runt stationen legat under Sand och det redan funnits en annan station med det namnet så kan det ha valts bort tex. -- Lavallen (blockera) 20 augusti 2013 kl. 17.59 (CEST)

Om den gamla byns centralpunkt ingår i dagens småort enligt kartan tycker jag man - i väntan på att en byartikel skrivs - kan länka till småortens artikel, trots att småorten har ett annat territorium idag. Mange01 (disk) 20 augusti 2013 kl. 18.38 (CEST)

Jag stöder Lavallen helt i de punkterna. Jag tycker artiklar ska heta vad som är vanligast bland gemene man och att SCB's indelningar kan vara kompletterande. När SCB's orter och vad de som bor där eller har annan kännedom om inte stämmer till utbredning så gäller det att hitta alternativa källor. Kan man hitta alternativa källor som styrker mer brukliga indelningar så bör de enligt POMMF få råda. Tycker Mange01 hade bra ideer om andra källor! - Averater (disk) 20 augusti 2013 kl. 18.07 (CEST)

Vi måste följa uppställda kriterier för hur orter skall namnges på Wikipedia. Inte vad som är "vanligast bland gemene man". Förutom SCB finns ortnamnsregistret och fastighetskartan. Församlingsböckernas byregister kan också utgöra ett kriterium, om gemenskapen bestämmer sig för det. Nu på lördag och söndag (24-25/8) är Arkiv Digital[1] gratis, där kan man kopiera listor över byarna i de socknar man intresserar sig för; dessa är vad jag kunnat se oftast identiska med fastighets- och ortnamnsindelning, förutom att de går ner på gårdsnivå (frälsegården, skattegården, södergården osv). Ortnamn hittar man lätt på Lantmäteriets kartsök.[2] /Ascilto (disk) 20 augusti 2013 kl. 18.17 (CEST)

Helst borde Wikipedias ortsredovisning vara tidlös. Man skulle kunna gå in i indelningen för valfritt år och artiklar om dagens kommuner, församlingar m.m. behandlades så att de passar in i en historisk utveckling utan att behöva skrivas om den dag gränserna förändras. Edaen (disk) 20 augusti 2013 kl. 18.25 (CEST)

Jag håller helt med Lavallen m.fl. i detta. Att SCB:s skrivbordsprodukter har företräde framför POMMF är inte bra. Jag menar också att det öht är fel av oss att beskriva en by som småort i första hand istället för just by. Jag har inget emot att artiklar också skrivs om dessa beteckningar när begreppen skiljer sig och det inte kan behandlas i samma artikel, men orten som den upplevs "i verkligheten" bör rimligen ha företräde (alltså tvärtemot Asciltos åsikt). Det är vanligen fullt möjligt att belägga dessa byars existens med källor utan att det blir subjektivt. Njaelkies Lea (d) 20 augusti 2013 kl. 19.31 (CEST)

Särskilt vad gäller orter kan pommf vara olika i olika grupper. Lägger vi dessutom till ett historiskt perspektiv kan det bli väldigt rörigt. Edaen (disk) 20 augusti 2013 kl. 19.36 (CEST)

Mange01 listor av byar från 1870 skulle jag gärna se botades in både i sockenartiklarna och som egna uppslagsord (förgreningsidor). Vi skulle då få en bas som vi kunde relatera dagens Småorter till.20 augusti 2013 kl. 19.48 (CEST)~

@Njaelkies Lea intressant reflektion. Jag har försökt föra in kyrkbyn i socknar i motsvarande ortsartiklar. För centralorter och rimligt stora tätorter (<750) har jag lagt in infon en bit ner i artikeln. För mindre tätorter har jag lagt in det som sidoinfo i inledningsstycket. Men för småorter har jag ofta lagt in det som förta bestämning och småort som andra, då ju bebyggelse och karaktär oftast präglas av kyrkan, prästgården skolan ålderdomshemmet etc. Begreppet Småort tycker jag inte har en egen betydelsa utanför liten ort (i motsats till tätort).Yger (disk) 20 augusti 2013 kl. 19.45 (CEST)

När "Ön och Sand" beskrivs som en enhet finns det kanske fog för att främst beskriva det som just en småort, ett statistiskt begrepp. Men självklart ska en artikel om byn Ön och byn Sand först och främst beskrivas såsom byar och sedan som en del av en småort. Att det ofta inte är så idag beror nog främst på att småortsinfon har varit det enda som vi haft tillgång till. -- Lavallen (blockera) 20 augusti 2013 kl. 19.52 (CEST)

@Njaelkies Lea: Orter har aldrig varit något som "upplevs" "i verkligheten". Orter liksom andra begrepp är något som defineras enligt avgränsade kriterier. "Tidlösa" orter, som andra laborerar med, är heller inte något som någonsin funnits eftersom demografi är en föränderlig process. Jag ser det som oroväckande att det är så få i den här diskussionen som försöker ange kriterier och definitioner för vad som skall räknas som en ort (stor eller liten). /Ascilto (disk) 20 augusti 2013 kl. 20.50 (CEST)

Utöver ovan nämna ortindelningen av socknar enligt riksarkivets folkräkning 1860-1910, , och lantmäteriets ortsök, så finns en längre lista över socknars ortsindelning i ortnamnsregistret], som även inkluderar äldre orter med inskannade källor. I ortnamnsregistret används begreppet "by", medan Lantmäteriet istället använder ortnamnstypen Bebyggelse, både om dagens småorter, och mindre/avfolkade byar och enstaka gårdar. Se Orter#Lantmäteriets ortnamntyper. Mange01 (disk) 20 augusti 2013 kl. 20.57 (CEST)

Den här frågeställningen är väl en variant på en av de eviga frågorna på wikipedia: Vad skall en artikel omfatta och hur delar man upp informationen i rimliga delar? Grundprincipen är POMMF, men vad det i detalj innebär varierar i viss mån från person till person. Att strikt följa SCB:s lista av småorter kan vara konsekvent, men knappast lättförståeligt för de flesta. Min syn är att våra artiklar om småorter följer SCB:s begrepp, men anpassas i de fall där småorten fått ett alltför artificiellt namn. Dessa namn avviker dessutom från en annan princip än POMMF också, nämligen att de inte följer gängse språkbruk. När jag anpassade SCB:s listor över småorter till wikipedia justerade jag namn som "Jularp + Perstorp" till Jularp och Perstorp.

Jag tycker dock inte att det är så kvistigt om namngivningen vacklar till viss del. Det är inte hela världen om det som SCB kallar småorten Norra Mellbystrand beskrivs som en del av artikeln Mellbystrand med en omdirigering dit, eller om orten får en egen artikel. Trots allt är det ju så att ca 10% av småorternas avgränsningar ändras varje femårsperiod. Det kan bero på att orten växer samman med en annan ort eller att folkmängden växer över 200 och blir en tätort, eller sjunker under 50 och mister status som småort. // jorchr 20 augusti 2013 kl. 21.23 (CEST)

Sidorna 5 och 13 i den första listan över småorter från 1990 innehåller en del intressanta uppgifter i sammanhanget. Sidan 5 visar tydligt att tät- och småorter inte är det enda sättet att beskriva bebyggelse ens inom den statliga förvaltningen, och båda sidorna antyder att "A + B" eller "Del av C" åtminstone då inte betraktades som namn utan som benämningar. Även om Lantmäteriets inställning till att publicera småortsgränser uppenbarligen har luckrats upp sedan 1990 kan det vara värt att hålla i bakhuvudet att småortsindelningen ursprungligen inte var avsedd att användas till en allsidig beskrivning av lokal geografi (vilket vore önskvärt i ett uppslagsverk) utan för ett specifikt syfte: att beskriva befolkningsfördelning.

Vad tycker jag då själv? Wikipedia bör beskriva både den kulturhistoriska (Lantmäteriet/ortnamnsregistret) och den statistiska (SCB) bilden, men antalet artiklar får gärna hållas nere, för att ge en helhetsbild och för att underlätta för läsare som kanske inte känner till alla definitioner. Om flera småorter ingår i samma by eller samhälle räcker det enligt min mening med en artikel om byn/samhället, med underrubriker och separata tabellposter för de ingående småorterna. Jag har slagit ihop artiklar i en del sådana fall – ett (enkelt) exempel är Hedkärra. Det är också en möjlig lösning för kombinationer av en tätort och en småort, t ex Villshärad. Småorter med sammansatta namn är ett svårare fall, men behandlas kanske ändå helst i separata artiklar som hänvisar vidare till byartiklarna för kulturhistoria. //Essin (disk) 21 augusti 2013 kl. 01.23 (CEST)

Det kan ju vara värt att påpeka att SCB INTE baserar sig på fastighetsregistret vid namngivningen av sina orter. Sedan är namnen ofta inte gripna ur luften utan någon form av bebyggelsenamn med koppling till omgivningarna, men är ju i många fall sådana som saknas i fastighetsregistret.FBQ (disk) 21 augusti 2013 kl. 07.02 (CEST)

Att benämningarna är konstruktioner betyder givetvis inte att de är gripna ur luften, men det är ett viktigt påpekande att kopplingen till fastighetsregistret är synnerligen svag. Vi får ta småorterna för vad de är, som Essin framhåller. Bara det faktum stt de har sitt ursprung hos SCB visar ju indelningens funktion. Tostarpadius (disk) 21 augusti 2013 kl. 07.20 (CEST)

Det är inte ovanligt att man hittar SCB-benämningar som har namn av typen A+B+C där kopplingen till A är 2-3 hus, samma sak med B och att cirka 80 hus har koppling till C. Det är då lite småsvårt att begripa varför de inte gjorde benämningen enklare. "del av Nänsjö" i Skärted, Sprängsviken och del av Nänsjö består tex bara av två (2) bebodda hus. När orten var tätort hade den bara namnet Sprängsviken. -- Lavallen (blockera) 21 augusti 2013 kl. 08.06 (CEST)

Det sista Lavallen nämner är intressant. Tätorter får i regel inte dessa sammansatta benämningar utan där gäller snarare pars pro toto-principen. Tostarpadius (disk) 21 augusti 2013 kl. 08.35 (CEST)

Tyvärr sträcker sig inte mina kartor över tätortsavgränsningar längre tillbaka än till 1990, men de är förvånansvärt detaljrika. Det går i de flesta fall att avgöra om enstaka hus ingår i en SCB-ort eller inte. -- Lavallen (blockera) 21 augusti 2013 kl. 09.02 (CEST)

Det viktiga är att vi har möjlighet att presentera folkmängden för SCB:s alla småorter. Jag tror att statistik för småorter finns sedan 1960. Om varje småort sedan 1960 har en egen artikel kan de ha en faktaruta med folkmängd, och ett stolpdiagram som visar befolkningsutvecklingen. Hur många av dagens småorter saknar artikel? Hur presenterar vi folkmängd för småorter som inte längre finns - bör upphörda småorter också ha egna artiklar? Eller kan man ha flera avsnitt i samma artikel om överlappande småortsbenämningar?

Nästa steg är att presentera folkmängd för de gamla bynamnen och annan äldre sockenindelning. Det görs lämpligen i sockenartiklarna, istället för en separat artikel om varje by. Vi måste därför få läsarna att hitta till sockenartiklarna. I mallen {{kommunfakta}} borde därför församlingar ersättas eller kompletteras med socknar.

Befolkningsutveckling 1860-1910 finns på riksarkivet. Men var hittar vi sockenindelning och befolkningsutveckling 1910-1960? Mange01 (disk) 21 augusti 2013 kl. 10.16 (CEST)

Småorterna är nya sedan 1990. Tätorter finns välordnat strukturerat sedan 1960. Tidigare var tätortsbegreppet inte lika väldefinierat och byggde delvis på begrepp såsom "köpingar" och "städer". Målsättningen nu är att identifiera vilka småortskoder som är kopplade till vilka uppslag eller omdirigeringar. Det arbetet pågår på sidan Wikipedia:Projekt geografi/Småorter.

Motsvarande inventering för alla tätorter, levande och upplösta är klar för Stockholms län, men det arbetet har jag gjort utan att blanda in något projekt. -- Lavallen (blockera) 21 augusti 2013 kl. 10.25 (CEST)

@Mange01. För att inte tynga denna tråd så har jag på Användare:Yger/Tankar att få ihop kommuner socknar och byar skrivit ner mina tankar om delar av detta.Yger (disk) 21 augusti 2013 kl. 10.55 (CEST)

Ö, Ånge kommun är nu ett exempel på en artikel som har en hel del text om byar, inte bara om småorten. Både SCB och brödtexten ger stöd för att behandla båda byarna, men artikelrubriken behandlar bara en by. Den bör kanske flyttas till Ö och Östby eller Östby och Ö? -- Lavallen (blockera) 21 augusti 2013 kl. 13.11 (CEST)

Huvudsaken är att faktarutan har exakt det namn som SCB år 2010 angav för småorten ("Östby södra och Ö"), eftersom folkmängdsiffran avser det området. Men artikeln handlar även om de gamla bynamnen, som också bör skrivas i fet stil. Artikelnamnet skulle kunnna vara SCB:s småort, men enligt POMMF kan det lika väl varqa den största byn.

En sak som stör mig: Varför länkar artiklar om småorter och gamla byar så sällan till sockenartikeln? Mange01 (disk) 21 augusti 2013 kl. 18.35 (CEST)

En anledning är att SCB's rapporter och de vanligaste kartorna inte innehåller den informationen. Vad gäller "exakt det namn som SCB år 2010 angav för småorten" så ingår det i vad jag hoppas kunna lägga in i Wikidata så snart det finns lämpliga datatyper. Namnet ändras ofta med tiden utifrån ändrade avgränsningar och nya ideer från SCB. 1990 så var namn av typen Härnösand:8 inte ovanliga. -- Lavallen (blockera) 21 augusti 2013 kl. 18.40 (CEST)

NHL-spelare

Just nu kategoriseras NHL-spelare efter antal poäng. Hör det verkligen hemma här? J 1982 (disk) 20 augusti 2013 kl. 22.51 (CEST)

Har du exempel? Kategorier som behöver bytas/uppdateras för en viss artikel är kanske inte så praktiskt.--Paracel63 (disk) 21 augusti 2013 kl. 02.03 (CEST)

Inte? -- Lavallen (blockera) 21 augusti 2013 kl. 08.07 (CEST)

Ju mer sällan desto bättre. Att födas eller dö gör en NHL-spelare inte lika ofta som ett mål eller en assist.--Paracel63 (disk) 21 augusti 2013 kl. 17.48 (CEST)

Lavallens exempel är belysande. Den flytten görs dock en gång. Det J 1982 skriver om verkar ske betydligt oftare, men eftersom inga länkar ges har jag inte fördjupat mig i saken. Tostarpadius (disk) 21 augusti 2013 kl. 08.33 (CEST)

Uppdatering varje 2000 utvisningsminut, 1000 matcher eller 500 mål ser inte så betungande ut. Men det borde passa bättre till WD-fas 3. -- Lavallen (blockera) 21 augusti 2013 kl. 09.10 (CEST)

Nej, men det framgick ju inte alls av trådens inledande inlägg att uppdelningen inte var mer detaljerad än så. Tostarpadius (disk) 21 augusti 2013 kl. 09.14 (CEST)

Herregud, vad J1982 överdriver nu. Det här är såna bedrifter där några enstaka kommer att klara av att göra i sina karriärer och hur många har inte spelat i NHL sedan 1917? På en säsong så kan samtliga klubbar (30st) använda sig av mer 1000 spelare... Det är totalt 344 sidor i de fem kategorierna medan de faktiska artiklarna är 202 stycken. Det är sju artiklar som är i fyra kategorier medan det är 32 artiklar i tre kategorier osv. De flesta av spelarna har också slutat så det blir ju inget mer hotcat:ande rörande såna här kategorier för dessa. J1982 verkar ge sken om att jag skulle starta än fler kategorier berörande ämnet men så är det inte fallet. Källorna till kategorierna är dessa: Matcher  · Mål  · Assists  · Poäng  · Utvisningsminuter.

Måste dock säga att J1982 håller på att skjuta sig själv i foten när det var just han som började klaga när han själv verkar ha skapat en del ifrågasättande kategorier om man har följt diskussionerna rörande han och hans kategorisysslor och aktivitetsbegränsning under senaste året... DIEXEL (disk) 21 augusti 2013 kl. 12.23 (CEST)

Vilket inte hindrar honom från att få ha en åsikt. Ingpersonangrepp.--LittleGun (disk) 21 augusti 2013 kl. 12.38 (CEST)

Finns en hel del på Kategori:National Hockey League. J 1982 (disk) 21 augusti 2013 kl. 12.50 (CEST)

Det nya meddelandesystemet

I diskussionerna nyligen om VisualEditor nämndes det nya meddelandesystemet och mitt intryck var att det fanns en generellt positiv inställning till det här. Den som vill su hur det ser och testa kan gå till meta, enwp eller mediawiki som redan har det aktiverat. Jag har träffat några av utvecklarna från WMF här på Wikimania och om det finns en vilja från gemenskapen kan de ta med oss i deras nästa uppgraderingsrunda som är 20 augusti. Alternativet är att vänta tills det rullas ut till alla. Jag tycker att det är ett trevligt system och skulle gärna få det aktiverat på svwp tidigt. Vad tycker ni? Ainali (disk) 8 augusti 2013 kl. 06.42 (CEST)

Jag gillar det och skulle gärna se det på svwiki också. Det tog ett tag att vänja sig vid att kolla markeringen bredvid mitt användarnamn, men när jag gjort det tycker jag att jag får ett bra stöd för arbetet. Sjö (disk) 8 augusti 2013 kl. 06.51 (CEST)

Under förutsättning att det är fakultativt har jag inga problem med det. Tostarpadius (disk) 8 augusti 2013 kl. 06.56 (CEST)

På sätt och vis är det valfritt. I inställningarna kan man välja vad man ska notifieras på och man kan slå av allt utom redigeringar på sin egen användardiskussionssida (dvs som det är idag). Däremot kan man inte välja att behålla det gamla utseendet. Ainali (disk) 8 augusti 2013 kl. 07.22 (CEST)

Att man kan välja bort funktioner är fullt tillräckligt för mig i detta fall! Tostarpadius (disk) 8 augusti 2013 kl. 07.30 (CEST)

Vilka api-frågor påverkas? -- Lavallen (blockera) 8 augusti 2013 kl. 08.04 (CEST)

Betyder detta att den orangegula bannern "Du har nya meddelanden" kommer försvinna? Kommer det i så fall vara så att den är borttagen (och ersatt med en liten siffra) som default för nya konton? Jag undrar eftersom jag tror att många som i en av sina första redigeringar gör en ändring som är tveksam/klotter/vandalism behöver få se "en orangegul blaffa" som man inte kan missa (när någon lägger ett meddelande till dem på diskussionssidan). /Hangsna (disk) 8 augusti 2013 kl. 17.40 (CEST)

Enligt vad som framgår här så försvinner den orangegula bannern. Det framfördes synpunkter på det och man har löst det med att lägga ett meddelande intill indikatorn av nya meddelanden högst upp på sidan. Det går också att under Inställningar/Utseende ange att man vill ha meddelande liknande den orangegula bannern. JavaScript måste tillåtas i browsern för att det skall fungera.--Historiker (disk) 8 augusti 2013 kl. 19.47 (CEST)

Tack för länkningen, intressant läsning. Jag nöjer mig med svaret, det bör räcka för att en nybörjare ska haja till. /Hangsna (disk) 8 augusti 2013 kl. 19.55 (CEST)

Frågan är om nybörjare får det som liknar den orangegula bannern, eftersom man måste ställa in det? Räcker meddelandet intill indikatorn för att uppmärksamma en nybörjare?--Historiker (disk) 8 augusti 2013 kl. 20.06 (CEST)

Jag fattar det som att de (om de har Java) får den mindre orangea bannern bredvid den lilla siffran. I så fall tror jag det räcker. Dock är det viktigt (enligt mig) att detta är defaultläget, alltså att nya konton har denna "funktion" påslagen direkt. /Hangsna (disk) 8 augusti 2013 kl. 20.09 (CEST)

Jag uppfattar det på samma sätt, men ville bara säkerställa att det var så du avsåg med ditt första svar på min länkning. Efter detta är det dags för mig att uttrycka min åsikt om det nya meddelandesystemet. Jag har inte fått något meddelande på engelskspråkiga WP, eftersom jag inte är aktiv där, men efter att ha läst om hur det fungerar tycker jag att det verkar bra och ställer mig positiv till att vi inför det här på svenskspråkiga Wikipedia.--Historiker (disk) 8 augusti 2013 kl. 20.17 (CEST)

Jag har fåẗt det gula meddelandet på de andra wikierna utan att ha slagit på det själv, det verkar vara defaultläget. @Lavallen, det ska nog inte påverka gamla API-frågor. Ainali (disk) 9 augusti 2013 kl. 03.19 (CEST)

Det jag sett av det på Meta gör att jag vill ha det här också. Funkar bra och är väldigt användbart. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 9 augusti 2013 kl. 03.38 (CEST)

Jag ser gärna att vi väntar med denna nyhet. Låt oss vara lite egoistiska och låt andra språkversioner mangla ut buggarna. Det är nog tillräckligt med anpassningen till Visual Editor för stunden. /rrohdin (disk) 9 augusti 2013 kl. 13.28 (CEST)

Är det några speciella buggar du tänker på? Jag har inte märkt något buggigt alls när jag har prövat det. Ainali (disk) 11 augusti 2013 kl. 01.49 (CEST)

Inga speciella, utan rent allmänt enligt en:Wikipedia_talk:Notifications och texten "Note that we will support these pilots with initial releases and bug fixes" på http://www.mediawiki.org/wiki/Echo/Release_Plan_2013. En beskrivning på svenska över meddelandesystemet är också ett minimikrav innan en diskussion om införande kan bli meningsfull. /rrohdin (disk) 11 augusti 2013 kl. 22.20 (CEST)

Jag ser ingenting som skulle förhindra oss från att införa det nya meddelandesystemet på svenska Wikipedia. Jag är ganska aktiv på engelska Wikipedia, och jag uppskattar det. Bland annat gillar jag att den gråa 0:an blir till en röd 1:a när man exempelvis har något nytt inlägg på sin diskussionssida. Meddelandena om vad som har hänt (dvs. nya inlägg på sin diskussionssida, ogjorda redigeringar m.m) är också väldigt bra. Häromveckan hade jag ett tillfälligt problem med systemet; det som hände var att jag fick aviseringar trots att ingenting hade hänt. Det visade sig vara ett tillfälligt problem med wikins cache dock. Jag skulle gärna se det nya meddelandesystemet införas även på svenska Wikipedia. Heymid (bidrag) 11 augusti 2013 kl. 22.31 (CEST)

Hjälpsidan från mediawiki.org finns nu översatt till svenska på Wikipedia:Meddelanden. --Ainali (disk) 14 augusti 2013 kl. 20.20 (CEST)

Föreslår som kompromiss att vi hoppar över lanseringen i augusti och istället siktar på att införa det nya fina meddelandesystemet till nästa lansering i september. Högaktningsfullt, rrohdin (disk) 19 augusti 2013 kl. 21.00 (CEST)

Menar du att kompromissen i min fråga om att slå på nu eller vänta skulle vara att vänta? På vilket sätt är det en kompromiss? I diskussionen ovan kan jag bara se att det är du som har någon invändning, medan 5 personer uttrycker sig positivt och 3 neutralt. Jag tycker nog att vi som en mogen språkversion kan ta ansvar och hjälpa till att göra den här mjukvaran så bra som möjligt. Om alla skulle säga att någon annan ska testa kommer vi att sitta fast med omodern arbetsmiljö ganska snart. Ainali (disk) 20 augusti 2013 kl. 08.00 (CEST)

Som "en mogen språkversion" borde vi ha färdigtestade programvara för att kunna bygga uppslagsverk, inte agera testare och syssla med felrapporter. För tester kan man sätta upp testversioner där utvecklarna kan bygga färdigt innan de släpps i skarpt läge. --MagnusA 20 augusti 2013 kl. 08.51 (CEST)

Den här wikin är helt fel miljö att testa nya saker på. Frågan om slumpfunktionen har tex fått sin 73:e tråd utan att någon har vågat sig på att lämna in en bug. Personligen är jag mer nöjd med en omodern arbetsmiljö som fungerar än en där det finns massor av brister och ingen ens vågar tala om för rätt person att något är fel. -- Lavallen (blockera) 20 augusti 2013 kl. 08.58 (CEST)

Bra att ni säger vad ni tycker, detta ger ju en bredare bild av folks åsikter. Så det är fem som har testat det och känner att det förbättrar arbetsflödet och tre som har farhågor om att det eventuellt skulle kunna ställa till det (och två neutrala). Någon ytterligare med synpunkter? (@MagnusA det finns ingen mjukvara någonsin som har släppts och varit "färdig". Den stora skillnaden här är att vi är öppna med att vi förväntar oss brister och inte låtsas om att det skulle kunna vara perfekt från start (på samma sätt som att vi är öppna med uppslagsverket i sig inte är färdigt heller, det är ju vår natur)). Ainali (disk) 20 augusti 2013 kl. 09.45 (CEST)

Med "färdig" menar jag att programvaran ska ha passerat beta-teststadiet, dvs tillräckligt färdig att släppas till oss användare. Jag har jobbat både som programmerare och testare så jag vet att ingen programvara blir helt färdig. --MagnusA 20 augusti 2013 kl. 10.30 (CEST)

Så ska vi gå på Rrhodins kompromiss med 17 september? (Ursäkta min feltolkning av tidplanen). Ainali (disk) 20 augusti 2013 kl. 12.12 (CEST)

För MediaWikimjukvaran så är Wikipedia till stor del den plattform där betatesterna utförs (testversionerna släpps till en bredare publik). Detta dels eftersom projekten drivs av samma organisation, dels för att vi på Wikipedia är väldigt bra på att låta Wikimedia veta vad vi tycker om nya förändringar. Främst är dock för att Wikipedia (och systerprojekten) är de användare av mjukvaran man faktiskt bryr sig om och som man skräddarsytt funktionerna för. Självfallet har utvecklarna först testat de nya funktionaliteterna i mindre miljöer men eftersom utvecklingsteamen är så pass små finns det ingen annan möjlighet att få representativ feedback från vanliga användare, speciellt med "sociala" snarare än tekniska funktioner som denna. Det kanske bör tydliggöras att, som jag har förstått det, kommer Echo att rullas ut på alla språkversioner och kommer därmed att ersätta det nuvarande systemet här på sv.wp (man kan i inställningarna dock stänga av meddelanden för allt utom sin användardiskussionssida, som idag alltså). Frågan handlar således enbart om när det aktiveras här samt vilken vikt vår feedback till utvecklarna får. Jag tycker därmed inte att detta är något vi bör vara oroliga för att introducera redan nu. Det handlar även om en jämförelsevis liten förändring gentemot exempelvis Visual Editor. /Lokal_Profil 20 augusti 2013 kl. 12.45 (CEST)

Varför kan inte folk från WikiMedia bara säga: "Jag hör vad du säger" eller "Det kan man tycka" så att man vet att det egentligen inte lyssnar på det som användare på sv:WP har att säga! Vill man ha FB så håller man till på FB! 83.233.107.139 23 augusti 2013 kl. 22.09 (CEST)

Nu finns det! Kan någon korrigera så det inte visas kod i texten vid frågetecknet vid Redigeringsåterställning i inställningar. (Har bara mobilen och vågar inte ge mig på sånt då) /Hangsna (disk) 20 augusti 2013 kl. 21.42 (CEST)

bugzilla:53112. Ainali (disk) 20 augusti 2013 kl. 21.49 (CEST)

Jättekul och bra! Slipper de blaffiga orange raden och funktioner när någon länkar till artikel jag skapat är toppen (tack-funktionen också bra). Yger (disk) 22 augusti 2013 kl. 17.06 (CEST)

Man känner sig som hemma, då jag har hängt på http://www.gardenstew.com/ under många år och de har alltid haft detta system väldigt länge, i alla fall så länge jag minns :) --Leif68 (disk) 23 augusti 2013 kl. 22.14 (CEST)

Långa artiklar

Ett antal artiklar har idag mallats pga att de är för långa, dvs större än 100000 tecken. Finns det någon vetenskaplig grund för gränsen 100000 tecken, eller är det bara en bekvämt rund siffra? En välskriven och läsvärd artikel är sällan för lång, oavsett längd... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 18 augusti 2013 kl. 22.19 (CEST)

Wikipedia:Artikellängd tycker jag sammanfattar bra. De problem med långa artiklar jag har är när man skriver ut eller läser på mobilen då det kan bli väl mycket. Såna där länkar till huvudartiklar med korta sammanfattningar tycker jag är smidiga när man läser. Fast den godtyckligt valda gränsen på 100 kB kan jag inte motivera, jag hade nog personligen valt ännu kortare. - Averater (disk) 18 augusti 2013 kl. 22.31 (CEST)

Jag tycker sällan att långa artiklar är nåt problem, är det nåt stycke som man inte är intresserad av så är det ju bara att hoppa över det. Jag skulle aldrig komma på tanken att sitta nån timme och läsa en längre Wikipediaartikel på mobilen, utan då skulle jag helt enkelt läsa den vid ett senare tillfälle. På vilket sätt skulle det vara svårare att skriva ut en artikel på 100 000 b än en nedkortad artikel på 50 000b och två fördjupningsartiklar på 25 000 b vardera? / Elinnea (disk) 18 augusti 2013 kl. 22.43 (CEST)

Om man söker specifik information i en artikel så kan man ju använda webbläsarens sökfunktion. Att redigera långa artiklar via en långsam uppkoppling underlättas av att artikeln är uppdelad i stycken. Ja, under semestern kopplade jag upp datorn med hjälp av mobiltelefonen... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 18 augusti 2013 kl. 23.12 (CEST)

Nej, en artikel kan aldrig bli för lång om man är tillräckligt intresserad av ämnet.--Lill-Ann (disk) 18 augusti 2013 kl. 23.47 (CEST)

När jag var ny på Wikipedia talades det om att artiklar inte borde överstiga viss längd för att de då inte gick att redigera i vissa dåvarande webläsare, men vad jag har förstått är dessa läsare numera så extremt sällsynta att problemet i praktiken är försvunnet. /FredrikT (disk) 18 augusti 2013 kl. 23.52 (CEST)

Ja, en gång var gränsen 32 kbyte pga att vissa webbläsare inte kunde redigera längre artiklar. Men då var artikellängd ett starkt ifrågasatt mått, och 32kB-gränsen är idag inte längre ett tekniskt problem. Enwp skriver att artiklar längre än 100 kB sannolikt kan förbättras genom att brytas upp. Så efter att ha frågat på riktlinjens diskussionssida ökade jag "riktmärket" till 100 kB, och har sedan 2010 regelbundet mallat längre artiklar (utom listartiklar). Det är självklart ingen hård gräns, utan kan man motivera att artikeln försämras av att delas upp på fler artiklar, och kommer överens på artikelns diskussionssida, är det bara att ta bort mallen. Det har man t.ex. gjort för Spansk grammatik.

Journalistiska texter är ofta trevliga att läsa därför att journalister tvingas skriva så kompakt, något vi lätt glömmer på Wikipedia. Det finns pratiga artiklar som blandar högt och lågt och skulle tjäna på att att teknikaliteter flyttas till fördjupningsartiklar. En viss betygsdeflation verkar ha skett för utmärkta artiklar - idag verkar det betyget kräva längre artikellängd, vilket i onödan ger upphov till långa artiklar. Mange01 (disk) 19 augusti 2013 kl. 00.13 (CEST)

Kan det inte också vara så att de höjda kraven på fotnoter generellt har höjt artiklarnas kB-tyngd? Det är inte ovanligt numera att man ser artiklar där notlistan är nästan lika lång som brödtexten redan i läsformat, och då är ju noterna ofta än mer teckentunga i redigeringsläge. /FredrikT (disk) 19 augusti 2013 kl. 00.17 (CEST)

Ja, det är en viktig faktor, men mitt intryck är att längre brödtext också krävs idag. Endast 13 artiklar är nu mallade med denna "påminnelse", medan den gamla gränsen på 32 kB berörde ett betydligt större antal artiklar och därför var illa omtyckt. Mange01 (disk) 19 augusti 2013 kl. 00.28 (CEST)

43 var det. Jag gick igenom några och några var okynnesmallade (22k) och andra var precis över gränsen 100K och med många noter etc, i dessa fall tog jag bort mallen. JAg tror det egentligen borde ske för fler där uppdelningen inte är lämplig fast den är lång tex Norrala kungsgård.Yger (disk) 19 augusti 2013 kl. 06.55 (CEST)

Listartiklar ser jag inget skäl att dela upp så länge de inte blir avsevärt längre. De blir bara mer svåröverskådliga om de delas upp och är inte tänkta att läsas från början till slut.FBQ (disk) 19 augusti 2013 kl. 09.02 (CEST)

@Yger: Fint. Föreslå gärna en borttagning på diskussionssidan för Norrala kungsgård. Tror dock att den artikeln överlappar endel med Norrland och Hälsingland, och den har en ovanligt komplex notapparat.

Vid kortare artiklar som behöver delas upp kan man istället använda mallen {{dela upp}}. Mitt intryck är att (det vissa av oss kallar) huvudartikeln i många fall kan vara skriven för gymnasieelever och gemene man, medan fördjupningsartikeln kan innehålla tekniska detaljer som bara är intressant för specialister och på universitetsnivå. Mange01 (disk) 19 augusti 2013 kl. 09.17 (CEST)

Jo, man får tänka på olika målgrupper. Vissa vill ha en snabb överblick om ämnet, och då kan introtexten (innan innnehållsförteckningen) vara en lagom sammanfattning. Andra har tid att läsa lite mer, och då kan till exempel en 32 kB-artikel vara lämplig. Medan vissa vill ha all tänkbar information, och för dem kan det även finnas ett gäng fördjupningsartiklar. Att klämma in all tänkbar information i samma artikel försvårar för mellankategorin. Men det är ett svårt jobb att sortera ut vilken information som ska stå var. ⬤Bοⅰⅵе 19 augusti 2013 kl. 09.36 (CEST)

En uppdelning med flera artiklar om exakt samma ämne ser jag som olycklig. Däremot kan delar av ett ämne fördjupas i andra artiklar. Det är ofta fallet med de riktigt lång texterna. Personer bör exempelvis behandlas endast kortfattat i släktartiklar och i övrigt få egna biografier. Många krig och konflikter kan också förtjäna flera mer djuplodande sidor. Någon allmängiltig övre gräns är dock inte lämplig. Tostarpadius (disk) 19 augusti 2013 kl. 11.08 (CEST)

Jag tror inte Boivie syftade på att ha olika artiklar om samma ämne utan, som du säger, att man har fördjupande artiklar om delar av en mer övergripande artikel. Så den korta texten i den övergripande artikeln är på en enklare nivå än den i den fördjupande artikeln. - Averater (disk) 19 augusti 2013 kl. 18.03 (CEST)

Ett problem med långa artiklar är att det är svårt att städa i dem. Jag har stött på ett antal långa artiklar med litet misslyckad disposition, där samma information lagts in på flera ställen (det är jobbigt att kontrollera om den redan finns där), vilket gjort dem ännu längre.

Att göra om dispositionen på en 100 kB artikel utan att tappa bort något eller glömma kvar något i mindre relevanta avsnitt är ett jättearbete. Därför riskerar artikeln fortsätta växa, bli allt mer svåröverskådlig och ha allt mindre chans att utvecklas till något man gärna läser.

En välskriven artikel kan vara lång och ändå relativt lättläst och överskådlig, men jag tror också den riskerar att bli sämre med tiden i det här avseendet, om man inte i tid bryter ut delar av den. Den som kan skapa en lång bra artikel skulle antagligen klara att dela upp artikeln meningsfullt och jag tror det skulle ge artikelhelheten bättre möjligheter att utvecklas.

--LPfi (disk) 20 augusti 2013 kl. 11.54 (CEST)

Ja, risken är stor att den som läser en del inte ser till helheten utan lägger in information som man tycker fattas i just det avsnitt man intresserar sig för. Det har jag sett oerhört många exempel på. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 14.55 (CEST)

Någon gång kan en artikel vara väldigt lång och full av substans. Ibland beror det på mångordighet och upptagenhet vid detaljer. Stycken som jag fann i hypotyreos under rubriken behandling, borde enligt mitt tycke kunna kortas ner oavsett hur lång artikel det är - jag tar det som exempel för vissa artiklar verkar tycka att det blir mer korrekt att ange hur en studie gått till. I sammanhanget helt irrelevant.90.232.186.23 20 augusti 2013 kl. 20.51 (CEST)

Jag tycker inte att man bör lägga in mallen när det handlar om utvalda artiklar, som hade den artikellängden då det utsågs till utmärkta eller bra. Har en artikel fått en gul eller blå stjärna så är det ett tecken på att den duger så. / Elinnea (disk) 23 augusti 2013 kl. 20.55 (CEST)

Ja, men inte heller sådana artiklar är färdiga. I annat fall borde de låsas för redigeringar, men det sker inte, vad jag vet. Även dessa är alltså utsatta för de risker vi nämner direkt före Elinneas inlägg. Tostarpadius (disk) 24 augusti 2013 kl. 13.40 (CEST)

Visual Editor och klotter

Nu när skolorna startar upp efter sommarlovet och klottret därmed tilltar, får jag en maggropskänsla att Visual Editor inbjuder till än mer klotter än tidigare. Nu funkar den inte på Internet Explorer än och det kanske är lika bra men vi bör nog ha ett öga på hur det hela utvecklar sig. Kan vi skaffa oss beredskapen att snabbt stänga av Visual Editor om allt skulle gå överstyr? Stigfinnare (disk) 21 augusti 2013 kl. 11.00 (CEST)

Statistik över återställningar av VisualEditor-redigeringar för fakta. Jan Ainali (WMSE) (disk) 21 augusti 2013 kl. 11.20 (CEST)

Är inte klotter framförallt ett mått på tillgänglighet? Är det lätt att klottra, vilket vi inte vill, så är det lätt att redigera, vilket vi vill. Av samma anledning är det möjligt att redigera oinloggad och vi är restrikitiva med att skydda artiklar. Effektivaste sättet att slippa klotter är att förhindra redigering. Eller begränsa den till experter som NE gjorde, jag tror att de har väldigt lite problem med klotter.--LittleGun (disk) 21 augusti 2013 kl. 12.35 (CEST)

Naturligtvis har du rätt i vad du skriver. Anledningen till att vi kan ha redigeringen öppen för alla, är just att vi är mycket effektiva när det gäller klotterbekämpning. Det jag är orolig för, är att vi ska hamna i ett läge där vi inte hinner med att bekämpa allt klotter. Jag säger inte att vi ska stänga av Visual Editor nu. Jag menar bara att vi ska ha beredskapen att göra detta, om saker och ting går överstyr. Det är självfallet min förhoppning att det inte sker. Stigfinnare (disk) 21 augusti 2013 kl. 12.39 (CEST)

Jag vill nog hävda att anledningen till att vi kan ha redigeringen öppen för alla är att det i förlängningen är roligare att hjälpa än att stjälpa. Det är det som gör att wikipedia fungerar och det är oberoende av verktygen. Volymen och nyrekryteringen är däremot beroende av verktygen.--LittleGun (disk) 21 augusti 2013 kl. 22.05 (CEST)

Jan: det kanske bara är jag, men jag hittar inte vilken av linjerna som representerar visual editor? Eller är tanken att det standard för samtliga "oinloggade klottrare" nu?

Stigfinnare: det verkar i praktiken möjligt att forcera en avstängning av VE, men inte i teorin. Det är inte tänkt att finnas den möjligheten, som jag har förstått det. flinga 21 augusti 2013 kl. 13.14 (CEST)

Hur svårt vore det att låta markera IP-adresser som tidigare blockerats i senaste ändringarna-listan? - Tournesol (disk) 21 augusti 2013 kl. 13.17 (CEST)

@flinga, i den grafen är det bara återställingar av redigeringar gjorda med VE. Linjerna markerar hur de har återställts. --Jan Ainali (WMSE) (disk) 21 augusti 2013 kl. 14.43 (CEST)

Finns motsvarande graf för "klassiska" redigeringar? Det vi skulle behöva är egentligen data om vilken andel av VE-redigeringar som återställs, jämfört med klassiska redigeringar. Lsj (disk) 21 augusti 2013 kl. 14.51 (CEST)

Här finns den. Jag tolkar dock Stigfinnares farhåga som att det är den absoluta mängden som nu eventuellt skulle vara ohanterbar. Om totala mängden inte ökar är det ju fortfarande lika lätt att återställa och hålla WP i snyggt skick. --Jan Ainali (WMSE) (disk) 21 augusti 2013 kl. 17.22 (CEST)

Tack för länken. Fast för oss som diskuterar vid den här Bybrunnen är nog den här länken mer användbar.--Paracel63 (disk) 21 augusti 2013 kl. 17.57 (CEST)

Tack för länkarna. Framgår klart nog att VE fortfarande är helt försumbar (typ ett par % av alla edits), och situationen skulle vara hanterbar även om VE vore 100% klotter. Man kan nog också dra slutsatsen att de allra flesta redigeringar görs av oss gamla uvar som föredrar klassisk stil :) Lsj (disk) 21 augusti 2013 kl. 18.02 (CEST)

Och för att förtydliga just det du nämner här Lsj finns en egen graf för just det :) --Ainali (disk) 21 augusti 2013 kl. 21.58 (CEST)

Då är jag med. Intressant med alla grafer, tack :) flinga 21 augusti 2013 kl. 22.16 (CEST)

Intressant. Oinloggade användare använder Visual Editor i mindre utsträckning än de "gamla uvarna".--FBQ (disk) 23 augusti 2013 kl. 13.58 (CEST)

Förstakammarval

På SCB finns det gott om statistik om förstakammarvalen (de specifika valen för sig, menar inte FK i allmänhet) i Sverige, men det finns inte här på Wikipedia. Hur skulle man kunna få in artiklar om valen på ett snyggt sätt? Valen skedde ju i några valkretsar varje år, och de valda hade mandat i 8 år (om jag inte minns fel). Hur har de andra språkens Wikipedior gjort för de parlament som har två kammare, t ex USA där man väljer senatorer och representanter varje år. Portunes (disk) 21 augusti 2013 kl. 15.42 (CEST)

Även några andrakammamrval i Sverige saknas (1869, 1872, 1875, 1878, 1881 och 1884). Vi har Förstakammarvalet i Sverige 1921, medan Förstakammarvalet i Sverige 1966 omdirigerar till Kommunalvalet i Sverige 1966. På enwp har man gjort så här vid tvåkammarparlament :

http://en.wikipedia.org/wiki/United_States_House_of_Representatives_elections,_2010

http://en.wikipedia.org/wiki/United_States_Senate_elections,_2010

Önskar robotarna kunde användas för att skapa artiklar om alla möjliga val och folkomröstningar världen över genom hela historien. "Som vanligt" numera finns flera av dem på nowp, men inte här (till exempel så långt tillbaka som http://en.wikipedia.org/wiki/Papal_election,_1061) J 1982 (disk) 21 augusti 2013 kl. 17.05 (CEST)

Finns det bara vettiga databaser med rådata som botar kan läsa, så går det nog att åstadkomma. Fast inte snart - Lsjbot är upptagen ett tag till med arter. Lsj (disk) 21 augusti 2013 kl. 20.35 (CEST)

Inser att det dessutom kan bli besvärligt att skriva om förstakammarvalen då de var indirekta val. Portunes (disk) 21 augusti 2013 kl. 21.28 (CEST)

Skall inte vara så krånligt. Se till exempel

http://en.wikipedia.org/wiki/German_presidential_election,_2012

på enwp. Ännu en artikel som finns på nowp, men inte på svwp. J 1982 (disk) 21 augusti 2013 kl. 21.58 (CEST)

Det som jag hittar på SCB om förstakammarval är enbart inskannade volymer av Statistisk årsbok och Riksdagsmannavalen 19xx-19xx. Tabellerna i dem är inte maskinläsbara. Kräver enormt mycket handarbete innan en bot kan göra något vettigt med det. Lsj (disk) 21 augusti 2013 kl. 22.01 (CEST)

Tack för svar. Förstakammarvalet 1921 kunda jag lägga in då det skedde val i samtliga valkretsar, men efter det valdes det ju i minst 2 valkretsar varje år fram till 1969. Ska man uppdela valen i perioder mellan andrakammarvalen, såsom t ex 1922-1924, 1925-1928, eller vad tycker ni andra? Portunes (disk) 23 augusti 2013 kl. 13.04 (CEST)

Eftersom det inte var några väldefinierade valår för första kammaren, så kunde det vara bättre att göra en artikel för varje riksdagsår, där man anger vilken sammansättning kammaren hade det året, och vilka som var nyvalda. Lsj (disk) 23 augusti 2013 kl. 17.43 (CEST)

Det skulle kunna gå att göra. Kommunalvalen borde dock få regelrätta artiklar, då dessa var väldigt viktiga och hölls vart fjärde år, med två års mellanrum till andrakammarvalen (tex valde AK 1948 och 1952 och de kommunala valen hölls 1950 och 1954). Portunes (disk) 23 augusti 2013 kl. 17.58 (CEST)

"What if"

Randall Munroe gör ett försök att svara på frågan "hur många skrivare behövs för att hålla sig up to date med alla förändringar som sker i engelskspråkiga Wikipedia" på sin site what if?. /^Fluff?_Fluff! 21 augusti 2013 kl. 23.29 (CEST)

Kul och tänkvärt. Jag tror att även svenskspråkiga Wikipedia numera skulle kunna behöva ett par skrivare till det jobbet… Och apropå det, så har vi tidigare under onsdagen passerat 1 500 000 artiklar. :-)--Paracel63 (disk) 22 augusti 2013 kl. 01.30 (CEST)

Wiki Loves Monuments 2013: Fotosafaris

Om ni önskar anordna en lokal fotosafari kopplad mot fototävlingen Wiki Loves Monuments vill jag tipsa om att ni kan söka om ekonomiskt stöd till detta antingen i form av minibidrag från Wikimedia Sverige, se närmare |Minibidrag 2013 eller större bidrag som kan sökas genom Gemenskapens projekt, maila till info(at)wikimedia.se för ytterligare information.

Stefan Elfving (WMSE) (disk) 23 augusti 2013 kl. 14.53 (CEST)

Lista över samtliga språkversioner av Wikipedia

Diskussion flyttad till WP:WF. – GeMet [diskussion] 23 augusti 2013 kl. 22.30 (CEST)

I denna ljuva? klottertid

Som vanligt är det bra att informera vid den här tiden på året (Körde med "Den klottertid nu kommer" förra året här) om att skolorna i Sverige snart drar igång (varierar några dagar mellan olika skoldistrikt). Då blir allt "som vanligt" igen, med olika slags klotter, med allt från oskyldiga "Hälsa Emma i 7C på västra skolan i Sundsvall, från Malin" till medveten vandalism. Viktigt att vi är redo igen. Tycker inte jag såg så mycket skolklotter förra skolåret, bara lite ibland, men man kan inte ha full koll på allt. J 1982 (disk) 11 augusti 2013 kl. 10.56 (CEST)

Jag upplever det dock som att det var mer klotter 2012. Även sommaren 2012 var det en del klotter medan det sommaren 2013 inte alls var mycket klotter. Ska tänka på att bevaka Special:Senaste ändringar då den officiella Wikipedia-klottertiden snart inleds i Sverige. Lixer (Diskussion | Bidrag) 11 augusti 2013 kl. 11.24 (CEST)

Det har varit en hel del fint sommarväder i Sverige under 2013. Det negativa med det är att det lär minska antalet bidragsgivare, men det positiva kanske är att när värmen håller folk utomhus, gäller det ju även klottrarna och vandalerna. J 1982 (disk) 11 augusti 2013 kl. 16.42 (CEST)

Och vilka kommer att dra mest nytta av VisualEditor – klottrare eller icke-klottare?--Paracel63 (disk) 12 augusti 2013 kl. 00.01 (CEST)

Givetvis de förra! Vi andra har inget behov av den. Men frågan var måhända retorisk... Tostarpadius (disk) 12 augusti 2013 kl. 22.40 (CEST)

Både och. Det har gått utmärkt att klottra på Wikipedia i 12 års tid, utan VE. VE utvecklades för att få fler seriösa användare. Jag vet inte hur det hela kommer att utvecklas framöver, så jag försöker titta in i den grumliga kristallkulan.--Paracel63 (disk) 13 augusti 2013 kl. 17.47 (CEST)

Om man ser det från den positiva sidan är mer klotter en indikation på att fler vet och förstår hur Wikipedia fungerar, och det är ju väldigt bra på lång sikt. --// Myskoxen 25 augusti 2013 kl. 20.51 (CEST)

Veckans tävling saknas till nästa vecka #34

Veckans tävling saknas till nästa vecka. Anordna gärna en! Lixer (Diskussion | Bidrag) 18 augusti 2013 kl. 11.33 (CEST)

Eller låta den vila ett tag om det är idétorka eller brist på potentiella tävlingledare. Wikipedia:Ingen användare har plikter. --MagnusA 18 augusti 2013 kl. 11.52 (CEST)

Här finns en idé om en veckans tävling, översättning av utbredningsområde för Kategori:Sidor för översättning från diskussion, som jag hade tänkt arrangera snart. Jag hinner dock inte vara tävlingsledare denna veckan, men någon annan kanske har lust? Lsj (disk) 18 augusti 2013 kl. 12.37 (CEST)

Det blir en gammal favorit i repris, en basartikeltävling, det var ett tag sen nu, tror jag. Om det är nån som skulle känna för att vara tävlingsledare, hoppa gärna in och lägg in ditt namn istället för mitt, jag tävlar hellre. / Elinnea (disk) 18 augusti 2013 kl. 22.33 (CEST)

Ingen tävling är planerad inför nästa vecka. Det är är det dags för just dig att vara tävlingsledare? Det finns många tävlingar värda att köra i repris om det är idétorka. Var gärna med i basartikeltävlingen som pågår fram till 23.59! / Elinnea (disk) 25 augusti 2013 kl. 17.43 (CEST)

Könsneutralt språk som leder till anakronismer

Detta ämne har varit uppe tidigare, men jag kan inte se att det finns konsensus. Att kvinnliga författare i vår tid kallas just så har jag inga problem med, men att inte få omtala en 1800-talsförfattarinnan med den på hennes tid självklara beteckningen ser jag som helt orimligt. Jag kan inte heller se att detta fall skiljer sig från exempelvis "sångerska" eller "skådespelerska". Tostarpadius (disk) 19 augusti 2013 kl. 11.00 (CEST)

Verkar praxis ha ändrat sig? Kommer det att bli konsensus för man tar upp frågan ytterligare en gång? --MagnusA 19 augusti 2013 kl. 11.15 (CEST)

Artiklar om 1800-talsfenomen behöver inte vara skrivna på 1800-talsspråk. Prematureburial (disk) 19 augusti 2013 kl. 11.25 (CEST)

Som svar till MagnusA: Jag vill snarast ha bekräftat att det saknas konsensus, eftersom någon i en redigeringskommentar nyligen påstod motsatsen. Detta är inte en polemik mot användaren i fråga, som jag har stor respekt för, och därför nämner jag inte namnet. @Prematurialburial: Titlar och dylikt bör vara korrekt och får i värsta fall förklaras. I öfrigt har Du gifvetvis rätt! Tostarpadius (disk) 19 augusti 2013 kl. 11.31 (CEST)

Anakronismer är oundvikliga då det gäller författaryrket. Före 1790-talet ansågs "skribent" vara den lämpliga yrkesbeteckningen. Sedan blev "skriftställare" det vanligare ordet även om detta ifrågasattes som ett osvenskt tyskt lånord av sådana som försvarade det gamla språkbruket. Senare kom "skribent" att användas pejorativt i betydelsen "usel skriftställare" och ordet "skriftställare" ersattes i sin tur av ytterligare ett tyskt lånord, "författare". För min del får de alla heta författare, inklusive kvinnorna, åtminstone om de hör till levande litteratur och är något som dagens läsare känner till. Prematureburial (disk) 19 augusti 2013 kl. 11.45 (CEST)

Dem dagens läsare känner till skriver jag sällan om. Det finns det så många andra som gör. Det är de numera bortglömda jag intresserar mig för. Tostarpadius (disk) 19 augusti 2013 kl. 11.52 (CEST)

Jag är inte säker på att det råder konsensus saknas utan att om vi grottade ner oss i varje detalj och titel för sig kunde vi kanske nå en form av konsensus. Min mormor var småskolelärarinna, då det bara fanns kvinnliga lärare för småskolan. Min mamma var folkskolelärare och kallades aldrig folkskolelärarinna, då det manliga var norm för det yrket. Att skriva lärarinna om min mamma vore mycket olyckligt, även om hon kanske vid tillfällen kallades så, då det skulle implicera hon var lärare för småskolan. Men på samma sätt vore det tokigt kalla min mormor bara lärare, då det skulle implicera hon han lärare i folkskolan (däremot acceptabelt kalla henne småskolelärare). Och om vi utvecklade på detta sätt och ytterligare för varje fall, kunde vi nog komma nära konsensus.Yger (disk) 19 augusti 2013 kl. 11.58 (CEST)

Jag kan tänka mig att Du har rätt, i varje fall om det är historiskt intresserade Wikipedianer utan könspolitisk agenda (i någondera riktningen) som avgör. Frågan är dock om vi orkar gå igenom det så i detalj. Tostarpadius (disk) 19 augusti 2013 kl. 12.00 (CEST)

Jag tror man får skilja på formella och informella yrkeskategorier. En riksdrots är en riksdrots och en schoutbynacht är en schoutbynacht än i dag även om de yrkestitlarna inte funnits på tvåhundra år. Detta eftersom det är yrkestitlar som betecknar exakta officiella ämbeten - man kan inte bara byta ut dem mot moderna motsvarigheter som justitieminister eller konteramiral. Med "fria yrken" som författare, konstnärer etc och även personer inom handel o dyl är inte yrkesbeteckningarna lika formellt bestämda och troligen inte heller lika konsekventa (en och samma person kan i samtida källor omnämnas med flera olika epitet med i praktiken samma innebörd: konstnär, målare, konterfejare, artist etc) varför det kan vara vettigt att använda moderna standardbenämningar i våra artikelingresser (att jag sedan personligen själv än i dag tycker att det känns jättekonstigt att kalla en skådespelerska för skådespelare är en annan sak som väl snarare säger något om språkliga generationsskillnader här på svwp). /FredrikT (disk) 19 augusti 2013 kl. 18.14 (CEST)

Jag håller med i största allmänhet. Benämningarna i ingresserna bör vara generella och inte specificerade. En schoutbynacht är exempelvis sjöofficer eller till och med militär i det sammanhanget. Men det bär mig lika fullt emot, ja, jag ser det rent av som felaktig information, att kalla en 1800-talsförfattarinna för författare. Hon kan visserligen vara en betydande författare, men det är en annan sak. Att Selma Lagerlöf är en av våra främsta författarinnor säger exempelvis alldeles för litet, även om det sant. Tostarpadius (disk) 19 augusti 2013 kl. 20.57 (CEST)

Ett område där jag däremot menar att vi har ett klart problem med anakronistisk titulatur är alla de personartiklar där någon betecknas som "politiker" (och inte sällan t o m har detta som särskiljning i artikelnamnet) bara för att vederbörande suttit ett par år i riksdagen på 1800-talet. Detta beror säkerligen på att vi i dag är vana att se politik som ett heltidsyrke, vilket det ju absolut inte var på den tiden. Många av dessa personer borde antagligen i första hand betecknas som "lantbrukare", "skolman", "borgmästare", "industriman" etc. /FredrikT (disk) 20 augusti 2013 kl. 09.07 (CEST)

Det är viktigt att det står "författare" i ingressen i klassikerartiklar som Fredrika Bremer, George Sand, Germaine de Staël eller Mary Wollstonecraft. Att skriva "författarinna" i sådana fall signalerar att man inte uppskattar dem som första rangens författare. Språkbruket ändras med tiden men formella yrkeskategorier är förstås en annan sak. Prematureburial (disk) 20 augusti 2013 kl. 09.25 (CEST)

En sådan värderingsskillnad mellan "författare" och "författarinna" (liksom sångare/sångerska, skådespelare/skådespelerska etc) ligger nog väldigt mycket i betraktarens öga. För mig är det endast maskulin- respektive femininform av samma yrke och helt värdeneutralt. /FredrikT (disk) 20 augusti 2013 kl. 09.35 (CEST)

Förr var det värdeneutralt och vissa tycker det fortfarande. Åtminstone om författare i vår tid är det rätt så omstritt. [3] Prematureburial (disk) 20 augusti 2013 kl. 09.53 (CEST)

Nu är ni ju ändå på väg öppna denna fråga som enligt min mening behöver mer detaljerat avhandlas. Och enligt mig bör en sådan diskussion först skilja på de med -ska ändelser och de med -inna ändelser. För de med -inna behövs sedan en ytterligare uppdelning, tex grevinna (kvinnlig maka till en greve) bör nog ses som korrekt även idag och jag pläderar för att kvinnliga lärare i småskolan före 1920 bör kunna kallas lärarinnor. Jag håller sedan med Prematureburial att -inna som ändelse i sin grammatiska grund är nedvärderande (vilket jag inte uppfattar gäller de med -ska) och bör användas bara mycket restriktivt. Då författare är en relativt nytt begrepp ser jag inget behov använda författarinna, då författare inte kan missuppfattas, och det säkert redan före 1920-talet uppfattades som mindre önskvärt ord av de kvinnliga författarna själva.Yger (disk) 20 augusti 2013 kl. 10.08 (CEST)

Jag sällar mig till FredrikT:s kommentar att maskulin- respektive femininform av samma yrke [för mig] är helt värdeneutralt. Man kan ju tycka det är lite underligt att genuspolitik som strävar efter värdeneutralitet tycks fastna för maskulinformen och inte för femininformen, men det beror väl på i vilket läger man befinner sig. Personligen anser jag att -inna/-erska är språkligt vackra och fullt ändamålsenliga benämningar, men jag böjer mig för konsensus. Däremot kommer jag aldrig att böja mig för begreppet "hen" som jag tycker är en av de absolut värsta avarterna i modern svenska. Jag tror också att vi måste skilja på yrke och titel; en grevinna kan aldrig kallas greve, men däremot kan båda i sig vara direktörer. Å andra sidan är "direktris" ju rätt vackert det med... Riggwelter (disk) 20 augusti 2013 kl. 14.19 (CEST)

Just läst en StarTrek-roman som utspelar sig på en planet där man tydligen tilltalar varandra med s/he och hir. Nu var nog förutsättningarna på den planeten annorlunda, en av huvudpersonerna fick en av sina vänsterben brutna, men kunde ta sig fram hyfsat bra ändå. -- Lavallen (blockera) 20 augusti 2013 kl. 14.34 (CEST)

En grevinna kan under inga som helst omständigheter kallas greve, en överstinna inte överste, en prostinna inte prost, en biskopinna inte biskop. I Tyskland är det annorlunda. Där markeras könsneutraliteten genom att de kvinnliga formerna alltid finns med. "Eine Bischöfin" eller "Pfarrerin" behöver inte alls vara nedvärderande (även om det säkert finns de som använder det så). Jag pläderar absolut inte för att vi skall förändra språket, men den skillnad Yger ser mellan yrkesbeteckningar med "-inna" och "-ska" ser jag inte alls. För mig ligger det nedvärderande i att anakronistiskt så att säga göra kvinnor till män. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 14.46 (CEST)

Som Yger ser även jag en skillnad mellan "-inna" och "-ska". Prematureburial (disk) 20 augusti 2013 kl. 14.52 (CEST)

Förklara gärna skillnaden mellan överstinna och majorska. /ℇsquilo 20 augusti 2013 kl. 19.21 (CEST)

Man säger inte pastorinna om pastorns hustru. Det heter pastorska och på samma sätt bildas majorska. Kanske beror det på ändelsen –or? På den tiden man alltid använde titlar var givetvis ändelsen –ska inte något nedvärderande eller skämtsamt.Wvs (disk) 20 augusti 2013 kl. 19.41 (CEST)

Jag känner en prästänka som när hon och hennes man i början av 1970-talet välkomnades som "pastorn" och "pastorskan" (han var ny komminister i församlingen) brast ut i gapskratt. Det har hon visserligen väldigt lätt att göra, men den gången var det inte särskilt lämpligt. Den titeln anser nog till och med jag har fallit ur bruk. "Kyrkoherdinna" har vad jag vet aldrig varit särskilt utbrett. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 20.58 (CEST)

Att hon skrattade berodde på hennes dåliga uppfostran. Wvs (disk) 21 augusti 2013 kl. 08.46 (CEST)

Nej, det vill jag absolut inte påstå. För henne var tituleringen redan då så ålderdomlig att hon uppfattade det som sagt med glimten i ögat. Tostarpadius (disk) 21 augusti 2013 kl. 08.52 (CEST)

Om man nu skall se en skillnad är det enligt min mening "-ska" som är det mest nedvärderande. Det används ju om enklare yrken som "mejerska" med flera. Sysselsättningar med "-inna" har högre social status. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 14.59 (CEST)

Nja, inte alltid. En generalska smäller högre än en överstinna... /FredrikT (disk) 20 augusti 2013 kl. 16.52 (CEST)

Det tänkte jag inte på. Å andra sidan syftade jag främst på yrkesbeteckningarna. Det finns säkert undantag där också, men arbetarinnor har jag aldrig hört talas om. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 16.58 (CEST)

Nationalencyklopedin har ungefär 673 artiklar om skådespelerskor, 285 artiklar om sångerskor, 36 artiklar om "grevinnor", 14 om servitriser och 10 om värdinnor. För samtliga dessa titlar har NE artiklar om personer som lever idag. NE har dock bara 9 artiklar om författarinnor, samtliga döda före 1922. NE saknar artiklar om specifika biskopinnor, hårfrisörskor och frutitlar (professorskor och överstinnor). Kan vi efterlikna deras arbetssätt? Mange01 (disk) 20 augusti 2013 kl. 16.15 (CEST)

Kallas alltså inte ens Malla Silfverstolpe för överstinna? Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 16.19 (CEST)

Nej, NE-artikeln nämner inte ens hennes man, utan fokuserar på hennes egen gärning. Bra! Mange01 (disk) 20 augusti 2013 kl. 16.36 (CEST)

Fullständigt anakronistiskt! I den tryckta upplagan kan det dock motiveras av utrymmesskäl. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 16.39 (CEST)

Det gör hon inte ens i artikeln här ser jag. Synnerligen märkligt. Jag har aldrig hört henne omtalas på annat sätt. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 16.21 (CEST)

Jag har gjort en del listor med länkar till folk med samma efternamn. Jag skriver helst skådespelare, konstnär, författare, sångare också om kvinnliga sådana från äldre tider. Klassiskt utbildade sångare är ett specialfall - om man anger rösttypen, kan man inte vara könsneutral. Jag har heller inte problem med att skriva sjuksköterska, barnmorska eller diakonissa. Manliga sjuksköterskor har jag inte mött. - Här är norska språket bättre med det könsneutrala sykepleier. Det norska ordet för barnmorska är jordmor, och när en manlig sådana någon gång kallas för jordfar, är det med ett vänligt smil på läpparna.

Föråldrade svenska fru-titlar av typen doktorinna, professorska, biskopinna har jag inte mött. Om sådana personer står i Wikipedia, är det för vad de själva har gjort, inte för vem de är gifta med. En person i min familj (född omkring 1880) i denna kategori blev av en yngre släktning omtalad som "änkedoktorinnan". Detta var i klart nedsättande syfte. En släkting av samma generation hade titeln "rikstelefonföreståndarinna" - hon var chef för (den manuella) telefonväxeln för rikssamtal i en medelstor svensk stad. Om en sådan person skulle hamna i Wikipedia, ville jag ha behållit titeln oförändrad. Roufu (disk) 20 augusti 2013 kl. 17.19 (CEST)

Jag omtalade med stor respekt framlidna prostinnan i mina nuvarande hemtrakter på detta sätt. Hon var i min egen ålder. Tilltalade henne så gjorde jag dock inte och jag får erkänna att det nog låg ett visst mått av skämtsamhet i det, men något nedsättande syfte fanns absolut inte. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 17.45 (CEST)

Det skämtsamma låg närmast i att hon hade en egen yrkeskarriär inom den kommunala förvaltningen. Att det oftast är så ser jag som den främsta anledningen till att vi inte brukar dessa frutitlar idag annat än för äldre personer. Tostarpadius (disk) 21 augusti 2013 kl. 08.52 (CEST)

Vad gäller författarinnor, sångerskor och skådespelerskor från förr handlar det nog mer om personlig smak än att det skulle vara anakronistiskt att kalla dem författare, sångare och skådespelare. Annars borde t.ex. också ordet bil undvikas i artikeln om T-Ford, bland mycket annat. Det kan inte gärna finnas konsensus för att allmänt "kalla saker och ting för vad de hette på sin tid". Däremot finns en del yrken, titlar etc som man ska vara försiktig med att byta ut mot dagens former, vilket påpekats ovan. /NH 20 augusti 2013 kl. 19.51 (CEST)

Givetvis är det tillspetsat när jag säger att det är direkt felaktigt att använda manliga former för äldre tider. Allt beror på sammanhanget. Det jag reagerade mot var egentligen påståendet att det finns konsensus om att undvika de kvinnliga. Tostarpadius (disk) 20 augusti 2013 kl. 20.58 (CEST)

Med Catscan hittar jag, lite beroende på hur parametrarna väljs, drygt 4000 artiklar som både ligger i Kategori:Kvinnor och någon underkategori till Kategori:Författare. Men vi har bara drygt 100 artiklar som innehåller ordet "författarinna". Det visar att de allra, allra flesta av våra artiklar om kvinnliga författare benämner dem just "författare". Nu skulle man kunna tänka sig att det berodde på att de flesta handlade om nutida författare – men så verkar det inte vara, av stickproven att döma. Praxis på sv.wikipedia verkar absolut vara att skriva "författare" även om äldre tiders kvinnliga sådana. /NH 21 augusti 2013 kl. 09.29 (CEST)

Fast det beror nog också åtminstone delvis på att det periodvis har bedrivits redigeringskampanjer där man just ändrat till maskulinformen (om inte annat så för att undvika omdirigeringar till följd av att vi inte har någon artikel som heter "författarinna"). /FredrikT (disk) 21 augusti 2013 kl. 09.46 (CEST)

Och just i samband med sådana kampanjer kan man anta att ändringen görs utan minsta hänsyn till de finare nyanserna i förhållande till just den person som beskrivs. Det är en av orsakerna till att jag ställer mig mycket kritisk till kampanjer för att modernisera eller neutralisera språk. Den som skriver väsentliga delar av artikeln kan antas vara mycket bättre skickad att bedöma vilka ord som bäst beskriver personens ställning och livsverk.

Bidrar sådana kampanjer positivt till Wikipedia eller vore det tvärtom rätt att stoppa dem, genom en vänlig anmärkning på användarens diskussionssida och systematisk återställning av ändringarna?

--LPfi (disk) 21 augusti 2013 kl. 10.50 (CEST)

Moderniseringen av språkbruket bidrar positivt till Wikipedia. Man kan inte anmärka någon som följer den språkliga normen. Prematureburial (disk) 21 augusti 2013 kl. 16.55 (CEST)

Nej, men den vacklar och därför måste båda formerna vara tillåtna i detta fall. Nu finns det en omdirigering, så den saken är inget problem. Tostarpadius (disk) 21 augusti 2013 kl. 18.24 (CEST)

Vad gäller ordformen författarinna är det huvudsakligen ett antal totalt okända IP-nummer som bedrivit envisa kampanjer för denna på senare tid. Ytterst få etablerade användare har förespråkat denna och i nutida skrifter har könsneutraliteten helt slagit igenom vad gäller författare. Det finns således inte någon anledning att behålla den föråldrade ordformen författarinna. /Annika (disk) 21 augusti 2013 kl. 19.02 (CEST)

Som framgår av ovanstående samtal förekommer den i Nationalencyklopedin, så att den är helt övergiven stämmer uppenbarligen inte. Den har också använts i tidningstext det senaste decenniet om exempelvis nya Nobelpristagare. Jag förespråkar den endast för deras sedan länge avlidna kolleger. Tostarpadius (disk) 21 augusti 2013 kl. 19.24 (CEST)

"Lagerlöf, Selma, f. 20 nov. 1858, d. 16 april 1940, författare, nobelpristagare 1909..." NE, band 12 (1993), sid. 66. /Annika (disk) 21 augusti 2013 kl. 19.29 (CEST)

En sökning på DN ger 30 st träffar på författarinna de senaste tio åren. Ymer (disk) 21 augusti 2013 kl. 19.51 (CEST)

Man får också fem gånger fler träffar på "kvinnlig författare" [4]. Sedan finns det säkerligen en hel del tillfällen utöver dessa bland de över 7000 träffarna på "författare" [5]. "Författarinna" förekommer, men det är knappast lika vanligt som "sångerska" (546 träffar[6], mot 1570 för "sångare" [7], och bara 6 för "kviunnlig sångare"[8]). Och sedan är det ju inte helt självklart att ta DN som språknorm.

andejons (disk) 21 augusti 2013 kl. 22.03 (CEST)

När jag talar om kolleger ovan syftar jag inte exklusivt på äldre Nobelpristagare. Jag reagerar inte på att Selma Lagerlöf kallas "författare", även om jag personligen kan använda "författarinna" utan att vara det minsta nedsättande. Trots min stora respekt för Carl David af Wirsén ser jag henne som en av våra största författare. Om man säger att hon är en av våra största författarinnor jämför man henne endast med sina kvinnliga kolleger och det är givetvis inte rimligt. NE talar om författarinnor i fråga om personer döda senast 1921 ser vi ovan. Det ser jag som en acceptabel tidsgräns. Dessförinnan bör det vara tillåtet, då konsensus saknas. Tostarpadius (disk) 22 augusti 2013 kl. 16.58 (CEST)

NE använder genomgående författare om kvinnor (till exempel Hedvig Charlotta Nordenflycht, band 14, 1994, sid 218), bortsett från ett fåtal träffar på författarinna. En förkrossande dominans för könsneutralitet vad gäller författare således och detta var aldrig någon konfliktfråga i den hårda striden om könsneutralitet på Wikipedia för några år sedan. Att några enstaka användare ogillar detta är inte någon anledning att frångå det konsensus som hittills har funnits. /Annika (disk) 22 augusti 2013 kl. 17.43 (CEST)

Frågan kommer upp då och då. Jag önskar ingen ny hård strid, men kan inte se någon konsensus i ovanstående samtal. Tostarpadius (disk) 23 augusti 2013 kl. 11.25 (CEST)

Grundregel måste ändå vara att följa Språkrådets rekommendationer om könsneutrala yrkestitlar. Undantag från detta kan dock enligt min mening göras om det finns starka skäl för detta, då Wikipedia inte bör ha någon språkpolitisk agenda utan använda det i dag etablerade språkbruket. Jag har därför inte några invändningar mot ordformerna sångerska och skådespelerska eftersom dessa fortfarande dominerar klart i allmänt språkbruk och även används genomgående i t.ex. NE (de mest ivriga förespråkarna för könsneutralitet har kritiserat mig hårt för detta). Någon vettigt argument för att behålla ordformen författarinna finns däremot inte; detta kan inte ses som annat än onödig konservatism och blir därigenom reaktionär språkpolitik. /Annika (disk) 23 augusti 2013 kl. 12.16 (CEST)

Jag instämmer i det principiella resonemanget och dess konsekvenser för hur nu levande personer skall omnämnas. Jag kan dock alljämt inte förstå varför detta skall tillämpas fullt ut i fråga om sedan länge bortgångna personer. Tostarpadius (disk) 23 augusti 2013 kl. 12.24 (CEST)

Där det inte finns någon skillnad i betydelse tycker också jag att ett modernt språkbruk är att föredra oavsett när artikelobjektet levde och dog. - Averater (disk) 23 augusti 2013 kl. 12.41 (CEST)

Jag har en känsla av att Tostarpadius i sina resonemang uppfattar och vill behandla orden ’författare, ’författarinna’ såsom titlar i likhet med ’överste’, ’överstinna’, något som kan förklara hans vilja att tillämpa dem på sedan länge bortgångna personer. Wvs (disk) 24 augusti 2013 kl. 09.12 (CEST)

Jag är i största allmänhet närmast allergisk mot anakronismer. Jag inser att de i vissa sammanhang kan ha en pedagogisk funktion, men anser inte att det argumentet håller i fråga om våra artiklar. Jag har fått vägledning av tråden och har ingen önskan att dra ut på samtalet längre. Tostarpadius (disk) 24 augusti 2013 kl. 13.37 (CEST)

Så länge som det handlar om ren språklig modernisering uppstår inte några anakronismer. Vi skriver ju inte att Selma Lagerlöf var född i Östra Emtervik även om ortnamnet skrevs så på den tiden. /Annika (disk) 24 augusti 2013 kl. 22.16 (CEST)

Nej, men vi skriver "Lemberg" och "Königsberg" liksom "Kristiania". Tostarpadius (disk) 24 augusti 2013 kl. 22.24 (CEST)

Att exempelvis Königsberg kom under sovjetisk överhöghet och därigenom fick ett annat namn är en helt annan sak än språklig modernisering. Tjänstetitlar, militära grader och dylikt kan också genom reformer ersättas få ett helt annat namn, men det är också en annan sak än språklig modernisering av dylika. I moderna texter kallar man inte personer fourirer, contre-amiraler, hof-chirurger, archiatrer och apothekare även om det hette så på deras tid, utan dessa titlar återges i moderniserad form. /Annika (disk) 25 augusti 2013 kl. 00.00 (CEST)

Javisst, men jag kan inte se vilken tillämpning det har på ifrågavarande fall. Detta till trots anser jag som sagt att tråden har fyllt sitt syfte och ser inget behov av att förlänga den. Tostarpadius (disk) 25 augusti 2013 kl. 02.37 (CEST)

Syftet är att försöka förklara för dig att språklig modernisering inte innebär att man skapar en anakronism. Det är anakronistiskt att påstå att någon blev filosofie doktor i Sverige på 1850-talet eftersom denna titel inte infördes förrän 1863, det är anakronistiskt att tala om fanjunkare i det svenska artilleriet på 1960-talet (innan reformen 1972 hette det styckjunkare), det är anakronistiskt att kalla Gunnar Hedlunds parti Centerpartiet vad gäller tiden före namnändringen 1957 och det är anakronistiskt att skriva Wrocław när det tiden före 1945. I dessa fall skedde förändringar av helt annan karaktär än språklig modernisering. Du verkar inte förstå skillnaden. /Annika (disk) 25 augusti 2013 kl. 09.37 (CEST)

Jag betackar mig för den mästrande tonen! Jag är beredd att lära, men i samtal som dessa utgår jag ifrån att vi alla är jämlikar. Jag går aldrig in i en diskussion här i syfte att undervisa någon annan (däremot kan jag vara beredd att dela med mig av min kunskap inom olika områden om någon ber mig om detta). Om Bybrunnen inte får förbli ett forum där olika uppfattningar ventileras utan förvandlas till ett sammanhang där vissa uppträder som lärare då kommer jag att avstå från att ta upp nya ämnen här. Tostarpadius (disk) 25 augusti 2013 kl. 09.55 (CEST)

Några reflektioner

Jag har egentligen "lagt av", men kan inte låta bli att skriva ett inlägg då denna diskussion framstår som urspårad från början. De kvinnliga yrkestitlar som tidigare givit upphov till diskussioner är främst sångerska och skådespelerska, då dessa fortfarande har mycket stark ställning i allmänt språkbruk. De används till exempel i Nationalencyklopedin och kan därigenom knappast betraktas som föråldrade. Vad gäller i artikelingresser vanliga yrkesbeteckningar som till exempel författare, skald, konstnär, skulptör, målare och idrottare inom olika grenar har däremot det inte det könsneutrala språkbruket varit någon kontroversiell fråga, även vad gäller personer vad gäller personer från 1800-talet. Vad gäller yrkestiteln lärarinna är det, som ovan omtalats, mer komplicerat. Ordet är helt föråldrat i dagens könsneutrala utbildnings- och skolväsende, men när det gäller en kvinna som efter studier vid ett lärarinneseminarium anställdes som lärarinna håller jag med om att det blir en viss förvrängning av historiska fakta om man kallar henne ”lärare”. Även vissa andra numera föråldrade kvinnliga yrkestitlar torde kunna användas då det gäller historiska förhållanden; om någon skriver om murarhantlangerskornas strejk 1888 blir det fånigt att försöka undvika ordet "murarhantlangerska"./Annika (disk) 21 augusti 2013 kl. 13.36 (CEST)

Just sångerska och skådespelerska tycker jag är specialfall. En sångerska sjunger ju med kvinnlig röst (sopran, mezzosopran eller alt) medan sångare sjunger med manlig röst (tenor, baryton eller bas). På samma sätt spelar en skådespelerska oftast kvinnliga roller medan skådespelare spelar manliga roller (i spex och dragshow gör man tvärt om, men det ingår liksom i konceptet).

En kvinnlig författare däremot kan knappast påstås skriva kvinnligare texter än en man eller tvärt om? Lika lite som en kvinnlig skulptör bara gör kvinnliga skulpturer. /ℇsquilo 22 augusti 2013 kl. 12.56 (CEST)

I varje fall sångerska kan jag hålla med om är ett undantag, inte bara för att titeln verkar vara allmänt accepterad, utan också för att som få andra yrkesbeteckningar påverkar könsskillnaderna yrket i sig: Kvinnor har högre tonhöjd än män, och tonhöjden är central för någon som sjunger.

I övrigt har jag egentligen gett upp försöken att uppnå någonting i dessa diskussioner – positionerna verkar vara grundmurat låsta. De som anser det vara mer anakronistiskt att använda genusneutrala benämningar än att fullständigt i onödan punktmarkera kvinnliga yrkesutövare med föråldrade titlar tycks aldrig ge sig. Man räknar "författarinna" m.fl. exkusivt kvinnliga titlar i olika medier men undviker att räkna könsneutrala titlar i samma medier; man sätter likhetstecken mellan kvinnliga yrkestitlar och föråldrade titlar som "överstinna" som aldrig varit en yrkesbeteckning; man påstår t.o.m. att en kvinna som reagerar mot en gammaldags titulatur som nedvärderar henne till bara ett bihang till sin make har dålig smak! Det här är mitt enda inlägg i ett antal debatter (för de har varit många, många) som aldrig blir något annat än i bästa fall ordfäktning, i sämsta fall pajkastning. / Ternarius_D 25 augusti 2013 kl. 01.01 (CEST)

Lunds universitet…

… satsar på att lära sina forskare hur man skriver på Wikipedia. Därom kan man läsa här. Får jag skryta litet i sammanhanget så skulle det vara om att jag själv har givit initiativtagaren Lars Uhlin viss grundläggande wp-orientering och försett honom med en drös användbara länkar. /FredrikT (disk) 24 augusti 2013 kl. 13.07 (CEST)

 Gillar Lsj (disk) 24 augusti 2013 kl. 14.47 (CEST)

Kul! Sökte Lars Uhlin upp dig eller var det tvärtom eller nåt annat?--LittleGun (disk) 24 augusti 2013 kl. 17.57 (CEST)

Han kontaktade mig eftersom han visste att jag var en universitetsanställd som samtidigt är aktiv wikipedian (sedan känner vi varandra från studenttiden också). /FredrikT (disk) 25 augusti 2013 kl. 00.17 (CEST)

Ladda upp bilder från Runeberg.org eller svenskuppslagsbok.se

Är det tillåtet att ladda upp bilder från inscannade böcker från dessa sidor här på Wikipedia? Portunes (disk) 22 augusti 2013 kl. 16.43 (CEST)

Om de är fria är det korta svaret! Du måste själv avgöra det från fall till fall. Allt på Runeberg är inte fritt för Wikipedia, men mycket är det. -- Lavallen (blockera) 22 augusti 2013 kl. 17.52 (CEST)

Om vi tar Runeberg som exempel, hur vet man om det är fritt eller inte? Portunes (disk) 22 augusti 2013 kl. 17.57 (CEST)

Om du tycker det är ett fotografiskt verk så ska fotografen ha varit död i 70 år. Om det är publicerat efter 1923 ska det också ha varit fritt 1989 om jag minns rätt.

Om du tycker att det är en fotografisk bild är det fritt om det är publicerat före 1969. På Runeberg finns även sådant som ligger under CC-licenser. -- Lavallen (blockera) 22 augusti 2013 kl. 18.03 (CEST)

Observera att detta gäller bilder som är skapade i Sverige. För bilder från andra länder gäller andra regler. Stigfinnare (disk) 26 augusti 2013 kl. 14.59 (CEST)

För bilder först publicerade annanstans gäller åtminstone delvis det landets bestämmelser, också om bilden skapats i Sverige. Och för bilder som publicerats i USA inom en månad gäller väl deras regler också för sådant som var fritt i Sverige 1989 (är det inte 1996 som är avgörande?). --LPfi (disk) 26 augusti 2013 kl. 16.20 (CEST)

Lägga till fler typer av interwikilänksmallar?

På engelska Wikipedia finns det flera interwikilänksmallar, bl.a. dessa fyra:

• en:Template:Link-interwiki - Visar länk till artikel på ett annat språk så länge som artikeln inte finns på den egna Wikipedian
• en:Template:Ill - Som "Template:Link-interwiki" men utan namngivna parametrar
• en:Template:Ill2 - Som "Template:Ill" men med möjlighet att ange flera språk
• en:Template:Ill-WD - Som "Template:Ill" men länkar till Wikidata

Endast en av dem finns än så länge på svenska Wikipedia (sedan 30 juli i år). Det är den första, en:Template:Link-interwiki, som på svenska Wikipedia heter Mall:Länk-interwiki.

Exempel på användning av den finns i artikeln Werth. Ett exempel kan även ses här: {{Länk-interwiki|sv=Ida av Waldeck och Pyrmont|sv_text=Ida av Waldeck och Pyrmont|språk=en|språk_titel=Princess Ida of Waldeck and Pyrmont}}

Skulle vi kunna ha några av de andra tre mallarna på svenska Wikipedia också? Jag tänker främst på en:Template:Ill2?

(Jag inser att sådana här mallar nog bara ska användas i undantagsfall, att man knappast ska fylla artiklarna med dem. Men ibland tror jag de kan vara bra.)

Svensson1 (disk) 24 augusti 2013 kl. 16.57 (CEST)

Så här kan det se ut i en vanlig artikel som inte är en förgreningssida: Runepinnen från Gamla Ladoga - mitt i artikeltexten ligger en länk märkt med en kryptisk förkortning som leder till en sida på ryska. Jag kan inte se att det förbättrar sidan på något sätt, utan gör det mer svårläst och är svårtolkat för oinsatta. Vi har hittills haft som regel att vi inte länkar till till andra språkversioner direkt från artikeltexten. Den regeln finns av goda anledningar och jag tycker vi fortsätter hålla på denna regel. Dessa länkar kan istället läggas längst ner under "Externa länkar". AlphaZeta (disk) 24 augusti 2013 kl. 19.12 (CEST)

Instämmer, men en sådan sida som Werth, som är en grensida, kan jag inte heller se att det stör. -- Lavallen (blockera) 24 augusti 2013 kl. 19.19 (CEST)

Jag anser bestämt att det inte heller har på grensidorna att göra. Den enda plats där det är befogat med dylika länkar är i önskelistor. Tostarpadius (disk) 24 augusti 2013 kl. 19.32 (CEST)

Om man skulle lägga det på förgrenningssidor så är det är bättre att i så fall skriva ut i klartext att länken leder till en annan språkversion. Det är mycket mer lättläst med "Wirth (se även tyska wikipedia: Wirth)" istället för det kryptiska "{{Länk-interwiki|sv=Wirth|sv_text=Wirth|språk=de|språk_titel=Wirth}}". AlphaZeta (disk) 24 augusti 2013 kl. 19.44 (CEST)

Det finns en sådan mall på engelska Wikipedia, en:Template:Interwiki if redlink, som används i artikeln en:List of Israeli musical artists.

(Förresten, jag tänkte bara nämna att jag har inte använt Mall:Länk-interwiki ännu. Om folk är väldigt negativa till den, så kanske jag inte kommer att använda den.) Svensson1 (disk) 24 augusti 2013 kl. 20.40 (CEST)

Till AlphaZeta, som tyckte det var olämpligt med en rysk interwikilänk mitt i artikeln Runepinnen från Gamla Ladoga: Jag håller med dig. Länken var inlagd av en person med ryska som modersmål. Om man lägger in sådana här länkar så bör de kanske bara gå till de mest välkända språken bland svenskspråkiga personer. (Jag har tagit bort den ryska länken. Artikeln det gällde, Gårdarike, finns ju på svenska Wikipedia, men var skrivet Gårdariket i länken.) Svensson1 (disk) 24 augusti 2013 kl. 21.23 (CEST)

Jag är skeptisk till länkarna i brödtexten, men där man kan tänka sig länkar till material på andra språk skall man inte begränsa artiklarna till vissa språk. Språkkunskaperna hos den som läser en viss artikel behöver inte ha mycket att göra med vad svenskspråkiga i allmänhet kan. Ofta är det lokala språk det handlar om, och då är det rimligt att anta att en del som läser eller redigerar artikeln klarar att förstå dem. Vi skall inte heller bidra till illusionen att världen kretsar kring ett fåtal västerländska språk. --LPfi (disk) 26 augusti 2013 kl. 10.04 (CEST)

Utanför ämnet, men är ens artikelnamnet rätt i runepinnen från Gamla Ladoga? Artikeln har ett skriande behov av språkvård, åtminstone. flinga 26 augusti 2013 kl. 01.58 (CEST)

Makabra bilder

Hej. Finns det nån policy jag har missat om att lägga in passande men makabra bilder i artiklar? Det gäller bilder på jakt av djur i motsvarande djurartiklar som har avsnitt om jakt. Jag är medveten om att Wikipedia inte censureras men att vad som helst ändå inte bör finnas var som helst. Andra tankar? - Averater (disk) 25 augusti 2013 kl. 21.41 (CEST)

Det finns inga policies kring att man inte får lägga in en illustrerande bild som någon kan uppfatta som makaber, så länge den passar till texten ifråga. Det finns t.ex en bild på avhuggna människohuvuden i artikeln Nanjingmassakern, vilket kan upplevas som rätt makabert, men en massaker är ju i sig makaber. Vad som helst får inte finnas varsomhelst, men bilder av jakt av ett visst djur, i ett stycke om jakt om just det djuret är ju inte varsomhelst? Om nån skulle få för sig att lägga in bilden på de avhuggna huvudena i t.ex artikeln huvud så skulle det vara makabert och opassande. / Elinnea (disk) 25 augusti 2013 kl. 23.18 (CEST)

Tack för input. Jag får se med bilderna, lägger upp på commons först. - Averater (disk) 26 augusti 2013 kl. 06.37 (CEST)

Vi har faktiskt en riktlinje (WP:Illustrationer): "Att en bild kan upplevas som stötande [...] betyder inte att den inte kan användas. [...] tänk noga efter om den verkligen tillför förståelse för artikelinnehållet. [...] en obehaglig bild kan aktivera olika försvarsmekanismer som gör det svårare för läsaren att ta till sig artikeltexten." --LPfi (disk) 26 augusti 2013 kl. 10.26 (CEST)

Tack igen. Jag har bestämt mig för att inte ha med den i artikeln om rådjur (där man inte förväntar sig makabra bilder) men kanske i någon artikel om jakt (där motsvarande bild passar bättre). För okänsliga är här bilden som jag råkade ha och som jag nu har laddat upp: File:Rawdeer hunt.jpg - Averater (disk) 26 augusti 2013 kl. 13.19 (CEST)

Inflikar att rådjur heter roe deer på engelska. Raw deer är en rå hjort  :) // Romulus74 (disk) 26 augusti 2013 kl. 14.29 (CEST)

Den bilden borde passa bra som illustration i artikeln Urtagning. Jag tar mig friheten... /ℇsquilo 26 augusti 2013 kl. 15.28 (CEST)

Romulus74: Ojoj, nu skäms jag. Här gick det fort med översättningen... Tack för påpekandet!

Esquilo: Givetvis får du. Bara roligt att mina gamla bilder används! - Averater (disk) 26 augusti 2013 kl. 15.41 (CEST)

Workshop imorgon, 27 augusti, i Stenungsund

Hej på er alla! Imorgon, från ungefär tio fram till kanske ett under dagen har jag workshop med ett gäng elever i gymnasiet i Stenungsund. Vi kommer att testa att redigera lite, då i sandlådan men kanske även att jag ber dem leta upp stavfel eller andra små fel som de kan korrigera för att se hur det känns att arbeta på 'riktiga' Wikipedia och inte endast i sina sandlådor. Sophie ♡ 26 augusti 2013 kl. 14.29 (CEST)

OK att använda bild?

Kolla in bilden som finns i dewiki för artikeln Angela Autsch. Den har en copyright-notering som jag inte blir riktigt klok på, kanske delvis för att den är skriven på tyska. Är det OK att publicera denna bild och övriga bilder med samma notering på svenskspråkiga Wikipedia? Stigfinnare (disk) 26 augusti 2013 kl. 14.56 (CEST)

Copyright-noteringen i källan är lite mer utförlig. Den motsvarar Public Domain, så ja, den borde gå att använda. /ℇsquilo 26 augusti 2013 kl. 15.25 (CEST)

Att skriva

Hej.

Mina största intressen är växter och skalbaggar. Nu är ju många artiklar redan skrivna om dessa ämnen, men det jag undrar är om det är OK att ändra i en del av dem? Jag har en del böcker och andra källor som talar för att den informationen som finns i vissa artiklar inte längre är korrekt. Jag vill ju inte trampa någon på tårna? --Leif68 (disk) 23 augusti 2013 kl. 23.06 (CEST)

Hej, det går alldeles utmärkt! Det är dock bra om du anger vilka böcker du har hämtat uppgifterna ifrån. Det kan kanske vara lite knepigt att förstå hur man gör för att hänvisa till källorna i början, men ge inte upp och ta inte illa upp om någon rättar till om det skulle råka bli fel. Lycka till! mvh.--FBQ (disk) 23 augusti 2013 kl. 23.48 (CEST)

Hejsan, Leif68! Det finns ingen som "äger" någon artikel, så det är bara att förbättra dem! /Mvh Vostok (disk) 23 augusti 2013 kl. 23.51 (CEST)

Oj, vilket snabbt svar. Jag ska försöka så gott jag kan att följa era rutiner, men just nu känns det bara väldigt nervöst. Jag får väl göra ett försök senare :) --Leif68 (disk) 24 augusti 2013 kl. 00.13 (CEST)

Tack för att du vill hjälpa till! Jag har nu skrivit på din diskussionssida, och alla frågor om hur man gör kan du ställa på min diskussionssida om du vill. Välkommen!--Paracel63 (disk) 24 augusti 2013 kl. 02.31 (CEST)

Vad härligt att se detta stöd till en ny användare! Det ska jag visa för gymnasieelever idag när vi har workshop. Sophie ♡ 27 augusti 2013 kl. 09.52 (CEST)

Mall eller layoutmöjlighet för kladogram?

Är det någon som vet om en på svenska wikipedia kan placera ett kladogram i en högercentrerad ruta, likt en bild, så som det går att göra på engelskspråkiga wikipeida? Se exempelvis Phylogenetic position of the Formicidae --AHA (disk) 27 augusti 2013 kl. 09.33 (CEST)

Hittar den inte på svwp, men de undermallar som behövs finns, så det borde räcka att bara kopiera rakt över template:cladogram från enwp. Lsj (disk) 27 augusti 2013 kl. 09.43 (CEST)

Jag testade men det funkade tyvärr inte. --AHA (disk) 27 augusti 2013 kl. 10.45 (CEST)

Funkar bra när jag provar, se här. Lsj (disk) 27 augusti 2013 kl. 11.42 (CEST)

Kulturarvsdagen 2013

8 september är det återigen dags för Kulturarvsdagen. Ännu har jag inte sett någon nationell sammanställning, så det enklaste är nog att googla begreppet tillsammans med sin ort eller sitt län. Det är ett utmärkt tillfälle att se insidan på exempelvis industriminnen eller byggnadsminnen och få inspiration till artikelskrivande eller bilder till Commons och i en del fall Wiki Loves Monuments. I min hemstad Hedemora har byggnadsminnet gamla apoteket öppet hus kl 12–16 och –troligen– Hedemora gammelgård (fornminne Hedemora 37:1–2) öppet kl 10–13. Vivo (disk) 20 augusti 2013 kl. 15.18 (CEST)

Jag hittade en klickbar karta på Riksantikvarieämbetets webbplats, där man kommer till de flesta arrangemang. Mycket nöje! Vivo (disk) 28 augusti 2013 kl. 21.45 (CEST)

HTTPS for users with an account

Greetings. Starting on August 21 (tomorrow), all users with an account will be using HTTPS to access Wikimedia sites. HTTPS brings better security and improves your privacy. More information is available at m:HTTPS. If HTTPS causes problems for you, tell us on bugzilla, on IRC (in the #wikimedia-operations channel) or on meta. If you can't use the other methods, you can also send an e-mail to https@wikimedia.org. Greg Grossmeier (via the Global message delivery system). 20 augusti 2013 kl. 21.43 (CEST) (wrong page? You can fix it.)

På svenska: Inloggade användare kommer från idag att automatiskt styras över (?) till krypterade förbindelser (HTTPS). Om det ställer till problem bör man säga till.

Krypterade förbindelser innebär att lösenord, kakor med inloggningsinfo etc. inte längre skickas i klartext över nätet, en klar fördel för Wikipedias säkerhet, i synnerhet då det gäller administratörer. Det blir också svårare för t.ex. FRA att följa med vilka sidor man läser. Tidigare var man tvungen att explicit ange https: istället för http: i adressen för att åstadkomma samma effekt.

Nackdelen är framförallt större belastning på servern (vilket väl är orsaken till att man inte gjort detta tidigare), dels genom krypteringen, dels genom att mellanservrar inte kan lagra sidorna.

--LPfi (disk) 21 augusti 2013 kl. 11.12 (CEST)

Det här innebär väl att man måste försöka tänka på hur man skriver diffar och permlänkar.

Rätt: //sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Bybrunnen&oldid=23509979

Fel: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Bybrunnen&oldid=23509979

Fel: https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Bybrunnen&oldid=23509979

Eller? /NH 21 augusti 2013 kl. 08.49 (CEST)

Det löser nog sigsjälvt framgent, men känslan är tyvärr återigen att utvecklarna fixat något som inte varit trasigt... -- Lavallen (blockera) 21 augusti 2013 kl. 09.12 (CEST)

Tycker jag inte alls. Det har gått att använda https så länge jag kan minnas. "Problemen" med diffar och permlänkar har varit begränsade bara för att de flesta nöjt sig med http. /NH 21 augusti 2013 kl. 09.49 (CEST)

Nåja, det blir ju problem båda vägarna. Det är alltså bäst att, som NH skriver, lämna bort protokollet (http: eller https:) i början av webbadresser som leder till Wikipedia eller systerprojekten. För externa länkar är det i de flesta fall lämpligt att ange "http:", i enskilda fall "https:". I redigeringskommentarer bör man väl explicit ange någondera, eftersom programvaran inte kompletterar länkarna där. --LPfi (disk) 21 augusti 2013 kl. 11.18 (CEST)

Varför skulle det vara fel att börja alla länkar med https:// ? Det här jag gjort de senaste tre åren. /ℇsquilo 21 augusti 2013 kl. 15.23 (CEST)

Alla länkar till Wikipedia, antar jag att du menar. Därför att inloggningen inte "följt med" mellan den vanliga servern och den säkra (eller vice versa) – klickar man t.ex. på en historiklänk och sedan svarar på ett diskussionsinlägg är det lätt att man inte märker att man nu är oinloggad – allt annat ser ju ungefär likadant ut på den säkra servern som på den vanliga. Men hur det blir nu får vi se. /NH 21 augusti 2013 kl. 15.55 (CEST)

Attan! Jag har bara märkt av det problemet åt andra hållet. Jag loggar aldrig in på en okrypterad sida. /ℇsquilo 22 augusti 2013 kl. 12.49 (CEST)

Införandet verkar ha blivit uppskjutet till den 28:e. Är det någon som kan ta bort sitenotice tills dess? --// jorchr 21 augusti 2013 kl. 22.54 (CEST)

[Wikitech-l] HTTPS enabled for all logged-in users Men den svenska översättningen av ”Always use a secure connection when logged in” i kontoinställningarna är fel: ”Använd alltid en säker anslutning för inloggning”. För inloggning används nu alltid en säker anslutning: ”But remember, you will still need to log in using the secure HTTPS process.” Alternativet gäller användning av säker anslutning då man är inloggad (”when logged in”). /JW (disk) 29 augusti 2013 kl. 07.12 (CEST)

Tror att jag har rättat det nu, både här och på Translatewiki. /NH 29 augusti 2013 kl. 16.02 (CEST)

Svenska hockeyligan?

Heter det Svenska hockeyligan eller Svenska Hockeyligan? Den första är nu (efter två månaders livlig debatt i artikeldiskussionen) artikelnamnet. Det senare är officiell uttydning av det nya SHL, presenterad av ägaren SHL AB. Ingen i diskussionen har presenterat relevant argumentation för det gemena h:et i "hockeyligan". Vad tycker ni?--Paracel63 (disk) 27 augusti 2013 kl. 20.26 (CEST)

Den specifika diskussionen hålls med fördel på artikelns diskussionssida. Att sprida ut den på fler ställen känns inte meningsfullt. --MagnusA 27 augusti 2013 kl. 20.36 (CEST)

Tack. Det är nu gjort och utrett. Jag saknade tidigare rimlig slutledning i en principiellt viktig diskussion.--Paracel63 (disk) 28 augusti 2013 kl. 15.28 (CEST)

Wiki Loves Monuments 2013: + ikon i redan uppladdade bilder

Inför årets tävling har vi i våra listor inför tävlingen på Wikipedia kompletterat sedan tidigare uppladdade bilder med en + ikon som tar er direkt till rätt uppladdningsformulär på Commons. Genom detta kan ni via våra listor komma direkt till rätt uppladdningsformulär på Commons oavsett om objektet redan har en bild eller inte.

Stefan Elfving (WMSE) (disk) 28 augusti 2013 kl. 11.34 (CEST)

Det blir nog ett ett fantastiskt resultat! Kanske ett nytt världsrekord  Gillar 83.233.107.79 29 augusti 2013 kl. 00.08 (CEST)

Svenska språket

Inlägg överfört till Diskussion:Anton Tjechov. Yger (disk) 29 augusti 2013 kl. 12.51 (CEST)

Dramaten,öppet hus 7 september

Dramaten har öppet hus den 7 september. Kanske skulle det kunna vara ett bra fototillfälle? Jag vet inte vilka regler som gäller kring det, men jag ville bara tipsa utifall det skulle vara nån fotowikipedian som har vägarna förbi där då. / Elinnea (disk) 29 augusti 2013 kl. 18.21 (CEST)

Litteraturårsartiklar

Jag har den senaste tiden skrivit övervägande om litteratur, nya litterära verk och författare. När jag har suttit och kollat igenom litteraturårsartiklarna (Litteraturåret 2013 etc.) slås jag av att de ofta är bristfälliga och något godtyckliga. Finns det något bestämt vilka verk som skall ingå i "årets böcker" till exempel? På vilket sätt kompletterar detta kategorierna? Att publicera alla böcker som tryckts med ett ISBN-nummer förefaller vara omöjligt.

Jag funderar på om jag ska göra ett försök att göra om och utöka åtminstone de senare årens litteraturårsartiklar på ett sätt som känns mindre godtyckligt och mer beständigt, bland annat ta bort alla "årets böcker" och istället länka till kategorierna - då slipper vi det godtyckliga urvalet, istället i löpande form beskriva de "stora" litterära nyheterna från varje år med bakgrund i hur litteraturvetare-, journalister och kritiker skriver samt försöka göra födda- och avlidnaavsnitten till mer än bara en samling svenska namn. Men då vill jag veta - innan jag börjar - att det är något som folk är överens om så att jag inte gör massa arbete som rullas tillbaka pga en överenskommen struktur. Tanzania (disk) 24 augusti 2013 kl. 08.30 (CEST)

I stället för att ta bort "årets böcker" och ersätta dem med kategorilänkar är det kanske bättre att göra tvärtom, att se vad som finns i kategorierna och lägga till det som saknas i listorna. I årslistorna finns många röda länkar till kända och uppmärksammade verk som kommer att saknas i förteckningen om de ersätts med kategorilänkar. / Nineve (disk) 24 augusti 2013 kl. 11.09 (CEST)

I detta fall håller jag med Nineve. Listorna har här en funktion som kategorierna saknar. Röda länkar är ett mycket viktigt verktyg för uppslagsverkets expansion. Tostarpadius (disk) 24 augusti 2013 kl. 13.31 (CEST)

Om årsartiklarna är tillräckligt standardiserade, och alla böcker har mallen {{bokfakta}}, så bör det gå att botfylla listorna med de böcker vi har artiklar om. Lsj (disk) 24 augusti 2013 kl. 14.50 (CEST)

Fast om en mer omfattande genomgång är avsikten kan jag tänka mig att man faktiskt främst ser till att listorna innehåller de mest uppmärksammade böckerna. Jag har tidigare gått igenom litteraturåren och hittat ganska obetydliga blålänkade böcker i listorna. Jag har då försökt lägga in även mer kända böcker från åren i listorna, ibland med rödlänkar, ibland utan länkar alls. Alla böcker kommer dock på sikt att bli helt omöjliga att ha med, så prisbelönta böcker eller på annat sätt särskilt uppmärksammad litteratur vore kanske i första hand intressant, om Tanzania har tid och ork att ge sig på det. Rödlänkade böcker som inte kvalificerar in sig skulle kunna flyttas till önskelistorna, så vida det inte är så att de är rödlänkade för att de helt saknar relevans. Men det kan man ju ta och fundera över när man redan lagt in några hundra prisbelönta böcker och året börjar bli överfullt.FBQ (disk) 24 augusti 2013 kl. 21.33 (CEST)

Problemet är ju att hitta ett urvalskriterie. Prisbelönta böcker kanske är en möjlighet. Litteraturåret 2012 och litteraturåret 2013 känns som ett hopkok utan någon baktanke alls. Hur skulle man göra urvalet "de mest uppmärksammade böckerna"? Kanske går det att göra om litteratur från 1800-talet men litteraturåret 2012 är så färskt att det känns svårt att veta vilket urval man skall göra.

Min tanke var att göra en ordentlig genomgång åtminstone de senaste åren. Men jag vill inte göra genomgången innan jag har något att gå på, urvalskriterie eller annat. Tanzania (disk) 25 augusti 2013 kl. 11.38 (CEST)

Ur ett globalt perspektiv är det ännu värre. Litteraturåret 2012 innehåller vad jag kan se inte en enda bok skriven på annat språk än svenska. Tanzania (disk) 25 augusti 2013 kl. 11.40 (CEST)

Att göra ett helt rättvisande urval är nog omöjligt. Som påpekats ovan bör listorna i stället kompletteras med det som man anser saknas. En sammanfattning av vilka som varit årens mest uppmärksammade böcker kan med fördel skrivas som löptext. / Nineve (disk) 25 augusti 2013 kl. 13.44 (CEST)

Problemet blir ju som sagt att när böckerna börjar bli tusentals eller till och med tiotusental blir sidan väl omfattande och svåröverskådlig, då måste man göra ett urval. Rimligen kan det ju inte vara så att den som först lade dit en bok är den som får ha den med på listan. Men det är ju bättre att börja med att lägga in betydande verk, så kan man fundera över vilka som behöver plockas bort senare när listan just börjar bli väl omfattande. --FBQ (disk) 25 augusti 2013 kl. 15.16 (CEST)

I Litteraturåret 2012 har jag försökt göra inledningen så som jag har tänkt mig försöka gå igenom dem. Jag har även kompletterat listan över nya böcker, framförallt internationella, även om jag fortfarande inte är nöjd med hur den ser ut. Det vore bra om det gick att komma fram till någon bra lösning på vilka böcker som skall finnas med där. Personligen tycker jag att kategorierna räcker, och att vi möjligtvis i de litteraturårsartiklar som man kan ha ett perspektiv till kanske skulle kunna lägga in böcker som faktiskt fortfarande är "ihågkomna". Tanzania (disk) 25 augusti 2013 kl. 16.09 (CEST)

Tja, man skulle ju kunna kräva att böckerna finns upptagna i litteraturhistoriska översiktsverk. Inte mig emot, men kräver ju lite arbete. Och vad skall då vara kravet för att ett verk skall anses "ihågkommet"? Räcker det med att ett 350 år gammalt verk finn med i en 50 år gammal litteraturöversikt över 1700-talets litteratur, eller måste det vara nyare? Räcker det att titeln nämns i författarens biografi i NE? Ett problem är ju att det inte är helt ovanligt att det inte är författarna som vann priser som är de som senare blir ihågkomna som särskilt betydande. Sedan kan jag tycka att facklitteratur faktiskt kan plockas bort, så vida den inte vunnit pris som särskilt pedagogisk, eller är mycket tidig och vunnit berömmelse för sin betydelse för språkutveckligen. Facklitteratur som varit betydande borde ju höra hemma i vetenskapsåren.--FBQ (disk) 25 augusti 2013 kl. 17.11 (CEST)

--FBQ (disk) 25 augusti 2013 kl. 17.11 (CEST)

Det är intressanta frågor. Jag har faktiskt inget jättebra svar. Det är också svårt att hitta något att jämföra med. Finns det måhända något verk som summerar litteratur genom åren? Tanzania (disk) 26 augusti 2013 kl. 10.16 (CEST)

Nej, och det kommer ju aldrig att på ett objektivt sätt gå att säga - den här boken är den 1194:e mest kända det här året, eller boken är den 1678:e mest kända. Däremot går det att säga om en bok tillhör några av världsklitteraturens mera kända verk, ett verk inom en väldigt snäv genre som är välkänt för den som sysslar med just det området, eller en bok i mängden. Några enkla svar finns ju inte. Går man igenom 1800-talslitteraturen går det ju alla fall att se att det oftast inte är den litteratur som då prisbelöntes som idag fortfarande är läst och hågkommen.

Angående litteraturöversikter brukar årsböcker ofta ha ett avsnitt över årets litteratur. I litteraturtidsskrifter eller litteraturvetenskapliga årsskrifter är nog översikten mer initierad. I övrigt finns ju mängder med litteraturhistoriska översikter, jag brukar använda en litteraturhistoria över svenska författare 1900-1949 och en annan över svenska författare 1830-1900 för att se vilka som borde höra hemma i litteraturåren, liknande finns ju både internationella och rent nationella för andra länder och över andra perioder. Jag tog nyss rätt på Vem är vem i barn och ungdomslitteraturen - författare och illustratörer utgivna i Sverige 1945-1980 då den skulle kastas från biblioteket. Annars är det ju inte riktigt mitt område, men jag började faktiskt lägga in vissa av dem, då de saknades här (är någon intresserad skänker jag för övrigt gärna bort den, fast mottagaren får betala portot eller hämta den själv). Det är ju en fullständig förteckning, så där finns inget urval, men däremot finns en lista över alla kända barnbokspriser med mottagare i slutet. Jag tänkte att det möjligen fanns något motsvarande här [[9]].

Om det är så att du skulle lägga in låt säga 30 mer betydande verk i litteraturåren 2013, och känner att av de övriga 20 som står på listan skulle 19 troligen alla fall kvalificera sig som bland de 1000 mest kända men ett av namnet troligen inte skulle klara en topp-10.000 inte skulle jag inte protestera om du väljer att plocka bort det. Men det kräver nog att man tydligt motiverar på diskussionssidan, och så länge det finns plats i artikeln finns det ju egentligen ingen orsak att börja rensa.--FBQ (disk) 26 augusti 2013 kl. 14.54 (CEST)

Den här länken ger samtliga bokrecensioner i SvD de senaste åren. Att kombinera den med DN:s motsvarande lista borde ge bra råmaterial till litteraturårsartiklarna vad gäller svensk litteratur. Lsj (disk) 26 augusti 2013 kl. 19.09 (CEST)

Jag tror det är svårt att få globalt perspektiv på listorna. Få mänskor har en överblick över litteratur från mer än enskilda kulturkretsar och listor och översikter handlar ofta i första hand om en enskild kulturkrets. Redan spanskspråkig litteratur torde vara styvmoderligt behandlad i nordiska och anglosaxiska kretsar, för att inte tala om kinesisk eller vietnamesisk litteratur.

Det är inget fel på att plocka med de viktigaste svenska böckerna till att börja med. Den som stöter på en viktig men inte nämnd turkisk bok kan lägga in den senare, liksom den som har tillgång till en fransk översikt kan lägga in de viktigaste därifrån. Om ingen känner den burmesiska litteraturen så blir listan bristfällig på den punkten, liksom få andra artiklar är kompletta ur burmesisk synvinkel.

Jag tror dessa listor med nödvändighet får ses som axplock bland de viktigaste böckerna. Böckerna bör ändå höra till de viktigaste i någon mening ens någonstans.

--LPfi (disk) 28 augusti 2013 kl. 09.12 (CEST)

Jag tänkte faktiskt lägga till att jag inte ens tycker att sidorna bör ha "Globalt perspektiv" i den meningen. Sidan är till för svenskspråkiga läsare och bör i viss mån fokusera på svenskspråkig litteratur. Med det sagt inte enbart svenskspråkiga författare utan även författare som översatts till svenska, lästs av svenskspråkiga läsare på originalspråk och/eller influerat författare på svenskspråkigt område eller författare i de förra kategorierna.--FBQ (disk) 28 augusti 2013 kl. 13.31 (CEST)

Det är tänkbart att resonera så. Jag tycker däremot att vi bör ha en ambition att berätta också om viktig litteratur som inte uppmärksammats på svenska. Den som är intresserad av Kina, men läser kinesiska för dåligt för att fullt ut kunna utnyttja zh-wp, skall gärna få en uppfattning om den kinesiska litteraturen som inte begränsar sig till vad som de facto översatts eller haft inflytande här. Jag motsätter mig ändå inte att tröskeln är lägre för sådant som kan läsas på svenska. --LPfi (disk) 29 augusti 2013 kl. 10.22 (CEST)

Det var kanske ett försök att förenkla resonemanget jag gjorde. Delvis tänkte jag att den som uppmärksammats i Kina åtminstone uppmärksammats av svenskspråkiga litteraturvetare fokuserade på kinesisk litteratur eller kanske engelskspråkiga som läses på svenskspråkigt område. Att det blir lite komplext och dessutom riskerar att ta fokus på vad den kinesiska författaren är känd för - inte att ha uppmärksammats av svenskspråkiga litteraturvetare utan för att vara en betydande författare i Kina. Av bland annat det skälet försvarar jag gärna att relevanskriterierna inte gör skillnad på svenskspråkiga ämnen och andra. Jag tycker inte heller att det är ett problem, som jag upplever att svenskspråkiga wikipedia i dagsläget har en starkare sverigecentrering än både nationalencyklopedin, svensk uppslagsbok och nordisk familjebok. Men det behöver ju inte betyda att exempelvis antalet böcker i litteraturåren måste vara proportionerligt i förhållande till antalet talare, eller i förhållande till volymen utgiven littertur.FBQ (disk) 29 augusti 2013 kl. 17.21 (CEST)

Litteraturårsartiklarna borde absolut ha en inledande text innan boklistorna, där urvalet och dess brister förklaras. Antagligen skulle det vara bäst att göra detta som mall, som kunde sättas in med bot i existerande artiklar. Mallen kunde kompletteras med uppgifter om vilka källor som använts för mer systematiskt urval. --LPfi (disk) 28 augusti 2013 kl. 09.19 (CEST)

Vad krävs för en sådan mall? Tanzania (disk) 28 augusti 2013 kl. 09.30 (CEST)

Jag har alltid betraktat de där listorna som en sorts provisorisk ersättning för en ordentlig genomgång av litteraturåret i löpande text. Alltså, att det i en teoretisk färdigskriven litteraturårsartikel inte finns någon lista, utan alla de böcker som finns med i de nuvarande listorna avhandlas istället i brödtext på ett eller annat sätt. Det är såklart orealistiskt att det någonsin kommer att ske, men så ser jag iallafall på listornas roll i artiklarna. Så länge vi inte börjar joxa med robotredigeringar och annat dumt så fungerar det bra. Smetanahue (disk) 28 augusti 2013 kl. 13.46 (CEST)

Jag delar nog inte den uppfattningen. Årtalsartiklarna på de flesta språk fungerar just som listor, och för att ge en snabb överblick över viktiga enskilda händelser ett år ger en lista enligt min mening bättre översikt. Sedan kan de olika listorna kompletteras med löptext, kanske mycket om litteratur som väckt mycket debatt i media under året eller liknande.--FBQ (disk) 31 augusti 2013 kl. 16.27 (CEST)

Här delar jag helt FBQ:s uppfattning. Alltför mycken brödtext i årsartiklar gör dem tunga och svårlästa. Deras uppgift är att ge en lättillgänglig översikt. Tostarpadius (disk) 31 augusti 2013 kl. 21.20 (CEST)

Slumpartikel

Ett experiment jag nyss gjorde föranleder denna tråd. Frågan har varit uppe förut, men nu börjar proportionen botskapade artiklar bli så stor att den totalt dominerar vårt artikelutbud. Jag ser alltjämt posistivt på detta inom de ämnesområden som hittills varit aktuella, men att tio gånger i följd få sidor av samma slag är litet enahanda. Jag ser ett värde i att det finns en möjlighet till tryckning i vänsterspalten, som inte är ämnesstyrd, men skulle det gå att öka variationen utan att helt plocka bort dessa nytillskott? Tostarpadius (disk) 18 augusti 2013 kl. 15.13 (CEST)

Vill du förändra eller utveckla en funktion hos en Special-sida får jag be dig vända dig till utvecklarna. Det är väldigt lite eller inget alls vi kan göra här. -- Lavallen (blockera) 18 augusti 2013 kl. 16.14 (CEST)

Vi måste väl kunna diskutera oss fram till vad slags förändring vi i all ödmjukhet ska be om? Jag vet inte hur pass stor hänsyn utvecklarna tar till de som skriver Wikipedia nuförtiden, men borde inte ett konsensusförslag från svwiki trots allt väga tyngre än att jag kommer med mitt förslag och Tostarpadius med sitt? /rrohdin (disk) 18 augusti 2013 kl. 16.42 (CEST)

Jag tror det redan finns tillräckligt med diskussionstrådar för att det ska kunna uppfattas som konsensus om att något sådant bör utvecklas.

Vilken hänsyn utvecklarna sedan tar till sådant, beror nog på om det finns någon utvecklare som har ideer om hur det skulle kunna genomföras och dessutom har tid att sätta sig och hacka fram något. -- Lavallen (blockera) 18 augusti 2013 kl. 17.36 (CEST)

Kanske värt att kolla om holländare och vietnameser, som rimligen har samma "problem", har funnit en lösning? Och under tiden har vi Wikipedia:Slumpsida, som gör lite av det som efterlyses, och som skapades utifrån en av de tidigare diskussionerna i ämnet. Lsj (disk) 18 augusti 2013 kl. 19.03 (CEST)

Den sidan diskuterade vi lite omden med kunde ligga i vänstermarginalen, men först skulle man se om det gick att förbättra. Adville (disk) 19 augusti 2013 kl. 07.45 (CEST)

Den är ett lämpligt komplement, men inte vad jag efterlyser. Tostarpadius (disk) 19 augusti 2013 kl. 11.10 (CEST)

Går det att plocka bort denna länk från vänstermarginalen?Yger (disk) 19 augusti 2013 kl. 11.26 (CEST)

Det vore djupt olyckligt, enligt min mening. Själv har jag gjort ett antal redigeringar på grund av den, senast igår. Tostarpadius (disk) 19 augusti 2013 kl. 11.38 (CEST)

Om vi inte kan ta bort efter att ha lagt in en bättre funktion på annan plats, så kan vi kanske ändra namnet eller komplettera namnet. Nu är namnet formellt korrekt men väcker falska förhoppningar så resultatet inte blir i överensstämmelse med vad som förväntas. Yger (disk) 19 augusti 2013 kl. 12.04 (CEST)

Det är helt sant! Jag vet dock inte hur man formuleran en begäran till utvecklarna. Tostarpadius (disk) 19 augusti 2013 kl. 14.02 (CEST)

Vilka kriterier skulle ni önska kunna använda för att utesluta artiklar från slump-funktionen? /^Fluff?_Fluff! 19 augusti 2013 kl. 20.25 (CEST)

Typ: Special:Random/Exclude/Special:Whatlinkshere/Mall:Taxobox eller kanske: Special:Random/Exclude/Special:Whatlinkshere/Mall:Robotskapad.

Andra lämpliga funktioner: Special:Random/Includeonly/Kategori:Kvinnor eller kanske tillochmed Special:Random/Includeonly/Kategori:Kvinnor(and)Kategori:Födda_1965 och Special:Random/Exclude/Kategori:Personstubbar(recursive 3 levels).

Jag uppfattar att det är ungefär sådana funktioner som efterfrågas. -- Lavallen (blockera) 19 augusti 2013 kl. 20.45 (CEST)

Borde det inte gå att utesluta alla med en åtgärdsmall? Alla åtgärdsmallar ligger väl dessutom i nån kategori så då borde man kunna utesluta alla som ligger i någon underkategori till den. Och så får man givetvis se till att robotskapad också räknas som en åtgärdsmall. - Averater (disk) 19 augusti 2013 kl. 20.45 (CEST)

Det låter som en bra idé om den går att genomföra. Visserligen minskar det intresset för slumpartiklar som ett redskap för att hitta något att bearbeta, men inga sidor här är någonsin färdiga, lika litet som det finns definitiva biografier. Tostarpadius (disk) 19 augusti 2013 kl. 21.01 (CEST)

Att ta bort robotskapade i urvalet kan jag hålla med om, det speglar då visserligen inte artikelbeståndet men kan ändå vara i funktionerns intresse. Däremot känns det som ännu mer "falsk marknadsföring" att plocka bort alla artiklar med åtgärdsmallar. /Hangsna (disk) 19 augusti 2013 kl. 21.50 (CEST)

Förslag

Ett förslag. Vi döper om dagens länk till Slumpartiklar och länkar den till WP:SLUMP. Samtidigt skapar vi en ny rad som vi kan kalla Slumpad läsning som fungerar som tidigare men utesluter alla robotskapade och alla åtgärdsmärkta. På det sättet bjuder vi på olika sätt att slumpa fram olika typer av artiklar utan att direkt "lura" någon gällande urvalet. Istället låter vi läsaren påverka urvalet baserat på syfte/intresse. Kan det vara något? /Hangsna (disk) 21 augusti 2013 kl. 15.53 (CEST)

(Redigeringskonflikt tror jag att man skall skriva här när någon annan skrivit något samtidigt som man själv skrev sin text)

Har funderat ett tag på att skriva något här om slumpartikel-funktionen, så fanns plötsligt en tråd om det. För länge sedan var ett nöje jag hade att sitta och bläddra i NE och läsa det som såg intressant och sedan bläddra vidare till hänvisade artiklar. När jag upptäckte Wikipedia blev det mycket lättare att klicka istället för att bläddra. Slumpartikel är då något som jag använt mycket. (Jag läser mycket mer än jag redigerar, till skillnad från alla andra på Wikipedia tycks det som när man läser diskussioner o användarsidor. Jag har dock börjat så smått att rätta till små felaktigheter jag hittar.)

För nåt år sedan räckte det ofta med 3-4 klick innan man hittade en intressant artikel att klicka sig vidare från. (Hoppa över några medie-B-kändisar och sportstjärnor först) Numera får man nästan bara fram korta artiklar på latin om småkryp, alternativt en fransk kommun. Inget ont om detta, det är intressant (i alla fall småkrypen) men leder inte till vidareklickande. Jag använder dock fortfarande funktionen flera gånger i veckan, men nu med många fler och snabbare klick än förut.

En lösning jag funderat på är om det går att göra om funktionen så att den inte väljer likvärdigt bland alla artiklar. Den skulle t ex istället kunna hitta en slumpvis bit (tecken) i artikelrymden och sedan visa den artikel som innehåller detta tecken. När man bläddrar i NE är det ju mycket lättare att råka slå upp artikeln "Europa"( 21 sidor) än "Evangelii Härold" (3 rader) eller eumenes (2 rader). Därmed inte sagt att långa artiklar automatiskt är mer intressanta. Men med detta så blir det svårare för de allra kortaste artiklarna (är det det som heter stubbar?) att visas som slumpartikel. Mitt intryck är att Wikipedia inte innehåller så många extremt långa artiklar (21 sidor) så det borde inte bli ett problem att bara samma långa artiklar visas ideligen istället.

Alternativt kanske man får vikta olika artiklar så att en robotskapad artikel är värd t ex en tiondels chans i slumpgeneratorn. Då kan man ju också vikta upp illustrerade artiklar så att bilder dubblar chansen. Detta gissar jag dock är krångligare att programmera än en slumpvis bit. Detta leder ju också till fler svåra frågor - t ex upphör en robotskapad artikel att vara det när den utvidgats av andra användare och i så fall hur mycket utvidgning.

Att bara göra om slumpartikelfunktionen genom att ta bort vissa kategorier eller mallade artiklar tycker jag vore olyckligt. Då blir det lite falsk marknadsföring av funktionen. I så fall bör den byta namn eller få en förklarande text. Slumpartikel skall vara en slumpvis framtagen artikel. Då skall alla artiklar kunna bli det. Men man kan utforma tekniken så att det blir lite olika sannolikt för olika artiklar, t ex med mitt förslag. Att ta bort mallade artiklar vore dåligt eftersom man där kan hitta mycket intressant och även sådant att åtgärda. Dessutom skall väl robotskapad-mallen tas bort så småningom om jag fattat rätt, så det löser inte problemet. Att ta bort alla arter vore också olyckligt eftersom det finns en hel del intressant där, däribland många människoskapade artiklar. Sedan skulle det bara leda till att man mest fick fram franska eller filippinska kommuner istället.

Att helt ta bort funktionen vore riktigt tråkigt. Dock bör den förbättras nu för att behålla sitt värde.

MVH En flitig läsare 87.227.2.20 21 augusti 2013 kl. 16.25 (CEST)

Jag tror du är inne på rätt spår med viktning. De artiklar (som Europa) som borde vara riktigt långa, är ju redan uppdelade på Europas historia, Europas geografi, Europas ekonomi och så vidare, och eftersom var och en av dem har en lott i slumplotteriet, så ökar chansen för att du ska landa någonstans i den helheten. Felet är att småartiklarna har en hel lott, när de borde ha en bråkdel av en lott. --LA2 (disk) 23 augusti 2013 kl. 04.25 (CEST)

Ett förslag till

Jag har gjort en funktion slumpdragning där man kan ange ett antal värden (till exempel kategorier) med olika vikter (till exempel antalet artiklar i respektive kategori) och som genererar ett slumpmässigt av de angivna värdena med sannolikheter i proportion till angivna vikter. Med hjälp av den kan man få fram en slumpmässig wikipediakategori ur vilken man sedan på vanligt sätt, men länk till toolserver, slumpar fram en artikel. Då behöver man inte dränkas i robotgenerade artiklar om diverse organismer. Prova genom att klicka på länkarna nedan.

Slumpartikel från en slumpmässig kategori (varje gång den här sidan laddas om fås en ny kategori bland de kategorier som har angivits) Vikterna är satta till samma värden för de nio huvudkategorierna på sidan wp:slumpartikel, men de kan, till exempel månadsvis, ersättas med aktuellt antal artiklar i respektive kategori. På detta sätt så är det endast kategorin Natur som dränks av de robotgenererade artiklarna. Men det går bra att ersätta Natur med andra subkategorier inom Natur som inte har så mycket robotskapat material. Kan detta vara en tillfällig lösning i väntan på den ultimata lösningen på problemet slumpartikel?

Funktionen kan även användas för att simulera dragning, med eller utan återläggning, av olikfärgade kulor ur en urna. För den intresserade finns några testfall här. --Larske (disk) 22 augusti 2013 kl. 00.10 (CEST)

Förslag III: Använd RandomInCategory

I och med MediaWiki 1.22 så finns det ju en ny specialsida: Special:RandomInCategory. En variant vore kanske att använda den för att länka till en slumpmässig utvald artikel? De måste förstås samlas i en (dold) bautakategori då. Rotsee (disk) 22 augusti 2013 kl. 22.56 (CEST)

Bra idé! Det borde gå för utmärkta artiklar genom denna sökning men det verkar finnas en bug (som jag rapporterade). Ainali (disk) 22 augusti 2013 kl. 23.21 (CEST)

Det jag vill se är inte så kallade utmärkta artiklar utan helt vanliga artiklar inom alla ämnesområden. Problemet är att vissa nu är klart överrepresenterade. Tostarpadius (disk) 23 augusti 2013 kl. 11.29 (CEST)

Man skulle kunna lägga in en dold Kategori:Människoskapade artiklar i alla icke-botskapade artiklar, och sedan koppla till Special:RandomInCategory. Enkelt gjort med bot, programmeringen är trivial men sedan tar det någon månad eller så att köra igenom alla artiklar. Lite mindre wp:POINT än att använda mallen {{människoskapad}} . Lsj (disk) 23 augusti 2013 kl. 21.12 (CEST)

Så vi ska göra allt vi kan för att dölja det faktum att innehållet i vårt uppslagsverk består till 90% av så gott som innehållslösa stub-artiklar som de flesta inte vill läsa? Vi ska väl inte skämmas för det vi skapat! Jag tycker slumpa ska vara kvar som det är och att vi ska stå för vår skapelse så som den är. --83.233.107.139 23 augusti 2013 kl. 22.32 (CEST)

Det är inget att skämmas för utan något att vara stolt över! Problemet är inte artiklarna som sådana utan att de finns inom ett fåtal ämnesområden, vilket ger obalans åt dessa vid ett slumpmässigt urval. Tostarpadius (disk) 24 augusti 2013 kl. 13.42 (CEST)

Det går tydligen att göra en workaround på buggen (som det redan finns en patch för så det löses nog snart) genom att skriva hela strängen i URL:en istället. https://sv.wikipedia.org/wiki/Special:RandomInCategory/Kategori:Wikipedia:Utmärkta_artiklar ger alltså en slumpvis utmärkt artikel. --Ainali (disk) 23 augusti 2013 kl. 22.15 (CEST)

Ursäkta att jag inte hunnit skriva på ett tag. Har diskussionen här stannat av utan att vi kommit fram till något, eller hur funkar det?

Det andra förslaget tycker jag verkar lovande, men har en hake om jag fattat rätt. Hamnar alla slumpartiklar inom samma huvudkategori ända tills någon rensar cachen på Bybrunnen? När jag testat förslag 2:s slumpfunktion några gånger verkar det så. Det är lite tråkigt att få liknande artiklar gång på gång. Hur ofta rensas cachen på Bybrunnen? Att behöva göra (minst) tre klick för att få en ny sorts slumpartikel varje gång är lite omständigt.

Förslag tre tycker jag faller eftersom jag anser att alla artiklar (även botskapade småkryp)skall kunna bli slumpartiklar någon gång. Däremot bör artiklar viktas på något sätt så att det är olika sannolikt att få fram olika sorters artiklar. Om man ändå beslutar sig för att helt utesluta småkrypen bör funktionen ha ett annat namn, t ex slumpad läsning enligt förslag 1.

Om det är svårt att få fram en slumpvis bit eller enkelt vikta artiklarna - skulle man kunna göra slumpfunktionen i flera steg? Alltså genom att t ex först slumpa bland människoskapade artiklar och låta ett läpligt antal "botskapad artikel" ingå i det lotteriet och om det faller ut på en bot så slumpas det i sin tur fram en botartikel. Kanske är det enklast genom att låta kategorier med botartiklar ingå i lotteriet och om det faller ut på en sådan katergori så lottas en artikel inom katergorin fram?

MVH en flitig läsare 87.227.2.20 1 september 2013 kl. 22.52 (CEST)

Sökes: användare med IE10

Om du har IE10, kan du vara snäll och läsa Wikipedia:Wikipediafrågor#Kodknappar fungerar inte bra om ett problem som uppkommit häromdan. Om du har konto för bugzilla kan du också läsa tråden.90.232.77.139 1 september 2013 kl. 10.10 (CEST)

LsjBot för växter

Vad jag kan förstå har man på vietnamesiska Wikipedia genererat ett par 100 tusen artiklar om alla växter som finns. Jag hittade artikeln Eucodonia_andrieuxii där man kan hitta boten i historiken. Däremot kan jag inget om språket och nästan ingen om växter. Kanske någon ann kan förstå vad de gjort bättre än jag? deras statistik.Yger (disk) 1 september 2013 kl. 11.04 (CEST)

Förutom att Cheersbot använder en annan källa än Lsjbot verkar tillvägagångssättet vara ganska likt, och artiklarna innehåller ungefär samma information. Vad Lsjbot för växter beträffar, se här: Användardiskussion:Lsjbot/Projekt alla arter#Snart dags för växter. Lsj (disk) 1 september 2013 kl. 11.55 (CEST)

Va kul då är på G med dessa också! Kan väl bli fler som redan finns men å andra sidan också fler med bilder. Är det så du är klara med djuren/insekterna, är det dags för att gratulera? Såg fö att Cheers också jobbat mycket med distrikt i olika länder men där kanske det nu ligger närmare använda Wikidata.Yger (disk) 1 september 2013 kl. 12.06 (CEST)

Djuren är inte riktigt klara, det är 10-15 tusen kvar, tar kanske två dagar till. Jag har också funderat lite smått på ett geografiskt botprojekt någon gång framöver, har hittat en användbar källa här. I en annan diskussion härovan var det ju några som önskade sig bättre täckning av geografin i världen. Lsj (disk) 1 september 2013 kl. 13.31 (CEST)

Geografiartiklar är betydligt lättare få till för botar och det är ett stort behov av dem. Det finns sedan en pågående diskussion om inte wikidata i dessa fall "alltid" borde vara källan, men just nu är återkopplingen det tar Mycket Lång tid få till korrekt data i Wikidata, så det kan säkert vara en bra idé (liksom växter...)Yger (disk) 1 september 2013 kl. 19.11 (CEST)

Infoboxkrångel på artikeln om Damaskus

Hej, jag ersatte tabellen på artikeln om Damaskus med Mall:Landsdata, men det uppstod någonting knasigt vid parametern "Land" och jag kan inte klura ut hur det blev så. Kan någon kika på det? // WikiPhoenix ^[Disk.] 1 september 2013 kl. 16.02 (CEST)

 Fixat, landet ska tydligen inte wikilänkas för att mallen istället ska "göra jobbet". /Hangsna (disk) 1 september 2013 kl. 16.08 (CEST)

Skrivträff med Föreningen Psykisk Hälsa

Lägger en blänkare här för att dels bjuda in intresserade att vara med på skrivträff, men också för att förvarna om att det kommer att redigeras i artiklar inom området psykisk hälsa på måndag. Det här är en fortsättning på det projekt WMSE och FPH hade under våren, och alla är välkomna att vara med. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 27 augusti 2013 kl. 13.53 (CEST)

Påminner igen om den här träffen. Min son har blivit sjuk så jag kan inte komma, så det vore bra om någon kan vara med där. Dom vill ha någon som kan hjälpa till med redigering och som kan svara på frågor om vad som är bra källor och relevant och liknande, så det behövs ingen djup ämneskunskap om psykisk hälsa för att vara med. /Haxpett (disk) 2 september 2013 kl. 08.27 (CEST)

Youtube-kändisar

Jag skapade idag artikeln Felix Kjellberg med anledning av att hans Youtube-kanal, PewDiePie, nu är den mest prenumererade kanalen på Youtube. Detta är ett växande fenomen och jag undrar därför hur gemenskapen ställer sig till relevansen för sådana personligheter. Det finns några i Kategori:Youtube, men jag har sett stor skepticism vad gäller skapande av sådana artiklar vad gäller raderingar. Var går gränsen för relevans i dessa fall? Se även Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Pewdiepie (då hade han "endast" 2 miljoner prenumeranter). -- [ jiˈesˌdeːo ] 16 augusti 2013 kl. 17.17 (CEST)

Jag tycker uppmärksamhet på Youtube ger i och för sig inte relevans. Det är som att säga om man skriver tillräckligt på Wikipedia, eller bidrar med tillräckligt många bilder till Commons att man blir relevant (om jag minns rätt, så bestämde gemenskapen att någon - minns inte personens namn - som bidrar flitigt till Commons inte är relevant). Men, om någon youtubekändis blir uppmärksammad i rikstäckande media, eller leder till exempel en rea på Humble Bundle (se även en:Humble Bundle), då kan det vara en helt annan sak. Dieselmotorvagnar (till stationen) 16 augusti 2013 kl. 17.29 (CEST)

Begreppet "rikstäckande media" (vilket rike pratar vi om?) är lite lurigt när man talar om världsomspännande fenomen. Oberoende massmedier är nog en bättre hållpunkt att utgå ifrån.--Paracel63 (disk) 17 augusti 2013 kl. 16.08 (CEST)

Detta tycker jag belyser problematiken med relevansbegreppet. Tolv miljoner som följer hans videor och så ifrågasätts ändå om vi borde ha en artikel om honom. Jag förstår inte riktigt vad syftet med ett uppslagsverk skulle kunna vara om det inte är för att folk ska slå upp saker. Om tolv miljoner personer bryr sig om dennes videor är det nog också många som vill slå upp saker om personen i ett uppslagsverk. - Averater (disk) 16 augusti 2013 kl. 17.37 (CEST)

Instämmer med Dieselmotorvagnar. Om man är tillräckligt känd på Youtube, så kommer man ju bli uppmärksammad i rikstäckande media så småningom. / Elinnea (disk) 16 augusti 2013 kl. 17.40 (CEST)

I viss mån håller jag med, men att man plötsligt skulle bli relevant för att man "leder en rea" verkar absurt. Jag antar att Kjellberg är relevant, och att denna relevans har uppmärksammats av andra. Eftersom sådan uppmärksamhet är nödvändig för att ge oss oberoende trovärdiga källor tycker jag inte vi behöver bekymra oss väldigt mycket om huruvida det finns relevanta personer som inte uppmärksammats av andra. Vad gäller SFFR-diskussionen är jag förvånad. Någon som är tillräckligt känd blir relevant genom det, oberoende hur litet substans det finns bakom (här finns väl substans i samma stil som för idrottare, i motsats till kändisar som är kända för att de är kändisar - och som också bör uppmärksammas i ett uppslagsverk som för senare läsare vill berätta om vår samtid). --LPfi (disk) 16 augusti 2013 kl. 18.16 (CEST)

Den här killen är superrelevant, både i förhållande till våra kriterier, men främst som artikelsubjekt. Troligtvis har det skett tusentals sökningar på honom redan på denna sajt. Med vilket resultat? Ymer (disk) 16 augusti 2013 kl. 18.56 (CEST)

Med tanke på vilket genomslag Youtube har tycker jag att man kan säga att alla som nån gång varit på åtminstone topp 10 borde vara relevanta. Om man tittar på Topp-10 är de flesta där också väl omskrivna och de flesta finns med här på Wikipedia: Smosh, Ray William Johnson och Nigahiga (behöver städas). Vi har dock ingen artikel om Jenna Marbles (som är väldigt omtalad: [10], [11], [12]) eller HolaSoyGerman (som verkar vara mindre omtalad). PewDiePie har också varit väldigt omtalad, men har ändå inte ansetts platsa. När man kommer lägre än topp-10 får man nog göra en bedömning från fall till fall. -- [ jiˈesˌdeːo ] 16 augusti 2013 kl. 21.24 (CEST)

Intressant. Just detta artikelobjekt diskuterades på sffr, något som fick mig att använda honom som exempel i diskussionerna här // Romulus74 (disk) 17 augusti 2013 kl. 07.00 (CEST)

Jag har märkt för snabbradering. Utslaget var glasklart! Tostarpadius (disk) 17 augusti 2013 kl. 18.06 (CEST)

Verkligen? Så du anser inte att läget har förändrats när artikelobjektet nu uppnått störst andel prenumeranter på internets tredje mest populära webbplats? Med 12 miljoner som följer och 2,2 miljarder visningar? Som mest kanske en ny SFFR-omröstning skulle behövas. -- [ jiˈesˌdeːo ] 17 augusti 2013 kl. 18.17 (CEST)

Jag kan inte se att något substantiellt förändrats. Det handlar fortfarande om ett rent internetfenomen. Tostarpadius (disk) 17 augusti 2013 kl. 18.29 (CEST)

Så vad är det för skillnad i relevans på ett internetfenomen där varje klipp (över 1400 st) har i genomsnitt 1,5 miljoner klick och ett "TV-fenomen" som, låt säga, Körslaget? Jag rekommenderar läsning av enWP:s artikel en:Social impact of YouTube. -- [ jiˈesˌdeːo ] 17 augusti 2013 kl. 18.37 (CEST)

Det är min principiella inställning att det förra handlar om dagsländor. Först när det kan påvisas att så inte är fallet föreligger relevans. Tostarpadius (disk) 17 augusti 2013 kl. 19.01 (CEST)

Ämnet tangerar en rad av de grundläggande frågeställningar som vi brukar diskutera. Och som så ofta bör vi utnyttja den här typen av diskussioner för att se de principiella perspektiven och dra slutsatser som inte bara gäller det enskilda fallet, utan kan vara stöd i liknande frågor.

1/ Ska vi sträva efter att skilda vår samtid och det som är uppmärksammat eller uppfattas som viktigt just idag? Eller ska vi försöka göra en bedömning av om det finns något mer bestående värde? Jag representerar den senare linjen.

2/ Vilken betydelse ska vi tillmäta medieuppmärksamhet, d v s det faktum att en fråga eller en person har uppmärksammats i reportage och artiklar? Jag har själv aldrig riktigt förstått varför det ska vara en faktor att ta hänsyn till. Mediernas ämnesval styrs av helt andra faktorer än att ett ämne passar i ett uppslagsverk, och då kan/bör deras bedömningar knappast vara styrande och få avgörande konsekvenser för WP:s urval och innehåll.

3/ Men om man ändå vill ta hänsyn till uppmärksamhetsfaktorn: Räcker det att uppmärksamheten och intresset är kopplat till den målgrupp som berörs eller engagerar sig i ämnet - t ex hängivna beundrare eller återkommande publik - är stort och utbrett? Eller uppnås relevansen först när uppmärksamheten når, och etableras, utanför de egna leden. I princip anser jag att den senare linjen bör gälla.

4/ Hur ställer vi oss generellt till "internetfenomen", bloggar, spel och populärkultur som snabbt får stora publiker? Dagens medievärld skiljer sig på oerhört många sätt från det som gällde för bara 5-10-15 år sedan. Mängden aktörer, deras genomslagskraft, deras uttrycksformer, deras synlighet, deras kanaler och aktiviteter o s v skiljer sig helt från det som gällde tidigare. Men samtidigt är "omsättningsstiden" betydligt kortare. Ska vi värdera ämnet med stöd av dess "peak", eller på dess "uthållighet"? För mig är det självklart: En fråga går egentligen inte att bedöma innan den är tillräckligt etablerad och mogen.

Vad kan man då dra för slutsatser av detta ämne, personen Felix Kjellberg och hans Toutube-aktiviteter under namnet Pewdiepie? Jo, som jag ser det, är det ett bra exempel på att vi inte bör ha bråttom. Förra SFFR-utslaget var inte med nödvändighet fel, även om vi idag kanske ser artikeln som mer given. Då argumenterade jag för ett raderaavslut. Idag skulle jag lägga min röst för behåll. Orsaken är i första hand att vi nu har möjlighet att ta hänsyn till om han blev ett snabbt övergående och förgängligt "fenomen", eller om han spelat sig in i något av mer bestående karaktär. En viktig aspekt är även att denna artikel är tydligare fokuserad på personen, inte hans alias. Det är alltså inte Pewdiepies YouTubekanal som är huvudvinkel, utan personen Felix Kjellberg. Sen är det en annan sak att jag allmänt tycker att "internetfenomen" (ett hemskt ord förresten - för mig signalerar ordet, så som det är konstruerat och används, en bagatellartad icke-beständighet), ofta uppfattas som viktigare och mer angelägna än de de facto är om man ser dem i lite bredare perspektiv. Det är ofta så med den rena underhållningsvärlden. Dock - här har vi nog passerat gränsen. Janders (disk) 17 augusti 2013 kl. 19.20 (CEST)

Jag är till viss del beredd att hålla med Tostarpadius. Många internetfenomen tenderar att vara av ganska kortvarig och övergående natur och att ha med alla dessa här blir därför närmast en omöjlighet om det skall förbli ett uppslagsverk. Däremot att säga att Internetfenomen per automatik är irrelevanta eftersom de är övergående tycker jag är fel. Man göra en bedömning från fall till fall och om man kan konstatera att det håller i sig ett tag och om det får så här stor uppmärksamhet så tycker jag att det är relevant, riksmedial uppmärksamhet kan nog vara ett bra riktmärke även om man kanske kan tänka sig att ta med fenomen som inte uppmärksammats i riksmedia. Sedan kan man ju fråga sig vad folk läser mest: Pewdiepie eller någon av våra flera hundratusen artartiklar med latinska namn varav 99% är totalt okända för allmänheten. Rasmus 28 17 augusti 2013 kl. 20.24 (CEST)

Vad folk läser idag och vad folk läser om tio år måste kunna jämföras. På tio år hinner ganska många läsa en artikel om en fjäril. På tio år hinner många – men inte alla – "Internet-kändisar" förpassas till glömskans domäner. Långt innan dess har vi facit för vilka av dessa som är mer än dagsländor. Förhoppningsvis kan vi utarbeta en arbetsmodell för när dagsländor förvandlas till mer långlivade insekter (med eller utan latinskt namn).--Paracel63 (disk) 18 augusti 2013 kl. 01.45 (CEST)

Visst kan man jämföra olika ämnens beständighet. En höjdhoppare som gör ett hopp under ett par sekunder, ett internetfenomen som skapar videor i några månader eller år, en kung som är det i ett par tiotal år, en insektsart som existerar i ett par tusen år. Inga av vilka som behöver ha gjort nått avtryck i historien därefter. Jag förstår bara inte vitsen att göra dessa jämförelserna. Vi har ett uppslagsverk utan platsbegränsning som bör lyda under Wikimedias vision om "all tillgänglig kunskap" och det tolkar jag som att det gäller oavsett hur flyktig den kunskapen är. Visst kan det finnas potentiella problem med vissa typer av artiklar (främst om just levande personer) men jag tycker inte vi ska förutsätta att det kommer bli problem redan nu.

För övrigt så tycker jag Janders tar upp några intressanta och konstruktiva ideer som kan diskuteras djupare. Angående den första punkten så ser jag dock inte motsatsförhållandet, jag tycker det finns ett bestående värde i att beskriva vad som är viktigt just idag. - Averater (disk) 18 augusti 2013 kl. 10.35 (CEST)

Att något är ett internetfenomen är ett synnerligen svagt argument för radering. Även Wikipedia och mycket annat vi ser som självklart kan anses vara internetfenomen, argumenteringen får lov att gå djupare än så. Njaelkies Lea (d) 18 augusti 2013 kl. 12.56 (CEST)

Även dagsländor kan vara relevanta om de har tillräckligt stort genomslag. Oavsett om denna Youtube-kanal blir omkörd av nästa fenomen om några månader har den fortfarande varit den högst rankade kanalen på Youtube under en tid vilket jag anser ger självklar relevans. Det kan liknas vid ett one-hit wonder som vi ju oftast har artiklar om. -- [ jiˈesˌdeːo ] 18 augusti 2013 kl. 13.10 (CEST)

Om det är tillräckligt stort är jag beredd att hålla med. Men i detta fall säger jag: kom tillbaka om fem år! Är han inte bortglömd då, kanske han platsar. Tostarpadius (disk) 18 augusti 2013 kl. 13.25 (CEST)

Nja, vissa sakar kan vara uppenbart relevanta direkt, som till exempel om en idrottare tar ett VM-guld i en större sport. I detta fall har Felix Kjellberg tagit VM-guld i grenen Youtube, en gren med 1 miljard unika användare per månad ([13]). -- [ jiˈesˌdeːo ] 18 augusti 2013 kl. 13.36 (CEST)

VM-guld ger självklart relevans! Några likheter med denna påstådda gren kan jag dock inte se. Eftersom internetfenomen automatiskt får större uppmärksamhet på webben anser jag inte att det är märkligt om vi ställer större krav på dem än på andra företeelser. Jag ser det tvärtom som naturligt. Tostarpadius (disk) 18 augusti 2013 kl. 15.04 (CEST)

Det var just en liknelse, vilket med tanke på Youtubes genomslagskraft gör att denna "gren" är avsevärt mer betydelsefull än de flesta sporter där ute. Varför måste man se ner på allt som har med webben att göra? Internet är och kommer att förbli en av de största kulturrevolutionerna i världen. Allt mer innehåll flyttas över till nätet och blir on demand, genom sina telefoner är folk är uppkopplade hela tiden, hela revolutioner har påverkats av sociala tjänster som Facebook, Twitter och Youtube. Internets betydelse kommer bara att öka och det är dags att vi anpassar oss. Det svåra kommer att bli verifierbarheten. -- [ jiˈesˌdeːo ] 18 augusti 2013 kl. 15.22 (CEST)

Hade jag sett ned på Internet i allmänhet hade jag knappast skrivit på Wikipedia... I mångt och mycket håller jag med Dig, men jag anser inte att personer med flest vänner på Facebook eller flest visningar på Youtube är automatiskt relevanta. Det krävs bland annat pålitliga och beständiga andrahandskällor, utifrån det Du korrekt påpekar i Din sista mening. Tostarpadius (disk) 18 augusti 2013 kl. 15.26 (CEST)

Fast verifierbarhetskravet är det väl ingen som argumenterar mot? Artiklar utan vettiga källor ska givetvis tas bort. - Averater (disk) 18 augusti 2013 kl. 15.39 (CEST)

Internetfenomen, även populära sådana, är ingalunda automatiskt relevanta. Här handlar det om att fenomenet har blivit så stort att uppmärksamheten kring det gör honom relevant. Men som Tostarpadius påpekade på artikelns diskussionssida, var de flesta i en sffr-diskussion för radering för inte så länge sedan. Därför kan ny sffr vara på sin plats om någon tycker att det verkligen behövs. Prematureburial (disk) 18 augusti 2013 kl. 15.48 (CEST)

Hur såg den gamla artikeln ut? -- Lavallen (blockera) 18 augusti 2013 kl. 16.12 (CEST)

Jag återställde historiken. -- [ jiˈesˌdeːo ] 18 augusti 2013 kl. 16.18 (CEST)

Jag har nu skapat ett förslag om radering för att få till en diskussion om huruvida läget har förändrats. -- [ jiˈesˌdeːo ] 18 augusti 2013 kl. 16.14 (CEST)

En fråga angående youtubekändisar stort sett: hur många av dessa har kunnat försörja sig i minst två år genom sina youtube- och andra relaterade verksamheter, enligt de krav som vi ställer för sportpersoner? Eller kan vi kanske tillämpa samma relevanskriterier som för bloggare (just var dessa ligger, om de ens är skrivna, vet jag inte just nu)? Dieselmotorvagnar (till stationen) 19 augusti 2013 kl. 08.10 (CEST)

Lät säga att ett radioprogram går varje lördag under en månad. Sammantaget har programmen lyssnats på 2,2 miljarder gånger. Programledaren är med i TV-intervjuer. Sedan upphör produktionen av programmet, och efter något år pratas det inte så mycket om det. Programmet var en slags dagslända. Innebär detta att programmet eller programledaren inte skulle vara relevant nog för en artikel? Är inte det ett omvänt tids-jäv ("i relation till vår civilisations sammantagna historia existerade inte radioprogrammet så länge; det verkade relevant under en månad, men även om uppmärksamheten var enorm så måste den ju räcka 150-200 år för att vara något att räkna med")? Vad är skillnaden mot t ex Felix Kjellberg (mer känd som PewDeePie - borde inte artikeln byta namn?), förutom att hans program ligger på internet, pågår, och har pågått längre än en månad? flinga 2 september 2013 kl. 15.18 (CEST)

@Flinga: Är inte frågan avgjord nu, genom det mycket tydliga utslaget i SFFR-prövingen? Sedan är det väl en smaksak om man ska ha namnet eller aliaset som huvudord, med omdirigering från det andra. För mig är det självklart. Vi skriver om en verklig person och hans aktiviteter, inte om ett "artistnamn". Det ger oss också möjlighet att koplettera artikeln om honom, när han förekommer i andra sammanhang än i rollen PewDiePie. Janders (disk) 2 september 2013 kl. 16.13 (CEST)

Jag tycker principdiskussionen är intressant... och försöker alltså ge och bemöta argument. Men visst, hur vi resonerar kollektivt kanske är avgjort i och med omröstningen. Det om rollen kontra privatpersonen låter vettigt. Smek- och artistnamn som artikelrubriker tror jag ändå inte är så ovanligt? flinga 3 september 2013 kl. 09.41 (CEST)

Hallandsåsen fototillfälle genombrott SNART!

Borrningen av Hallandsåstunneln har endast 50 meter kvar till slutmålet. Är det någon som kan tänka sig att åka dit och filma det hela i HD 1920 x 1080 progressivt ? det är trots allt en långkörare som valsats i pressen och ett av de riktigt dyra infrastrukturprojektet på länge. Främsta vinsten kommer att vara för effektivare godstrafik. Persontågen vinner väl 10 minuter. Någon minister kommer säkert också att närvara. Schh (disk) 28 augusti 2013 kl. 01.30 (CEST)

Om någon behöver låna en bra kamera finns det i WMSEs teknikpool, och behövs medel för att åka dit kan vi ge ett minibidrag. Om det är problem att få komma in hjälper vi gärna till med ackreditering. Jan Ainali (WMSE) (disk) 28 augusti 2013 kl. 13.13 (CEST)

Minibidrag är än så länge en tom sida. Var det fel länkning?--Paracel63 (disk) 28 augusti 2013 kl. 15.30 (CEST)

Ja, fel länk av mig, Minibidrag 2013 skulle det vara. Jan Ainali (WMSE) (disk) 28 augusti 2013 kl. 18.28 (CEST)

Borren ska göra sitt genombrott just nu. Någon som är där? -- [ jiˈesˌdeːo ] 4 september 2013 kl. 12.21 (CEST)

Böcker eller romaner efter författare

Jag har den senaste tiden försökt städa en del bland litteraturkategorierna, och stötte idag på ett ordentligt hie.. En del större författare har "saknat" kategorier om deras verk, och så har jag skapat ett antal enligt mönstret "romaner av xxx" i de fall det rör sig om romaner. I något fåtal fall har det rört sig om "noveller av xxx" istället, osv. Så långt är allt som sig bör.

Dock finns även kategorin Böcker efter författare, som jag slängde en liten kik på idag - och det finns ingen ordning som helst mellan kategorierna. Självklart bör båda finnas: romaner och böcker är inte samma sak. Men flera författare är dubbelkategoriserade, och namnen har ingen enhetlighet: En del är "böcker skrivna av", andra "böcker av" etc.

Går detta att lösa med bothjälp eller är det några villiga själar som kan tänka sig att ställa oredan till rätta? Tanzania (disk) 6 augusti 2013 kl. 22.44 (CEST)

För att tydliggöra: exempelvis är Kategori:Böcker skrivna av Selma Lagerlöf och Kategori:Romaner av Selma Lagerlöf korrekt kategoriserade - de av Lagerlöfs verk som inte är romaner ligger under böcker, och de som är romaner under romaner. Författare som Kategori:Böcker av Agatha Christie ligger däremot helt fel, detsamma gäller Dickens, Lärn, Mankell och ett antal andra författare - och en del ligger dessutom under "Kategori:Böcker skrivna av" Tanzania (disk) 6 augusti 2013 kl. 22.48 (CEST)

Detta har jag för mig har diskuterats för länge sedan. Den minimalistiska lösningen är att kalla kategorin enbart "Selma Lagerlöf" och så ta sig en rejäl funderare på om den kategorin verkligen behöver ha underkategorier för romaner och andra genrer. --LA2 (disk) 6 augusti 2013 kl. 23.16 (CEST)

Möjligtvis bör någon form av allmän diskussion hållas innan man löser det rent praktiskt, men någon form av lösning måste komma till för just nu är det ingen ordning alls.. Personligen ser jag vitsen i att dela upp i underkategorier så länge det är ordnat, eftersom jag åtminstone uppskattar "listor" över en författares verk efter genre - det är till exempel intressant i min värld att se just vilka novellsamlingar Lagerlöf har skrivit, till exempel, och jag antar att om jag uppskattar det finns det fler som gör det. Men är den allmänna hållningen annorlunda är jag beredd att vika mig - så länge någon form av lösning kommer till… Tanzania (disk) 6 augusti 2013 kl. 23.42 (CEST)

Jag kan inte avgöra hur avancerad indelningen behöver vara men föredrar Kategori:Böcker skrivna av Selma Lagerlöf framför Kategori:Selma Lagerlöf så att det faktiskt framgår vad kategorin innehåller. Vet inte om författare som Selma Lagerlöf behöver ha andra underkategorier än enskilda verk. Kategori:Verk av Selma Lagerlöf vore ju annars en vidare kategori som skulle kunna innefatta verk som aldrig utgjort enskilda böcker. Nu tror jag kanske att det hör till ovanligheterna att noveller från novellsamlingar skall behöva ha egna artiklar, men vad gäller poeter kan jag väl tänka mig att välkända enskilda dikter som därtill kanske ingått i flera olika diktsamlingar kan motivera egna artiklar, sådana finns redan.FBQ (disk) 7 augusti 2013 kl. 07.10 (CEST)

Upptäckte att Kategori:Verk av Selma Lagerlöf redan existerade och innehåll två tal och en berättelse som publicerats både som bilaga i Folkets barntidning, enskild berättelse och i samlingsverk.--FBQ (disk) 7 augusti 2013 kl. 07.13 (CEST)

Jag anser att kategorin "Selma Lagerlöf" har ett berättigande som överkategori till "Verk av..." Där kan exempelvis (utöver nuvarande innehåll) personer med anknytning till författarinnan, såväl nära vänner (Sophie Elkan, Valborg Olander med flera) som forskare (Birgitta Holm, Ulla-Britta Lagerroth med flera), placeras. Tostarpadius (disk) 7 augusti 2013 kl. 08.02 (CEST)

En Kategori:Selma Lagerlöf har absolut ett existensberättigande som huvudkategori. Där platsar till exempel karaktärer skapade av Selma Lagerlöf. Som underkategori tycker jag att Kategori:Verk av Selma Lagerlöf är klockren. Det skapar en enhetlig namngivning för alla konstnärliga verk oavsett om det är romaner, målningar, musikstycken eller skulpturer. Perfekt för personer som August Strindberg som både skrev och målade. /ℇsquilo 7 augusti 2013 kl. 09.19 (CEST)

Jag anser att alla "Böcker skrivna av..."/"Böcker av..." är onödiga kategorier som bara skapar en massa oreda, vilket illustreras av att det alltså finns både Kategori:Böcker skrivna av Selma Lagerlöf och Kategori:Verk av Selma Lagerlöf. Den vidare kategoribenämningen "Verk av..." där "Romaner av..." etc. kan läggas in som underkategorier är att föredra. Överkategorier som "Selma Lagerlöf", med sådant som inte är litterära verk, är i många fall klart motiverade. / Nineve (disk) 7 augusti 2013 kl. 09.56 (CEST)

Jag tror att "Verk av" i de flesta fall är det klaraste. Det är väldigt jobbigt att klura ut i vilka fall man bör skapa en ny underkategori, om de som finns inte passar helt, vilket är vanligt. För väldigt produktiva personer (och personer som t.ex. både skrivit och målat eller komponerat) kan man tänka sig underkategorier, men det bör vara undantag. Orsaken till finare indelning är ofta att man skall kunna lägga in kategorierna i andra överkategorier (Svenska böcker), men ofta är kategoristrukturen inte tillräckligt genomtänkt för att motivera ytterligare kategorier. --LPfi (disk) 7 augusti 2013 kl. 10.24 (CEST)

Tror inte Selma har skrivit i en enda av de böcker, utom möjligen dagboken, hon tillskrivs i kategorin. Det normala är att man överlåter tryckandet av böcker till någon annan. -- Lavallen (blockera) 7 augusti 2013 kl. 11.17 (CEST)

Tycker "verk av" är bra. Blir de kategorierna stora kan de delas upp i "Romaner av", "Dikter av" eller vad som är lämpligt i enskilda fall. Men när sedan skapar "Romaner efter författare" eller "Dikter efter författare" så verkar det som att alla romaner eller dikter ska kategoriseras där, vilket kanske inte är så bra för författare som bara skrivit någon enstaka roman eller dikt. 90.227.135.41 7 augusti 2013 kl. 11.39 (CEST)

Jag försökte en gång reda ut "verk av"-kategorierna på engelska Wikipedia (t ex: är de bara för litterära verk eller även annat?), men det var ett sisyfosarbete så det fick vara. Jag tror inte det är lönt att försöka få till någon perfekt harmoni i de här kategorihärvorna. Så länge det är hyggligt intuitivt och inte direkt motsägelsefullt så funkar det.

Namnstandard kan ju den som känner sig manad sätta igång att införa. Jag röstar för att ta bort "skrivna" där det finns med. Smetanahue (disk) 7 augusti 2013 kl. 16.17 (CEST)

Det Smetanahue skriver borde ju inte råda något som helst tivel om - eller? Är det ett jobb en bot kan utföra? Det andra är en intressant diskussion. Jag håller med om att "Verk av..." är en bra lösning, där "romaner av" etc. skapas i de fall det krävs/är vettigt. Tanzania (disk) 7 augusti 2013 kl. 18.15 (CEST)

Det bör absolut vara "Verk av...". Böcker, romaner, noveller, dramatik, lyrik, tidskriftsariklar, recensioner... Var ska det sluta? Det blir orimligt och just "böcker" tycker jag ger ett amatörmässigt intryck. Man kan ju f.ö. publicera sig på annat sätt än i böcker såsom tidningsartiklar, bloggar m.m. Jag tycker man också bör inse att Wikipedia aldrig kan bli eller bör bli en bibliografi med en artikel för varje litterärt verk som någonsin har getts ut. Det är väl gott nog om kända verk som exv "Röda rummet" av Strindberg har egna artiklar. Och som någon påpekade så kan varje upphovsman ha skapat konstnärliga verk av helt olika slag exv.litterära verk, kompositioner, filmer, sångtexter, målningar, skulpturer osv. En första lämplig underkategori för litterära verk vore Skönlitteratur respektive Varia såsom indelningen är i Svenskt författarlexikon: biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1, 1900-1940]. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942. Libris 113133. http://runeberg.org/sfl/1/ . För större andar kanske dessutom Litteratur om vederbörande kunde vcara meningsfullt. //--Bulver (disk) 7 augusti 2013 kl. 22.14 (CEST)

Tydlig och enhetlig kategorisering är något som måste eftersträvas. Det är rörigt och förvirrande att det finns både Kategori:Böcker efter författare och Kategori:Verk efter författare där vissa författare ligger i den senare kategorin och andra i den förra. Kan man göra så som föreslås ovan att "Böcker skrivna av..."-kategorierna döps om till "Böcker av..." och sedan diskutera vidare om dessa "Böcker av..."-kategorier överhuvudtaget ska finnas? "Verk av..." är idealiskt då det är en kategori som kan innehålla mer än sådant som är just böcker, t.ex. enskilda dikter och noveller, teaterpjäser och filmmanus etc. / Nineve (disk) 8 augusti 2013 kl. 09.20 (CEST)

Jag håller med Nineve, "Böcker skrivna av" måste bort som prioritet ett - och det kan det väl inte råda några tvivel om?

En möjlighet är sen att ersätta alla "Böcker av..." med "Verk av...", eftersom både Böcker och Verk är vagt men verk är bredare och enligt mig bättre. Finns det anledning kan författare sedan få en underkategori för romaner eller pjäser eller vad det nu är. Är det en möjlig lösning? Tanzania (disk) 8 augusti 2013 kl. 09.51 (CEST)

Jag har lagt in en förfrågan på WP:Robothjälp om att "Böcker skrivna av" ska försvinna. Finns det konsensus för att ersätta "böcker av" med "verk av" med? Tanzania (disk) 8 augusti 2013 kl. 14.23 (CEST)

Jag vill i vart fall helt klart sälla mig till den kör ovan som förordar "Verk av...". /FredrikT (disk) 8 augusti 2013 kl. 15.36 (CEST)

Så även jag. Rex Sueciæ (disk) 8 augusti 2013 kl. 15.59 (CEST)

Ja! Till Verk av... //Bulver (disk) 8 augusti 2013 kl. 19.58 (CEST)

Även jag stöder "Verk av...".--Historiker (disk) 8 augusti 2013 kl. 20.42 (CEST)

Här finns en lista med de kategorier som skulle påverkas av en botkörning: Användare:Lsjbot/Böckerav. Synpunkter? Lsj (disk) 20 augusti 2013 kl. 22.20 (CEST)

 Utfört flyttning till "Verk av..." Lsj (disk) 31 augusti 2013 kl. 22.57 (CEST)

Jag funderar, är det möjligt att lägga till alla "Kategori:Romaner efter författare"-kategorier i en "verk efter författare"-kategori för ett bättre kategoriträd? Tanzania (disk) 1 september 2013 kl. 00.37 (CEST)

Bara lägga in varje kategori "Romaner av X" som underkategori i kategorin "Verk av X"? Enkelt nog att göra, och en logisk fortsättning på struktureringen. Finns det konsensus för det? Lsj (disk) 1 september 2013 kl. 09.03 (CEST)

Logiskt borde ju detsamma göras med Kategori:Pjäser efter författare. Dikters kategorier kräver däremot lite mer handarbete, det är allmänt rörigt. Lsj (disk) 1 september 2013 kl. 09.08 (CEST)

Ja, det känns logiskt, som sagt även för pjäser. Är någon av annan åsikt? Tanzania (disk) 1 september 2013 kl. 12.54 (CEST)

 Utfört. Lsj (disk) 6 september 2013 kl. 22.01 (CEST)

Vad härligt det är då vi ställer upp för varandra

Fakta: Häromsistens skrev jag artikeln om Patrik Sjöbergs självbiografi Det du inte såg och jag gjorde misstaget att skriva ur en icke neutral synvinkel. Patrik påstår i sin bok att Viljo Noussinainen begått sexuella övergrepp på Patrik i hans barndom. Jag hade fullt upp att koka ner bokens innehåll till ett referat och glömmer i hastigheten att klämma in ett "påstår" och vips blev min artikel ickeneutral. Det går några dagar. Användare Allexim uppmärksammar min j/la fadäs och styver om lite i texten så att den blir neutral, detta att utan från Allexims sida komma med en spydig kommentar. Detta, tycker jag, är ett typexempel på hur bra det kan bli här på Wikipedia; vi ställer upp för varandra utan fördömande ord, vi är medvetna att vi alla kan begå misstag. Må bra alla kollegor ute i landet!! Lill-Ann (disk) 20 augusti 2013 kl. 20.42 (CEST)

 Gillar Mange01 (disk) 20 augusti 2013 kl. 20.46 (CEST)

 Gillar också! / Pontuz (disk) 20 augusti 2013 kl. 21.01 (CEST)

 Gillar (hade f.ö. ingen aning om "gilla"-mallen!) /Mvh Vostok (disk) 20 augusti 2013 kl. 23.41 (CEST)

När man exempelvis korrigerar en artikel och gärna skriver något i redigeringssammanfattningsfältet, är det bara att hälsa just vad man gör/gjort – har man i övrigt inget till synes välmenat om något nödvändigtvis måste sägas/kommenteras anser jag man gör bäst i att (ursäkta uttrycket) hålla igen kakhålet... /Mvh Vostok (disk) 20 augusti 2013 kl. 23.51 (CEST)

 Gillar --SergeWoodzing (disk) 20 augusti 2013 kl. 23.54 (CEST)

 Liftar / Elinnea (disk) 21 augusti 2013 kl. 19.00 (CEST)

 Är ny och fattar ingenting, men ändå --Leif68 (disk) 23 augusti 2013 kl. 22.51 (CEST)

Fint att ni gillar--Lill-Ann (disk) 23 augusti 2013 kl. 22.45 (CEST)

Det är förstås bra (och typ.. normalt) uppförande från Allexims sida, och givetvis är det dåligt för arbetsmiljön och ganska onödigt om det kommer spydiga personliga angrepp. Men bra och viktig är nog också attityden att allt folk skriver här, t ex frustrerade kommentarer, inte nödvändigtvis är riktat rakt mot en själv som person, utan är riktat mot själva arbetet och produkten. Irriterade kommentarer, harmlösa liksom värre, kommer vi nog inte komma ifrån (samtidigt som de nog också följer av en öppenhet för att framföra kritik som är guld värd) och därför är det också en viktig egenskap att separera arbetet, diskussionsämnena och projektet från den egna personen. Vilket jag inte säger att jag själv är bra på, alltid. flinga 5 september 2013 kl. 14.09 (CEST)

Intressanta synpunkter, flinga. Men i mitt fall var det så att jag var förbannad på mig själv för min fadäs. Hade Allexim i det läget kommit med en spydig kommentar hade jag inte blivit gladare kan jag säga. Det är nog viktigt att separera ens artiklar man skapat från sig själv, men ändå är de ju ens babies på någe vis som man bidragit hit med och som alla kan få att växa och mogna.Lill-Ann (disk) 5 september 2013 kl. 23.34 (CEST)

Stavning - igen

I artikeln Nya Älvsborg beskrivs att vissa delar av befästningsverken, ursprungligen är namngivna till: Hafsfrun, Nordstjernan med flera. Jag hävdar att denna stavning ska gälla, till förmån för: Havsfrun och Nordstjärnan, som en del av det historiska arvet. Principiellt intressant att få respons på det. Ymer (disk) 24 augusti 2013 kl. 20.01 (CEST)

Generellt vad gäller ortnamn: det enda sätt vi har att slita tvister om stafningen är genom att hänvisa till någon auktoritet, nämligen Lantmäteriet. I det här fallet rör det sig om ett statligt objekt och då gäller kulturminneslagens stadganden om god ortnamnssed: 4 § "Vid statlig och kommunal verksamhet skall god ortnamnssed iakttas. Detta innebär att [...] ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat, ..."[14] Edaen (disk) 24 augusti 2013 kl. 20.08 (CEST)

"Ortnamn"? detta gäller egennamn. Varför accepterade du samtidigt Delphin och Printz Friedrich? jag blir närmast ledsen över denna förvanskning av historiska namn. Bättre kan vi. Ymer (disk) 24 augusti 2013 kl. 20.15 (CEST)

Jag kan ändra dem också. Det finns skäl för att lagen ser ut som den gör. Jag anser att dessa är starka. Jämför Ifö och Ivö. I allmänna medvetandet kopplas dessa nog inte samman. Allmänheten uttalar dem även olika. Konservatism innebär ironiskt nog att man bryter de historiska sammanhangen. Edaen (disk) 24 augusti 2013 kl. 20.20 (CEST)

Det är väl synnerligen lämpligt att du i sammanhanget ändrar även dessa. Exemplet Ifö och Ivö begriper jag inget av. Konservatism i detta fallet borde snarast innebära ett bevarande av namnen. Ymer (disk) 24 augusti 2013 kl. 20.26 (CEST)

Då gör jag det. Ifö och Ivö är samma namn med gammal och ny stafning. Båda bör uttalas med v-ljud. Edaen (disk) 24 augusti 2013 kl. 20.29 (CEST)

Gammalstavningen Ifö uttalas enligt Ugglan ivö http://runeberg.org/nfbl/0220.html Wvs (disk) 24 augusti 2013 kl. 20.41 (CEST)

Svårigheterna visas af att om man nu skall använda gammalstafning och vill vara konseqvent bör man äfven skrifva Hvalfisken. [15] Edaen (disk) 24 augusti 2013 kl. 20.49 (CEST)

Jag förstår inte poängen i att använda 1800-talsstavning till befästningsverk som är minst hundra år äldre. Vill man nu skriva riktigt gambalt kan man väl försöka rota reda på någon av de säkerligen mångfaldiga varianter som användes på 1600-talet, men annars bör namnen moderniseras.

andejons (disk) 24 augusti 2013 kl. 21.18 (CEST)

Här håller jag med om att en modernisering eller snarare normalisering är att föredra. Tostarpadius (disk) 24 augusti 2013 kl. 22.26 (CEST)

Det finns många platser som har haft väldigt olika stavning under årens lopp (se t.ex. Tunnhamn). Ibland lever gamla stavningsformer kvar som t.ex. i Waxholm, men trots det så använder vi för läsbarhetens skull oftast den modernaste stavningen. /ℇsquilo 25 augusti 2013 kl. 09.24 (CEST)

Vaxholm är en annan sak. Fram till 2006 var "v" och "w" två olika grafiska framställningar av samma bokstav. Edaen (disk) 25 augusti 2013 kl. 09.28 (CEST)

Nåväl, Hårsfjärden är måhända ett bättre exempel. Även Gefle och Hälsingborg har jag sett användas i modern tid. /ℇsquilo 25 augusti 2013 kl. 09.37 (CEST)

Hårsfjärden/Horsfjärden och Helsingborg/Hälsingborg är väl inte gammalstavning utan verkligt vacklande? "Gefle" är deremot utgånget. Edaen (disk) 25 augusti 2013 kl. 09.41 (CEST)

Föråldrade former används ibland för föreningar i olika idrotter (utöver Gefle kan man tänka på Elfsborg - det allsvenska fotbollslaget kan inte stavas annorlunda). Jag skulle nog vilja påstå att i fallet "Helsingborg" har praxis helt återgått till den äldre formen. Detsamma gäller exempelvis "Trelleborg", medan 1900-talsstavningen "Ängelholm" lever kvar. Tostarpadius (disk) 25 augusti 2013 kl. 10.00 (CEST)

Praxis i Helsingborg/Hälsingborg har nog följt kommunens/stadens egen stavning genom åren.--Paracel63 (disk) 25 augusti 2013 kl. 16.41 (CEST)

Ja, men det kommunägda bostadsföretaget Helsingborgshem trotsade kommunledningen i nästan 30 år. /Annika (disk) 25 augusti 2013 kl. 17.12 (CEST)

Spännande. --Paracel63 (disk) 27 augusti 2013 kl. 19.42 (CEST)

Jag upptäckte denna diskussion först nu. Jag är fundersam om stavningen på Hedemora Gamla Theater bör moderniseras – eller rent av ha folkmunsnamnet Teaterladan som uppslagsord, eftersom det är det vanligaste både inom kommunen och i t.ex. turistinformation? Vivo (disk) 6 september 2013 kl. 17.41 (CEST)

Har inte flera svenska städer haft en "teaterlada"? Jag vet att Helsingborg hade en fram till den riktiga teatern byggdes 1877. -- [ jiˈesˌdeːo ] 6 september 2013 kl. 18.07 (CEST)

Den tidigare diskussionen om byar och småorter

Historiska samebyar. Byar kan vara väldigt stora och utgör inte alltid tätbebyggelse på landet.

När ArkivDigital var gratis för ett par veckor sedan kollade jag roteindelningen i två socknar (Skepplanda socken och Hålanda socken i Västergötland). Roteindelningen byggde dock inte bara på byar utan även på enskilda gårdar, torp och bebyggda utmarker. Med Lantmäteriets kartsök[16] är det lätt att kolla vilka platser som fortfarande är klassade som bebyggelse och på så sätt få en grov uppfattning av den demografiska utvecklingen. Men för att avgöra vilka av de kvarvarande platserna som utgör byar och inte enbart enskilda byggnader (torp eller gårdar) behöver man tillgång till fastighetsregistret, om man inte skall ägna sig åt enskild forskning. Min lilla undersökning ger dock en klar bild av att det inte finns några "tidlösa" byar. Jag kunde heller inte se någon tydlig konflikt mellan SCB:s småorter och traditionella byar, så jag upprepar att jag inte förstår gnället på SCB. /Ascilto (disk) 3 september 2013 kl. 19.06 (CEST)

Det går inte använda Scb benämningar rakt upp och ned. Att kalla ett område Håbo:4 som Scb är en skymf mot de boende, exemplen kan fortsätta länge.Yger (disk) 3 september 2013 kl. 20.10 (CEST)

Det är ju ett historiskt exempel, som ser ut att ha med fastighetsindelningen att göra. /Ascilto (disk) 3 september 2013 kl. 20.33 (CEST)

Man kanske bör vara medveten om att "by" har flera betydelser.[17] By i offentliga källor behöver inte betyda 'samling av bostadshus' och kyrkoböckernas befolkningsuppgifter för byar kan omfatta ensligt belägna stugor. Edaen (disk) 3 september 2013 kl. 20.49 (CEST)

SCB's beteckningar som Strinne och Hornön är bekanta här i Ångermanland för urinvånarna, men ännu mer är dessa orter kända under de namn orterna hade när de var tätorter, dvs Bjärtrå och Nyadal. Tätortsnamnen är genomtänkta, medan småortsnamnen kan ifrågasättas om sin encyklopediska karaktär. Jag har i ett mejl till SCB, frågat dem var "Jönköping:2" låg för någonstans. Jag tror jag hittat orten, men vill ha det bekräftat. Är det det ställe vi misstänker, blir det förhoppningsvis ett mer encyklopediskt namn. -- Lavallen (blockera) 3 september 2013 kl. 21.25 (CEST)

Generellt sett skulle jag inte råda till att använda husförhörslängder eller andra kyrkböcker som grund för bybebyggelsens struktur. Då är jordeböckerna eller längderna över jordeboksräntan bättre. Jordebokens indelning är ju för övrigt den som utgör grund för Ekonomiska kartan. Ibland eller ofta baserar sig kyrböckerna på detta, men inte alltid. Bland annat redovisas oftast fattighjon och soldater helt separatat oavsett var de bott. Artikeln by ger exempel på att vissa husförhörslängder varit organiserade i bokstavsordning, andra rote eller fjärdingsvis, andra efter den väg prästen tog under sin resa mellan byarna för att förrätta husförhör. FBQ (disk) 4 september 2013 kl. 13.56 (CEST)

Jag har haft anledning att studera en kyrkobok från början av 1900-talet, som i fråga om det samhälle som fanns inom församlingen var uppdelad enligt principen vilken arbetsgivare personerna hade. De anställda vid bruket stod under en rubrik, de vid järnvägen under en annan. De få övriga (några handlare med familjer) var inte lätta att hitta. Tostarpadius (disk) 4 september 2013 kl. 17.40 (CEST)

Jag tvivlar för övrigt på att Håbo:4 skulle vara en fastighetsbeteckning. Slottsskogen ligger på Skoklosters ägor i Skoklosters socken, och hette ännu på 1950-talet Skokloster 1¹. Det har säkert senare fått nya undernummer. Flera torp har legat där Tegeltorp, Österkvarn, Gropstorp, Pipartorp, Dammtorpet med flera.FBQ (disk) 4 september 2013 kl. 14.05 (CEST)

Vad betydde siffran i dylika fall? Fanns även Håbo:1, 2 och 3 eller Härnösand:1-7? Tostarpadius (disk) 4 september 2013 kl. 17.40 (CEST)

Vissa nummer i serien saknas, se Rapporten från 1990. -- Lavallen (blockera) 4 september 2013 kl. 18.17 (CEST)

I de socknar där jag har lokalkänndeom (och de är fler än två) så stämmer SCB;s namngivning förvånansvärt väl med de traditionella bynamnen (jag har väl tur, kanske). Men jag har förstått att det inte är så på alla håll. Mitt försvar för SCB:s småorter grundar sig i att de är en källa för demografiska förändringar. Att småorterna inte exakt stämmer med traditionella byar kan jag bara se som intressant. Men jag tycker vi behöver göra en gemensam insats kring hur byar och småorter på landsbygden skall namngivas, samt vilka av de traditionella byarna som är värda att skriva artiklar om. Min undersökning att jämföra roteindelningen i två socknar med småorterna var ett försök, men vi behöver fler källor. Lantmäteriet har ett jättekrångligt system för att söka i fastighetskartan som jag inte förstår. Vilka konstruktiva förslag finns? /Ascilto (disk) 4 september 2013 kl. 18.14 (CEST)

Det är ett jättearbete att lägga in byar. Till att börja med måste vi ha en klar uppfattning om vad det är för något. Det lämpligaste är nog att låta jordeböckerna definiera byarna och alltså inte använda "by" i betydelsen "klunga av bostadshus" annat än när det finns särskild verifierbar relevans för den enskilda byn (i denna senare betydelse). Edaen (disk) 4 september 2013 kl. 18.24 (CEST)

Jag tycker den här diskussionen är jätteintressant och önskar att jag hade haft tid att delta tidigare. Nu kommer i alla fall en synpunkt. Jag blir lite störd av att byar som existerat åtminstone sedan medeltiden nu i första hand blir småorter på Wikipedia, trots att småorter som någon skrev har en efemär karaktär. Om jag tittar på exempelvis Dombäck så tycker jag att brödtexten är jättebra. Där kan man lätt tillföra information om byn. Men i boxen anges en area som enbart gäller för småorten, utan att detta tydligt framgår. Utan att ha kontrollerat siffrorna utgår jag från att byns area är större. Med byn menar jag här det område som avgränsats för Dombäck vid en historisk lantmäteriförrättning och som på ekonomiska kartan från 1961 omges av "gräns för by, hemman eller jordregisterenhet med särskilt namn". Jag vet att byar inte är statiska områden, men åtminstone i mina trakter är det snarare regel än undantag att byområden som definierats under 1700- eller 1800-talet fortfarande styr fastighetsindelningen i stort. Därför tycker jag att det blir konstigt när Dombäcks area uppges i rutan utan att framgår att det är småorten det handlar om. Kan man vara tydligare här? Kan man lägga till en underrubrik i boxen som visar vilka data som enbart gäller småorten, med möjlighet att lägga till sådant som gäller byn? Att skapa separata artiklar för småort respektive by tycker jag verkar vara ett sämre alternativ.--Skogsfrun (disk) 6 september 2013 kl. 08.17 (CEST)

Just Dombäck är besvärlig. 1. Det handlar om två småorter, det finns inte riktigt utrymme för att beskriva både både norra, södra och byn på ett snyggt sätt i infoboxen. 2. Småortsavgränsningarna är upplösta. Siffrorna är alltså egentligen föråldrade. Jag lade till "form=småorter" i mallen nu som förtydligande. Siffror för byns area och befolkning är inte lika lätt tillgänglig, det är sannolikt en anledning till att de oftare presenteras som småorter istället.

Småorter är inte alltid gamla byar. Forsmo som diskuterats tidigare visade sig inte alls ha sitt ursprung i en by, utan i ett stationssamhälle i vad som visade sig vara byn Västerås. Skorped har samma problem. Småorter i storstädernas perifera miljö är ofta inte byar, utan nybyggda bostadsområden (sovstäder) eller fritidshusområden som fått ökad andel fast boende. -- Lavallen (blockera) 6 september 2013 kl. 08.37 (CEST)

Det som jag är ute efter är att hitta en lösning för de småorter som faktiskt har samma namn som de gamla byar inom vilkas område de är belägna.--Skogsfrun (disk) 6 september 2013 kl. 08.43 (CEST)

Ja, man skulle kunna göra något liknande det man ser i Fanbyn, men istället för att markera tätorten och småorten, markera småorten och byn. Det funkar dåligt i Dombäcks fall. -- Lavallen (blockera) 6 september 2013 kl. 09.09 (CEST)

Fanbyn tycker jag ser jättebra ut. När du lägger in uppgifter som specifikt rör småorten, kan du inte alltid ange det på detta tydliga sätt? Även om det än så länge inte finns motsvarande uppgifter om någon annan enhet? I fallet Dombäck kanske man kan skriva "småort norra" och "småort södra" eller något liknande. Kan man utforma mallen så att det går att lägga in mer än två "invort"?--Skogsfrun (disk) 6 september 2013 kl. 10.05 (CEST)

Det går att lägga in mer än två invort. -- Lavallen (blockera) 6 september 2013 kl. 10.33 (CEST)

Tänkte bara infoga att det faktiskt finns information för andra enheter än SCB-orterna, alla fall fram till 1991. Då angav mantalslängderna fastighetsbeteckning för folkbokförda, jag har sett att man använt uppgifterna i hembygdslitteratur både i Uppland och Dalarna.--FBQ (disk) 6 september 2013 kl. 10.13 (CEST)

Jag har fösrökt få till en dialog med den ansvariga på Scb i dessa frågor och hittills bara fått svar via mail. Jag lägger deras svar här nedan.Yger (disk) 4 september 2013 kl. 18.45 (CEST)

Vi ger inte småorterna några officiella namn, endast beteckningar. Dessa avser att beskriva området som småorten omfattar. Vi använder alltså inte begreppet "namn" när vi beskriver SCB:s småorter.

Småorterna uppdateras vart femte år. Beteckningarna kan då ändras av olika skäl, t ex:*

• Kvalitetsförbättringar pga bättre underlagsdata
• Sammanslagningar av småorter. Den "nya" småorten kan då få en ny beteckning för att bättre beskriva den nya ytan.
• Småortens yta ökar eller minskar i så stor grad att en ny beteckning behövs för att bättre beskriva området.

Pga av ändringarna i beteckningarna tycker vi inte att man ska använda dem för att följa en småorts utveckling. Koden är istället lättare att följa. Den består av S+4 siffror. Vid sammanslagningar av småorter är det den största småortens kod som följder med till den nya småorten.

Koder är definitivt olämpliga som artikelnamn. Däremot kan de ju lyftas fram som det beständiga i anslutning till statistiken. Tostarpadius (disk) 4 september 2013 kl. 18.53 (CEST)

Svaret från SCB är intressant. Det har paralleller till Wikipediadiskussion:Projekt Sveriges sjöar där diskussionen är minst lika kritisk men inte lika känslomässig. Även där sätts namn centralt på lokala företeelser, där också koden är det avgörande. /Ascilto (disk) 4 september 2013 kl. 20.30 (CEST)

Ett förslag: (som avser både småorter och fritidshusområden)

I de fall där det finns ett tätortsnamn att falla tillbaka på, använd gärna det! Tätortsnamn har passerat både ortsnamnskunniga och kommunen.

I de fall där "del av" "norra/södra delen" finns med. Försök att hoppa över dessa namndelar, så länge inte en namnkonflikt uppstår, tex när en 'by' ligger inom två SCB-orter. Det inbjuder att man skriver även om de delar av artikelsubjektet som inte ingår i småortsavgränsningen.

Där sammansatta ortnamn av typen "Fjällsvik+Lövängen+Gamla Prästgården+Kallviken+Vreten" finns, försök sortera bort de delar av beteckningen som avser marginella delar av orten. I fallet "Hällan+Näverviksudden+Nästvattnet" så vet jag tex både från kartor och lokal kännedom att "Hällan+Näverviksudden" är marginella delar av orten och att "Nästvattnet" duger gott som artikelnamn för SCB-orten.

Använd er lokalkännedom om ni har sådan för att avgöra vad som är POMMF.

SCB's beteckningar kan och ska lyftas fram helst både i brödtext och infoboxar, detta oavsett hur krystade dessa är.

Brödtexten får gärna innehålla historisk information om området utanför småortens avgränsning och vad som hänt både före småorten grundade och efter det att den upplösts.

-- Lavallen (blockera) 4 september 2013 kl. 20.31 (CEST)

Det låter som kloka tankar! Dock anser jag att vi bör undvika begreppet "grundande" vad gäller småorter. Möjligen etablering, men snarast handlar det ju om en klassificering. Ingenting som påverkar det lokala livet har inträffat ö h t. Tostarpadius (disk) 5 september 2013 kl. 06.53 (CEST)

Korrekt, det är små/tätortsavgränsningen som grundades/upplöstes, inte själva bebyggelsen som sådan. -- Lavallen (blockera) 5 september 2013 kl. 08.23 (CEST)

Bra Lavallen! Om gemenskapen gillar detta kan vi då få ned detta på lämpligt ställe så att den som undrar om detta om 6 månader hittar rekommendationen? /Mikael Lindmark (disk) 5 september 2013 kl. 11.53 (CEST)

Även jag tycker att Lavallens synpunkter låter i princip bra. Min viktigaste invändning är att lokalkännedom är subjektiv och innebär egen forskning, även om det förstås är svårt att bortse från den. Jag anser att vi måste hitta ett system där de historiska jordebokssocknarna/jordregistersocknarna tillsammans med det nutida fastighetesregistret/fastighetskartorna styr namngivningan av byar på landsbygden.

När det gäller namngivning är det förstås olämligt med tecken som +, : och siffror, det räcker att dessa återges i brödtext och faktamallar. Däremot är jag skeptisk till att rensa bort vad som är "marginella delar" eftersom det kräver att subjektivt avgörande och lokalkännedom kan betyda olika saker beroende på om man har tillgång till en fastighetskarta eller inte; har man inte det kan lokalkännedomen gränsa till godtycke. /Ascilto (disk) 5 september 2013 kl. 16.15 (CEST)

För att beskriva hur "marginell" en "marginell del" kan vara, så kallade SCB Veda småort vid Högakustenbrons södra brofäste för 'Veda + Mörtsal' en period. Jag vet inte exakt hur många bebodda hus det finns i Mörtsal, kartan ritar ut ett 20-tal bostadshus. Men av SCB's kartor framgår att ett enda bostadshus i Mörtsal ingick i småorten. Sedan 2010 ligger numer hela småorten väster om E4 och kallas bara för 'Veda', vilket jag nog tycker artikeln borde ha hetat hela tiden. Självklart ska vi gå efter mer tydliga källor när sådana behövs. "Forsmo (del av)" som vi diskuterade förra gången, valde jag nu att kalla "Forsmo by" efter konsultation med FBQ för att särskilja den från "Forsmo stationssamhälle" som ligger inom samma socken, men egentligen helt utanför den egentliga byn. Stationssamhället visade sig ligga inom "Västerås by", allt efter konsultation av de kartor FBQ hade tillgång till.

Lokalkännedom är inte optimalt, men eftersom detta rör sig om platser som är kända av så liten del av communityn, så upplever jag det som bättre att någon som bor nära får säga sin åsikt om pommf, än att jag sitter 200 mil därifrån och gissar vad som är pommf. Det är trots allt inte värre än att en artikel kan flyttas om vi upptäcker att namnet varit olämpligt. -- Lavallen (blockera) 5 september 2013 kl. 17.01 (CEST)

Intressant inlägg. Var hittar man SCB:s kartor? Visar de gränserna för småorterna? /Ascilto (disk) 5 september 2013 kl. 17.07 (CEST)

[www.geodata.se Geodata] ritar ut enskilda byggnader och orternas gränser varje år från 1990 och framåt. Lite trixigt att hitta till rätt karta dock, och använd INTE Internet Explorer. Gå till Geodataportalen, fyll i captchan, sök på småort/tätort/fritidshusområde. Lager för varje år finns i högermarginalen att kryssa i och ur. Här är inte alltid orternas namn utritade, men för 2010 kan man söka på geoskikt. -- Lavallen (blockera) 5 september 2013 kl. 17.40 (CEST)

Otroligt kraftfullt men väldigt långsamt verktyg! Läckert att man kan lägga på lager med flygfoto och (tät/små)-ortsavgränsningar och sen använda olika genomskinlighet. Då går det ju verkligen att identifiera ner på husnivå vad som tillhör vad. /Hangsna (disk) 5 september 2013 kl. 18.15 (CEST)

Det ni skriver gjorde mig förväntansfull. Men när jag har rätt kartbild och klickar på småorter blir kartan bara grå. Jag ser inga gränser hur jag än drar i genomskinlighetsreglaget. (Jag använder Firefox.) /Ascilto (disk) 5 september 2013 kl. 20.32 (CEST)

@Ascilto, till höger finns en fjärde ruta som du kan "pila fram" där du sen kan markera ditt urval efter att du valt det i rutan till vänster om kartan. Sen måste du se till i vänstra rutan att du lägger till en visningtyp som visas på kartan, en med kugghjul på. Sök på "visningstjänst" i fritext så får du upp ett gäng olika du kan välja. /Hangsna (disk) 5 september 2013 kl. 20.39 (CEST)

Småorterna är till sin karaktär efemära, existerar egentligen endast vid den statistiska bearbetningen (en ögonblicksbild). De kom till för att datatekniken gjort det möjligt (liksom för tätorterna) att ta fram dem från fastighetsdata - mantalsförd befolkning per fastighet, koordinat för fastigheten plus algoritm för parametrarna 150 meter 50 invånare. Småorterna får av SCB beteckningar (inte namn). Tydliga 'monolitiska' namn kan ibland finnas (från tidigare tätort) eller gammal ortskärna, men ofta med de nytillkommande småorterna är de en följd av ökande spridd bebyggelse (utan gemensamt namn och belägna på olika trakter i fastighetsregistret). Fem nya hus (med ung befolkning 20 invånare, en halv småort) plus lite andra bebodda hus i närheten (150 m) ger en småort. Jag är skeptisk till att behandla uppräkningsbeteckningarna A, del av B, del av C som enda alternativ till artikelnamn. Småorterna kom till som en statistisk metod (för samhällsplaneringen) jämte äldre metod med befolknings-beskrivning per kartruta (km-ruta, 5-km-ruta). Latitud60 (disk) 5 september 2013 kl. 18.27 (CEST)

New feature: guided tours

Hi everyone! Sorry for not posting in Swedish.

This is an announcement of a new feature that we deployed here today. Called guided tours, this lets you create interactive, step-by-step tours of any page, process, or feature on the wiki. You can try this feature out by appending "?tour=test" to any article URL, like this. The test tour is just an example, but we've also added a "firstedit" tour that needs translation. It might be something you want to add to links on the Sandbox or other places that encourage new people to edit. Software developers can write tours of new features they build, and local admins can create tours here in the MediaWiki namespace, just like gadgets. There's a guide to creating tours on-wiki. Please let me know if you have questions, Steven (WMF) (disk) 6 september 2013 kl. 00.36 (CEST)

Vad tycker ni att dessa bibliotekarier ska göra?

Hej på er! Imorgon eftermiddag vid 17 och ungefär fyra timmar framåt kommer jag att träffa åtta bibliotekarier på Wikimedia Sverige kontoret i Stockholm för att ha en liten kurs om Wikipedia. Jag tänkte gå och låna lite böcker på biblioteket om personer som inte står omskrivna på svWP, som t.ex Edna Beard, Gwen Cherry, Verna Erikson, Ruth Elder, Elsie Hill osv. Utöver det tänkte jag att de skulle få utöka några stubbar, kanske inom svensk litteratur men ingenting är klart utan detta är bara öppna funderingar. Nu har vi under fyra timmar åtta personer som vill lära sig om hur Wikipedia funkar och som samtidigt kan göra en insats, finns det något som ni direkt kommer att tänka på som de borde ägna sig åt? Det kan ju vara flera olika aktiviteter på Wikipedia utöver att författa artiklar. Kom mer än gärna med förslag och tack på förhand! Sophie ♡ 4 september 2013 kl. 10.41 (CEST)

Utöver att skriva om enskilda författare och böcker bör väl dessa bibliotekarier förhoppningsvis kunna bidraga en del till både existerande och ännu inte existerande artiklar inom Kategori:Biblioteksväsen? /FredrikT (disk) 4 september 2013 kl. 10.56 (CEST)

Om de vill prova på kategorisering, så skulle de ju kunna försöka bringa lite mer struktur i kategorin Litterära figurer som just nu har 24 underkategorier och 282 sidor direkt under sig. mvh JohanahoJ (disk) 4 september 2013 kl. 11.04 (CEST)

Tack för tips, toppen! Har nu lagt in båda dessa som aktiviteter inför morgondagen. --Sophie ♡ 4 september 2013 kl. 11.14 (CEST)

Även Kategori:Lyrik skulle behöva lite kärlek. Kategoriseringen av dikter och lyrikbegrepp är inte alls konsekvent, och sakkunning hjälp skulle vara välkommen. Lsj (disk) 4 september 2013 kl. 19.01 (CEST)

Mer artiklar om icke så kända böcker.Lill-Ann (disk) 4 september 2013 kl. 19.29 (CEST)

Jag tycker de ska få skriva om sådant de själva är intresserade av och kan något om. Även om det ligger utanför bok- och biblioteksvärlden. /NH 4 september 2013 kl. 19.38 (CEST)

Instämmer. Man blir nog mer motiverad och lär sig Wikipedia snabbare om man får lov att ägna sig åt ämnen som man är intresserad av. Ovanstående bör nog vara förslag för folk som inte har egna idéer. Annars är här ytterligare ett ämnesförslag: Själv letade jag häromdagen förgäves efter en auktoritativ översättning till svenska av "I Have a Dream". Kanske vet någon av bibliotekarierna var denna kan finnas. Artikeln tar gärna emot förbättringar. :-)--Paracel63 (disk) 4 september 2013 kl. 19.54 (CEST)

Tack återigen! Självklart ska personer som går kurs skriva om vad de själva är intresserade av men jag finner att en återkommande fråga är Vad ska jag skriva om?. Så det är alltid bra med lite förslag i bakfickan. Sophie ♡ 5 september 2013 kl. 15.12 (CEST)

Vid sidan av att ge dem uppgifter att skriva om, tycker jag det skulle vara intressant att höra i vilka situationer de själva har nytta av Wikipedia och i vilka situationer Wikipedias nytta skulle kunna öka. Är det författare de brukar slå upp i Wikipedia, eller tekniska termer, eller historiska händelser? Kanske beror det på var de är bibliotekarier (folkbibliotek, skolbibliotek, forskningsbibliotek)? Brukar de själva förmedla kunskap i något annat sammanhang, och vilket då? Bloggar, webbforum, artiklar i tidskrifter eller bara som bibliotekarier i informationsdisken på sitt eget bibliotek? Har någon av dem skrivit en bok? Kan de jämföra erfarenheten av att skriva en bok eller en debattartikel eller en blogg? Vilket gav bäst utdelning? Och hur skulle skrivande i Wikipedia stå sig i en sådan jämförelse? --5 september 2013 kl. 18.01 (CEST)

Hej igen! Tre timmar och lite till rusade förbi igår, och deltagarna verkade ha en bra kväll. De hade många nyfikna frågor och fastnade länge vid Wiki-stream för att se vad som händer på svenska Wikipedia samt andra språkversioner. Vilka intressanta frågor till bibliotekarier du har! De var skolbibliotekarier och undrade över flertalet saker kring Wikipedia. Hur det kunde och om det ska nyttjas som källa i skolarbeten, samt hur de kan visa eleverna hur Wikipedia fungerar och hur man kan nyttja det som verktyg för att lära ut källkritik och kritiskt tänkande. De verkar slå upp det allra mesta på Wikipedia, och ser det som en allt mer tillförlitlig källa för det mesta. Dock hörde jag flera gånger om att den engelska är vad de brukar hamna på om de ska ha mer 'fyllig' information kring någonting (vilket ju många tillstår). Med eleverna används Wikipedia ofta. De kan ha skoluppgifter som att skriva om Rwandas skolsystem och de finner då att framförallt engelska Wikipedia har mycket med information om sådana 'specifika' ämnen vilket eleverna upplever är svårt att hitta på andra ställen. Jag funderar över om vi kan vara tydligare med hur man använder som källa en specifik version av en artikel vilket ju blir det mest rättvisande sättet att nyttja Wikipedia i skolarbeten som källa (vilket är tveksamt tycker jag om man ska göra överhuvudtaget). Vi tittade en del på kategorier vilket de inte funderat så mycket kring innan och det skapade många funderingar kring dess logik, vilka namn kategorier har och så vidare. De brukar förmedla kunskap till elever som söker deras hjälp men de gör även aktivt själva 'besök' i klassrummen för att dela med sig av sin expertis och nyttjar då ibland Wikipedia för att ha som verktyg för att utveckla de förmågor jag skrev om ovan. Några av dem hade själva tidigare redigerat på Wikipedia, främst då där de hittat brister som de rättat till. Inom deras egen intressesfär upplevde jag det som att Wikipedias nytta skulle öka om kategoriseringar blev tydligare och mer 'logiska', vilket de ju är på vissa ställen men inte på alla. Det hade då varit lättare att navigera Wikipedia för att hitta intressanta kategorier av artiklar snarare än enbart enskilda artiklar i ämnen. Något annat som skulle vara nyttigt att fundera på är att tydliggöra kvalitetsmärkningarna. Ingen hade sett eller funderat över de stjärnor som finns och vad de innebar samtidigt som det gladde dem mycket att de fanns när de påvisades, och framförallt då dessa kategorier med artiklar som man kan uppleva är än mer pålitliga och 'fylliga'. Finns det något sätt på vilket vi skulle kunna lyfta detta än mer? Det är flertalet gånger som människor jag har kurs med; lärare, bibliotekarier, studenter, elever, som inte har förstått vad stjärnorna betyder men som tycker det är en god kvalitetssäkring nu när de vet var det är. I relation till detta önskar jag även ställa några frågor vilka jag funderade över när jag spatserade hem igårkväll från kontoret. Under dessa lite mer än tre timmar var skolbibliotekarierna initierade, spända, nyfikna och glada att lära sig mer om Wikipedia. De skapade artiklar (varav två försvann då de inte hann leta upp tillräckligt med referenser innan artiklarna var borta, men å andra sidan kunde de börjat i sandlådan såklart) lade till nya kategorier, gjorde användarsida och fixade lite småfel om de hittade sådana. Jag upplever dessa kurser lite som att ta med en grupp människor in på en byggplats där de storögt får se mekanismerna bakom fasaden som de så ofta tittar på, och där de gärna spikar lite på en spik eller skruvar i en lös skruv. De är ofta väldigt fascinerade av gemenskapens arbete med dess snabbhet och klokhet som ju syns tydligt när man börjar arbeta med Wikipedia. Dock avslutas ju en rundtur på denna byggplats snabbt och då har någon glömt kvar lite grejer, någon annan glömde stänga av en maskin som de pillat på osv. Det skapar kanske då merarbete för byggarbetarna som står där och bygger vidare. Nu finns det än mer att fixa de än innan den där rundturen skedde. Min fråga är om det är så det upplevs? Att kurser, vilka kanske är bristande på grund av min ledning, ibland upplevs som att det främst skapar merarbete (i form av de artiklar som togs bort igår t.e.x)? Jag vill förtydliga här att jag inte önskar påhopp eller andra tråkiga kommentarer utan en konstruktiv och givande dialog om att hålla kurser för 'oinvigda' och hur det påverkar gemenskapen och gemenskapens arbetsbörda. Min förhoppning är självklart att dessa skolbibliotekarier känner sig rustade att berätta för elever om varför de inte ska klottra, om hur de istället kan bidra, vart de kan ladda upp bilder om de har tagit kort på något intressant, hur de kan rätta till ett stavfel eller läsa diskussionssidor för att förstå mer om hur man pratar om en artikels utformning och innehåll. Dessutom självklart att de själva ska känna sig manade att bidra när lusten faller på samt när de ser att något inte stämmer/något saknas som de har kunskap om. Det finns ju dock ingen garanti för detta men min förhoppning är självfallet att de ska våga sig tillbaka till denna fascinerande byggplats utan guide nästa gång och då med lite mera mod och självförtroende plocka upp ett verktyg och fortsätta bygga med oss andra. Sophie ♡ 6 september 2013 kl. 11.39 (CEST)

Att hjälpa Perjog med artikeln Nadezhda Popova var bara roligt, speciellt som hon skickade ett tack via den nya funktionen. Städa och dona är OK, det gör jag ändå dagarna i ända, men att på min diskussionssida en önskemål om specialbehandling då saker gjorts under vår kurs hos Wikimedia i Stockholm stör mig. Om de skriver i det riktiga Wikipedia, kan de inte då begära specialbehandling för de går på kurs.Yger (disk) 6 september 2013 kl. 11.59 (CEST)

Jag brukar fö likna Wikipedia till en stor bibliotekssal, där det sitter olika personer och försöker rita bilder, och jag som hjälpare går runt och hjälper de olika som skapar med att dra ett extra streck, påpeka brister etc. Men när teckningen bara är ett kludd, så hjälper jag inte utan förkastar istället, oberoende om det är rent klotter än en helt misslyckat och ev ofullbordat försök åstadkomma något. Och att de som påverkas startar diskussioner är att jämföra med att någon ropar på min uppmärksamhet i salen, vilket kan vara Ok, men samtidigt bryter min lugna runda runt borden.Yger (disk) 6 september 2013 kl. 12.14 (CEST)

Skriver sällan här - men det sista var riktigt roligt att läsa Yger. Fortsätt gå din "lugna runda"! :) /Nesse (disk) 6 september 2013 kl. 12.45 (CEST)

Kurserna verkar vara ett bra sätt att sprida kunskap om Wikipedia. De flesta känner nog redan till WP på något sätt och har åtminstone funnit information från WP när de googlat eller på annat sätt sökt info på internet. Idag länkar många olika informationssidor till WP och även bland större dagstidningar refereras till uppgifter från WP. Att lära ut grunderna om WP är även ett bra sätt att sprida kunskap om hur man ska bedöma materialet det innehåller, dvs att många uppgifter får man ta med en nypa salt. En del är korrekt och bra, annat har kanske just skrivits in av någon mindre nogräknad artikelförfattare. Det kan vara en ögonöppnare att skriva en artikel och sedan konstatera att det är ens egen text som kommer högst upp när man googlar på ämnet. För skolor och skolbibliotek är det definitivt bra att sprida kunskap om WP, inte bara info om att det finns. Vad gäller merarbete, så tänker jag mig att det ändå lönar sig i längden med kurser. Visst gör man väl lite fel i början, och det kan ta en stund innan man får en känsla för stilen, men det blir ju bättre, och fler seriösa deltagare kan inte vara fel. JohanahoJ (disk) 6 september 2013 kl. 13.15 (CEST)

Tack, Sophie, både för att du håller kurs och för din intressanta berättelse. --LA2 (disk) 6 september 2013 kl. 15.36 (CEST)

Tack själva för kommentarer! Härligt att höra om din runda Yger! Det skall jag tänka på i framtiden när jag håller kurser. Skönt att höra att du tänker att det lönar sig i längden JohanahoJ, det tror jag också. Sophie ♡ 6 september 2013 kl. 18.47 (CEST)

Det är alltid trevligt att föra samtal om dina kurser, Sophie! Jag har inte hunnit vara särskilt aktiv på Wikipedia en stund nu (tyvärr), till och med att jag inte var online medan din kurs med bibliotekarierna pågick, men jag har ofta undrat hur de som sysslar med klottersanering kan hjälpa till när en kurs pågår. Jag måste säga, speciellt när det märks att det handlar om kursdeltagare att det är roligt att välkomnar användarna, hjälpa till med småputs eller länkfixar (lite mer än ren klottersanering, men men det gör arbetet roligare). Det finns för mig dock två problem, det kan vara svårt att veta att det handlar om just kursdeltagare (vad jag minns dock var det lätt att känna igen personer från SLU), och jag vill inte trampa på dina tår. Det jag menar med det sistnämnda är, hur mycket bör vi (som hjälper till med småfixar och liknande) rakt upp rätta till, och hur mycket bör vi förklara på användarens diskussionssida? Det är liksom att vända om frågan, hur mycket merarbete skapar vi för dig om vi tar oss in att helt enkelt rättar till allt vi orkar med i de nyskapade artiklarna? Och är det bättre för kursdeltagarna att vänja sig med att alla andra användare kan redigera 'deras' artikel, eller är det bättre för dem att rätta till sina egna misstag så att de inte gör samma misstag gång och gång igen (vid ett senare besök till byggplatsen, till exempel ;))?

Angående vad de bör skriva om, allt som de kan (och kan källbelägga) och som är relevant är utmärkt. Lär dom att vara djärv, kanske göra en liten snabb beskrivning om relevanskriterierna och sedan låta dem skriva om vad som helst. Eller, som du tar upp, då många svensktalande ofta vänder sig till enwp för fylligare information, så kan det vara en idé att få dom att översätta lite (och att kontrollera källorna när de översätter!!!) - på så sätt behöver de inte ha utmärkt kunskap på något, inte heller källmaterial till hands, de får bara skriva. Ännu en idé är att, om du får chansen innan kursen inleds, fråga vilka ämnen de brinner för och leta upp några undermåliga eller obefintliga artiklar i det ämnet och ge dom en lista över artiklar som verkligen behöver byggas upp. Det är många vanliga grejer som ännu idag saknar artiklar, till exempel kläddetaljen slag. Dieselmotorvagnar (till stationen) 7 september 2013 kl. 03.09 (CEST)

Dieselmotorvagnar, den erfarenhet jag har av att hålla kurser är att varje interaktion av de slag du beskriver som sker under själva kurstillfället är mycket positivt. Det är ofta en aha-upplevelse för deltagarna att se att saker putsas på, att folk pratar med en och försöker hjälpa till och de blir ofta väldigt upprymda och glada när de får förklaringar på diskussionssidan. Så det skapar inte alls merarbete, snarare tvärtom, för det är lätt att säga att andra kommer att ändra på det de har skrivit, men mycket kraftfullare när de själva upptäcker att det har hänt inom loppet av några minuter. När de upptäcker det kan man lyfta det till diskussion på kurstillfället och visa diffen, och då ser de samtidigt hur en van wikipedian skulle ha gjort och de lär sig ofta då att inte upprepa just det misstaget. Har du liknande erfarenheter Eihpossophie? --Ainali (disk) 7 september 2013 kl. 06.29 (CEST)

Jag ber om ursäkt för det dröjande svaret, jag är på resande fot. Dieselmotorvagnar, det absolut bästa är att ge kommentarer till nybörjarna på deras diskussionssidor för då kan vi dra upp det på en projektor och föra samtal om det i gruppen tillsammans. Om nya artiklar försvinner alldeles för snabbt blir det mest en snopen upplevelse och en mindre önskan att fortsätta delta. Det är bara bra om saker rättas till i det de påbörjat och allra bäst tycker jag det är när det kommer upp mallar snabbt i de nya artiklar de skapar till exempel så de får se hur snabbt det går att andra ser vad de arbetar med samt för att de ska få en förståelse för vad som behövs för att skriva på Wikipedia gällande innehåll & utseende. Så kommentarer samt mallar är alltid bra och går att visa för alla under en kurs. Så, precis som Ainali skriver. Mindre positiva upplevelser är dock, som tidigare påpekat, när artiklar försvinner väldigt snabbt utan att de hunnit googla fram tillräckligt med källor men jag får nog återgå till sandlådan med dem helt enkelt tills artikeln är mer 'färdig' och således kan påvisa relevans nog att finnas kvar. Sophie ♡ 8 september 2013 kl. 21.57 (CEST)

Bildkoll?

En mängd bilder har lagts in i artikeln Umeå, och jag misstänker starkt att de har snotts från nätet. Två har jag hittat: flygbilden är tagen av Fjellfotografen, och bilden på Umeå airport kommer från Sveriges Radios webbplats. Finns det något enkelt sätt att kolla upp bilderna generellt? Typ ett "Urkund" för bilder? Och om jag har rätt i mina misstankar, går det att stoppa användaren så att det inte bara blir mer och mer? Jag förstår att om bilderna visar sig vara stulna måste de bort från Commons, men jag är på språng och hinner inte ta tag i det omedelbart.--Skogsfrun (disk) 7 september 2013 kl. 08.44 (CEST)

jag har återställt artikeln, och anmält (lite slarvigt) artiklarna för deletion på commons.Yger (disk) 7 september 2013 kl. 09.11 (CEST)

Det går att använda googles bildsökning https://www.google.se/imghp (klicka på den lilla kameran i sökrutan) för att hitta ställen på internet där bilden finns. ⬤Bοⅰⅵе 7 september 2013 kl. 09.20 (CEST)

Och på commons finns en finess som heter tineye som gör det till enbart en knapptryckning att göra en liknande sökning. --Ainali (disk) 7 september 2013 kl. 09.31 (CEST)

Tack för tipsen om bildsökning! Jag testade båda varianterna och fann att Google hittade mest. Jag har nu mallat bilderna på Commons och hoppas att användaren lägger av med sådana uppladdningar.--Skogsfrun (disk) 8 september 2013 kl. 10.49 (CEST)

En miljon djurartiklar

Lsjbot har nu skapat artiklar om alla djur som finns med i Catalogue of Life eller Dyntaxa. Ungefär en miljon artiklar. Vi gratulerar boten och dess husse för väl utförd insats! I sammanhanget vill jag också nämna användare:Xauxa som betydligt mindre synligt gjort en mycket bra kompletterande insats, nämligen gått igenom något tusental botskapade artiklar om fåglar, vilken grupp snart är helt genomgången och "avmallade", och naturligtvis Höstblomma, AHA mfl som följt och kontrollerat botens arbete och med detta säkrat kvaliteten..Yger (disk) 8 september 2013 kl. 15.22 (CEST)

Bra jobbat! Det glöms ibland bort att även robotar som skapar artiklar har någon bakom sig som gör att artiklarna blir skapade. Xauxa:s och andras fixande är också det berömvärt! /Hangsna (disk) 8 september 2013 kl. 15.25 (CEST)

Kvar efter månaders spridda insatser (–va?, ett år, redan!) är nu mindre än cirka 550 robotskapade fågelartiklar.

Med tiden lär man sig ett eget arbetssätt och att hitta lite genvägar (En fara ligger dock i att när det blir rutin, missar man i detaljer.) Det kan vara svårt att hoppa in nu, för någon som inte varit med. Därför vill jag vädja till de entusiaster som var med i början, men sedan av olika skäl fallit bort: –Hjälp till nu, så vi får bort de sista!

Min egen tidplan pekar på september – början av oktober. Kommer det in en extra person går det på halva tiden, två extra …

Vill man inte arbeta med detta, så har jag ökat på (auktorslistan) med de namn som dykt upp (>250 st). Där finns en hel del rödlänkar. Lsjbot har vidare successivt förbättrat en del namn, så att en länkning som var ”rätt” för ett år sedan, nu kan vara fel. Tilldelningen av djurgeografiska regioner tror jag inte var med från början, och kan också till exempel behöva gås igenom. Geografiska namn har ibland varit svåra att tolka, och kan ha misstolkats. Jag hyser dock en from förhoppning om att allt detta kollas upp när man fyller på artiklarna.

Min egen slutsats är att mycket arbete kan sparas med hjälp av robotar, men det är viktigt – tycker jag – att vi fullföljer skapandet och går igenom artiklarna, med mänskliga ögon. Själv kommer jag nu snart, när fåglarna är borta, att hålla mig borta från allt vad fåglar heter för att ägna mig åt annat eftersatt och ”roligare”, vad nu det kan bli. Men jag har också föreslagit Lsj ett annat robotprojekt. Vi får se hur det går med det.--Xauxa (disk) 8 september 2013 kl. 19.53 (CEST)

Kategori:Mexikanska wrestlare och Kategori:Luchadores

Wikipedia:Problematiska kategorier/Mexikanska wrestlare. Här diskuteras dessa två problematiska kategorier. Notera att detta absolut inte är att kalla in hjälp, jag är öppen för alla förslag och har ingen direkt fast åsikt i ämnet. Tänkte bara göra ett inlägg här också eftersom det är så väldigt inaktivt i Problematiska kategorier. Så vad bör göras?

(Det här skall alltså inte diskuteras här utan på själva anmälningssidan) Mysterio (disk) 8 september 2013 kl. 17.12 (CEST)

Militär numrering

Hej! Jag borde ha funderat lite mer, men nu slänger jag ut det iallafall. Exempel: 1. Brigad (danska) och 2. Armee (tyska). Har även läst brittisk militärhistoria med många 1, 2 och 3. Finns väl i Sverige också. Jag gissar att det uttalas första och andra, men ska vi skriva 1. och 2. eller första och andra Vad tycker Ni? Vänligen - KlasHass (disk) 24 augusti 2013 kl. 01.43 (CEST)

Enligt min mening skriver man namn antingen helt på svenska eller helt på utländska. På tyska, danska och norska skriver man ordningstal med punkt, 1. klasse, utläses "første klasse" på norska. "1. Brigade", "Första brigaden", "1:a brigaden", "Brigad 1", "Brigad nr 1" är former jag som nästan helt saknar militära intressen, utan vidare skulle acceptera. Roufu (disk) 24 augusti 2013 kl. 02.17 (CEST)

Jag vet inte om det är viktigt nog att bråka om men tycker nog 1:a armén är det som är standard och blir mest lättläst. Första armén passar enligt min mening främst om det finns en specifik armé med det namnet som står ut så att det blivit ett egennamn. Skriver man i en text första armén bör man i sådana fall i samma artikel även skriva tjugoåttonde armén eller trettioförsta armén, det blir bara mer svårläst om man blandar siffror och ibland bokstäver. --FBQ (disk) 24 augusti 2013 kl. 07.21 (CEST)

En viktig aspekt i detta är också att man ofta även inom den svenska militären skrivit/skriver ordningstal med punkt, t.ex. 2. kompani istället för 2:a kompaniet, o.s.v. Rasmus 28 24 augusti 2013 kl. 12.37 (CEST)

Den svenska militären verkar ofta vara ute efter att ge sken av kompetens eller militäriskhet. Man använder versaler, förkortningar och svengelska utan att vinna i precision eller internationell jämförbarhet. Edaen (disk) 24 augusti 2013 kl. 12.59 (CEST)

Förhållandet var i.o.f. samma för hundra år sedan också. Rasmus 28 24 augusti 2013 kl. 13.03 (CEST)

En närliggande fråga diskuterades för ett par år sedan med avslutning här. Jag uppfattade resultatet som att vi kör med samma namn (och därmed skrivsätt på nummer) som förbandet själva gjorde, om en "normalanvändare" har en rimlig chans att begripa vad det betyder. Alltså "1:a armén" (normaliserat till svensk språkstandard) om det är en kinesisk armé, men "1st Airborne Division" om det är ett brittiskt förband. Nåt åt det hållet i alla fall. Marfuas (disk) 24 augusti 2013 kl. 17.35 (CEST)

Som generell standard för namngivning av artiklar tycker jag det Marfuas skriver och som tidigare föreslagits låter rimligt. Fast jag tycker att om någon för tydlighetens skull i en annan artikel vill skriva "1:a luftburna divisionen" i löptext för att sedan länka till sidan "1st Airborne Division" underlättar läsbarheten. I tabeller och liknande kanske det inte spelar så stor roll vilket som. Men hur som helst känns det inte som hanterandet i löptext är något där vi måste fatta ett principbeslut kring vad som bör vara regel.FBQ (disk) 24 augusti 2013 kl. 23.15 (CEST)

Skrivfomer som "2. kompani" är nog baklängesskapade från förkortningen "2. komp", där militär standard har varit att skriva ordningstal med punkt för mindre enheter, sannolikt för att skilja detta från 2 komp = två stycken kompanier. Däremot har svenska brigadnamn brukat ha ordningstalet efter beteckningen, t.ex. IB 50. Militär text är inte ett under av skönlitterär upplevelse, men bör nog ses från sitt syfte. Man bör nog inte, som Edaen, vara förvånad över att militärer ger eller vill ge ett intryck av militäriskhet. Det är nog bra att i kortfattad text kunna skilja på "två kompanier anfaller..." och "andra kompaniet anfaller..." och detta har sannolikt varit överordnat att använda enhetlig skrivform för ordningstal i svenska språket :-). Tomas e (disk) 27 augusti 2013 kl. 20.15 (CEST)

Man bör betänka att vissa numrerade förband är så kända att det nästan är som egennamn, t.ex British Eighth Army och XXX Corps från andra världskriget. De exemplen visar också att olika typer av förband från samma armé och period kan numreras på olika sätt. Det finns ingen standard och det finns ingen anledning att hitta på någon, behåll originalnamn om möjligt. Janm67 (disk) 10 september 2013 kl. 19.50 (CEST)

En sökning på NAD leder till misstanken att skrivsättet ändrats under 1900-talet. Se tex Vendes artilleriregemente som både omfattar ett 3:e batteriet och ett 3. batteriet. Antagligen rör det sig om samma batteri.[18] Edaen (disk) 10 september 2013 kl. 20.05 (CEST)

Konsensus med kb-märkningar och huvudmallar gällande källbrist

God afton! Av en liten dialog att döma har jag och Ymer olika åsikter, och jag önskar få saken klar gällande huvudmallar och "massmallningar" vid källbrist i artiklar. Hur ska vi göra detta som bäst, och smidigast? /Mvh Vostok (disk) 7 september 2013 kl. 18.16 (CEST)

I en så omfattande artikel som IFK Göteborg, är specifik mallning på styckenivå lämplig som en hjälp. Huvudmallen anger problemet. Det finns alltså ingen konflikt i "både och", utan utgör endast en högre service samt skyndar på processen. Ymer (disk) 7 september 2013 kl. 18.22 (CEST)

Syftet med en käll-mall måste väl dels vara att uppmärksamma läsaren på att delar av artikeln är ifrågasatt och dels för att visa att artikeln behöver förbättras. Om en artikel då är bra i vissa delar men brister i andra kommer en käll-mall över hela artikeln ge ett falskt intryck för läsaren samtidigt som det tydligare påvisar för de som vill ändra att man kan jobba med artikeln. Jag tycker nog att vi har tillräckligt med käll-mallade artiklar för att det senare syftet inte ska vara så viktigt och att det istället bör vara läsarens vinkel som ska premieras. En artikel bör därför om den har stora brister med källor mallas överst tydligt. Om det endast är vissa delar som brister bör endast de delarna mallas så att inte även andra delar ifrågasätts i onödan och om endast vissa påståenden ifrågasätts bör endast de mallas. Att utöver en övergripande källmall för exempelvis ett helt stycke som brister då också ha mallat de olika påståendena som behöver källor är bara bra tycker jag. - Averater (disk) 8 september 2013 kl. 00.28 (CEST)

Fördelen med att ha en mall överst i artikeln är att den syns bättre. En mall mitt i en längre artikel är lätt att missa, speciellt om man inte läser hela artikeln. Det viktiga är att motiveringen till mallen är tydlig, så att det klart framgår vad som brister. Thoasp (disk) 8 september 2013 kl. 07.52 (CEST)

Jo, men att skriva "Några historieavsnitt saknar källor" är inte särskilt specifikt i en så lång artikel. -- Lavallen (blockera) 8 september 2013 kl. 11.35 (CEST)

Nu är det så att jag ändrade från "många" till "några" sent igår kväll, efter att de flesta historieavsnitt åtgärdades under kvällens gång. /Vostok (disk) 8 september 2013 kl. 13.08 (CEST)

En historia ur verkliga livet: Under en fikarast på jobbet dök en fråga upp som gällde Nordkorea. En person (50+) som inte gått allt för många år i skolan gick fram till en surfdator i matsalen och sökte på Google. Överst bland träffarna fanns en wikipediaartikel. Han klickade på länken och stirrade sedan uttryckslöst på skärmen. Överst på skärmen, som har några år på nacken, fanns en orange tiggarbanner och två blaffiga åtgärdsmallar. Under dessa fanns en topplänk som hänvisade till en annan sida om ett likartat begrepp. Artikeln började först på den nedre tredjedelen av skärmen. Efter tio sekunder klickade han på backaknappen och valde en annan sökträff. Varför gjorde han på detta sättet? Det visade sig att den inte allt för bildade arbetaren trodde att det var något fel på sidan och valde en annan. Vad drar man för slutsats av detta? Jo, vill vi ha läsare till uppslagsverket är det en fördel om artikeln är visuellt attraktiv och lätt att läsa. Annars klickar folk bara bort den. Åtgärdsmallar är i första hand till för wikipedianer och inte för läsare. Hur artikeln såg ut på en mobiltelefon vågar jag inte gissa, men mallarna täcker säkert flera skärmsidor. För läsarnas skull bör mallarna göras mindre blaffiga och läggas en bit ner i artiklarna. Nasko (disk) 8 september 2013 kl. 13.26 (CEST)

Intressant historia, det är just så jag själv ser på saken. Blaffiga mallar eller massmallning av de mindre mallarna är sällan inspirerande för läsaren – varför jag anser vi bör använda "antingen eller" framför "både och". /Mvh Vostok (disk) 8 september 2013 kl. 13.35 (CEST)

Och så kanske vi inte ska ha så stora tiggarmallar. -- Lavallen (blockera) 8 september 2013 kl. 13.46 (CEST)

Jag tycker nog mallarna har ett syfte även för läsare och inte bara för wikipedianer. Är det en dålig artikel för att den genomgående behöver källor bör mallen ligga överst. Då gör det inte heller något om den obildade arbetaren väljer en annan sida eftersom vår faktiskt är dålig. Är vår sida endast dålig i vissa stycken tycker jag det är olyckligt om man ger sken av att hela artikeln är dålig genom att sätta en mall överst. - Averater (disk) 8 september 2013 kl. 15.17 (CEST)

Dåliga artiklar finns det inte så många längre. Det nyskapas en del bristfälliga, men det äldre artikelbeståndet är i regel åtgärdat när det gäller riktigt grova problem. Det vi nu talar om skadar trovärdigheten i stället för att hjälpa upp den. Tostarpadius (disk) 9 september 2013 kl. 19.03 (CEST)

Liten omstart: I fallet som med IFK Göteborg flyttade jag igår huvud-källbristmallen ner till historieavsnitten som ju är den bristande delen (vilket vi skulle ha gjort mycket tidigare), och källbristen kommer inom kort skönt nog att vara åtgärdad där vilket är huvudsaken. Innan min och Ymers diskussion saknade nästan alla historieavsnitt källor, och Ymer satte in en liten kb-mall för att upplysa brist i ett av styckena – när h*n lika väl kunde ha kb-mallat alla stycken som var bristande, vilket jag är glad över att h*n inte gjorde eftersom jag ser det som en ännu mer "läsarbortskrämmelse" än en kommenterad blaffig huvudmall på rätt ställe (för att inte tala om "både och") oavsett hur det upplyser läsaren eller skribenten om bristen.

Med just den här tråden är jag ute efter att Wikipediagemenskapen ska kunna enas om "både och" eller "antingen eller", och ha som riktlinje i fortsättningen, för att undvika framtida diskussioner och redigeringskrig. Ämnet har diskuterats rätt många gånger, senast var här och delvis här, och jag har inte sett någon tillräcklig klarhet. /Mvh Vostok (disk) 9 september 2013 kl. 17.36 (CEST)

Jag dammar av mitt första inlägg i denna tråden: "I en så omfattande artikel som IFK Göteborg, är specifik mallning på styckenivå lämplig som en hjälp. Huvudmallen anger problemet. Det finns alltså ingen konflikt i "både och", utan utgör endast en högre service samt skyndar på processen." Det menar jag är precis vad det handlar om; "blaffan" indikerar problem med verifierbarhet i den omfattande artikeln och en kvalificerad märkning av de stycken som utgör sas problemet kan därefter göras. Hur sjutton ska annars en bidragare resp. besökare kunna veta vilka partier det rör sig om? att jag startade mallningen vid ett visst stycke, var bara en nedslag som jag ansåg flagrant. Ymer (disk) 9 september 2013 kl. 17.51 (CEST)

Vill man fånga "Wikipedianers" uppmärmärksamhet skulle det räcka med kategorin, den ser dock inte vanliga "läsare". -- Lavallen (block) 9 september 2013 kl. 18.40 (CEST)

När hela avsnitt (rubriker i innehållsrutan) saknar källor och problemet tydligt angetts i en mall som {{fler källor}} bör inga kb-mallar behövas, utan dessa skapar då snarare övermallning, eftersom ju allt i artiklar bör refereras. Det är också olika vad folk väljer att ifrågasätta, en kan efterlysa källor för 1-3st påståenden/uppgifter medan en annan 40st...

På huvudsidan om kb står att artiklar med använd kb-mall hamnar under sin främsta kategori "Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor". Visserligen står där också att det rekommenderas att var och en bör åtgärda minst lika många kb-mallar som man själv sätter in, och hur är det egentligen med den saken i verkligheten? Själv struntar jag i att det är skribentens sak att ange källor, utan källforskar i första hand på webben innan jag tvingas malla eftersom mallning inte förbättrar encyklopedin (såvida inte problemet åtgärdas inom kort). /Mvh Vostok (disk) 9 september 2013 kl. 22.03 (CEST)

Problemet med de stora mallarna överst och efter rubriker är att de oftast är så dåligt beskrivna vad som saknar källa att de sedan ligger kvar efter att folk har börjat lägga till källor. Jag har sett artiklar som har mallats så för några år sedan, och folka har fyllt på med källor men inte vetat när de skall ta bort den stora mallen eftersom de inte vet om det var just det påståendet som menades... Därför tycker jag det är bättre med många som kb-mallar på just de påståenden som är kontroversiella.

Med min åsikt här över finns det även en risk. Denna diskussionen var uppe för ett tag sedan på nomineringssidan då det mass-kb:ades för att visa på brister i den nominerade artikeln, det uppfattades provokativt. Jag tog själv och varnade en som skapade ett konto enbart för att mass-kb-malla för någon månad sedan, efter det på nomineringssidan hände, och fick "en del" för det... men hävdar att normalt mallande för att få källbelagt kontroversiella saker är viktigt. Adville (disk) 9 september 2013 kl. 23.48 (CEST)

Fototillfälle: 12 september, belastning av bro tills den går sönder

En bro som är uppställd vid Åby älv i Norrbotten kommer att belastas tills den går sönder. "NyT: Bron ska belastas tills den rasar". Vore perfekt för illustration om hållfasthet! Den borde befinna sig nära denna position: 65.4141°N 20.3828°Ö / 65.4141; 20.3828 Schh (disk) 10 september 2013 kl. 22.46 (CEST)

Tills på torsdag kan det vara osäkert att få fram videoutrustningen ur teknikpoolen (om man inte hämtar den på Wikimedia Sveriges kontor själv) men minibidrag för resor kan det säkert hinnas tas beslut från om det skulle hjälpa någon att dokumentera det. --Jan Ainali (WMSE) (disk) 10 september 2013 kl. 22.58 (CEST)

1 500 000 svWikipediaartiklar!

Trevligt att vi nu har fått ett ännu bättre "världsarv"! Vi har nu passerat gränsen för 1 500 000 svWikipediaartiklar, enligt Svenskspråkiga Wikipedia den 21 augusti 2013! Borde detta uppmärksammas eller har vi nu blivit så blasé att vi inte bryr oss? Borde vi inte fira också denna historiska milstolpe? Mvh --Allexim (disk) 23 augusti 2013 kl. 20.43 (CEST)

 Gillar Vostok (disk) 23 augusti 2013 kl. 22.12 (CEST)

👎 När nästan 1 000 000 av artiklarna är stubbar som nästan ingen vill läsa, så vet jag inte vad vi ska fira? Länge leve riktiga, läsvärda artiklar!! --83.233.107.139 23 augusti 2013 kl. 22.23 (CEST)

Måste tyvärr intstämma med ip-numret ovan. Rasmus 28 23 augusti 2013 kl. 22.38 (CEST)

Sv wikipedia har varit ledande i att kartlägga alla arter av levande organismer. Det här är ett arbete som kan visa sig mycket värdefullt på sikt. Att vara på väg mot en heltäckande beskrivning av alla världens idag kända arter kan nog ändå vara något att fira. Sedan kan alltfler av dessa artartiklar utvecklas vidare. Trots att jag inte är fackman på det här området träffade jag på ett hälsovådligt husmögel på en wikipedia och upptäckte att det fanns en robotskapad artikel om Stachybotrys chartarum även på svenska. Det är bara ett exempel på artiklar om arter som det går att göra något ytterligare av. Oblaserad (disk) 24 augusti 2013 kl. 22.10 (CEST)

Det tog svenska Wikipedia över 10 år att nå 500 000 artiklar och vi har nu över en miljon robotskapade artiklar att utöka och det är långt ifrån lika många som är intresserade av att utöka dessa som det har varit personer intresserade att skapa artiklar under föregående 10 år. Vi kommer alltså att få leva med dessa stubbar under en lång tid framöver (så länge inte något revolutionerande händer). -- [ jiˈesˌdeːo ] 25 augusti 2013 kl. 00.08 (CEST)

Också jag är en av dem som faktiskt använt flera av de robotskapade stubbarna när jag stött på nått obskyrt kritter nån stans. Några få har jag förbättrat vilket jag inte hade gjort om jag hade vart tvungen att börja från början med artikeln. Jag tycker detta är helt fantastiskt och väntar spänt på artiklar om alla växter, filmer, böcker, platser, saker och sådant som det kan gå att robotskapa källbelaggda stubbar om. - Averater (disk) 25 augusti 2013 kl. 10.57 (CEST)

Jag gläds över kartläggningen av arter, men hoppas innerligt att ämnen där sannolikheten är större att artiklar tillkommer spontant inte kommer att behandlas på samma vis. Det vore tråkigt om möjligheten att själv bidra med nya artiklar skulle minska drastiskt. Tostarpadius (disk) 25 augusti 2013 kl. 15.22 (CEST)

Jag var lite tveksam till att den 1 000 000 artikeln som syntes så mycket nationellt och internationellt skulle skapas av en bot, men det var nog rättvist mot Lsj, som verkligen lagt ned ett stort arbete på att utarbeta sin bot så att den kunde samla uppgifter ur olika källor till att skapa en heltäckande förteckning över jordens alla arter. Däremot hade jag gärna sett att Nasko.bot som samlar in data från olika myndigheter om insjöar, närmare 100 000 i Sverige, hade fått skapa den 1 500 000 artikeln. Här handlar det om sådant som vi alla känner till och många av oss kan nog komplettera någon av sjöartiklarna eller vattendragen kring sjöarna. Själv skapade jag artikeln Kålabodaån för att den behövdes. Möjligheten att skapa nya artiklar manuellt finns fortfarande kvar men det går ju mycket långsammare för oss än för en robot, när den väl kommit igång. Mänskligt skapade och/eller redigerade artiklar ger utrymme för den kvalitet på djupet som robotartiklarna inte har möjlighet att ge idag. Oblaserad (disk) 25 augusti 2013 kl. 23.03 (CEST)

För att bibehålla produktiviteten tror jag att det är viktigt att robotarna inte tar över allt artikelskapande. En del av oss är mest intresserade av att utöka sidor som redan finns. Där finns mycket manuellt att göra med de maskinellt tillkomna. Andra, bland dem jag själv, attraheras mest just av att starta redigeringen. De artiklar vi bidrar med är i allmänhet fylligare än de en bot kan åstadkomma. Därför är det angeläget att dessa inte går in på områden som ändå växer i relativt snabb takt. Tostarpadius (disk) 25 augusti 2013 kl. 23.17 (CEST)

Jag håller med dig helt och fullt. Robotarnas uppgifter ska vara att tröska igenom enahanda och likformigt material som vi mänskliga användare tröttnar på och lämnar efter 50, 100 eller 5000 gången. Botarna tröttnar inte. Däri ligger deras styrka, och det är bara sådant de ska användas till. Oblaserad (disk) 25 augusti 2013 kl. 23.43 (CEST)

Människor och datorer är bra på olika saker. Datorer är duktiga på att räkna, sortera och knyta samman stora datamängder. Försök få en dator att vara kreativ, översätta en text, se, höra tal eller dra enkla slutsatser. Det är nästan omöjligt. Allt vi människor tycker är enkelt tycker datorer är svårt och vice versa. Datorer och människor kompletterar varandra och borde verka sida vid sida. Själv tycker jag antalet artiklar på Wikipedia eller hur många som jag själv skapat är ointressant. Jag vill att uppslagsverket ska vara utan luckor. Att plocka lågt hängande frukter bara skriva artiklar som folk läser är säkert lockande för många, men ett uppslagsverk måste vara komplett för att fungera fullt ut. Hur skulle det se ut om vägverket bara byggde vägar kring storstäder och lantmäteriet gjorde sämre kartor i inre Norrland? Samma sak med ett uppslagsverk. Artiklar om Velinga, Franciskuskapellet och klöversnyltrot är lika behövliga som artiklar om Göteborg, Uppsala domkyrka och gran. Nasko (disk) 26 augusti 2013 kl. 00.22 (CEST)

Visst måste målet vara att göra uppslagsverket komplett. Att uppnå det genom att låta robotarna tillverka artiklar om alla poster i Wikidata anser jag dock vara kontraproduktivt. Visst finns det fortfarande många poster som saknas även där, men rudimentära biografier gagnar inte. I mina ögon är även FBQ:s bidrag med Svensk uppslagsbok som källa i regel beklagligt korta. Detta till trots ser jag användarens systematiska arbete, som nyss hunnit fram till bokstaven "M", som beundransvärt. Vi har alla olika sporrar. Jag är ointresserad av tävlingar med rosetter och annat, men gläds över att se antalet skapade sidor växa. I motsats till många andra skäms jag inte heller över att ligga högt i listan med aktiva användare, även om jag beklagar att alltför många redigeringar är rättelser av egna slarvfel. Det är dock en god princip att försöka städa efter sig själv. Tostarpadius (disk) 26 augusti 2013 kl. 06.58 (CEST)

(Avindenterar) Precis som Nasko tycker jag att vi bör låta botar göra det botar är bra på, och låta människor göra det människor är bra på. Botar är bra på ren "katalogkunskap", många snarlika artiklar där man bara matar in olika basfakta i samma textmall. Människor är bra på längre och mer djuplodande artiklar som kräver kreativitet och självständigt tänkande, i ämnen som inte går att standardisera på det sätt som botar behöver. Jag ser härvid ingen konflikt med Tostarpadius ståndpunkt - det kommer alltid att finnas miljoner potentiella artikelämnen som botar inte klarar av alls. Låt oss alla - både botförare och manuella skribenter - göra det vi är bäst på, låt tusen blommor blomma, det ger oss det bästa uppslagsverket. Lsj (disk) 26 augusti 2013 kl. 19.17 (CEST)

När man skall skriva dessa längre och mer djuplodande artiklarna så är det väldigt trevligt att ha små katalogartiklar att länka till, för att bygga ett nät och ge lite kontex. Jag skriver en del om andra världskriget och när man skall beskriva ett slag på östfronten kan i alla fall jag tappa sugen lite när alla katalogartiklar om småorter och floder saknas, känslan av att varför skall jag beskriva att man slogs om den här staden när vi inte ens har en artikel om den kommer över en. Nu håller jag på utöka artikeln om Operation Dragoon och här kunde jag nöjt kunnat konstatera att varje liten ort jag har velat länka till har en liten artikel som i alla fall talar om hur stor orten är och var den ligger, tack för det Nasko. Magnus242 (disk) 26 augusti 2013 kl. 22.50 (CEST)

En fråga om artikelvolymen: har någon hört några reaktioner från andra wikipedior om att svenska har gått upp till fjärde plats bland språkversionerna och därmed nu senast distanserat franska? Å andra sidan måste nederländska ganska nyligen ha gått om tyska, så vi är inte ensamma om att röra på oss i listan. Även om jag tycker att det är bättre att ha dessa artiklar än att inte ha dem, så kan man ju undra om svwp riskerar ryktet att "ja, men det är ju bara botartiklar på den språkversionen"? Lite som låtsasspråket det artificiella språket volapük som plötsligen i december 2007 hade gått från mindre än 1 000 till 112 000 artiklar på vowp tack vare botöversättning, vilket jag vill minnas skapade irritation på sina håll. Jag tycker i och för sig inte att man behöver bry sig så mycket om reaktioner från andra språkversioner, men det vore intressant att höra om de förekommit. Tomas e (disk) 27 augusti 2013 kl. 20.38 (CEST)

Det finns säkert en del på andra wikis som tycker det är fel, precis som på svwp, men sedan fnns det ju ävn a dra språk som frågat om inte lsjbot kan skapa artiklar till dem med. Sista exemplet jag hörde var swahili. Adville (disk) 28 augusti 2013 kl. 07.38 (CEST)

Jag förstår att det känns fel, men felet ligger inte i vad vi gör utan i hur framgången mäts. Om det huvudsakliga måttet på hur omfattande en Wikipedia är vore antalet artiklar med över tusen bokstäver brödtext skulle knappast någon hel- eller halvautomatisk verksamhet störa uppfattningen om vilken som är störst. Det skulle förstås kunna vara frustrerande för den som med eller utan bot försöker göra artikelurvalet komplett. Antalet artiklar är ett relevant mått; att kunna länka till en artikel om varje ort, författare, politiker och art som nämns i andra artiklar (eller en väsentlig del av dem) tillför förstås mycket till uppslagsverket, också om den länkade artikeln bara innehåller visst grunddata.

Vad gäller vilka artiklar som skall skapas med bot tycker jag andra artikelskapares synpunkter väger tungt. Det är bra om bothussarna kan välja områden där de inte konkurrerar med artikelförfattare som föredrar att skapa nya artiklar, samtidigt som botstubbarna är till nytta för dem som hellre kompletterar artiklar med färdigt grunddata.

--LPfi (disk) 28 augusti 2013 kl. 08.52 (CEST)

Personligen tycker jag nog att projekten framöver helst skulle vara lite mindre än vad projektet med djurartiklarna blev. Appropå det Magnus242 skriver ovan så har jag ofta råkat ut för samma sak när jag skrivit om slag under första världskriget eller än längre tillbaka och ofta är de rödlänkade ganska stora och gamla städer i Tyskland, Österrike, Spanien, Italien, liksom i Östeuropa. Jag såg gärna ett botprojekt för orter liknande det som gått över Frankrike för andra länder. Visst är det futtigt när en stad som har sina anor i en romersk befästning och fungerat som residensstad för ett hertigdöme under medeltiden, har varit biskopssäte sedan innan Sverige kristnades och dessutom är universitetsstad bara anger att det är en kommun och innevånarantalet, men det är ju alla fall en början och bättre än en rödlänk. Jag skulle se fram emot fler botinsatser där.--FBQ (disk) 28 augusti 2013 kl. 14.44 (CEST)

Är det någon som har koll på vilken den 1 500 000 artikeln blev. Det kan ju gärna nämnas här. Oblaserad (disk) 10 september 2013 kl. 23.09 (CEST)

Enligt Användare:Lsjbot/Statistik blev det Megalonitis bohemani. --Ainali (disk) 10 september 2013 kl. 23.13 (CEST)

Underskatta inte stubbarna! Jag sökte på NE.se efter Stachybotrys chartarum men hittade ingenting varken om arten eller familjen. När jag arbetade mig neråt kom jag till "Geoglossum" som på WP har en mycket utförlig artikel. NE skriver ~19 ord om saken men jag har aldrig hört någon klaga på det, det står ju vad det är för något och även de 9 ord jag får läsa utan att betala till NE är information nog för mig. Även de kortaste stubbar fyller en viktig funktion, jag har ofta sökt på olika ord för att få ett hum om vad det är för något. Går det äta, är det farligt eller är det en ny fotbollsspelare? Sådant står i uppslagsverk. Länge leve de korta artiklarna som lär oss förstå obekanta begrepp! Jlandin (disk) 11 september 2013 kl. 13.08 (CEST)

Trelleborgs kommun släpper bilder på webbplatsen fria

Trelleborgs kommun verkar i all tysthet ha släppt foton på sin webbplats fria under cc-by-sa. Jag vet inte hur stor utsträckning det är men alla nytagna bilder under kommunfakta verkar vara fria. Jag laddade upp denna bild som ett första test. Det verkar inte vara någon enorm bildskatt, men vill man skriva om staden finns där lite stadsbilder att hämta. /Grillo (disk) 9 september 2013 kl. 09.20 (CEST)

Trevligt! :-)--Paracel63 (disk) 10 september 2013 kl. 00.42 (CEST)

Kanske en lista på fria webbplatser vore bra? så man vet var man skall vända sig vid behov. Schh (disk) 11 september 2013 kl. 14.11 (CEST)

Praxis för omdirigeringar

Jag och Tournesol började just diskutera hur omdirigeringar skall göras. Anledningen var att jag omdirigerade Tävlingen till Tävling. Problemet är att det redan finns en artikel som länkar dit, men istället syftar på filmen en:The Competition (film). Enligt Wikipedia:Omdirigeringar är bestämd-obestämd och singular-plural att räkna som förebyggande omdirigeringar. Bör dessa omdirigeringar göras ändå (med risk att man får ändra alla artiklar som länkar dit felaktigt till Tävlingen (film) etcetera? яadix_bidrag 9 september 2013 kl. 15.14 (CEST)

Omdirigeringar från bestämd form är rätt onödigt. Det kan göras om man nu känner för det, men inte bekostnad av annat. Innan man skapar en omdirigering bör man alltid kolla vilka artiklar som länkar dit. Är det från artiklar där någon råkat skriva t.ex tävlingen istället för tävlingen kan man enkelt gå in och ändra i den artikeln. Jag tycker inte att en omdirigering bör få företräde till ett artikelnamn och artiklar som Bödeln, Smaragden, Guldkedjan, Björnen, Löftet, Prästen, Domaren, Fiskebyn, bör få behålla företrädet till artikelnamnet, snarare än att en omdirigering ska ta den platsen. / Elinnea (disk) 9 september 2013 kl. 15.45 (CEST)

Jag delar inte Elinneas uppfattning. Det finns rekommendationer även här (i varje fall gjorde det så senaste jag läste dem). Den länk det handlar om bör givetvis utformas Tävlingen (film). Därmed inte sagt att det finns fall (bland annat en del av de exempel som nämns) där något annat bör äga företräde. Ofta kan dock en förgreningssida för både obestämd och bestämd form bli aktuell. Dubbla är oftast onödigt. Tostarpadius (disk) 9 september 2013 kl. 18.54 (CEST)

Hm, varför skulle den heta "Tävlingen (film)" med ett särskiljningsord efter om artikeln "Tävlingen" är en omdirigering? Praxis är väl i så fall att filmen ligger under "Tävligen" med en topphänvisning till ordet "Tävling". /Hangsna (disk) 9 september 2013 kl. 19.04 (CEST)

För att särskilja Tävlingen (filmen) från Tävlingen (bestämd form av tävling). Jag rycker att Tostarpadius förslag verkar vettigt. Det är ju bara upplysande om filmen tävlingen har ett (film) i slutet. Hur som helst så vore det bra med praxis och regler för hur dessa situationer skall hanteras. яadix_bidrag 9 september 2013 kl. 20.04 (CEST)

[redigeringskonflikt] Jag håller med Elinnea och Hangsna. Finns ingen anledning att skapa en massa onödiga särskiljningar i artikelrubrikerna för att en viss böjningsform skall vara principiellt vikt för en omdirigeringssida. Som visats ovan är det inte ovanligt att olika typer av kulturprodukter har ett namn som utgörs av ett substantiv i bestämd form och i många fall är nog dessa dessutom mest POMMF att ha som länkens mål (t ex Shakespeares Stormen, Kafkas Processen etc). /FredrikT (disk) 9 september 2013 kl. 20.05 (CEST)

Jag instämmer med Elinnea m.fl. Det är bara i undantagsfall som riktiga artiklar skall stå tillbaka för omdirigeringar. En topplänk borde vara mer än nog att hjälpa läsaren rätt.

andejons (disk) 9 september 2013 kl. 20.33 (CEST)

Jag har understrukit att det finns fall när POMMF definitivt talar för att exempelvis kulturprodukter bör äga företräde. De fall FredrikT nämner är solklara exempel. Här handlar det dock om en artikel som inte ens finns. Den bör inte stå i vägen för en omdirigering. Tostarpadius (disk) 9 september 2013 kl. 21.22 (CEST)

Den fanns inte när samtalet började. Nu existerar den. Då är min ståndpunkt neutral i detta konkreta fall. Tostarpadius (disk) 9 september 2013 kl. 21.24 (CEST)

Det kanske var "fel" av mig att skapa artikeln, det vore dock bra om den principiella diskussionen kunde fortsätta kring hur vi ska göra med artiklar som "förväntas skapas" och därmed kommer bli POMMF. /Hangsna (disk) 9 september 2013 kl. 21.32 (CEST)

Jag ser inte problemet. Så länge de inte finns bör omdirigeringar till grundformen läggas in. De dag de skapas får man bedöma eventuell POMMF. Tostarpadius (disk) 9 september 2013 kl. 21.34 (CEST)

Allt handlar som vanligt om WP:POMMF. Förväntar man sig att hamna i artikeln om tävling när man söker på tävlingen, eller är det mer sannolikt att man var ute efter att läsa om filmen, eller kanske om en specifik tävling? Sedan kan nog en del härledas till dålig sök- och internetvana. Jag minns för några år sedan när tidningen Lundaliv hävdade att Lundakarnevalen inte fanns omnämnd på Wikipedia. När de konfronterades framgick att de sökt på och letat i artikeln karneval, ingen annanstans. En topplänk för att hjälpa folk som använder sig av småförvirrade sökfraser bör vi ha med, men knappast låta omdirigeringar från ologiska söktermer överta mer logiska sådana. Det skulle ju vara högst märkligt om konsekvensen av detta hade varit att vi i process måste ha en topplänk till Processen. Söker man på en specifik titel på en bok eller film känns det väl inte speciellt sannolikt att man söker på något annat än den specifika titeln. /Grillo (disk) 10 september 2013 kl. 04.19 (CEST) (såg att just process var en grensida nu, men sakargumentet kvarstår /Grillo (disk) 10 september 2013 kl. 04.20 (CEST))

En topplänk i kulturprodukten är problemfri (åtminstone en "för andra betydelser ..."), vilket jag tycker räcker för udda sökfraser. Fellänkningar åtgärdas rutinmässigt i samband med allmänt puts (alla vi vana redaktörer vet att det är obestämd form som gäller för grundbetydelsen). Därmed tycker jag att också rätt okända kulturprodukter kan ha företräde. Däremot behöver man inte ta särskilt stor hänsyn till att det kan finnas en kulturprodukt med sådant namn. --LPfi (disk) 10 september 2013 kl. 09.01 (CEST)

Ett problem med att vanemässigt skapa omdirigeringar av böjningsformer som kan tänkas utgöra ett artikelnamn i sin egen rätt är att det skapar "falska" blålänkar som troligen minskar incitamentet att skapa saknade artiklar. Den som läser en artikel om en skådespelare och i dennes filmografi ser titeln "Tävlingen" stå i blått får rimligtvis inte samma uppmaning att skapa en artikel om denna film som vederbörande skulle ha fått om länken lyste rött. /FredrikT (disk) 10 september 2013 kl. 10.08 (CEST)

Den risken finns givetvis och därför bör man alltid kontrollera vart länkar leder när man producerar en artikel och vilka länkar som leder dit när man gör en omdirigering. Det händer att jag slarvar, men jag har blivit alltmer observant på detta. Tostarpadius (disk) 10 september 2013 kl. 14.56 (CEST)

Förebyggande omdirigeringar av böjningsformer skapar en massa särskiljningsproblem utan att i själva verket lösa något verkligt problem. /ℇsquilo 10 september 2013 kl. 11.06 (CEST)

Jag kan inte förstå varför man skall behöva skriva [[herde|herdar]] i stället för att länka herdar. Men visst finns det fall där två ord har exempelvis samma pluralform. Då kan jag tänka mig en förgreningssida, även om det på ett sätt handlar om en ordboksfunktion. Vi kan inte förutsätta att alla våra läsare behärskar svenska lika bra som vi själva. För egen del inhämtar jag ofta information på versioner vars språk jag aldrig skulle skriva på. Tostarpadius (disk) 10 september 2013 kl. 15.01 (CEST)

Pluralformer tror jag är mindre problematiska än bestämd form, för det kommer säkerligen att dyka upp en musikgrupp eller liknande som kallar sig Herdarna eller en bok eller film som heter Herden. /ℇsquilo 11 september 2013 kl. 09.10 (CEST)

Uppdatera gärna Wikipedia:Omdirigeringar med diskussionens utfall, jag kan tänka mig att samma diskussion uppkommer de närmaste åren och då kan man hänvisa dit. //Knuckles...wha? 10 september 2013 kl. 18.20 (CEST)

Jag kan inte se att det behövs några ändringar där. Tostarpadius (disk) 11 september 2013 kl. 05.25 (CEST)

BibliotekMitt på Special:Bokkällor

Hej, är det möjligt att lägga till webbsidan BibliotekMitt (täcker de böcker och bibliotek som finns i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund) på Special:Bokkällor? // WikiPhoenix ^[Disk.] 10 september 2013 kl. 18.00 (CEST)

Nu är det fixat, kan du kika så att det fungerar som det ska? /Hangsna (disk) 10 september 2013 kl. 22.20 (CEST)

Det fungerar alldeles utmärkt. Tack! // WikiPhoenix ^[Disk.] 11 september 2013 kl. 16.47 (CEST)

Öppna samlingar

På OpenGlam finns en lista över kulturarvssamlingar som är fria att kopiera över till Commons.

”

All collections provide digital scans or photos that can be freely used without any restrictions. Most of the objects are in the Public Domain because of their age, or are licensed under an open Creative Commons license (CC-BY/CC-BY-SA). - See more at: http://openglam.org/open-collections/#sthash.Ah0K8vDm.LtIYdxTO.dpuf

„

Livrustkammaren finns med, men inga andra svenska institutioner än så länge. Här finns exempelvis fria tecknade serier (man behöver konto för att ladda ner, men det är gratis). Stora möjligheter till fynd.//Hannibal (disk) 12 september 2013 kl. 15.52 (CEST)

Och på det här stället behöver man inte ens konto. Allt är amerikanskt material före 1923.--Paracel63 (disk) 13 september 2013 kl. 04.32 (CEST)

Effektiv lista över kommande fototillfällen?

Finns det någon sida som samlat listar kommande fototillfällen? så att ett gäng geografiskt spridda wikifotografer kan ta till vara tillfällena effektivt? Schh (disk) 13 september 2013 kl. 17.42 (CEST)

Hjälp med avancerad mallkod

Fråga flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Hjälp med avancerad mallkod. --MagnusA 16 september 2013 kl. 17.33 (CEST)

Riksarkivet och länkröta. Riksarkivet och återanvändning av material.

Riksarkivet har byggt om sin sida och gamla länkar fungerar inte längre.

Vad gäller återanvändning av material: I brev från Riksarkivet och Digisam av den 3 juli 2012 skrev man:

Digisam råder därför institutionerna att börja med det som är enkelt och välja att digitalisera och lägga ut bilder med utslocknad upphovsrätt och publicera dem med Public Domain-märkning. Vi understryker också vikten av att bilder i Public Domain inte ges en förnyad upphovsrätt när de digitaliseras.404[19]

Vilket kan jämföras med användarvillkoren för Riksarkivets tjänst SVAR:

All upphovs, varumärkes, produktnamn, konstruktion, immateriella eller andra rättigheter till SVARs e-tjänster innehas av Riksarkivet SVAR. Det är inte tillåtet att ändra, kopiera, distribuera, sända, visa, utföra, reproducera, publicera, licensiera, skapa verk som härleds från, eller överföra eller sälja, information, programvara, som utgör delar av SVARs e-tjänster eller webbplats. Intrång i upphovsrätten är straffbart och kan medföra böter eller fängelse. Privatpersoner får ta enstaka kopior av innehållet för privat bruk med förbehållet att upplysning om ursprung och upphovsrättsinnehavaren namnges som källa. Den som vill använda ett upphovsrättsligt skyddat verk behöver tillstånd från upphovsmannen. Användaren ansvarar själv för att sådant tillstånd inhämtas.[20]

Edaen (disk) 26 september 2013 kl. 14.02 (CEST)

Om vi ska katalogisera det svenska hyckleriet så kan vi också jämföra The Royal Swedish Academy of Sciences supports free access to scientific results (2008) med årsberättelsen för 2012 (sid. 51): "Acta Mathematica. [...] Förlaget Springer säljer paket av tidskrifter till konsortier av universitet över hela världen. [...] För prenumeranter finns alla artiklar sedan starten 1882 tillgängliga i elektronisk form." Men nu gällde detta kanske främst Riksarkivet. --LA2 (disk) 26 september 2013 kl. 22.57 (CEST)

Svenska fotografers förbund fick i alla fall svar (no pun intended). Jag mejlade SVAR i somras och frågade om deras fina folkmängdsstatistik för gamla socknar, som finns fritt på nätet för 1890, finns tillgänglig i en fil, t.ex. som ett kalkylark. En sådan fil skulle underlätta arbetet med att referera statistiken i samtliga sockenartiklar, som i detta exempel, vilket skulle ge "gratisreklam" för dem. Helt tyst.

Är verkligen deras användarvillkor förenliga med citaträtten? Innehållet i listor, tabeller och databaser har ett väldigt svagt upphovsrättsligt skydd, om man presenterar innehållet i en egen struktur.

Mange01 (disk) 27 september 2013 kl. 21.48 (CEST)

Utan att gå några händelser i förväg, kolla in sista meningen i andra stycket under rubriken Tillhandahålla och tillgängligöra i budgetpropositionen (sida 107). --Ainali (disk) 27 september 2013 kl. 23.10 (CEST)

Verkligen lovande! Efter att de wikimöten med SCB och lantmäteriverket som Yger initierat är avklarade kanske några av er huvudstadsbor kan tänka er att möta Riksarkivet?Mange01 (disk) 27 september 2013 kl. 23.19 (CEST)

Med "undersöker" menas i det här fallet att personer på Riksarkivet för kontinuerliga samtal med WMSE. Jag återkommer när jag har något konkret. --Ainali (disk) 27 september 2013 kl. 23.56 (CEST)

Bättre än jag vågade tro. Kan man tänka sig att frågan om folkmängden i socknarnas byar kommer upp på dagordningen? Mange01 (disk) 28 september 2013 kl. 00.00 (CEST)

Kan vi byta plats på redigeringsflikarna?

Kan vi byta plats på redigeringsflikarna så att "redigera wikitext" är till vänster och "redigera" är till höger? Då blir det samma som på engelska wikipedia och underlättar för oss som redigerar där också. Detsamma gäller redigeringslänkarna vid rubrikerna inne i artikeln: Att vi flyttar "redigera wikitext" till vänster och "redigera" till höger. --Bensin (disk) 1 september 2013 kl. 13.16 (CEST)

Ja tack! Jag vet inte hur många gånger jag råkat klicka fel sedan VE infördes... //Essin (disk) 1 september 2013 kl. 13.45 (CEST)

Själv har jag blockerat så jag inte ser VE över huvud taget. Dock, är ni säkra på att det var så på ENWP direkt när funktionen slogs på där, eller ha de "efter hand" ändrat detta? Jag har dålig koll på ENWP men misstänker att de ändrat detta då det var diskussioner om vilket sätt att redigera som skulle vara default. (I så fall skulle vi behöva göra samma som som de gjort för att flytta dessa knappar, vet man det är det nog lättare att leta upp vad de ändrat. Jag tror nämligen att det vi har är "grundläget" när VE aktiveras.) /Hangsna (disk) 1 september 2013 kl. 13.59 (CEST)

Jag är ganska säker på att de ändrat. Jag tror att jag läste det i en:Wikipedia:VisualEditor/Default State RFC, men den diskussionen är så lång att jag inte riktigt vet var jag ska leta... //Essin (disk) 1 september 2013 kl. 18.56 (CEST)

Ja, de har ändrat. Jag tror att en bugzilla: behöver registreras för att det ska ändras. För mig spelar det ingen som helst roll, jag är medveten om vilken flik jag klickar på när jag gör det men använder egentligen helst tangentbordskortkommandot (Alt+Shift+v). Ainali (disk) 1 september 2013 kl. 20.03 (CEST)

Och måste det stå "redigera wikitext" när man bara har en enda knapp/flik? Jag har inte aktiverat VE och ser inte varför jag skulle göra det... -- Lavallen (blockera) 1 september 2013 kl. 21.21 (CEST)

@Lavallen. För mig står det bara redigera. Har du bockat för "Döljer VisualEditor från att visas vid knappen redigera." i Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets? /Hangsna (disk) 1 september 2013 kl. 21.23 (CEST)

Nej, jag använder monobook och IE, vilket jag förstått hindrar VE lika bra som något annat. -- Lavallen (blockera) 1 september 2013 kl. 21.27 (CEST)

Lavallen, givetvis ska du inte behöva aktivera VE, det är en service som är meningen att fungera för alla. Det funkar inte i IE nu men det är nog bara en tidsfråga. Finns det en praktisk nackdel med den textsträngen? Ainali (disk) 1 september 2013 kl. 21.49 (CEST)

Den är stor och störig! När jag varit inne med andra kontot och tittat hur det sett ut och sett två knappar tycker jag det sett för d----igt ut. Visst, funkar det och folk gillar då så go ahead, men du får inte mig att gilla det mer än jag gillar en WYSIWYG-ordbehandlare, dvs inte alls. -- Lavallen (blockera) 1 september 2013 kl. 21.55 (CEST)

Om den är för stor, har du något förslag på annan text? Admins kan byta den på MediaWiki:Visualeditor-ca-editsource lokalt så det är en snabb fix om det finns konsensus. --Ainali (disk) 1 september 2013 kl. 22.24 (CEST)

Det verkar som Visual Editor först lägger till sin flik och ändrar texten på den vanliga redigerafliken. Sedan döljer den sin flik i webbläsare och namnrymder som inte stöds. Man kan tycka det är lite bakvänt och att man borde börja med att kolla om Visual Editor stöds och så fall göra vad som behövs för att använda den. /EnDumEn ✍ 1 september 2013 kl. 22.05 (CEST)

Vi som likt Lavallen är totalt ointresserade av denna nymodighet är bara glada att slippa fliken. Tostarpadius (disk) 1 september 2013 kl. 22.30 (CEST)

Det EnDumEn pratar om handlar bara om att sidan under laddning först lägger till texten, och sedan tar bort den om det inte finns stöd för VE. Tekniskt sett innebär det ett steg mindre om det först kontrollerades ifall texten behövdes, för att sedan lägga till texten vid behov. flinga 2 september 2013 kl. 15.03 (CEST)

Man kanske inte ska bli för van vid alt+skift+v eftersom bugzilla:52969 handlar om att kortkommandot redan är upptaget för "visa ändringar". /EnDumEn ✍ 1 september 2013 kl. 22.05 (CEST)

Nej, det är sant. Vilket kortkommando det är spelar mig ingen roll, så länge som det finns ett. Att ta reda på vilket som gäller just nu tar ett par sekunder. --Ainali (disk) 1 september 2013 kl. 22.24 (CEST)

Jag förstår varken behovet av kortkommando eller hur man tar reda på vilket som gäller. Tostarpadius (disk) 1 september 2013 kl. 22.30 (CEST)

Tostarpadius, har du något emot att det finns ett kortkommando för oss som tycker att det gör vårt arbetsflöde lättare? (Ärligt talat blir jag lätt förbryllad när man motsätter sig 'nymodigheter' som wysiwyg (som har funnits sedan 1900-talet) och förespråkar interaktionssättet muspekare (som kom samma århundrade) gentemot tangentbordskommandon (som fanns innan möss). (För information: det enklaste sättet att att ta reda på ett kortkommando för en länk är att hovra över den.)) Ainali (disk) 1 september 2013 kl. 23.11 (CEST)

Nej, jag har ingenting emot att den som önskar kortkommandon har tillgång till dem! Jag förstår dock fortfarande inte hur man får reda på dem. Så mitt inlägg var snarare ett utslag av nyfikenhet. Jag tycker det är roligt att känna till tekniska finesser som jag inte har något behov av. Jag beklagar att det inte framgick. Tostarpadius (disk) 3 september 2013 kl. 08.28 (CEST)

Personligen har jag inget emot nya funktioner så länge jag kan välja själv om och när och hur jag vill använda dem. Prolem uppstår när någon försöker pracka dem på mig genom att säga att det nya är det som är utgångsläget. En betydligt bättre strategi är att erbjuda det nya och låta användare välja själva. Skulle det senare visa sig att det nya är så mycket bättre än det tidigare då kan man ta en diskussion om vad som ska vara utgångsläget. --Bensin (disk) 1 september 2013 kl. 23.50 (CEST)

Hmm Bensin, nu vet jag inte om vi pratar i samma diskussionstrådar här. Kortkommandon har funnits i MediaWiki så länge jag kan minnas, dvs sedan minst 2006. Och vill man inte använda dem finns ju såklart interaktionssätt med musen. Dessa kan leva i mycket god samexistens med varandra och bara för att någon har en preferens för den ena bör inte den andra tas bort. --Ainali (disk) 2 september 2013 kl. 00.12 (CEST)

Ainali, du skrev att du blev "lätt förbryllad när man motsätter sig 'nymodigheter' som wysiwyg". Det var det jag avsåg svara på. Det kunde jag ha gjort lite tydligare. --Bensin (disk) 2 september 2013 kl. 01.57 (CEST)

Aha, då förstår jag vad du menar Bensin. Det var menat som att ge tidsperspektiv i allmänhet för att visa att kortkommandon inte är en ny företeelse när det gäller interaktionsgränssnitt. Min förbryllning var alltså på grund av anakronismen i att argumentera mot kortkommandon. --Ainali (disk) 2 september 2013 kl. 07.27 (CEST)

Poängen med kortkommandon (tangentkombinationer) är att man slipper lyfta en hand från tangentbordet till musen/trackpaden för vanliga åtgärder – t.ex. den att öppna en artikel för redigering. Vill man veta vilket kortkommando som eventuellt finns kopplat till en viss funktion på Wikipedia kan man "hovra" med muspekaren ovanför knappen, fliken eller vad det nu är, utan att klicka. Efter ett par sekunder dyker en liten gul ruta upp. /NH 2 september 2013 kl. 08.20 (CEST)

Där fick jag svaret! Tack! Tostarpadius (disk) 3 september 2013 kl. 08.28 (CEST)

Så kan vi byta plats på flikarna? --Bensin (disk) 8 september 2013 kl. 13.45 (CEST)

Ja, det finns det konsensus för. Klarar du bugzilla? /rrohdin (disk) 8 september 2013 kl. 23.07 (CEST)

Är det inget vi ändrar lokalt på vår wiki? Jag trodde det var något en byråkrat kunde ändra. --Bensin (disk) 14 september 2013 kl. 12.40 (CEST)

Byråkrater kan göra folk till robotar, administratörer och byråkrater, samt ta bort robotverktygen. Utöver det så kan de ett tag till även byta namn på användare, men det är på väg att tas bort. Gränssnittet har de inte mer tillgång till än andra användare. -- Lavallen (block) 14 september 2013 kl. 13.22 (CEST)

Jag tycker personligen inte att det bör ändras. Jag tror det är en vanesak, och jag har vant mig vid den nya placeringen. Tanken med Visual Editor är ju att det ska vara enklare att redigera för nya användare, och jag tycker att det fungerar bra även om jag mest använder wikikod. Jag tycker faktiskt att Visual Editor borde räknas som "standardsättet" att redigera och wikitext som ett mer avancerat alternativ. -abbedabb^disk 16 september 2013 kl. 00.58 (CEST)

För oss som redigerar på både engelska och svenska wikipedia underlättar det om det är samma placering på flikarna. --Bensin (disk) 17 september 2013 kl. 19.35 (CEST)

Riksmötets öppnande 17 september

Nu är det snart dags igen för riksmötets öppnande och en möjlighet att fånga riksdagsledamöter på bild. Riksmötet öppnas tisdagen 17 september. Här finns info. Kanske ett bra tillfälle att komplettera med bilder på de som inte fastnade på bild förra året och de som är nya sedan dess? Se Wikipedia:Projekt fotografera riksdagsledamöter 40 % av ledamöterna saknar bild i sina artiklar./ Elinnea (disk) 12 september 2013 kl. 15.19 (CEST)

Hoppas att det är någon som kunnat vara på plats och fotografera. / Elinnea (disk) 17 september 2013 kl. 12.52 (CEST)

Diskussion:Nollning i Sverige

Ni som inte har eller haft någon koppling till studentkåren är välkomna att delta i Diskussion:Nollning i Sverige om utformningen av artikeln Nollning i Sverige. Två användare som deltar i diskussionen tycks båda ha någon koppling till studentkåren, vilket skapar en intressekonflikt. Vore fint om någon som kan granska studentkårerna kritiskt och källbelägga sina påståenden ville delta. /Kyllo|snacka?★ 14 september 2013 kl. 17.46 (CEST)

Till för inte så länge sedan var det lag på medlemskap och det kontrollerades vid varje tenta. Edaen (disk) 14 september 2013 kl. 17.51 (CEST)

Det förstås. Kanske var för högt ställda krav. Men om man vet med sig att man vill eller kan skriva om nollning utifrån oberoende nationella källor och inte egna erfarenheter eller studentkårernas egna uppgifter så går det också bra. /Kyllo|snacka?★ 14 september 2013 kl. 18.05 (CEST)

Givetvis är alla välkomna att delta i alla diskussioner! Särskilt viktigt är det om de som har mer direkt insikt i ämnet kan bidra med sin värdefulla kunskap. Då nollning är ett mycket stort fenomen finns det också väldigt mycket olika egna erfarenheter eftersom som i princip alla högskolestuderande på ett eller annat sätt varit delaktiga. Jag har också noterat att det har varit en mindre redigeringskrig där två användare har fört in källösa åsikter i artikeln där i alla fall jag inte kan säga att den ena självklart är mer rätt än den andra. - Averater (disk) 15 september 2013 kl. 10.54 (CEST)

Alla får delta i diskussioner, men anledningen till att jag tog upp det här är att det behövs personer i diskussionen som kan hålla isär personliga erfarenheter och faktauppgifter. Egen kunskap/erfarenhet spelar egentligen ingen som helst roll på Wikipedia eftersom det ändå ska källbeläggas med oberoende källor. Många gånger är det en fördel att inte vara för insatt med risken för intressekonflikt. Problemet är just att många, precis som du nu, presenterar saker som sanningar utan några som helst belägg. Wikipedia är en encyklopedi och inget klotterplank, därför ställs krav på att artiklarna ska innehålla tillförlitliga uppgifter och vara lättbegripliga. Sedan finns det en del användare som vaktar "sina" artiklar som en hök och inte tillåter någon som helst förändring. Som inte ens kan tänka tanken att det som står i den kan ifrågasättas, behöva diskuteras eller skrivas om. /Kyllo|snacka?★ 16 september 2013 kl. 13.24 (CEST)

Jag ville mest lite diskret påpeka att det var lite ofint att försöka exkludera ena parten av dem som redigeringskrigat när du själv är den andra. - Averater (disk) 16 september 2013 kl. 19.06 (CEST)

Jag vet inte vad du menar med ena parten. Det handlar inte ett dugg om åsikter, utan att man är neutral, kan vara kritisk och presenterar oberoende källor. Tyvärr är det alldeles för många på diskussionssidan som istället berättar om sin tid på KTH eller vilken skola det nu kan vara och det har ingenting med artikelns utformning att göra. /Kyllo|snacka?★ 16 september 2013 kl. 23.21 (CEST)

Och tolka mig rätt. Jag riktar ingen personlig kritik mot någon användare eller högskola. /Kyllo|snacka?★ 16 september 2013 kl. 23.41 (CEST)

Jag har nu formulerat om ingressen i artikeln. Skrivit inlägg på diskussionssidan och lagt till en sektion med källor från akademin på artikelns diskussionssida. Hoppas det tillför något. Schh (disk) 16 september 2013 kl. 17.03 (CEST)

Skånsk wikifika den 29:e september?

Jag kommer att befinna mig nere i Skåne den 29:e september och tänkte att det skulle kunna vara lite roligt med en wikifika när jag ändå är där. Det var ett tag sedan jag sist träffade de södra wikipedianerna och det finns nog betydligt fler som jag aldrig träffat alls. Jag sitter och väger mellan Lund och Malmö men lutar mot Lund då detta även bör göra det enklare för t.ex. Helsingborgare som vill titta förbi. Utöver att det kan vara kul att träffa andra wikipedianer kan det även vara ett tillfälle för den som är lite nyfiken på eller har åsikter om vad Wikimedia Sverige pysslar med. De som är intresserade får gärna anmäla sig på WP:WT#Wikifika, Skåne, söndagen 29 september där även förslag på plats (och stad?) är välkommet. /Lokal_Profil 17 september 2013 kl. 15.17 (CEST)