Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/November

Näringslivets historia i Karlskrona

Våra elever har fått i uppdrag att ta reda på lite mer om näringslivets historia i Karlskrona och utöka det avsnittet på Karlskronas sida. Idén kommer ifrån Skara där man gjorde samma sak. Artiklarna ska beskriva företag och deras förändringsprocesser, händelser och viktiga personer. Eleverna ska visa på hur samhället påverkats av företaget och vilket samhällsansvar företaget har haft. Man ska också göra en koppling mellan historia och nutid. Nu är arbetena klara och eleverna börjar lägga in sina artiklar men får de direkt raderade. Vad gör vi för fel som man inte gjorde i samband med arbetet på Skaras näringslivssida?

Användare:FredrikBernelf

Jag kollade diskussionen inte så noga hittills men det ligger så här. Även om uppgiften var bra tänkt från elevernas lärare så kan vi inte göra ett undantag i uppslagsverkets relevanskriterier bara för denna skoluppgift. Det skulle öppna för en massa reklamartiklar från alla möjliga håll. Det skulle har varit bäst att först diskutera idén med några av svenska Wikipedias administratörer eller med Wikimedia Sverige. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 17 oktober 2013 kl. 15.08 (CEST)

Även om de företag eleverna skriver om är relevanta måste de följa Wikipedias skrivsätt. Wikimedia eller wikipedia administratöre har inte mandat att behålla artiklar av undermålig kvalitet. Ett tips är att eleverna först gör sina arbeten i egna undersidor, där kan eleven tillsammans med dig eller någon som känner sig säker på hur en wikipediaartikel ska se ut i lugn och ro arbeta fram den. När den visar relevans och är rensad från fluff är det bara att flytta den. Den behöver inte vara färdig men bör vara skriven som en wikipedia artikel. Egentligen är det bättre att börja med att lägga ut en kort artikel "skarpt" som visar relevans med källor och sen bygga på den. Ge inte upp och lycka till!--LittleGun (disk) 17 oktober 2013 kl. 15.25 (CEST)

Kanske ta med en en svensklärare också i undervisningen som kan förklara skillnaden mellan en skoluppsats och en ecyklopedisk artikel?--LittleGun (disk) 17 oktober 2013 kl. 15.28 (CEST)

Att du nämnet just Skara får mig att misstänka att elevernas handledare själv var erfaren skribent på Wikipedia. Det är till stor hjälp! -- Lavallen (block) 17 oktober 2013 kl. 15.31 (CEST)

Jag har ingen del i detta, men sökte efter informationen från Skara. Är det artikeln Industrialisering och näringsliv i Skara, som är förebilden? Lägger ut länken här så att det skall bli lättare att jämföra. Roufu (disk) 17 oktober 2013 kl. 15.34 (CEST)

Arbete är säkert inspirerats av Ylvas arbete i Skara.Yger (disk) 17 oktober 2013 kl. 19.48 (CEST)

Vad göra med dessa artiklar

Jag vet inte om det bara är tre eller om det är fler, men de behöver all göras om från början - de är så långt från att passa in i Wikipedia. Min tanke är när de är klara med sin "uppgift" och de glömt denna grej om några dagar så tänkte jag gå in och hugga ner dem till en rad var eller så eller infogar dem med en rad i artikeln karlskrona. Att fixa till dem känna för hopplöst tungt det skulle ta flera timmar och ämnena tär inte så viktiga att det är värt mödan. (om någon ann vill fixa till dem innan är det naturligtvis OK).Yger (disk) 17 oktober 2013 kl. 19.49 (CEST)

Jag säger inte att jag vill göra jobbet - jag lovar ofta saker jag inte kan hålla. Men var finns artiklarna nu? Om de har rullats ut, är de då bara åtkomliga för administratörerna?

Generellt har Wikipedia ett problem med hur man hanterar nybörjare, något som också Teahouse-initiativet tar upp. Det skolprojekt behöver, är ett skyddat område, en utökad sandlåda eller grusgrop, där eleverna kan övningsköra utan att omedelbart komma i konflikt med redigeringspolisen. Roufu (disk) 17 oktober 2013 kl. 20.18 (CEST)

dessa är inte glada nybörjare, det är elever som "tvingats" av sin lärare skriva i wikipedia och inte uppvisar ett uns av intresse för vad Wikipedia är. Artiklarna listas under Karlskrona#Historiska företag där några har fixats till. Yger (disk) 17 oktober 2013 kl. 20.27 (CEST)

Jag tycker initiativet av läraren är jättebra, har han dessutom kommit på det själv eller inspirerats av någon annan lärare på någon studiedag eller var nu lärare inspireras är det toppen.

Eftersom varje elev har en användare och varje användare har en sandlåda är den perfekt även för skolprojekt.

Egentligen tycker jag det är bättre att göra arbetet direkt i Wikipedias namnrymd, då gäller det för eleven att starta en kortare artikel som visar relevans, är källbelagd och är skriven på någorlunda wikipediavis. Då får eleven den naturliga hjälp av gemenskapen med wikifiering och kategorisering och kanske till och med utökning, och relevansdiskussionen kommer upp innan eleven skrivit 10 kb om ett ickerelevant företag med stora delar snömos. Hur elevens arbete, och vad som är elevens arbete, ska bedömmas av läraren blir då ett angenämt problem.--LittleGun (disk) 18 oktober 2013 kl. 08.10 (CEST)

Det verkar som detta håller på att ordna upp sig: Mange01 fixade två artiklar i natt och efter en (hård) återkoppling från mig (sam han tackade för) till en skapare lyckade denna fixa till sin så att ytterligare en nu är ok. Kvar är Tjurkö stenhuggeri.Yger (disk) 18 oktober 2013 kl. 08.21 (CEST)

Tacksam för återkoppling! Ska ta ett samtal med Ylva och försöka få lite mer klarhet i var vi tänkte fel och hur vi kan förbättra artiklarna för att kunna bidra till Wikipedia. FredrikBernelf

Trevligt initiativ. Eleverna är seriösa och har skrivit långa artiklar, ofta med flera fotnoter. Bra! Introducera dem gärna till Wp:Nybörjarkurs först. Läraren kan läsa om andra lärares erfarenheter på Wikipedia:Använda Wikipedia i undervisningen. Att be eleverna att först skriva en lång uppsats enligt lärarens riktlinjer, och sedan försöka passa in den texten i Wikipedias befintliga artiklar, blir sällan bra, utan man bör utgå från vad som står där och förbättra det. Innan man skriver en helt ny artikel bör man först öva genom att redigera en befintlig artikel.

Eleverna har fått i uppdrag att sätta in företagen i ett större sammanhang och beskriva samhällsnytta och samhällsansvar, och det gör man i skoluppsatser, men jag har raderat endel av detta eftersom det sällan passar på Wikipedia. Artiklarna bör hålla sig strikt till ämnet (det aktuella företaget och orten) och inte innehålla elevens egna analys. Men läraren ser ju vad eleverna har skrivit ändå i artikelhistoriken så jag hoppas att min radering inte gör något för skoluppgiftens skull. Ser fram emot fler bidrag! Mange01 (disk) 18 oktober 2013 kl. 17.16 (CEST)

Kanoners! Jättebra insats av er som putsat till. Även jag hoppas att läraren inte ger upp men försöker få eleverna att anpassa sina artiklar efter Wikipedia. Wikipedia har en typ av texter som det inte är fel att undervisa i också, inte minst med avseende på vikten av verifierbarhet, källor och källkritik och det är en typ av texter som dessutom ökar skribentens kunskap och vetande. Allt skolarbete har naturligtvis inslag av tvång eftersom den är obligatorisk, men elever är också där för att de vill lära och skolarbeten kan absolut inspirera till fortsatt skrivande.--LittleGun (disk) 19 oktober 2013 kl. 09.42 (CEST)

Ska vi testa ny sökfunktion?

Hej,

Teknikteamet håller på att testa en ny sökfunktion och letar nu efter wikis att testa det på. Så här skriver de:

• We're reasonably sure CirrusSearch's language support is better than the current search.
• CirrusSearch indexes expanded templates.
• CirrusSearch indexes articles within a few seconds of when they are changed. Articles that contain a changed template take longer but they are also updated.
• Most of the special search syntax is the same. You can read the syntax here: https://www.mediawiki.org/wiki/Search/CirrusSearchFeatures

What it means to volunteer: If you volunteer your wiki we'll turn CirrusSearch on in "secondary" mode where it'll keep itself up to date but all queries will still go through the old search. You'll be able to get search results from the new search engine for comparison by adding a url parameter to the search results page. If you and the community that you represent aren't immediately blown away by how much better it works we'll work with you to make it awesome.

At some point, shortly after the new search has been deemed awesome, we'll switch CirrusSearch to "primary" mode and all queries will go through it. You'll be able to get at the old search results with a url parameter similar to the one that you used to test CirrusSearch. If anything goes wrong we'll switch you back to the old search. We'll keep that option open for a few months.

Med vänliga hälsningar//Hannibal (disk) 17 oktober 2013 kl. 21.58 (CEST)

Är den till och med så bra att den ser skillnad på a, å och ä vill jag veta innan vi låter utvecklarna använda sv.wikipedia som sandlåda! -- Lavallen (block) 18 oktober 2013 kl. 09.10 (CEST)

Jag frågar och återkommer.//Hannibal (disk) 18 oktober 2013 kl. 15.08 (CEST)

Var skriver utvecklarna det ovanstående? /NH 18 oktober 2013 kl. 16.30 (CEST)

1) Så här svarade Nick Everett: "Right now that is on for English but off for all other languages. Some other languages may want it but Swedish certainly isn't one of them." När jag frågade var "that" syftade på, svarade han: "Sorry for being confusing. Accents folding is turned on for English wikis but off for all other wikis." Jag har ingen aning om vad det betyder. Om någon kan tyda det, så vet ni nu svaret :-) Vill ni ha mer förtydligande, skriv en fråga här så skickar jag vidare den.

2) På mailinglistan wikitech-ambassadors-l. Nämligen här. Det är en utmärkt lista att vara med på om man vill veta vad som kommer att hända teknikmässigt. Relativt låg trafik och hög signal/brus-faktor.//Hannibal (disk) 18 oktober 2013 kl. 20.22 (CEST)

ä och å betraktas alltså på svenska som egna bokstäver, men samma gäller även ë, é och à om jag missförstått rätt. Det var en högst märklig lösning... -- Lavallen (block) 18 oktober 2013 kl. 21.18 (CEST)

Den här artikeln förklarar "accent folding". Det ska vara att sökfunktionen listar alla namn som börjar på a/å/ä/ā/ă/á/à/ą/ã/(etc) när man påbörjar en inskrivning av något som börjar på a i sökrutan. Så har vi det nu, där sökfunktionen listar både alv- och älv- när jag skriver in alv. Så kommer vi inte att ha det om vi kör igång med Cirrus. Är det bra eller dåligt?--Paracel63 (disk) 19 oktober 2013 kl. 01.50 (CEST)

Jag ser för- samt nackdelar. Så som det är nu, med accent folding kan vara till fördel om man inte har ett svenskt tangetbord vid datorn (t.ex. är utomlands), och även till fördel om man är osäker på om det är A eller Ä (fast det blir nog snarare ett problem med E och Ä...). Men det är inte sällan irriterande när man letar efter ett visst ämne och får en massa helt irrelevanta förslag då sökrutan inte förstår att A och Ä är olika. Är det möjligt att lägga till ytterligare en inställning där man kan slå på/av accentvikande vid behov? Eller kanske ännu bättre, en liten nedfallbar meny vid sökrutan som låter man välja, och sedan uppdaterar förslagen direkt? Dieselmotorvagnar (till stationen) 19 oktober 2013 kl. 03.04 (CEST)

"snarare ett problem med E och Ä" - nja, det gäller nog bara i vissa delar av Sverige. Nej, jag kan inte se att jag ser någon poäng med att testa ett system som inte ens är anpassat till svenska, så mitt svar är . -- Lavallen (block) 19 oktober 2013 kl. 08.02 (CEST)

Det som vore bäst för oss vore om accent folding var avslagen för å,ä och ö. Men däremot påslagen för övriga tecken (é,á,à,ñ,ü etc). Frågan är om det är möjligt i deras system. AlphaZeta (disk) 19 oktober 2013 kl. 08.43 (CEST)

Tror jag tycker som AlphaZeta, med reservation för det Dieselmotorvagnar nämner om utländska tangentbord. Lavallen: oavsett var man kommer ifrån så är det nog ingen som hör skillnad på namnen "Per" och "Pär" (eller Erling och Ärling). ;) flinga 19 oktober 2013 kl. 14.35 (CEST)

Vill någon att e och ä ska "accentvikas"? Så har det väl aldrig varit, och möjligen kan vi öppna "en maskburk" om vi börjar anpassa sökfunktionen för alla stavningsvarianter för liknande uttal på svenska.--Paracel63 (disk) 19 oktober 2013 kl. 21.37 (CEST) (som privat råka heta Per)

Jag använder norskt tangentbord för att kunna skriva både svenska och norska. Jag har inga problem med AlphaZetas förslag. Jag uppfattar vidare att Per/Pär Erling/Ärling representerar olika skrivsätt av namn med samma uttal. Problemet är i stället de korta e- och ä-ljuden som jag uppfattar faller samman i vissa dialekter men inte i andra. Själv menar jag att jag uttalar "egg" och "ägg" olika men vet inte om en stockholmare gör det. På norska skrivs bägge orden "egg". Roufu (disk) 19 oktober 2013 kl. 21.39 (CEST)

Kim Il Sung, Kim Jong Il, och Kim Jong-un

Vet inte om detta har diskuterats, men skrivsätten vi använder kan tyckas inkonsekventa. Välkommen in på diskussion:Kim Jong-un. flinga 19 oktober 2013 kl. 20.40 (CEST)

Nobelpris

Om en dryg timme tillkännages vem som får årets nobelpris i medicin. Här är några namn som nämnts i förhandsspekulationerna, om någon känner sig manad att t.ex. översätta biografier från engelska Wikipedia:

• Adrian Bird (en)
• Howard Cedar (en)
• Aharon Razin (en)
• Marc Feldmann (en)
• Ravinder Maini (en)
• David Allis (en)
• Ulrich Hartl (en)
• Arthur Horwich (en)

edit: några namn till:

• Ingeborg Hochmair ([1] [2])
• Erwin Hochmair (en)
• Graeme Clark (en)
• Tu Youyou (en)

Det blev:

• James Rothman
• Randy Schekman
• Thomas Südhof (en)

//Rotsee (disk) 7 oktober 2013 kl. 10.13 (CEST)

Fysik

• Peter Higgs
• François Englert
• Gerald Guralnik (en)
• Carl R Hagen (en)
• Tom Kibble (en)
• Philip W Anderson

Kemi

• Bruce Ames
• William E. Moerner
• Richard Zare
• Michel Orrit (en), [3])
• Masatake Haruta (de, [4], CV)

Bra att du tar upp detta! Jag uppdaterar projektsidorna för nobelpristagare och hoppas att det är några som känner sig manade att skapa och att utöka artiklarna om dem. / Elinnea (disk) 7 oktober 2013 kl. 11.20 (CEST)

Noterar att en vecka efter tillkännagivandet så har två av pristagarna i ekonomi, Lars Peter Hansen och Robert Shiller, fortfarande inte artiklar på svenska. Om jag hade haft tid skulle jag skapat dem själv, men någon annan kanske känner sig hågad? /Ariam (disk) 21 oktober 2013 kl. 11.46 (CEST)

Wiki-PR

Enligt en artikel i nyhetsbrevet på engelska wikipedia, Signpost, igår, så har en firma i USA erbjudit sig att mot betalning skapa och underhålla artiklar som framhåller kunden i positiv dager. Detta väcker förstås en misstro, och varför tro att detta ej sker just nu på svenska wikipedia? Vad gör vi för att hindra det? 83.226.29.58 10 oktober 2013 kl. 20.20 (CEST)

Svenskspråkiga wikipedia har inte en större aktivitet än att vi tre-fem mycket aktiva har möjlighet att i princip följa upp allt som sker här, och när det gäller nya artiklar så har tex jag koll på alla som skapas. När man ser så mycket så känner man igen omedelbart när det är något "konstigt" på gång, och i princip allt som luktar promotion fångar vi upp. Sedan är vi relativt generösa när entitieters/personers egna infoavdelningar lägger upp om egna verksamheten/personen, men via PR-firma nej det skulle vi märka mycket snabbt.Yger (disk) 10 oktober 2013 kl. 21.07 (CEST)

Själv tror jag kanske inte alltid att PR-artikar är så lätta att avslöja om det sköts snyggt. Å andra sidan, om jag som aktiv wikipedian vill skriva om låt som säga 1.000 stålföretag och 50 av dessa skriver sina artiklar själv har jag ju faktiskt spart in en hel del arbete. Visst, artiklarna måste vara neutralt skrivna, men det är ju inte nödvändigt att man skriver en neutral artikel bara för att man är etablerad användare eller för att inte är betalt för att marknadsföra företaget. Alla artiklar måste granskas.

Överord och "reklamig" text slår oftast endast tillbaka mot företaget, då det ofta leder till skarpa omdömen och negativa kommentarer från etablerade användare, knappast god reklam. Jag ser egentligen större problem med sådant som normalt inte ens uppfattas som reklam. I många fall kan det vara tillräckligt intressant att vara med på wikipedia. Därtill, ett uppslagsord med 50 betydelser, av vilka ett företag är någon av de minst kända får en artikel på wikipedia och hamnar därmed överst på träfflistan vid googling. Så länge artikeln inte är negativ mot företaget, och gärna innehåller en länk till dess hemsida är det utmärkt reklam, även om den inte innehåller någon sådan. Om en ett skoföretag i Polen skapar en artikel och lyckas bli omnämnd framför 2.345 andra mer uppmärksammade, större och anrikare företag har de lyckats skapa utomordentlig reklam, oavsett om texten lovprisar företaget eller inte, så länge artikeln inte innehåller direkt kritik. Uppfyller företaget relevanskriterierna finns det ju egentligen ingenting att säga om det, men det är ju samtidigt något att vara uppmärksamma på, liksom alla andra redigeringar som bidrar till att vinkla uppslagsverket. Men jag tror att det i takt med att artikelbeståndet blir mer omfattande och bättre blir mindre utrymme för reklamförsök, även om det givetvis samtidigt gör att det blir svårare att överskåda och hålla koll på alla artiklarna. --FBQ (disk) 11 oktober 2013 kl. 13.33 (CEST)

Rent krasst tror jag ärligt talat inte att det är särskilt lätt att få ekonomi i att sitta och bevaka och underhålla artiklar på svenskspråkiga Wikipedia. Just företagsartiklar är inte vår främsta sida på något sätt: de är inte särskilt bra och de är inte särskilt lästa. Medan Wikipedia hamnar överst i sökresultaten för många ämnen hamnar vi så gott som alltid under företagets egen webbplats om man söker på ett företagsnamn, och då stryps besöksfloden rejält. Spontan skulle jag gissa att det är ett större problem med PR-avdelningar som gör enstaka stötar för att "bättra på" "sina" artiklar utan att ens veta om att det ogillas. /Julle (disk) 13 oktober 2013 kl. 21.34 (CEST)

Fast att du anser att det inte går att få ekonomi i det innebär ju inte att en PR-Byrå tycker annorlunda. Personligen har jag inget emot att en PR-byrå skapar en artikelberoende om det är om en person eller ett företag eller vad som helst, de äger den inte, den kan ändras som alla andra artiklar, det ska finnas belägg i oberoende källor, POV-pushare kan som alltid blockeras, etc. Det viktiga är inte vem som skriver eller utifrån vilka intressen det skrivs utan vad som skrivs.--LittleGun (disk) 14 oktober 2013 kl. 08.24 (CEST)

Medhåll little gun.glmde signera. Adville (disk) 15 oktober 2013 kl. 00.13 (CEST)

Nä, men jag tänker mig att det minskar risken om jag har rätt! :) (Det behöver jag inte heller ha, förstås.) Jag säger inte att det inte kan förekomma, bara att vi förmodligen både har större POV-problem och större trovärdighetsproblem. /78.72.183.234 15 oktober 2013 kl. 02.18 (CEST)

(Inlägget ovan författat av en, uppenbarligen, oinloggad Julle. /78.72.183.234 15 oktober 2013 kl. 02.21 (CEST)

Denna nyhet har nu nått DN: Konton på Wikipedia gjorde reklam. Ingen koll som vanligt, Wikimedias ordförande Sue Gardner kallas "chefredaktör". -- [ jiˈesˌdeːo ] 22 oktober 2013 kl. 14.32 (CEST)

Vi får nog ge DN lite slack på titlar då vår organisation inte är helt enkel. Wikimedias ordförande är ju Jan-Bart de Vreede, Sue Gardner är "bara" Executive Director. --Ainali (disk) 22 oktober 2013 kl. 21.46 (CEST)

29,9 miljoner

För den som är intresserad av siffror… Totalt verkar de olika Wikipedia-upplagorna nu ha över 29,978 miljoner artiklar.[5] Om ingen bot omgående sätter igång ett race, dröjer det kanske något dygn eller två innan 30-miljonersgränsen är passerad. --Paracel63 (disk) 18 oktober 2013 kl. 00.09 (CEST)

Det blir ett trevligt tillfälle att fira. Den internationella Wp-timmen!? Deryni (disk) 19 oktober 2013 kl. 07.09 (CEST)

Och just nu noterar "List of Wikipedias" (med viss eftersläpning?) 29 989 599 artiklar. :-)--Paracel63 (disk) 19 oktober 2013 kl. 21.53 (CEST)

Och hur många är värda att läsa, eller ska jag säga, går att läsa med mer än en menings innehåll? 83.233.121.52 20 oktober 2013 kl. 08.05 (CEST)

Förvånadsvärt många med tanke på att Wikipediaprojektet är så ungt. Jag började 2004 och skillnaden mellan då och nu är milsvidd. Det är fantastiskt roligt att se Wikipedia växa på detta sätt! Mason (disk) 20 oktober 2013 kl. 11.25 (CEST)

Jag läser just nu att det står 29,999,937 artiklar! -abbedabb^disk 20 oktober 2013 kl. 14.49 (CEST)

30 miljoner Wikipedia-artiklar! Vi firar genom att bjuda på indonesiskspråkiga Wikipedias 10-årstårta från juni i år.

Och eftersom detta var "mätarställningen" vid lunchtid för ett halvt dygn sedan, finns det all fog att anta att vi nu passerat 30-miljonersgränsen. Så jag ställer nu fram en liten tårta. Det finns just nu 287 aktiva Wikipedia-versioner, skrivna på lika många språk. På många av dessa språk är Wikipedia det största – i vissa fall det kanske enda – uppslagsverket. Det finns 435 uppslagsord på det utrotningshotade språket Norfolk och 441 på den utdöda gotiskan. Både de kazakiska och ukrainska wikipediorna har fått statlig stöttning för att utveckla uppslagsverken – och i förlängningen nationalspråken. Upplagan på indonesiska har 321 000 artiklar, och den ligger ändå bara på 21:a plats bland Wikipedia-upplagorna. Fast med tanke på att över 160 miljoner människor talar eller förstår språket, lär man inte ha vuxit klart än. Om några år kanske man har kommit ikapp vietnamesiskspråkiga Wikipedia, ett annat viktigt massmedium från regionen som nu snart är uppe i 900 000 artiklar.--Paracel63 (disk) 21 oktober 2013 kl. 05.40 (CEST)

Jag funderar på hur många unika artiklar det är utslaget över språkversionerna. Wikidata är väl inte riktigt användbart för att ta reda på det än, men finns det något annat sätt att räkna bort alla "interwikiartiklar" för att på så sätt få fram en summa som borde ligga mellan 4,33M (eftersom det måste vara fler än på en.) och 30M (eftersom många artiklar är samma på flera språk). Går det att få fram en riktig siffra? Nån som vågar gissa? /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 21 oktober 2013 kl. 09.07 (CEST)

En stunds lek med slumpfunktionen på Wikidata ger att 80-90% av alla uppslag där har en WP-artikel till sig. Det ger 10-11 miljoner unika artikelsubjekt, inklusive grensidor. Dock tillkommer artiklar som inte fått Wikidata-uppslag än. Hur många det är, vågar jag inte spekulera i. -- Lavallen (block) 21 oktober 2013 kl. 09.34 (CEST)

För den som undrade… Jo, vi gick över 30-miljonersgränsen natten mellan söndag och måndag. Vid lunchtid måndag fanns det totalt 30 012 600 artiklar på de olika Wikipedia-upplagorna. Hoppas tårtan smakade. --Paracel63 (disk) 21 oktober 2013 kl. 22.37 (CEST)

Stockholms litteraturfestival

Wikimedia Sveriges Sennheiser-mikrofon

Nu i helgen arrangeras Stockholms litteraturfestival. Under Bokmässan i Göteborg lyckades alla Wikipedianer som var där med ett riktigt hästarbete, och fotograferade många bra bilder som nu används i Wikipediaartiklar. Nu finns alltså en chans till om någon har möjlighet att befinna sig på den nya litteraturfestivalen. Ganska många av författarna som ska hålla föreläsningar eller ingå i samtal har redan bilder på sig, men fler bilder skadar inte och man kan väl tänka att det kommer röra sig en del folk där över huvud taget. Jag vet också att fotoutrustningen hos Wikimedia Sverige i alla fall tidigare har aviserats som "liggandes på kontoret". Tanzania (disk) 21 oktober 2013 kl. 10.03 (CEST)

På Teknikpool/Lånelista framgår om teknikpoolsprylarna är bokade eller ej. Som det ser ut är ett hus och objektiv ledigt, samt videokamera och mikrofon om någon vill göra intervjuer. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 21 oktober 2013 kl. 14.27 (CEST)

Wiki Loves Monuments 2013: Årets vinnare i den svenska deltävlingen är nu utsedda av den svenska juryn

För att se vinnande bidrag, gå till tävlingens svenska hemsida [6].

Stefan Elfving (WMSE) (disk) 21 oktober 2013 kl. 16.22 (CEST)

Tillit i fara

Flyttad till WP:WIM#Tillit i fara. Stigfinnare (disk) 23 oktober 2013 kl. 11.29 (CEST)

Att göra karriär på sv. Wikipedia

Vad är den hemliga recepten att göra karriär på svenskspråkiga Wikipedia? Är det goda kontaktskapande, vara hjälpsam gentemot nybörjare, och vara lyhörd för medwikipedianers önskemål? Eller att helt enkelt skriva stora kvantiteter artiklar med god kvalitet? Jag vill gärna rikta frågan gentemot nuvarande och tidigare administratörer! Jag är själv intresserad av att bli administratör men är inte redo än förrän jag bättrar mig. Jag mottar gärna era råd! --Vannucci (disk) 16 oktober 2013 kl. 09.56 (CEST)

Det finns otaliga sätt att göra sig känd och/eller få förtroende från andra, precis som i verkligheten. För att bli admin är egentligen det enda som behövs en vilja att rensa klotter och dylikt, och helst visa prov på att man verkligen har den ambitionen genom att använda sig av "gör ogjord"-möjligheten ett antal gånger. Admin är alltså inte en "karriärmöjlighet" eller titel, utan benämningen på en användare med några verktyg för underhåll av uppslagsverket. Vivo (disk) 16 oktober 2013 kl. 12.03 (CEST)

På samma sätt som i verkligheten kan man dock få jobba hårt och ligga lågt en period om man skaffat sig dåligt rykte. Wikipedia är en form av meritokrati och alla bedöms efter sina handlingar, så visar man under lång tid att man har förändrats kan de flesta acceptera att man bättrat sig. Vivo (disk) 16 oktober 2013 kl. 12.15 (CEST)

En administratör bör ha en god uppfattning om praxis och riktlinjer. Det är bra att ibland kasta ett öga på Bybrunnen, WP:SFFR, WP:BOÅ och vissa andra metasidor. Att ibland delta i diskussioner är antagligen nödvändigt för att andra skall kunna skapa sig en bild av en, men att göra det då man har något väsentligt att tillföra ger än bättre bild än att synas överallt. Framförallt bör man skapa sig en bild av vad som diskuteras. --LPfi (disk) 16 oktober 2013 kl. 13.09 (CEST)

Dessutom bör man förstås bidra till själva uppslagsverket. Bra artiklar eller bra bidrag till existerande artiklar är ett viktigt sätt att visa att man bryr sig om Wikipedia och förstår vad det handlar om (vilket antagligen är vad Vivo syftar på med att "jobba hårt" ovan). --LPfi (disk) 16 oktober 2013 kl. 13.15 (CEST)

Att bli administratör är inget självändamål eller "steg i karriären". Pysslar man med sådant där de tekniska extraverktygen kan komma till nytta kan man ansöka om att få dem. Om den övriga gemenskapen är tillräckligt ense om att den sökandenförmodas hantera verktygen på ett vettigt sätt finns ofta goda chanser att få dem. Eventuell "titelsjuka" brukar dock inte väcka gemenskapens gillande speciellt mycket. --MagnusA 16 oktober 2013 kl. 13.19 (CEST)

från min sida har jag redan sett så mycket av dina goda bidrag att jag skulle ge dig stöd i en kandidatur att få tillgång till admverktygen.Yger (disk) 16 oktober 2013 kl. 13.36 (CEST) Stryker då jag blandat ihop denna med Användare:Vesihiisi som jag syftade på med min kommentar.Yger (disk) 16 oktober 2013 kl. 14.03 (CEST)

Personligen kan jag möjligen också tänka mig det, men med tanke på vad som står på Din diskussionssida från i somras tror jag det kan vara klokt att vänta några månader till. Tostarpadius (disk) 16 oktober 2013 kl. 13.41 (CEST)

Jag skulle inte betrakta administratörskapet som ett karriärssteg, ens skämtsamt så. Många av de mest respekterade och uppskattade användarna på Wikipedia är inte administatörer. /Julle (disk) 16 oktober 2013 kl. 13.47 (CEST)

Behöver du radera och blockera så gör du det som administratör. Vi som inte är intresserade av att radera och blockera är normalt inte heller administratörer. Vi har begränsad nytta av de verktygen. Personligen tycker jag man kan få ett taktiskt övertag i vissa hetsiga diskussioner som en icke-administratör. Jag kan tillåta mig att i utvalda situationer "bli buffligare" utan att bli ifrågasatt på samma sätt. -- Lavallen (block) 17 oktober 2013 kl. 13.50 (CEST)

En annan liknade fråga om karriär; hur går man till vägar för att få en anställning hos Wikipedia(Wikimedia)-stiftelsen? --Vannucci (disk) 23 oktober 2013 kl. 17.12 (CEST)

Börja med att titta in i den svenska organisationens wiki. Det söks folk med ojämna mellanrum. -- Lavallen (block) 23 oktober 2013 kl. 18.26 (CEST)

Tecknade serier

Nästa vecka börjar en veckans tävling om tecknade serier! Välkomna att delta, deltagare och alla bidrag skrivs upp på tävlingssidan! Höstblomma (disk) 20 oktober 2013 kl. 14.06 (CEST)

Trevligt! :-) Ett av mina favoritämnen.--Paracel63 (disk) 21 oktober 2013 kl. 22.32 (CEST)

Obs! Mitt "nästa vecka" ovan är nu "denna vecka" :) Höstblomma (disk) 22 oktober 2013 kl. 19.46 (CEST)

Jo, jag upptäckte det. Veckans tävling är också inlagd i Anslagstavlan (högre upp på sidan + Deltagarportalen + prenumererbar), vilket kan ge mer uppmärksamhet. Jag ser gärna att det blir en hård kamp om rosetterna den här veckan. :-)--Paracel63 (disk) 24 oktober 2013 kl. 01.30 (CEST)

"90 000" till "90000 (telefonnummer)" eller om läsbarhet är viktigt?

Såg att följande artiklar bytt namn pga "Finns inte blanksteg i telefonnummer":

• 90 000 till 90000 (telefonnummer)
• 113 13 till 11313 (telefonnummer)

Blankningarna finns ju för att det skall vara enklare att läsa? Schh (disk) 5 oktober 2013 kl. 22.12 (CEST)

För mig som är så gammal så att man använt numret, så är det "90 000" som jag känner igen. Att babbla om blanksteg i telefonnummer är skitsnack, då kan man lika gärna hävda att på den tiden fanns inte siffror, bara analoga pulser. Det är frågan om hur man tolkar signalerna. Sen är det en annan sak att man kanske vill kunna få träff även på "90000" när man söker. Dubblerade länkar löser det problemet. Nästa problem är att man kanske även vill kunna hitta artikeln, om numret skrivs typ "9 0 000" eller liknande. Då kommer även motfrågan, hur många länkar vill man ha? Dessa filosofiska frågor vill jag inte ens jag ge ett klart svar på. --Janwikifoto (disk) 5 oktober 2013 kl. 23.06 (CEST)

Korrigerat Schh (disk) 6 oktober 2013 kl. 04.40 (CEST)

Och jag flyttade tidigare idag så att det blev 90 000, 114 14 och 113 13 utan särskiljningar, vilket inte behövdes. Nu har sidorna flyttats igen, av samma användare som tidigare, till 90000 (telefonnummer) etc. Nu får vi nog komma överens om hur det ska vara. /NH 6 oktober 2013 kl. 12.36 (CEST)

Jag flyttade 90 000 till särskiljning eftersom en artikel om talet skrevs idag. I texten i artikeln tycker jag blanksteg passar, men inte i själva sidtiteln. Huvudsyftet med flytten var dock särskiljning av orsak tidigare nämnd i detta inlägg. Lixer – Kontakt 6 oktober 2013 kl. 12.45 (CEST)

Dock är vi nu tre andra (plus den som en gång skapade sidan) som tycker att skrivsättet 90 000 fungerar även för sidtiteln. Varför skulle det inte göra det?

Sedan måste jag fråga: Har du för avsikt att skapa artiklar om alla heltal upp till någon gräns? Vilken isåfall? Och vilka rationella/reella tal utöver heltalen tycker du det bör finnas artiklar om? Jag har noterat att du t.ex. skapat artikeln sjättedel, om talet 1/6. Ser du någon invändning mot artikeln π/6? /NH 6 oktober 2013 kl. 12.58 (CEST)

Jag kommer inte att invända om 90000 (telefonnummer) flyttas till 90 000 (telefonnummer) eftersom majoriteten i denna diskussion tycker så. De tal som finns på engelskspråkiga Wikipedia (eller på någon annan språkversion) tycker jag även bör finnas här. (Och ja, när vi kommer till π/6 börjar jag tycka det blir lite överflödigt.) Lixer – Kontakt 6 oktober 2013 kl. 13.12 (CEST)

Jag skulle tro att telefonnumret 90 000 är vad som är POMMF när man söker på det talet. Ett sidospår är att inom sättning (av "professionella" trycksaker) så används vad jag vet inte fullt mellanslag, utan ett mindre (smalare) blanktecken som jag inte nu kommer ihåg riktigt vad de kallas. flinga 6 oktober 2013 kl. 15.42 (CEST)

Jag skulle säga att 90000 är POMMF när man söker, men 90 000 (med hårt mellanslag) är POMMF när man ser det i text. Mange01 (disk) 6 oktober 2013 kl. 21.55 (CEST)

Jag tror även 112 skulle vara POMMF för nödnumret. J 1982 (disk) 7 oktober 2013 kl. 00.39 (CEST)

Hmm.. ja, jag menar alltså att det man väntar sig att hitta när man söker på 90 000/90000 är information om nödnumret. Antingen bara det gamla, eller det gamla och det nya. flinga 7 oktober 2013 kl. 01.33 (CEST) (rättat tecken, flinga 8 oktober 2013 kl. 13.54 (CEST))

Sällar mig till dem som anser att numret skall skrivas med mellanslag mellan andra och tredje siffran, så även i artikelns namn och inte bara i rubrik/löptext (som det är i nuläget). /FredrikT (disk) 8 oktober 2013 kl. 15.24 (CEST)

Det handlar inte om läsbarhet, det skrevs '90 000', aldrig annorlunda. -- Lavallen (block) 8 oktober 2013 kl. 16.21 (CEST)

Min åsikt är att artikeln bör ligga under namnet 90 000 och att 90000 bör omdirigera dit. Om man sen vill lägga en topplänk till själva talet så är väl det okej men jag ser inget annat än att telefonnumret skulle vara POMMF när man söker på 90000 eller 90 000. /Hangsna (disk) 8 oktober 2013 kl. 17.57 (CEST)

Håller med Hangsna. Det är ju så att man aldrig knappar in något mellanslag när man slår ett telefonnummer utan alla siffror i en följd – se t.ex Telia kundtjänst 90 200 eller andra nummer 020-44 22 11 där man inte heller knappar in bindestrecket. Söker man telefonnumret 90 000 på WP trycker man alltså (som alltid annars) 90000 på tangenterna på tangentbordet. Alltså bör artikeln ligga under namnet 90 000 och att 90000 bör omdirigeras dit. Wvs (disk) 8 oktober 2013 kl. 18.50 (CEST)

Vad har "hur man knappar" med saken att göra över huvud taget? Det handlar om hur man skriver, dessutom knappade man inte, man hade en nummerskiva. -- Lavallen (block) 9 oktober 2013 kl. 14.59 (CEST)

Kul att märka ord! Wvs (disk) 9 oktober 2013 kl. 20.20 (CEST)

(Knapptelefoner har ju funnits sedan slutet av 80-talet åtminstone, de tidiga med pulsval, och så längesedan är det ju inte som nödnumret byttes.. 90 000 lär ju funka fortfarande, så visst kan man väl "knappa" det numret? Vidare är väl ursprungsskälet till att man skrev/skriver 90 000 ändå läsbarhet, skulle jag tro, liksom med andra telefonnummer). Jag är inte helt säker på om du ville invända något i sakfrågan eller ej, Lavallen? flinga 10 oktober 2013 kl. 01.54 (CEST)

Det jag vill invända är att hur man "knappar" är fullständigt irrelevant. Att man på en del kassa-apparater har en enda knapp för '00', gör inte att vi använder en '00'-ligatur istället för två nollor i artikeltitlar. -- Lavallen (block) 10 oktober 2013 kl. 07.30 (CEST)

Det jag ville ha sagt är att när man söker telefonnumret ’90 000’ på WP skriver man inte in: 90mellanslag000 i sökrutan utan endast: 90000 så som man gör på telefonen. Det har till följd att 90000 måste omdirigeras till artikel ”90 000”. (Jag kanske krånglade till det hela i onödan?)Wvs (disk) 10 oktober 2013 kl. 09.06 (CEST)

En del gör så och en del knappar in också mellanslaget, då det går enkelt med ett riktigt tangentbord. Därmed är det antagligen ingen idé att försöka ha olika artiklar på basen av mellanslaget. Nästa fråga är vad som är bättre artikelrubrik, och då är det bättre med mellanslag, eftersom den som kommer via länk eller omdirigering lättare uppfattar antalet nollor då - och det sätt som numret brukar (brukade) skrivas.

Nästa fråga är om talet eller telefonnumret bör ha företräde eller om båda skall ha särskiljningsparentes. Flera andra tal har särskiljningsparentes, liksom flera telefonnummer, så någon konsekvens bryts inte med den. Däremot tror jag inte särskilt många är intresserade av just talet 90 000, så jag tror det det är bättre att de som vill till telefonnumret slipper gå via förgreningssida eller topplänk.

--LPfi (disk) 10 oktober 2013 kl. 12.40 (CEST)

Om vi ska ha sidtitlar med blanksteg, vem bestämmer då var blanksteget ska sitta? I 90 000 sitter blanksteget efter de två första siffrorna, medan det i 113 13 och 114 14 sitter efter de tre första siffrorna. Förgreningssida är nog den bästa lösningen på 90000 då telefonnumret enligt mig inte är självklart POMMF. Lixer – Kontakt 10 oktober 2013 kl. 14.38 (CEST)

@Lixer, jag tror att du är ganska ensam om att inte anse att telefonnumret är POMMF, vad jag kan se verkar alla andra i diskussionen tycka det. En titt på vilka sidor som länkar till 90000/90 000 visar också att det är telefonnumret som avses.

Mitt förslag är att vi flyttar telefonartikeln till 90000 eller 90 000, lägger in en topplänk till talet från den artikel, tar bort förgreningen och sen fortsätter diskussionen om mellanslag eller inte på diskussionssidan för telefonnumret. /Hangsna (disk) 10 oktober 2013 kl. 19.34 (CEST)

Jag uppfattar att en tydlig majoritet är för återinförande av mellanslaget i artikelnamnet. Måste vi verkligen fortsätta diskutera, eller går det att uppnå koncensus? Mange01 (disk) 15 oktober 2013 kl. 23.02 (CEST)

Artikelnamnet bör avspegla hur numret brukar skrivas (här väl främst i instruktioner för nödsamtal). Siffrorna i telefonnummer brukar grupperas och jag antar att det gäller också i det här fallet, men om just det här numret skrevs ihop så bör det skrivas ihop också i artikelnamnet. Grupperingen i specialnummer avviker ofta från grupperingen för abonnentnummer. Hur numret knackas in på telefoner (som traditionellt saknat mellanslag) är irrelevant. --LPfi (disk) 16 oktober 2013 kl. 08.49 (CEST)

Det vanliga vid andra femsiffriga nummer har ju varit uppdelningen "123 45", men jag tror ingen skulle använda "900 00", lika litet som "905 10". Den annorlunda uppdelningen markerar förmodligen att det är ett specialnummer. Som jag ser det finns det tillräcklig konsensus för att återinföra mellanslaget. Däremot är jag själv mer tveksam till att ha telefonnummret som huvudbetydelse av talet, men även för det finns det klart stöd. Tostarpadius (disk) 16 oktober 2013 kl. 09.02 (CEST)

Jag har nu flyttat telefonnummerartikeln till 90 000, tagit bort förgreningssidan och lagt in en topphänvisning till artikeln om talet. Däremot har jag inte gjort något med 113 13 och 112 som nämnts ovan då jag inte finner lika klart stöd i dessa fall. /Hangsna (disk) 26 oktober 2013 kl. 09.04 (CEST)

Hjälp med artikeln om Lärarförbundet

Hej! Jag är rätt ny här men intresserad av särskilt skofrågorna. På senare tid har det pågått en hemsk politisering av en del sidor kopplade till lärarfacken. Exempelvis är det ett litet antal användare som ständigt förvanskar artikeln om Lärarförbundet för att skapa retorisk och politisk vinkel. Hur stoppar man sånt?

Jag har försökt att väga upp artikeln till en någorlunda neutral historia och även lägga in lite länkar. Räcker det som finns eller behövs mer? Vart skulle jag kunna leta efter bra neutrala källor om fackförbunden?

Ha en trevlig helg!Jacob.mollstam (diskussion) 25 oktober 2013 kl. 23.43‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ja, artikeln har varit utsatt för vinkling både för och emot, några som svartmålar och några som vitmålar. Städning behövs, och har påbörjats. Notera att organisationens egen självbild inte är en neutral beskrivning. Vidare diskussion förs bäst på Diskussion:Lärarförbundet. Lsj (disk) 26 oktober 2013 kl. 10.22 (CEST)

Motorcykelintresserad?

Företrädare från MC Collection undrar om det finns någon Wikipedian som vill vara med på ett möte hos dom och komma med lite råd och tips om artiklar dom har börjat skriva till Wikipedia. Dom ska träffas på museet i Sollentuna 7 november 17.00 och intresserade kan höra av sig till mig. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 23 oktober 2013 kl. 09.20 (CEST)

Jag kommer inte kunna delta, men vill betona att de som har specialkunskap gärna får tipsa om källor så precist som möjligt. Vore mer fantastiskt om de kunde presentera kunskap ur källor än om de "bara" kom med sin kunskap och presenterade den. Särskilt om gamla grejjer finns det sällan bra källor på nätet som är lätta (för mig) att hitta. Om de har gamla böcker om motorcyklar eller nästan vad som helst för källor så får de gärna dela med sig av fakta därur. Det skulle jag uppskatta mycket! - Averater (disk) 23 oktober 2013 kl. 10.24 (CEST)

Ny information, de har flyttat fram det en vecka till 14 november. Jan Ainali (WMSE) (disk) 28 oktober 2013 kl. 13.33 (CET)

Hjälp, mitt användarkonto har förändrats

Jag skaffade mig ett användarkonto på Engelska Wiki under namnet Creuzbourg. Hur det nu gick till så lyckades jag även skapa ett konto på svenska WP under detta namn och gjorde en del ändringar, som jag trodde jag gjorde i mitt vanliga konto. Se: Användardiskussion:Creuzbourg. Men nu kommer jag inte ur Creuzbourg. Jag loggar in som Luke och hamnar ändå på Creuzbourg.

Vad göra? Creuzbourg (disk) 27 oktober 2013 kl. 19.06 (CET)

Om jag loggar in som Luke på Sv WP och sen loggar in som Creuzbourg på Eng WP ändras mitt konto även på Svenska WP. Kolla: Användare:Luke.

Luke (disk) 27 oktober 2013 kl. 19.13 (CET)

Det är den senaste inloggningen som styr på vilket konto du hamnar, dvs är du loggar in som Creuzbourg på enwp hamnar du på den användaren även på svwp eftersom inloggningen numer är global. Eftersom användaren Luke redan finns på enwp fungerar den globala inloggningen inte för det kontot. Eftersom Luke på enwp endast gjort två redigeringar 2001 kan du ansöka om att det kontot skat ingå i din globala inloggning som Luke, läs mer här. Thoasp (disk) 27 oktober 2013 kl. 21.43 (CET)

Precis, det är en feature med Single User Login att om man är inloggad på ett projekt så följer den med till andra projekt. Om du prompt vill ha olika inloggade användare på olika projekt samtidigt kan du inte köra dem i samma webbläsare. Det vill säga använd olika webbläsare för kontona eller kör minst ett av dem i "privat/inkognito" läge, annars kommer det bli ett konto som "vinner" inloggningsstriden. --Ainali (disk) 27 oktober 2013 kl. 21.47 (CET)

Då "Luke" inte finns som globalt konto så vore det bra om du börjar med att skapa det. Se Wikipedia:Globalt konto#Globalt användarkonto (SUL) för att se hur du gör det. Det innebär att du har "Luke" på alla wikis där "Luke är ditt konto och på wikis som inte redan är upptagna. Även på wikis där det inte finns ett konto än. Sen kan du som Thoasp föreslår gå till de wikis där kontot är upptaget och begära att det andra kontot ska döpas om så att du kan få kontot "Luke" även där. -- Tegel _(disk) 27 oktober 2013 kl. 22.09 (CET)

Enwp är alltså Über-WP och tar över allt. Anvisningarna för SUL är totalt obegripliga så jag får väl dras med flera konton. Creuzbourg (disk) 28 oktober 2013 kl. 07.56 (CET)

Nej – du har fått ett recept på hur du ska göra av Tegel ovan. Enligt reglerna för SUL kommer du att ha rätt till användarnamnet Luke överallt. Kontot Luke på en.wikipedia kommer döpas om. Jag tror Special:Slå ihop konton är rätt ställe att börja på. /NH 28 oktober 2013 kl. 08.20 (CET)

Ingen WP är über. Därmot är alla nyskapade konton globala (typ). Så om du skapar ett konto på albanska wikipedia, så kommer du fortfarande vara inloggad på det om du förflyttar dig till en-wp. Den globala tanken gör att det blir lite besvärligt om man vill ha olika inloggningar på olika wikipedior. Då får man ta till speciallösningar som att använda olika webbläsare eller privata flikar eller liknande. ⬤Bοⅰⅵе 28 oktober 2013 kl. 10.34 (CET)

Gröna länkar

Någon som vet vad gröna länkar betyder, som här?Yger (disk) 28 oktober 2013 kl. 17.56 (CET)

Det verkar vara omdirigeringar. -- [ jiˈesˌdeːo ] 28 oktober 2013 kl. 17.59 (CET)

Där vi har kursivering?Yger (disk) 28 oktober 2013 kl. 18.03 (CET)

Ser ut att vara något i nl:MediaWiki:Common.css. Skulle gissa det är koden efter Redirects cursief en groen in Speciaal:Allpages en Speciaal:Prefixindex som fixar det. -- Lavallen (block) 28 oktober 2013 kl. 19.21 (CET)

Precis. Alla de gröna länkarna var även kursiverade, vilket fick mig att misstänka att det handlade om omdirigeringar, och efter några klick verkade så också vara fallet. -- [ jiˈesˌdeːo ] 28 oktober 2013 kl. 19.46 (CET)

Man kan ändra färg på länkar som går till omdirigeringssidor genom att lägga till

.mw-redirect { color: #008000; }
.mw-redirect:visited { color: #006400; }

i Special:Min sida/common.css. I det här fallet blir obesökta länkar gröna och besökta länkar mörkgröna, men man kan givetvis välja vilken färg som helst från Wikipedia:Färger. Det som förvånar mig är hur vanligt detta är. På svwiki har jag sett flera stycken, och på nlwiki är andelen ännu större. Jag misstänker att det är gammal kod som spridits som en löpeld när communityn var betydligt mindre. Personligen kan jag inte se att detta leder till ökad funktionalitet – omdirigeringar är ju gjorda för att fungera i skymundan. Kul partytrick! Nirmos (disk) 29 oktober 2013 kl. 02.51 (CET)

Projekt uppdatering

Projekt uppdatering är månadens kvalitetsprojekt i oktober och nu är det inte många dagar kvar tills månaden är slut! Delta gärna i "finalen" denna vecka genom att kolla i kategorin Kategori:Ej uppdaterad-samtliga om det är någon artikel som du kan åtgärda! Just nu är 425 artiklar kvar som behöver ses över, jämfört med 507 st i början. Det går även att kolla i Kategori:Samtliga utgångna bäst före för att hitta artiklar att uppdatera! :) Höstblomma (disk) 28 oktober 2013 kl. 21.01 (CET)

Kaka!

Wikidata fyller ett år idag! -- Lavallen (block) 29 oktober 2013 kl. 08.06 (CET)

Grattis! Lixer – Kontakt 29 oktober 2013 kl. 11.59 (CET)

Diskussionssidor med bara projektmall

Är det okej att snabbradera diskussioner som ser ut såhär med hänvisning till Wikipedia:RF#Odiskussion? /Hangsna (disk) 9 oktober 2013 kl. 14.31 (CEST)

Hej, Hangsna! Jag röstar för radera. Om jag ser att "Diskussion"-fliken är blå förväntar jag mig att det står något vettigt där. Nirmos (disk) 9 oktober 2013 kl. 14.39 (CEST)

Jag röstar för behåll. På så sätt hamnar artikeln (egentligen diskussionssidan) i granskningskategorier och liknande. Lixer – Kontakt 9 oktober 2013 kl. 15.01 (CEST)

Jag förstår grejen med projektmallar, men tycker också det är irriterande med diskussionssidor som är blåa utan att det står nåt i dem. Kan man inte göra någon diskret (expanderbar?) mall som ligger längst ner på sidan och som innehåller information för projektet istället? Med dolda kategorier. På så sätt sorteras dessutom själva artikeln in i granskningskategorierna. -- [ jiˈesˌdeːo ] 9 oktober 2013 kl. 15.07 (CEST)

I de där det står någon form av text på diskussionssidan så är det för det mesta ovidkommande fluff i alla fall. Projektmallarna gör i alla fall någon form av nytta. Låt dem vara kvar. /ℇsquilo 9 oktober 2013 kl. 15.11 (CEST)

Att det ligger ovidkommande diskussioner på vissa sidor är inte ett skäl att lägga till mer ointressanta grejer.

andejons (disk) 9 oktober 2013 kl. 19.02 (CEST)

Att de är ointressant för dig betyder inte nödvändigtvis att det är ointressant för andra. De projektmallar som t.ex. Projekt Internet Sverige använder ger en bra bild av artikelns kvalitet på ett sätt som dålda kategorier inte kan. /ℇsquilo 9 oktober 2013 kl. 22.20 (CEST)

Visst kan det vara så, men min åsikt är att nyttan är så liten att den inte väger upp den kostnad jag upplever. Argumentet att andra sidor innehåller sådant med ännu mindre nytta tycker jag därför är helt irrelevant. De är åtminstone i normalfallet inte fyllda av fluff med någon systematik.

andejons (disk) 10 oktober 2013 kl. 19.26 (CEST)

Menar du för att "kvalitetsparametrarna" inte fyllts i, eller menar du diskussionssidor med bara en projektmall i allmänhet? /NH 9 oktober 2013 kl. 19.12 (CEST)

Jag menar diskussionssidor med bara en projektmall i allmänhet men när den inte ens är ifylld som i detta exempel så känns det ju ännu värre och det var det som fick mig att reagera. (Därför jag tog en statisk länk eftersom någon kanske gör den lite mer meningsfull).

Jag minns när vi var några som skapade Kategori:WP:Projekt Japan och Kategori:WP:Projekt Kina, då valde vi att skapa dolda kategorier och lägga in i artiklarna just för att slippa skapa "diskussioner som ändå inte är diskussioner". /Hangsna (disk) 9 oktober 2013 kl. 22.01 (CEST)

Jag får erkänna att jag är på Hagsnas och Nirmos linje. Det är den här typen av mallar som har gjort att jag i princip har slutat kolla in diskussionssidor på enwp - för många "falsklarm" i form av blåtextade flikar till sidor där det sedan inte visar sig finnas någon diskussion. /FredrikT (disk) 9 oktober 2013 kl. 22.41 (CEST)

Jag tycker Jsdo1980:s förslag är bra, och det som Hangsna skriver.. kan man helt enkelt inte åstadkomma det mallen ska göra med dolda kategorier istället? Håller med om att enwp:s innehållslösa blålänkar är ... onödiga, och tidstjuvar. flinga 10 oktober 2013 kl. 01.45 (CEST)

Jag skulle gärna se ytterligare en associerad namnrymd (förutom "Diskussion:") för just mallar, och då även för åtgärdsmallar som idag ligger i artiklarna och som många läsare tycker är besvärande. /ℇsquilo 10 oktober 2013 kl. 08.57 (CEST)

Lustigt att höra hur olika förväntningarna är. Eftersom jag redigerar en hel del på enwp och har sysslat rätt mycket med projektmallsuppmärkning inom två projekt, reagerar jag tvärtom på enwp: ser jag en röd discussion-flik undrar jag "va, är den inte projektmallad"! Min förväntan på diskussioner är inte direkt att alla ska vara intressanta att ta del av, även om det förstås förekommer att de är det. Tomas e (disk) 10 oktober 2013 kl. 10.44 (CEST)

En blåmarkerad flik "Diskussion" ska endast signalera att en diskussion rörande artikelinnehållet är påbörjad/pågår. Allt annat blir vilseledande. Inom Projekt Göteborg röstade vi bort en motsvarande mall i tomma disk.sidor. Ymer (disk) 10 oktober 2013 kl. 11.06 (CEST)

Jag är böjd att hålla med Ymer m fl. I mitt stilla sinne har jag funderat över om man skulle kunna inrätta en tredje flik, "Projektdata" eller något, så att diskussionsfliken får vara just diskussioner, men det skulle förstås kräva en del ombyggnad av MediaWiki. //Essin (disk) 10 oktober 2013 kl. 21.36 (CEST)

Jag håller helt med om att diskussionssidan bör innehålla just resonemang om sidans innehåll och inte diverse mallar. Ofta går man in och kollar och hittar ingen diskussion. De här mallarna får gärna ha en egne flik. Jättebra förslag. --Andhanq (disk) 10 oktober 2013 kl. 23.38 (CEST)

Vågar någon ge sig på att konstatera vad vi kommit fram till? Vi kan nog i alla fall vara överens om att en tredje flik med projektdata vore bra men det känns som en stor och annan fråga att införa det. I övrigt råder det delade meningar och det kanske ska tolkas som att diskussionerna med bara projektmall får vara kvar? Mitt kompromissförslag är att vi kan radera sidor med projektmallar av enbart "reklamkaraktär", alltså som i exemplet ovan där inga kvalitetsparametrar fyllts i och där syftet då bara blir att länka till själva projektet. /Hangsna (disk) 18 oktober 2013 kl. 01.39 (CEST)

Vet inte hur jag missade just denna diskussion tidigare, då disksidor med endast projektmallar tycker jag är jätte irriterande och ungefär urvärdelösa. Själv hatar jag just enwp då man får många falsklarm för man kikar på diskussionssida och ser bara en mall, oftast med bara "this artikel is start class" eller vad än står. En blå "diskussion" ska skrika att det är något som man bör läsa, något som kan påverka hur man redigerar i artikeln eller något liknande. En tredje flik vore utmärkt lösning. Själv vill jag att alla diskussionssidor som endast innehåller projektmallar (oavsett art) ska raderas, men Hangsna kompromissförslag låter bra. Dieselmotorvagnar (till stationen) 18 oktober 2013 kl. 02.06 (CEST)

Även jag tycker att en tredje flik är en utmärkt lösning. Då skulle man kunna flytta all form av metadata dit, och sedan radera diskussionssidan om det inte finns något av värde kvar (jag hjälper gärna till med detta). Ta gärna en titt på till exempel Nicolaus Steno, där vi har tre mallar som förklarar att artikeln är kort. Då kan man enkelt flytta alla dessa mallar till projektdata-sidan där mallarna inte gör någon skada, istället för att dra igång en evighetsdiskussion om stubbmallar i allmänhet. En annan fördel med en tredje flik är att om man är helt ointresserad av den här typen av information, så kan man enkelt dölja den tredje fliken genom att lägga till en rad i Special:Min sida/common.css. Nirmos (disk) 30 oktober 2013 kl. 10.58 (CET)

En tredje flik känns som en ny lösning som vi skulle behöva diskutera mer. Kan vi inte lösa det här på ett sätt som redan finns implementerat, nämligen genom kategorierna. Vi skulle kunna ha dolda kategorier, där informationen ligger. Det stör betydligt mindre än en tredje flik (som ändå inte kommer användas så mycket, men som vi som berättar om Wikipedia måste förklara gång på gång). Med vänliga hälsningar//Hannibal (disk) 30 oktober 2013 kl. 11.03 (CET) (PS. Eller att den tredje fliken är dold för oinloggade användare.)Hannibal (disk) 30 oktober 2013 kl. 11.05 (CET)

Lustigt att du nämner att den tredje fliken är dold för oinloggade. Jag hade tänkt att skriva sak, men misstänkte att det skulle få för stor opposition, eftersom man då likställer oinloggad med enbart läsare. En annan lösning är ju att standardinställningen är att fliken är dold för alla, och sedan kan inloggade själva aktivera fliken i sina inställningar. Det ser jag inga problem med. Det är ju endast icke-essentiell information på projektdata-sidan.

Jag vet inte om jag kan hålla med om att den inte kommer användas så mycket. Projektmallar garanterat; Esquilo föreslår även åtgärdsmallar, vilket jag håller med om; jag föreslår även stubbmallar – så det kan nog bli en hel del.

Angående dolda kategorier, så föreslog jag på Wikipedia:Wikipediafrågor/Arkiv 2010#Dolda kategorier att dolda kategorier används för alla kategorier som endast används i administrativt syfte, men det var inte särskilt många som svarade, och de som svarade verkade inte hålla med mig. För mig är det en självklarhet att stubbmallskategorier och åtgärdskategorier inte ska vara synliga på samma ställe som ämneskategorier. Nirmos (disk) 30 oktober 2013 kl. 11.58 (CET)

Att kategorierna är dolda ser jag inga problem med. Det kan jag tvärtom se som önskvärt. Att själva stubbmallarna är osynliga för de flesta ser jag å andra sidan som något problematiskt. Det är inte att uppmuntra till redigeringar. Tostarpadius (disk) 30 oktober 2013 kl. 17.29 (CET)

Jag upptäckte så sent som idag att man faktiskt kan dölja stubbmallar genom att lägga till

body.ns-0 div.boilerplate.metadata { display: none; }

i Special:Min sida/common.css, så jag tar tillbaka mitt förslag om att flytta stubbmallar till en tredje flik. För tydlighetens skull står jag fast vid att flytta projektmallar till en tredje flik, samt att dold kategori används konsekvent för alla kategorier som endast används i administrativt syfte. Nirmos (disk) 30 oktober 2013 kl. 21.55 (CET)

Kategorisering via Wikidata

Jag lade in Property:P910, huvudkategori, från Wikidata i Mall:Länsfakta. Då det blev ett kort redigeringsväxling om saken, vill jag ha åsikter från andra innan jag ev går vidare med att lägga in det här på andra ställen.

"Huvudkategori" är alltså den kategori som är artikelns "namne", dvs Kategori:Skåne län till artikeln Skåne län. Den här infon börjar stoppas in i Wikidata nu och jag tänkte att det kunde vara användbart. I motsats till vad ett av ip-numren antyder så är det inte mallen som styr kategoriseringen här, utan Wikidata direkt. -- Lavallen (block) 9 oktober 2013 kl. 15.55 (CEST)

Eftersom jag inte anser att huvudartikeln även skall ingå i kategorin är jag klart tveksam. Tostarpadius (disk) 9 oktober 2013 kl. 16.07 (CEST)

Huvudämnet brukar väl alltid finnas bland de först sorterade i själva kategorin? -- Lavallen (block) 9 oktober 2013 kl. 16.26 (CEST)

Det är ofta så, men jag anser att det räcker att det ligger som huvudartikel. Tostarpadius (disk) 9 oktober 2013 kl. 17.15 (CEST)

Fram till igår var detta den enda kategorin som våra länsartiklar låg i. Speglar Tostarpadius åsikt här stora delar av gemenskapens? -- 9 oktober 2013 kl. 17.38 (CEST)

Det handlar väl inte så mycket om att man från kategorin Skåne län ska kunna nå artikeln Skåne län, som att man från artikeln Skåne län ska kunna nå kategorin Skåne län? -- [ jiˈesˌdeːo ] 9 oktober 2013 kl. 22.08 (CEST)

Generellt tycker jag att man ska kunna ändra kategoriseringen här genom att redigera artikeln här, inte genom att redigera mallar eller data på andra wiki. Här verkar faktan i Wikidata vara "Wikipedia har Kategori:X som huvudkategori för artikel Y". Väljer vi då att använda wikidatas fakta blir det rundgång: "Wikipedia har Kategori:X som huvudkategori för att Wikidata säger att Wikipedia har Kategori:X som huvudkategori". 90.227.135.41 9 oktober 2013 kl. 17.50 (CEST)

Den här informationen är generellt tagen från huvudartikel-mallen i kategorisidan. I detta fall är det dock inlagt av en användare här på svwp. -- Lavallen (block) 9 oktober 2013 kl. 18.09 (CEST)

För inte allt för länge sedan så ändrade män interwiki-länkarna genom att redigera wikisidan också, men så gör man inte längre. Allt mer metainformation flyttar till Wikidata där metainformation hör hemma. All kategorisering kommer inte att flytta till Wikidata eftersom kategoriträden ser såpass olika ut på olika wikisar, men just huvudkategori bör vara samma på alla wikisar. Någon rundgång blir det inte frågan om. Ämnet X har en kategori Category:X där företeelser med anknytning till X kan kategoriseras. Kopplingen mellan huvudartikel och huvudkategori är metainformation som är till gagn för både artikeln och kategorin. Jag har börjat använda mallen {{Kategorihuvud}} i kategorier för att hämta Commons-kategori och huvudartikel från Wikidata. /ℇsquilo 9 oktober 2013 kl. 21.59 (CEST)

Som ℇsquilo. WIkidata blir mer och mer för grundläggande data, vilket i grunden är en mycket bra utveckling. Att då även inkludera huvudkategorin ser jag naturligt för atandardisering. Sedan skall naturligtvis inte alla kategorier in i wikidata. Jag ser det också som önskvärt att vi så tidigt som möjligt inkluderar användning av Wikidata. Yger (disk) 10 oktober 2013 kl. 07.52 (CEST)

För Wikidata är informationen om huvudartikel relevant. Huruvida detta är metainformation som vi inte bör behöva bekymra oss om är en annan fråga. Om huvudartikeln för Kategori:Skåne län är Skåne län är kopplingen oproblematisk, men i de fall huvudartikeln är något annat så är det en fråga som vi är mycket bättre skickade att avgöra än folk på Wikidata, och något som bör avgöras här.

Det bör finnas en klar arbetsfördelning, eftersom Wikidata ställer en hel del ytterligare krav, t.ex. genom Javascript-arrangemang som inte alltid fungerar och ofullständig dokumentation, både allmänt och för enskilda sidor. Att enskilda sidor inte dokumenterats betyder att man ofta måste kontrollera flera artiklar på många språk för att få en uppfattning om vad sidan handlar om eller borde handla om. För att själv skriva dokumentationen ens i enkla fall behöver man goda kunskaper i engelska. I mer invecklade fall måste man veta var diskussionen lämpligen förs och lära sig hur sådant fungerar i praktiken.

Man bör kunna arbeta på svenskspråkiga Wikipedia utan att engagera sig på andra språkversioner, Meta, Wikidata eller Commons. För visa frågor, såsom iw, har problematiken också tidigare involverat flera projekt och att samordna arbetet genom Wikidata är en klar förbättring. Också statistiska uppgifter är sådant som bättre hålls uppdaterade av en mindre grupp kunniga användare än genom att lita på att enskilda användare rättar enskilda uppgifter. Kategorierna har dock upprätthållits av enskilda användare intresserade av en grupp artiklar (eller som i förbifarten upptäckt problem). Jag är tveksam till att i det här skedet delegera ytterligare områden till Wikidata.

--LPfi (disk) 16 oktober 2013 kl. 09.12 (CEST)

Kan väl säga som så att det är bara om den svenska "Kategori:Skåne län" är kopplad till objektet för "Skåne län" som det sker någon kategorisering i detta fall. Att koppla "Kategori:Långtbortistans huvudstadsregion" till "Långtbortistans huvudstadsregion" kommer bara ske om det finns en svensk kategori med det namnet. I de flesta fall finns ingen sådan kategori här, utan bara på "Långtbortistanska Wikipedia" och "Commons". Då påverkar detta oss inte alls. (Om det görs rätt, det vill säga.) Normalt tycker jag vi i samtliga fall ska ha möjligheten att lokalt "köra över" Wikidata med lokala val av parametrar i mallar. Just för svenska kommuner och län, ser jag dock inget sådant behov just nu. -- Lavallen (block) 30 oktober 2013 kl. 12.58 (CET)

Hopfällbar lista

Finns det någon möjlighet att skapa en hopfällbar lista så att det ser snyggt ut i exempelvis artikeln fjällripa och den långa listan med underarter? Allt som jag har lyckats hitta krockar layoutmässigt med taxoboxen etc. --AHA (disk) 26 oktober 2013 kl. 20.15 (CEST)

Ett försök är gjort i Fjällripa.--Larske (disk) 26 oktober 2013 kl. 22.26 (CEST)

Är det bara jag som tycker det är snyggare/bättre med vanliga listor? 30 stycken underarter är ju dessutom inte så jättemånga. - Averater (disk) 27 oktober 2013 kl. 09.40 (CET)

Ett nytt försök, nu utan ram runt listan, finns nu i Fjällripa. Båda visas här nedan så att det går att jämföra. --Larske (disk) 27 oktober 2013 kl. 10.04 (CET)

Lägger också till ett exempel där skuggningen är borttagen och rubriken är vänsterjusterad. --Larske (disk) 27 oktober 2013 kl. 10.21 (CET)

Exempel med ram runt listan:

Underarter enligt Clements et al. 2012:

Lagopus muta hyperborea - förekommer på Svalbard, Franz Josef Land och Björnön Lagopus muta muta - förekommer i Norge, norra Sverige, norra Finland och Kolahalvön Lagopus muta millaisi - endemisk för Skottland Lagopus muta pyrenaica - endemisk för Pyrenéerna Lagopus muta helvetica - - endemisk för Alperna, från Savoie till centrala Österrike. Lagopus muta komensis - endemisk för norra Uralbergen Lagopus muta pleskei - förekommer i norra Sibirien, från Tajmyrhalvön till (Taymyr Peninsula to Tjuktjerhalvön Lagopus muta macrorhyncha - endemisk för Tarbagatajbergen i Ryssland Lagopus muta nadezdae - förekommer i bergsområden i södra Sibirien och Mongoliet. Populationen i Pamiro-Alaj kan utgöra en ännu ej beskriven underart. Lagopus muta transbaicalica - förekommer i sydöstra Sibirien, från Bajkalsjön till Ochotska havet Lagopus muta kraschennikovi - endemisk för Kamtjatkahalvön Lagopus muta ridgwayi - förekommer på Kommendörsöarna Lagopus muta kurilensis - förekommer på Kurillerna Lagopus muta japonica - endemisk för den japanska ön Honshu Lagopus muta evermanni - endemisk för ön Attu i Aleuterna Lagopus muta townsendi - förekommer på de båda aleutiska öarna Kiska och Mindre Kiska Lagopus muta gabrielsoni - förekommer på de aleutiska öarna Amchitka, Mindre Sitkin och Råttön Lagopus muta sanfordi - förekommer på de båda aleutiska öarna Tanaga och Kanaga Lagopus muta chamberlaini - endemisk för ön Adak i Aleuterna Lagopus muta atkhensis - endemisk för ön Atka i Aleuterna Lagopus muta yunaskensis - endemisk för ön Yunaska i Aleuterna Lagopus muta nelsoni - förekommer på de aleutiska öarna Unimak, Unalaska och Amaknak Lagopus muta dixoni - förekommer utmed kuster och i bergsområden från Glacier Bay i Alska till nordvästra British Columbia Lagopus muta kelloggae - förekommer i Alaska och norra Yukon Lagopus muta rupestris - förekommer på tundra i norra Amerika Lagopus muta saturata - endemisk för nordvästra Grönland Lagopus muta capta - endemisk för östra Grönland Lagopus muta reinhardti - endemisk för sydvästra Grönland Lagopus muta welchi - endemisk för Newfoundland Lagopus muta islandorum - endemisk för Island

Exempel utan ram runt listan:

Underarter enligt Clements et al. 2012:

Lagopus muta hyperborea - förekommer på Svalbard, Franz Josef Land och Björnön Lagopus muta muta - förekommer i Norge, norra Sverige, norra Finland och Kolahalvön Lagopus muta millaisi - endemisk för Skottland Lagopus muta pyrenaica - endemisk för Pyrenéerna Lagopus muta helvetica - - endemisk för Alperna, från Savoie till centrala Österrike. Lagopus muta komensis - endemisk för norra Uralbergen Lagopus muta pleskei - förekommer i norra Sibirien, från Tajmyrhalvön till (Taymyr Peninsula to Tjuktjerhalvön Lagopus muta macrorhyncha - endemisk för Tarbagatajbergen i Ryssland Lagopus muta nadezdae - förekommer i bergsområden i södra Sibirien och Mongoliet. Populationen i Pamiro-Alaj kan utgöra en ännu ej beskriven underart. Lagopus muta transbaicalica - förekommer i sydöstra Sibirien, från Bajkalsjön till Ochotska havet Lagopus muta kraschennikovi - endemisk för Kamtjatkahalvön Lagopus muta ridgwayi - förekommer på Kommendörsöarna Lagopus muta kurilensis - förekommer på Kurillerna Lagopus muta japonica - endemisk för den japanska ön Honshu Lagopus muta evermanni - endemisk för ön Attu i Aleuterna Lagopus muta townsendi - förekommer på de båda aleutiska öarna Kiska och Mindre Kiska Lagopus muta gabrielsoni - förekommer på de aleutiska öarna Amchitka, Mindre Sitkin och Råttön Lagopus muta sanfordi - förekommer på de båda aleutiska öarna Tanaga och Kanaga Lagopus muta chamberlaini - endemisk för ön Adak i Aleuterna Lagopus muta atkhensis - endemisk för ön Atka i Aleuterna Lagopus muta yunaskensis - endemisk för ön Yunaska i Aleuterna Lagopus muta nelsoni - förekommer på de aleutiska öarna Unimak, Unalaska och Amaknak Lagopus muta dixoni - förekommer utmed kuster och i bergsområden från Glacier Bay i Alska till nordvästra British Columbia Lagopus muta kelloggae - förekommer i Alaska och norra Yukon Lagopus muta rupestris - förekommer på tundra i norra Amerika Lagopus muta saturata - endemisk för nordvästra Grönland Lagopus muta capta - endemisk för östra Grönland Lagopus muta reinhardti - endemisk för sydvästra Grönland Lagopus muta welchi - endemisk för Newfoundland Lagopus muta islandorum - endemisk för Island

Exempel utan ram runt listan och utan skuggning:

Underarter enligt Clements et al. 2012:

Lagopus muta hyperborea - förekommer på Svalbard, Franz Josef Land och Björnön Lagopus muta muta - förekommer i Norge, norra Sverige, norra Finland och Kolahalvön Lagopus muta millaisi - endemisk för Skottland Lagopus muta pyrenaica - endemisk för Pyrenéerna Lagopus muta helvetica - - endemisk för Alperna, från Savoie till centrala Österrike. Lagopus muta komensis - endemisk för norra Uralbergen Lagopus muta pleskei - förekommer i norra Sibirien, från Tajmyrhalvön till (Taymyr Peninsula to Tjuktjerhalvön Lagopus muta macrorhyncha - endemisk för Tarbagatajbergen i Ryssland Lagopus muta nadezdae - förekommer i bergsområden i södra Sibirien och Mongoliet. Populationen i Pamiro-Alaj kan utgöra en ännu ej beskriven underart. Lagopus muta transbaicalica - förekommer i sydöstra Sibirien, från Bajkalsjön till Ochotska havet Lagopus muta kraschennikovi - endemisk för Kamtjatkahalvön Lagopus muta ridgwayi - förekommer på Kommendörsöarna Lagopus muta kurilensis - förekommer på Kurillerna Lagopus muta japonica - endemisk för den japanska ön Honshu Lagopus muta evermanni - endemisk för ön Attu i Aleuterna Lagopus muta townsendi - förekommer på de båda aleutiska öarna Kiska och Mindre Kiska Lagopus muta gabrielsoni - förekommer på de aleutiska öarna Amchitka, Mindre Sitkin och Råttön Lagopus muta sanfordi - förekommer på de båda aleutiska öarna Tanaga och Kanaga Lagopus muta chamberlaini - endemisk för ön Adak i Aleuterna Lagopus muta atkhensis - endemisk för ön Atka i Aleuterna Lagopus muta yunaskensis - endemisk för ön Yunaska i Aleuterna Lagopus muta nelsoni - förekommer på de aleutiska öarna Unimak, Unalaska och Amaknak Lagopus muta dixoni - förekommer utmed kuster och i bergsområden från Glacier Bay i Alska till nordvästra British Columbia Lagopus muta kelloggae - förekommer i Alaska och norra Yukon Lagopus muta rupestris - förekommer på tundra i norra Amerika Lagopus muta saturata - endemisk för nordvästra Grönland Lagopus muta capta - endemisk för östra Grönland Lagopus muta reinhardti - endemisk för sydvästra Grönland Lagopus muta welchi - endemisk för Newfoundland Lagopus muta islandorum - endemisk för Island

--Larske (disk) 27 oktober 2013 kl. 10.21 (CET)

Håller med Averater – bättre med helt vanlig lista. Lägg den senare i artikeln om den tar upp för mycket plats. /NH 27 oktober 2013 kl. 10.27 (CET)

Jag tycker att de utfällbara listorna kan vara användbara på många håll, som t.ex. i artikeln fjällripa. Det vore bra om listorna lades ut i någon handbok där man kan hitta dem. Här försvinner de tyvärr rätt snabbt. /Ascilto (disk) 27 oktober 2013 kl. 13.56 (CET)

Ett standardfall av Döljbar tabell finns beskrivet i den här handboken. För ytterligare formateringsbehov, som till exempel att ta bort ramen, får man leta runt lite efter olika exempel. --Larske (disk) 27 oktober 2013 kl. 14.17 (CET)

Den sista utan skuggning var klart bäst av de ovan enligt mig. Dock bör den där källan förtydligas. Antar att det är The Clements checklist of birds of the world som är källan. Då kanske man kan skriva:

Underarter enligt The Clements checklist of birds of the world 2012:

Lagopus muta hyperborea - förekommer på Svalbard, Franz Josef Land och Björnön Lagopus muta muta - förekommer i Norge, norra Sverige, norra Finland och Kolahalvön Lagopus muta millaisi - endemisk för Skottland Lagopus muta pyrenaica - endemisk för Pyrenéerna Lagopus muta helvetica - - endemisk för Alperna, från Savoie till centrala Österrike. Lagopus muta komensis - endemisk för norra Uralbergen Lagopus muta pleskei - förekommer i norra Sibirien, från Tajmyrhalvön till (Taymyr Peninsula to Tjuktjerhalvön Lagopus muta macrorhyncha - endemisk för Tarbagatajbergen i Ryssland Lagopus muta nadezdae - förekommer i bergsområden i södra Sibirien och Mongoliet. Populationen i Pamiro-Alaj kan utgöra en ännu ej beskriven underart. Lagopus muta transbaicalica - förekommer i sydöstra Sibirien, från Bajkalsjön till Ochotska havet Lagopus muta kraschennikovi - endemisk för Kamtjatkahalvön Lagopus muta ridgwayi - förekommer på Kommendörsöarna Lagopus muta kurilensis - förekommer på Kurillerna Lagopus muta japonica - endemisk för den japanska ön Honshu Lagopus muta evermanni - endemisk för ön Attu i Aleuterna Lagopus muta townsendi - förekommer på de båda aleutiska öarna Kiska och Mindre Kiska Lagopus muta gabrielsoni - förekommer på de aleutiska öarna Amchitka, Mindre Sitkin och Råttön Lagopus muta sanfordi - förekommer på de båda aleutiska öarna Tanaga och Kanaga Lagopus muta chamberlaini - endemisk för ön Adak i Aleuterna Lagopus muta atkhensis - endemisk för ön Atka i Aleuterna Lagopus muta yunaskensis - endemisk för ön Yunaska i Aleuterna Lagopus muta nelsoni - förekommer på de aleutiska öarna Unimak, Unalaska och Amaknak Lagopus muta dixoni - förekommer utmed kuster och i bergsområden från Glacier Bay i Alska till nordvästra British Columbia Lagopus muta kelloggae - förekommer i Alaska och norra Yukon Lagopus muta rupestris - förekommer på tundra i norra Amerika Lagopus muta saturata - endemisk för nordvästra Grönland Lagopus muta capta - endemisk för östra Grönland Lagopus muta reinhardti - endemisk för sydvästra Grönland Lagopus muta welchi - endemisk för Newfoundland Lagopus muta islandorum - endemisk för Island

- Averater (disk) 27 oktober 2013 kl. 14.31 (CET)

Tack för tipsen Larske och ni andra. När det kommer till noter så är det kutym att referera till huvudförfattarens efternamn och årtal, och inte titel på verket, och sedan ange hela källan i källförteckningen så som det är i artikeln. Mvh --AHA (disk) 29 oktober 2013 kl. 19.24 (CET)

Fast jag menar att det inte är ett referat utan att man faktiskt hänvisar till ett verk. Det är ju inte skrivet i en not utan som överskrift till en lista. Därför bör det stå verket man tagit datat ur och i referensen till det ange efternamn. Detta särskilt med tanke på att det är en årlig sammanställning som kan förändras. Jämför med hur Lsjbot gjort för artkladogram i exempelvis Titanoptilus. - Averater (disk) 29 oktober 2013 kl. 21.44 (CET)

Jag har två synpunkter:

Hopfällbara listor får inte användas så att de måste vara hopfällda för att artikellayouten skall fungera. Hopfällningen är beroende av specialfunktioner som ofta inte är tillgängliga just då de skulle behövas mest. Skrymmande listor är ofta acceptabla i slutet av artikeln, men inte i början, och absolut inte i mitten (jag missar ofta slutet då någon lagt in ett galleri eller en navigationsmall i något avsnitt).

En hopfälld lista får inte se ut som normal text. Det sista, oskuggade förslaget skulle jag aldrig gissa att är en lista (ögat ignorerar element för användargränssnittet vid normal läsning). Också de andra förslagen kan lätt tolkas som rubriker för vad som sedan följer (är det så här hopfällbara listor brukar se ut? jag tycker inte jag förut märkt problemet).

--LPfi (disk) 30 oktober 2013 kl. 11.43 (CET)

Ekonomiska begrepp

Jag lyssnade just på ekonomiekot, och gick sedan in på wikipedia för att kolla vad omsättning är för något. Fick det väl ungefär klart för mig, men blev lite fundersam när intäkt, utan att hänvisa till omsättning beskrevs som exakt samma sak - vilket säkert stämmer, men är lite förvirrande. Begreppen delar inte heller någon kategori (intäkt: Företagsekonomistubbar och Företagsekonomi, omsättning: Bokföring och Ekonomi). Eftersom jag tyvärr har dålig koll både på ekonomi och "wikiteknik" så undrar jag nu om någon har lust att hjälpa mig att dels skapa en "ekonomiska begrepp du hört i ekonomiekot och a-ekonomi-mall" eller liknande, dels ta en titt på de artiklar som skulle ingå i denna mall? /Marxmax (disk) 29 oktober 2013 kl. 09.05 (CET)

Inte heller jag är någon expert på ekonomi, men omsättning handlar om inkomster från försäljning av varor eller tjänster. Intäkter inkomster i största allmänhet, poster som ger plusresultat i bokföringen.--FBQ (disk) 29 oktober 2013 kl. 10.31 (CET)

Så detta stämmer alltså inte? (från Intäkt): "En intäkt uppstår när företaget utför en prestation (varuleverans, utförande av en tjänst) och bokföringen är normalt knuten till faktureringen". Jag tycker i alla fall att ekonomitermerna på wikipedia (och relationerna dem emellan) är svårförståeliga för oss dummies.../Marxmax (disk) 29 oktober 2013 kl. 11.33 (CET)

Nja, en intäkt är en intäkt även om det inte har med den centrala verksamheten att göra, tex ränta och avyttring av inventarier, medan dessa inte alltid ingår i omsättningen. -- Lavallen (block) 29 oktober 2013 kl. 11.48 (CET)

(redigeringkonflikt) NE skriver bland annat om intäkt (företagsekonomi) Begreppet intäkt förekommer också vid interna transaktioner i företag som använder internprissättningssystem som en del av sin ekonomistyrning. man skriver angående definitionen att intäkt är inom företagsekonomin inkomst som påförts en viss period, periodiserats, i redovisningen. Sedan är man lite otydlig, då man i artikeln om inkomst (företagsekonomi) inom företagsekonomin värdet av de varor/tjänster som ett företag levererar och fakturerar. Inkomster kan ju vara ränteinkomster, inkomster från frånsåld verksamhet med mera (det Lavallen skrev inflikade medan jag skrev). Det borde ju vara intäkter också kan vara när företaget tillförs mer kapital från aktieägare eller liknande, men som sagt någon större kunskaper inom ekonomi skulle behöva titta på artiklarna.--FBQ (disk) 29 oktober 2013 kl. 11.51 (CET)

Vad tror ni om att infoga de här begreppen (och några andra väl valda) i Mall:Bokföring? Eller bör en använda en annan/ny mall? /Marxmax (disk) 29 oktober 2013 kl. 12.04 (CET)

Det tror jag alls inte på, för den mall som redan finns visar sambandet mellan likartade begrepp, och man brukar skilja på begrepp som används mer i kostnadsintäktsanalys/ekonomistyrning (som ibland har någon mikroekonomisk grund) respektive sådana som används i bokföring och mer är föremål för lagreglering och bokföringsrekommendationer, även om det förstnämnda området ibland kallas "managament accounting" eller något liknande på engelska. Artiklarna kan, i likhet med de flesta artiklar om företagsekonomiska begrepp på svwp, förbättras och göras mer pedagogiska men jag begriper faktiskt inte riktigt hur du läst artiklarna om du kommit fram till att de beskriver intäkt och omsättning som samma sak. Är det användningen av begreppet "försäljningsintäkt" som spökar? I så fall bör det begreppet helt enkelt strykas, för jag begriper inte riktigt vad det har där att göra eftersom det inte är något uppenbart totalmått. Tomas e (disk)�~

Hej! Ja, det var meningen "en intäkt uppstår när ett företag utför en prestation (varuleverans, utförande av en tjänst)" som förvirrade mig, eftersom detta visserligen är exempel på intäkter men som jag förstår det (är som sagt inte särskilt kunnig inom ämnet!) snarare beskriver just det som utgör omsättning. Men, vad tror du om min "ekonomiska begrepp-mall"? (vi kanske ska fortsätta diskussionen någon annan stans...)/Marxmax (disk) 30 oktober 2013 kl. 13.29 (CET)

Olympisk namngivning

Startar diskussion som utgår härifrån. J 1982 (disk) 29 oktober 2013 kl. 20.50 (CET)

Jag förespråkar bestämt den namngivning som nu gäller för de olympiska spel som hålls sommartid. Denna bör utsträckas även till vintersporter. Så få förkortningar och parenteser som möjligt bör gälla som princip. Tostarpadius (disk) 30 oktober 2013 kl. 13.33 (CET)

Kategorisering igen

Det förs ett principiellt viktigt samtal på Wikipedia:Problematiska kategorier/Svenska skådespelare under 1800-talet. Diskussionen bör hållas där. Detta är en blänkare. Tostarpadius (disk) 30 oktober 2013 kl. 13.20 (CET)

Lista över ”-logier” (vetenskaper)

Jag märkte att det finns en ”lista över ismer” men inte över ”–logier”. Med ”logier” menar jag arkeologi, biologi, geografi (sic!), psykologi och så vidare. Kan man inte ha en sådan lista över vetenskaper och ge listan ett lämpligt namn? Någon som vill sätta fart på arbetet? --Vannucci (disk) 23 oktober 2013 kl. 16.52 (CEST)

Förslagsvis "lista över ismer", "lista över "grafier"", "lista över "ologier"". --Vannucci (disk) 23 oktober 2013 kl. 17.03 (CEST)

Logi är inte ett vedertaget begrepp på samma sätt som ism, och kan dessutom sammanblandas med logi i betydelsen husrum. Vad är det för fel på ordet vetenskaper – och behöver vi en lista för sådana? Vivo (disk) 24 oktober 2013 kl. 08.01 (CEST)

Jag antar det var med någon viss avsikt du skrev "geografi (sic!)" i stället för "geologi". Varför skulle geografi "platsa" bland logierna? --Xauxa (disk) 24 oktober 2013 kl. 09.35 (CEST)

Det finns en "Svensk baklängesordbok", som jag aldrig har sett, men där man rimligen bör finna alla vanliga -ismer, -logier (medräknat -ologier), -metrier, -grafier, -kratier och andra ord med gemensamma slutled av latinskt och grekiskt ursprung. Uppgiften skulle då kunna bli att sortera sådana ord efter betydelse och användelseområde, komplettera med vad som kan saknas och eventuellt sortera ut det man inte vill ha. Roufu (disk) 24 oktober 2013 kl. 13.23 (CEST)

Lista ord efter suffix låter inte särskilt encyklopediskt, snarare ordboksmässigt. "ism" köper jag, det är ett begrepp i sig, men "grafi" och "ologi", känns tveksamt. -- Lavallen (block) 24 oktober 2013 kl. 13.39 (CEST)

Xauxa: Du har givetvis rätt, geografi tillhör "grafierna, -grafi". Vivo samt Lavallen: vi bör enas om ett lämpligt namn på listan; som exempelvis "lista över discipliner med ändelsen -logi". Jag tycker det är lika relevant som "listan över ismer" och uppfyller samma funktion (som en slags översikt). Det finns som Roufu påpekade många suffix (bl.a. även -nomi). Jag tycker listorna skulle göra Wikipedia intressent för läsarna och för vårt arbete här. --Vannucci (disk) 24 oktober 2013 kl. 14.16 (CEST)

Jag tycker en sådan lista vore rätt intressant, och även en hjälp när man ska definiera artiklars olika omfattning. Vannucci: bra att du fick med -nomi. Det finns kanske fler relevanta suffix vi inte fått med i diskussionen. Även om listan inte är helt och fullt encyklopedisk, är den kanske ändå till hjälp vid artikelskapandet. --Xauxa (disk) 24 oktober 2013 kl. 15.04 (CEST)

Exakt vad skulle det encyklopediska värdet vara av en sådan lista över ord som slutar på -logi? Det låter som om listan hellre borde ingå i artikeln -logi på Wiktionary. --LA2 (disk) 24 oktober 2013 kl. 20.21 (CEST)

Exakt samma sorts värde som Lista över grundämnen, Lista över insjöar i Strömsunds kommun eller Lista över golftermer. - Averater (disk) 24 oktober 2013 kl. 20.44 (CEST)

Det finns en mängd ord som slutar med -logi som inte är vetenskapliga discipliner. En sådan lista kan därigenom bli mycket spretig och meningslös. /Annika (disk) 24 oktober 2013 kl. 20.55 (CEST)

Listan kommer fram genom sökning på *logi.

En -logi är en lära eller ett akademiskt ämne, men för mig är det mer intressant att lista alla läror än alla -logier. En sådan lista finns på Akademiskt ämne och Kategori:Akademiska ämnen.Mange01 (disk) 24 oktober 2013 kl. 20.54 (CEST)

Nej, jag förstår inte riktigt poängen. Om man enbart skall gå på efterleden får man som Vivo påpekar med uppslag som soldatlogi som inte har det minsta med vetenskap att göra. Därtill en rad som är påhittade vetenskaper eller pseudovetenskap, samtidigt som en rad vetenskaper helt missas för att de har andra ändelser. Logos har ett uppslagord om man vill läsa om ändelsens betydelse.FBQ (disk) 24 oktober 2013 kl. 22.56 (CEST)

FBQ: Så länge man specificerar namnet på listan enligt enighet, såsom exempelvis jag har förslagit (som ett exempel), borde det inte förhindra oss i detta arbete. Huvuddelen av exempelvis -logier, ganska precis som ismer, har en stark anknytning till ett visst område, skulle jag vilja påstå. "Krati", "-logi", "-nomi", "-ism" o.s.v har alla sina egna användningsområden. Det är vare sig vetenskapliga eller förklarande begrepp (i fallet med -krati olika styresätt). Det är möjligt att själv läsa av detta. I de flesta fallen (som exempelvis "-logi") har det att göra med olika discipliner eller vetenskaper, men i sällsynta fall icke. Argumentet att ismer står "högt" över till exempel "-logier", "-grafier" etc. är felaktigt. Jag tycker det är viktigt att påpeka detta. --Vannucci (disk) 24 oktober 2013 kl. 23.23 (CEST)

Nej, om det finns några som tycker listan är användbar och vill arbeta på den tänker jag inte protestera: även -ism listan har problem, även om ismer faktiskt är ett begrepp och står just trosläror. Logier har mer ofta åtminstone inte med etablerad vetenskap att göra och är därtill på inget sätt heltäckande eftersom faktiskt de flesta akademiska ämnen Inte heter någonting med -logi. Det fanns ursprungligen en skillnad mellan en -logi och en -grafi då de senare vetenskaperna när de skapades sågs som deskriptiva, men så är det ju sällan längre. Men, som sagt, det känns inte som en katastrof om listan skapas så jag vet inte om det känns viktigt att argumentera om några tycker den fyller en funktion.--FBQ (disk) 25 oktober 2013 kl. 00.23 (CEST)

Wikipedia:Problematiska kategorier/Ismer och Kategoridiskussion:Ismer innehåller några argument mot den här typen av sammanställningar – i breda drag kan de sammanfattas med att eftersom Wikipedia är en encyklopedi snarare än en ordbok kategoriseras uppslagsorden efter sin betydelse snarare än efter sin form. Jag skulle inte protestera om Lista över ismer raderades heller. Som FBQ mfl påpekar är ändelsen -logi inte betydelseskiljande idag. Jag känner inte närmare till Wiktionarys urvalsprinciper men kanske skulle listor över ord med en gemensam ändelse passa bättre där. Som hjälpmedel för artikelskapande är en önskelista eller en undersida till något projekt bättre. //Essin (disk) 25 oktober 2013 kl. 10.52 (CEST)

Har också rätt svårt att se det enyklopediska värdet av sådana listor. Det finns ju de som (ibland lite krystat) nyskapar "ismer" som etikett för sig själv eller andra, men namnet på många vetenskaper/kunskapsområden är väl inte alltid 100% konsekvent efter slutled? En lista som t.ex. innehåller molekylärbiologi och kvartärgeologi, men inte biokemi eller naturgeografi säger ju ingenting om hur nära besläktade dessa fyra ämnesområdena är. Listan säger bara att de första två slutar på logi och inte de sista två. Tomas e (disk) 25 oktober 2013 kl. 14.24 (CEST)

Om någon betämmer sig för att skapa listan hoppas jag de har med nån förklarande text som klargör urvalet och att det då räcker med biologi, så att man inte behöver ha med molekylärbiologi. Jag hoppas ochså man kan göra listan så pass "intelligent" att den inte har med logi. Dock finns det svårare begrepp att definera så som antologi. Jag tror att om någon skapar en lista kan man utifrån den argumentera vidare. Här skulle jag istället gärna se en bredare diskussion om listor i allmänhet som är något som jag ser har ett värde som kateorierna missar. - Averater (disk) 25 oktober 2013 kl. 15.53 (CEST)

Wikipedia innehåller listor över allt möjligt, som någon har varit intresserad av att göra. Nyligen upptäckte jag Lista över fjäll på Färöarna med över 339 objekt sorterade efter höjd, det sista 115 meter högt. De olympiska medaljörerna i segling 1920 måste väl alla kvalificera för egna artiklar. De seglade i 14 klasser. Bara i en klass var det så många som 4 båtar, så det var bara en besättning, som blev utan medalj. Engelsk Wikipedia har historien och biografiena. Så varför inte en lista över "-logier"? I diskussionen ovan lärde jag mig att man kan söka efter *logi i Wikipedia. Jag har nu gjort det och har några kommentarer.

Jag tror inte att en alfabetisk lista över -logier blir särskilt användbar. Jag har inte något mot att göra listor, men den blir ojämn och svår att finna fram i. Det är alltför många ord av typen gestaltpsykologi, där ett huvudord psykologi blir specialiserat. Skall man lista vetenskapsgrenar, måste man föra samman dem efter släktskap. Man har vidare alla medicinska specialiteter, som studerar var del av människokroppen, och så är det biologiska specialiteter - jag har känt en som var coleopterolog och känner en som är lichenolog. För varje djur- eller växtgrupp kan man skapa en -logi. Så har man forskningsfält som är för nya för att ha latinsk terminologi, i första hand fysik och kemi. Deras specialiteter har andra typer av namn, t.ex. analytisk kemi och fasta tillståndets fysik. Alltså inga -logier, liksom heller inte geografi är det. En strukturerad lista över vetenskapsfält med länkar till Wikipedia-artiklar utan hänsyn till ordform skulle däremot kunna ha intresse.

Sedan får man en restgrupper. -grafierna skall vi inte tala om, men bland -logierna finner man ord som doxologi, deltiologi och knappologi. En lista över sådana ord, skulle kunna ha ett visst underhållningsvärde och tjäna som inspiration för dem som konstruerar korsord. Roufu (disk) 25 oktober 2013 kl. 16.31 (CEST)

Jag kan skapa/skriva ett provexempel så att vi kan bättre bedöma relevansen av en sådan lista. Då får vi det på pappret. Och en annan idé är också att undergrenar av till exempel en huvudgren skrivs under själva huvudgrenen. --Vannucci (disk) 25 oktober 2013 kl. 17.35 (CEST)

Visst är det kul med rimlexikon men det bör hållas som ett eget projekt utanför wikipedia. AlphaZeta (disk) 25 oktober 2013 kl. 22.19 (CEST)

AlphaZeta: Vi pratar inte om att skapa ett rimlexikon utan listor definierade utifrån olika läror, såsom -grafi, -ism, -logi, -krati, -metri, -nomi o.s.v. --Vannucci (disk) 26 oktober 2013 kl. 01.54 (CEST)

Om jag snabbtolkar diskussionen ovan, så skulle man utan att det blir kontroversiellt kunna skapa en "önskelista". Många av invändningarna ovan kan då tills vidare bortses från, och eventuell nytta av en lista kanske då framöver blir tydligare. Vill men sen när önskelistan finns döpa om till vanlig lista eller artikel så finns den möjligheten. --Xauxa (disk) 28 oktober 2013 kl. 09.06 (CET)

Jag kan mycket gärna sätta ihop önskelistan. Är det okej om jag namnger önskelistan till "lista över discipliner och vetenskaper" och i så fall i vilken sektion ska jag infoga listan i? --Vannucci (disk) 31 oktober 2013 kl. 17.42 (CET)

Tankar om användning av kartor i våra artiklar om kommuner orter och socknar

Vi var fem som idag träffades för att disktuera denna fråga och det vi kom fram till var:

• Kommuner. Översiktskartan som används idag är OK. En åtkomst till detaljkarta är önskvärt utanför Geohack, och här förefaller koppling till Open Street map som på de:wp vara den naturliga lösningen. (Se exempel på de:wp tryck på förstoringsglaset uppe th). Jag kommer lägga ett förslag om detta på Bybrunnen om ca 1 vecka.
• Orter. Översiktskartan med prick som används idag är OK. En åtkomst till detaljkarta är önskvärt där utbredning av tätorten enligt SCB syns. Det blir då en variant av lösningen för kommuner men införande får avvakta tills vi fört in denna typ av lösningar för kommuner
• Socknar
  • Koordinater (för kyrkorten, alt centrum i socknen) behöver tillföras
  • En översiktskarta för socknen läge i kommunen behöver tillföras där sådan nu saknas. Portunes kommer titta på några lösningar.
  • En detaljkarta bör tillföras enligt open streetmap som för kommuner. Edaen komemr jobba vidare med att få fram polygontåg även olika för olika tidpunkter
  • Möjligheten komma åt de historiska kartorna på lantmäteriet via ett klick och en URladress skall studera vidare

Jan Ainali kommer hålla underhandskontakt med initiativ som wikimaps

Yger (disk) 29 oktober 2013 kl. 16.32 (CET)

Jag vill inte såga vad ni kommit fram till, men det känns inte helt bra att folk börjar ta beslut baserat på irl-möten... Det har ni faktiskt inte mandat till. /Grillo (disk) 29 oktober 2013 kl. 18.19 (CET)

Jag kunde nog använt annat ordval, för beslut på Wikipedias vägnar var det naturligtvis inte frågan om, utan vad vi fem såg som en möjlig väg framåt. Att sedan Portunes och Edaen ville jobba vidare med några saker, ville jag mest redovisa och berätta.Yger (disk) 29 oktober 2013 kl. 18.38 (CET)

Okej, det är naturligtvis bra att ni diskuterar saker men det kändes lite klumpigt presenterat här. Det vore antagligen bättre att formulera det som ett förslag ni tagit upp och be om fler åsikter, snarare än att få det att se ut som något ni bestämt. /Grillo (disk) 31 oktober 2013 kl. 13.57 (CET)

Om jag får säga min mening om översiktskartorna som används i kommunerna (de 290) nu, så vore en uppdatering lämplig i Stockholms län. Som det är nu, så är Stockholms kommun markerad i varje karta, vilket jag inte ser poängen med. -- Lavallen (block) 29 oktober 2013 kl. 19.43 (CET)

Att användare delar upp avancerade uppgifter mellan sig är bara att välkomna. Vilka kontakter användare har IRL går inte att kontrollera, därför är det bra när de redovisas öppet. Jag ser fram emot resultatet. /Ascilto (disk) 29 oktober 2013 kl. 19.56 (CET)

Min poäng är väl att det inte borde vara nödvändigt att presentera sina irl-kopplingar, då Wikipedias inneboende transparens borde räcka för att de inte ska ha någon inverkan. Om jag hade diskuterat en fråga med någon annan (som jag har gjort med den här diskussionen) borde inte det spela någon roll om jag berättar det eller inte när jag sedan skriver inläggen, eftersom jag inte utgår ifrån att min tidigare diskussion gör det jag/vi diskuterat mer värdefullt än om jag hade kommit fram till det själv. /Grillo (disk) 31 oktober 2013 kl. 13.57 (CET)

Jag kanske borde inlett med att förklara att det som står här var en mycket liten del av träffen. Det handlade främst om polygoner över valkretsar från 2002 och framåt, lantmäteriets sockenpolygoner från 1974-1995 och Scb orts och sockenpolygoner samt de 7000 fotnoterna i SCb årsböcker över förändringar av socknar. Om hur Edaen samlat in denna info samt alla ekonomiska kartor, och hur man från de ekonomiska kartorna skapat ytterligare sockenpolygoner för att kunna visa upp alla gränser från alla år 1850-2013. Hur verktyget QBIS fungerar och hur tanken är med projektet Wikimaps, hur wikidata och open st~reetmap kan hänga ihop, hur gränser kan läggas in och ändras i open streetmap etc. Skillnaden mellan jpeg/pngkartor och vektorskapade karta och vilka av sådan vi använder. Och att allt detta behöver man behärska för att generera korrekta kartor dels statiska och dels dynamiska som de i open streetmap. Och flera av oss förstod detta (dock jag minst) och Portunes kommer nu laborera med detta för att föröka få till statiska sockenkartor, och samtidigt se över de statiska kommunkartorna, då kanske även Stockholms län kan göras om. Men frågan är hur lät/svårt det hela är.Yger (disk) 29 oktober 2013 kl. 21.19 (CET)

Som underlag för diskussioner användes dels ett eget projekt i Quantum GIS samt dessa bilder som jag tidigare skickat in till Lantmäteriet: Presentation,Stockholm 1855 OSM, Valdistrikt 2010 Stockholm, Vektorisering av saknade gränser från ekonomiska kartan. Edaen (disk) 30 oktober 2013 kl. 06.07 (CET)

Kolla gärna upp detta projekt, så ni inte dubbelarbetar! -- Lavallen (block) 30 oktober 2013 kl. 09.11 (CET)

Databas- och spridningstillstånd. Edaen (disk) 31 oktober 2013 kl. 21.42 (CET)

Automatändring av oe till ö etc

Min browser har börjat realtidsersätta de "oe" jag skriver med "ö" (och ae med ä och aa med å) vilket kanske hade varit praktiskt om jag hade saknat svenskt tangenbord men nu är det mest irriterande när jag försöker skriva om Göthe eller pälla (mina två favoritämnen alla kategorier).

Jag har bara märkt effekten på Wikipedia, så jag misstänker att det är Mediawiki som vill "hjälpa till". Stämmer det? Och i så fall - hur stänger man av det? - Tournesol (disk) 28 oktober 2013 kl. 10.16 (CET)

Jag skriver svenska med norskt tangentbord och var för någon månad sedan också besvärad av detta. Det har emellertid nu försvunnit utan att jag gjort något med det. För övrigt vet väl många att Göthe var en stor pöt? Roufu (disk) 28 oktober 2013 kl. 10.33 (CET)

 Gillar--Paracel63 (disk) 28 oktober 2013 kl. 16.59 (CET)

Har du försökt med att göra restart? Jag gör det mycket sällan själv. Roufu (disk) 28 oktober 2013 kl. 10.38 (CET)

Hej, Tournesol! Jag hade samma problem på Wikidata häromdagen. Jag blev av med problemet genom att klicka på den lilla tangentbordsikonen och sedan på alternativet längst ned på menyn som dyker upp. Nirmos (disk) 28 oktober 2013 kl. 14.18 (CET)

Nirmos har rätt. Jag gjorde en kort film som även visar hur man gör (ursäkta det dåliga ljudet). --Jan Ainali (WMSE) (disk) 28 oktober 2013 kl. 16.58 (CET)

Bra film - som vanligt - av Ainali! Vad kan vi göra för att default inaktivera "verktyg för indata" i språkinställningarna för alla användare? Mange01 (disk) 28 oktober 2013 kl. 22.07 (CET)

Jag vet inte. Jag har själv inte förstått hur det aktiveras för en användare, min enda erfarenhet kommer ifrån av att jag hjälpte en användare på rumänska Wikipedia under en workshop i Wikimedia Sveriges SFI-projekt att stänga av det (det var ett par minuter av febrilt letande bland inställningarna kan jag säga!). --Jan Ainali (WMSE) (disk) 28 oktober 2013 kl. 22.51 (CET)

Tack, det funkade! Jag sitter på ett hotellrum med extremt långsam internetuppkoppling så det tog en stund att få fram videon, men nu skall det vara åtgärdat. - Tournesol (disk) 28 oktober 2013 kl. 23.11 (CET)

Råkade även jag ut för det här för ett tag sen. Fantastiskt korkat att ha det under ett kortkommando som är snarlikt mer välanvända ctrl-v. Det är väl till för att folk som inte har ä och ö på sitt tangentbord lättare ska kunna skriva dem, men sådant anser jag personligen att man bör ställa in lokalt på sin dator, inte genom den här typen av inställningar. Fruktansvärt frustrerande är det. /Grillo (disk) 29 oktober 2013 kl. 18.24 (CET)

Problemet beror på att vi har en Mediawiki-extension som heter mw:Universal_Language_Selector som har varit installerad på svwp sedan 17 juni. Enligt dess hjälptext är kortkommandet Control-M enklaste sättet att slå på och av funktionen "input methods".

Förslag: Jag tycker att vi ska konfigurera detta programtillägg så att "input methods" inaktiveras för alla. (Med hjälp av flaggan $wgULSIMEEnabled, som betyder "Disable the input methods feature for all users by default. Can still be enabled manually by the user.") Synpunkter?

På enwp ger inte oe upphov till ö - kan de ha inaktiverat input methods på detta vis? Mange01 (disk) 1 november 2013 kl. 17.26 (CET)

Vem kan slå älgen?

Som ett extra tävlingsmoment i nästa veckans tävling som handlar om puts i robotskapade sköldpaddsartiklar tävlar deltagarna inte endast mot varandra utan även mot tävlingsledaren Nordelch (älgen). Därför finns ett bonuspris förutom de vanliga rosetterna: ett foto på en trevlig älg för alla som når lika eller fler poäng än tävlingsledaren. Älgen städar istället i robotskapade däggdjursartiklar. Jag förväntar mig tungt motstånd. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 1 november 2013 kl. 16.15 (CET)

Kvalitetsmätningen - november

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Denna månad har totalen sjunkit, första gången sedan maj 2012 och antalet uppmärkta artiklar, exkl källmärkta minskat med 243. Och noll i ickewiki för första gången sedan 6 juni 2008.Yger (disk) 1 november 2013 kl. 12.27 (CET)

Fantastiskt! Alla som jobbat med åtgärdskategorier under månaden ska ha ett stort tack, ta åt er om ni så bara åtgärdat en artikel! /Hangsna (disk) 1 november 2013 kl. 12.35 (CET)

Jag valde faktakoll som månadens kvalitetsprojekt denna månad. Resultatet från förra månadens kvalitetsprojekt (uppdatering) var att vi fick ner antalet artiklar med 78 stycken. Tack till er alla som hjälpte till med det! Lixer – Kontakt 1 november 2013 kl. 13.11 (CET)

Artiklar med brödtextbrist

Jag upptäckte precis Kategori:Artiklar med brödtextbrist. Vad är avsikten med den? För mig framstår det som i princip samma sak som substubbar, eller vanliga stubar? Det som behövs för att artiklar ska bli åtgärdade är bland annat att åtgärdskategorin är känd, och för att underlätta att få överblick är det bra om vi håller ihop kategorierna för "samma problem". En stor röd mall överst i artikeln är dessutom mer störande än en vanlig stubmall. Ex Morana kunde kategoriseras med andra mytologistubbar istället. Jag föreslår att de artiklarna i den kategorin antingen märks om med substubmall eller med vanlig stubmall och att kategorin avvecklas. Andra synpunker? Höstblomma (disk) 1 november 2013 kl. 16.30 (CET)

Substubbar är artiklar som är mindre än 256 byte och som inte innehåller mycket information utöver artikelrubriken. Artiklar med brödtextbrist kan exempelvis innehålla en faktamall som ger information (och innehåller ofta runt 1000 byte), men innehåller väldigt lite brödtext. Lixer – Kontakt 1 november 2013 kl. 16.42 (CET)

Men varför då inte använda den vanliga stubmallen? Jag ser att mallen brödtext styrdes om till den nya kategoriseringen, tidigare kategoriserade den i substubbar. De flesta artiklar tycker jag innehåller precis så mycket brödtext som behövs för att definiera ämnet, ex Segling vid olympiska sommarspelen 2012, en vanlig stubmall skulle räcka och upplever jag är mer uppmuntrande. Höstblomma (disk) 1 november 2013 kl. 16.51 (CET)

Jag håller helt med Höstblomma här. Det är onödigt och förvirrande att införa mallar som är snarlika etablerade mallar. /Ascilto (disk) 1 november 2013 kl. 17.06 (CET)

Denna har inget med substubbar att göra, utan den verkar användas för fullödiga listartiklar, ofta med idrottsresultat, som borde kompletteras med löpande text. Kan man använda stubbmallen där? Mange01 (disk) 1 november 2013 kl. 17.34 (CET)

Möjligen kunde man använda mallen så, men det verkar inte alltid vara så den används. Se ex Skå IK där stubmallen i slutet av artikeln nog gott kan räcka. Jag har sett tjogtals med sportartiklar som mest består av listor för att presentera resultat, medaljfördelning, trupp till det och det mästerskapet osv. Vad jag tror är att alla listartiklar inte behöver ha så mycket brödtext, även om det naturligtvis är bra om det viktigaste sammanfattas i brödtext. För att de ska utökas med det tror jag att stubmall skulle fungera, och de är mindre störande för läsningen. Toppmallar är dels väldigt dominerande och dels tror jag att de kan vara mer avskräckande. T.ex en artikel som Sveriges fotbollslandslag i VM 2006 är inte problematisk på något vis, även om den gärna bör utökas, och den behöver därför ingen stor röd "varningsmall" överst. Höstblomma (disk) 2 november 2013 kl. 09.12 (CET)

Instämmer. Ibland kanske {{Sammanhang}} kan användas istället, om ingressen är för tunn. Men det är bättre att försöka åtgärda problemen än att stoppa in en mall. Mange01 (disk) 2 november 2013 kl. 10.32 (CET)

Gör gärna din röst hörd

Hiybbprqag och Cyclone Taylor, septembers bästa nyskrivning resp. utökning.

Månadsbyten leder till nya utmaningar i olika ämnen. Nu kan meddelas att artiklarna Hiybbprqag och Cyclone Taylor utsetts till september månads bästa nyskrivna respektive utbyggda artiklar. Om lite fler bidrog med sina röster på sina artikelfavoriter, skulle det kännas som en sporre till att göra ännu bättre artiklar. Just nu kan du välja bland oktober månads bidrag, där cirka 110 nyskrivna och 60 utbyggda artiklar finns att välja bland. Så välkommen att delta, med artiklar och röster! --Paracel63 (disk) 2 november 2013 kl. 17.51 (CET)

Hjälp med att ladda upp bilder

Hej!

Glada nyheter! Vi har just fått 28 bilder på skor donerade från Nordiska museet. Bilderna är tänkta att användas under den modeskrivstuga vi anordnar tillsammans med dem den 12 november. Det är ett för litet antal bilder för att det ska vara värt en batch-uppladdning så det måste göras manuellt och jag undrar om det är någon som har möjlighet att hjälpa till idag eller i morgon? All metadata finns i en fil jag kan emaila till den som ställer upp!

Får de stor spridning blir det enklare att övertyga dem om fler bilder i framtiden!

Emaila mig på john.andersson@wikimedia.se så skickar jag allt du behöver.

Mvh,

John Andersson (WMSE) (disk) 4 november 2013 kl. 13.46 (CET)

Gör det med Commonist. Det programmet är lysande för mindre batchuppladdningar och har fält för att fylla i all nödvändig metadata. /Grillo (disk) 4 november 2013 kl. 16.07 (CET)

Hej! Commonist är jättebra om man laddar upp bilder från samma skapare och där metadata är enkelt utformad. I det här fallet används det dock en del specialmallar som gör det svårt och därtill är bildernas metadata (t.ex. fotograferna) inte densamma på alla bilder. Dessutom måste metadatan utvinnas ur museets .xml-filer. Förhoppningsvis kan vi dock använda oss av ett skript som används vid tidigare uppladdningar och då handlar det främst om att hjälpa till med att lägga till kategorier etc. Mvh, John Andersson (WMSE) (disk) 4 november 2013 kl. 16.29 (CET)

Visualeditor och åäö

Är det bara Visualeditor som har problem med åäö? Le Lapin Vert Jag är en liten morot 4 november 2013 kl. 21.00 (CET)

Och var säger man till någon som kan åtgärda problemet alternativt avaktivera Visual Editor? Sjö (disk) 4 november 2013 kl. 21.18 (CET)

Franska och polska Wikipedia har samma problem. Det diskuteras på IRC: #mediawiki-visualeditor. Får se om de kan få ordning på det. -- Tegel _(disk) 4 november 2013 kl. 21.26 (CET)

Nu ska VisualEditor fungera igen. Det var en uppdatering som inte riktigt fungerade som tänkt. -- Tegel _(disk) 4 november 2013 kl. 21.52 (CET)

Översättningssprint

Hejsan!

I morgon mellan klockan 18.00-21.30 kommer vi att ha ett översättningssprint på Wikimedia Sveriges kontor. Vi kommer att fokusera insatsen på de "MediaWiki extensions" som ännu återstår att översätta från engelska till svenska. Målet är att vi ska öka andelen översatta meddelanden från dagens 86% till 91%. Det innebär totalt cirka 600 meddelanden. Detta syftar så klart till att göra det lite enklare att förstå Wikipedia för nybörjare.

Självklart kan du vara med online och även börja redan nu om du så vill! Det som återstår att översätta hittar ni här.

På kontoret finns fika så klart!

Mvh, John Andersson (WMSE) (disk) 23 oktober 2013 kl. 17.05 (CEST)

Jag glömde skriva att ni gärna får skriva upp er på Wikipedia:Wikiträffar om ni kommer till kontoret, så att jag vet hur mycket fika jag ska köpa! John Andersson (WMSE) (disk) 24 oktober 2013 kl. 12.30 (CEST)

Jag tänkte att det kan vara värt med en liten försenad rapport här: Jag har lagt åtskilliga volontärtimmar på Translatewiki.net det senaste året, men det är en del översättningar som är väldigt kluriga att lista ut på egen hand (ex. de väldigt tekniska) vilket verkligen underlättades av att sitta i grupp och att kunna diskutera ordval etc. Vi hann totalt med 543 stycken av de återstående meddelandena. Mvh, John Andersson (WMSE) (disk) 5 november 2013 kl. 08.19 (CET) 5 november 2013 kl. 08.22 (CET)

Teahouse på svenska

Hej,

Ni känner mig kanske mer som Hannibal, men just nu är jag anställd av Wikimedia Sverige för att jobba lite med Projekt Teahouse. Teahouse är en modell för att få nya wikipedianer att snabbare komma in i gemenskapen så att de vill stanna, och den har fungerat mycket bra på engelskspråkiga Wikipedia. Läs gärna mer om resultaten och metoden på Wikipedia:Projekt Teahouse. Där finns också svar på frågor som vi gissar att ni kan ha. Jag tar gärna emot funderingar, frågor och förslag på förbättringar – liksom intresseanmälningar från dem som vill hjälpa till. Projektet kommer börja om ett litet tag, men jag ville hålla gemenskapen uppdaterad. Vi som föreläser kommer slussa nya wikipedianer dit så småningom.

Med vänliga hälsningar//Lennart Guldbrandsson (WMSE) (disk) 16 oktober 2013 kl. 15.17 (CEST)

Jag skummade igenom rapporten och överraskades av hur positiva resultaten verkade. Tyvärr är redogörelsen för metodiken bristfällig (i det jag lyckades hitta). Jag ställde en fråga på meta:Research talk:Teahouse/Metrics#Experiment and control groups, men om någon här vet hur experimentet gjordes så får ni gärna berätta.

Det som bekymrar mig är att jag får intrycket att indelningen i kontroll- och experimentgruppen delvis gjorts subjektivt av tehusvärdarna. Om de bjudit in dem som gav ett positivt intryck säger undersökningen väldigt litet om själva tehusets effekt.

Vad sägs om "Invitations would be sent to anyone that the inviter thought of as a promising new editor"? Om man jämför dessa med dem som inte blev inbjudna och kallar de senare en "kontrollgrupp" är man nog ute och cyklar eller värre. Jag hoppas det finns något jag inte sett.

--LPfi (disk) 16 oktober 2013 kl. 18.36 (CEST)

Du har en poäng i att studien inte uppfyller alla krav på en vetenskaplig studie. Är det den viktigaste poängen för dig? För mig är den viktigaste att de inbjudna stannar kvar på Wikipedia, och det verkar det som om Teahouse-gästerna gör i ganska hög grad. Men det betyder inte att jag hoppas att det finns en ännu tydligare kontrollgrupp, exempelvis bland folk som inte kontaktades. Jag har för mig att det ska finnas några sådana resultat också, men hittar dem inte för tillfället. Om det är en viktig poäng kan jag försöka se om jag kan leta fram dem ur mina gamla grejer.//Hannibal (disk) 16 oktober 2013 kl. 22.14 (CEST)

Poängen är väl inte metodiken för metodikens skull, utan att det med bristfällig metodik är oklart om de stannar kvar på Wikipedia på grund av tehusvärdarna eller om de hade gjort det ändå och att det därför är svårare att säga någonting om hur lyckat projektet har varit. /78.72.183.234 17 oktober 2013 kl. 01.22 (CEST)

Jag har inte några siffror från samma period, men det finns en hel del liknande information i den rapport jag skrev för några år sedan. Där kan man bland annat se att det går att påverka folks engagemang genom att göra små saker. Jag hoppas att det finns mer data bakom Teahouse-undersökningen, men jag är osäker. Däremot är jag säker på att det här är ett mer effektivt sätt att hantera nya wikipedianer än det vi har just nu.//Hannibal (disk) 17 oktober 2013 kl. 01.33 (CEST)

Som den oinloggade säger är vetenskaplig metodik inte ett självändamål utan ett verktyg för att kunna dra slutsatser. Jag blir arg när man gör (eller låter göra) undersökningar som ger sken av att använda vetenskapliga metoder men struntar i förutsättningarna för att dra slutsatser med metoden ifråga. Rapporten diskuterar överhuvudtaget inte om experimentgruppen och kontrollgruppen ("kontrollgrupp A") kan uppfattas vara stickprov ur samma population. Om de inte är det är det helt vilseledande att tala om en kontrollgrupp och skillnaderna mellan grupperna kan lika gärna bero på själva urvalet (lovande nybörjare vs nybörjare i allmänhet) som Tehusets effekter. Jag litar gärna på ditt omdöme när du säger att Teahouse-metoden fungerar, men jag litar inte på att rapporten ger något ytterligare stöd för den subjektiva uppfattningen. --LPfi (disk) 25 oktober 2013 kl. 13.07 (CEST)

Du har helt rätt. Det är förvirrande att de använt så märkliga sätt att mäta. Jag tror inte att vetenskapligheten har varit tyngdpunkten, utan bara det att det finns några siffror är en stor skillnad mot den tidigare situationen. Det betyder inte att det är bra. Därför undrar jag nu om du skulle vara intresserad av att hjälpa till att göra en ordentlig undersökning på den svenska varianten, så att vi åtminstone får bra siffror?//Hannibal (disk) 25 oktober 2013 kl. 15.40 (CEST)

En sådan undersökning är ett rätt stort projekt om man skall göra den ordentligt. Men ja, jag hjälper gärna. Diskussionen förs väl bäst på projektsidan? --LPfi (disk) 25 oktober 2013 kl. 19.16 (CEST)

Gärna.//Hannibal (disk) 25 oktober 2013 kl. 20.57 (CEST)

Just nu är det 3 förslag på svenskt namn som har fått röster: Konditoriet, Fikarummet och Frågelådan. Men det finns fler bra förslag och man får gärna lägga till egna också. Jag tänker låta omröstningen vara öppen i ett par dagar till.//Hannibal (disk) 24 oktober 2013 kl. 17.51 (CEST)

Nästa stegen med Teahouse

I början på nästa veckan tänkte jag lägga upp en förstaversion av svenska Teahouse (det ser ut att bli "Fikarummet", men det går fortfarande att rösta). Det kommer inte bli perfekt från början, och funktioner kommer läggas till efter hand, men målet är att det ska gå att testa i slutet av veckan och få en rimlig bild av processen och upplevelsen.

Inför prövoperioden söker jag därför ett par erfarna wikipedianer som kan tänka sig att agera värdar. Det kommer inte kräva särskilt mycket jobb och det är rätt likt att svara på vanliga frågor som fadder eller på Anmäl ett fel. Skriv i så fall upp dig här. Tack på förhand.//Hannibal (disk) 6 november 2013 kl. 23.59 (CET)

Två nyskapade matematikkategorier

Vore tacksam för fler synpunkter på Kategoridiskussion:Elementära speciella funktioner och Användardiskussion:Lixer#Kategori:Exponential Kategoridiskussion:Exponential. /NH 7 november 2013 kl. 20.20 (CET)

Expertgranskning av artiklar på gång

Wikimedia Sverige planerar att låta expertgranska artiklar, enligt den ansökan om medel man gjort (läs mer på meta:FDC portal/Proposals/2013-2014 round1/Wikimedia Sverige/Proposal form). Det låter intressant! Vore roligt att få veta mer. /NH 31 oktober 2013 kl. 22.04 (CET)

Inte för att ständigt tvingas vara gnällspiken, men var har detta diskuterats på Wikipedia och hur ska det i praktiken gå till? Som bekant går det inte att säga "den här artikeln har granskats av [expert] och är därför korrekt". Sedan, som rent spontan reaktion på länken, känns det som att Wikimedia och Wikimedia Sverige vuxit till nästan absurda proportioner... /Grillo (disk) 3 november 2013 kl. 06.33 (CET)

Detta låter som ett steg bort från den ursprungliga tanken med detta lexikon. Bygger det inte på frivilligt arbete, där vi alla hjälps åt? Jag är djupt bekymrad om vi skall bli en annan variant av Nationalencyklopedin. Kommer artiklarna sedan att låsas för redigering? I Grillos avslutande mening instämmer jag gärna. Tostarpadius (disk) 3 november 2013 kl. 07.09 (CET)

Nu vet jag inte vem som "tvingar" fram gnäll, det är ju naturligtvis frivilligt att gnälla. Att ämnesexperter granskar och presenterar vad de kommit fram till betyder inte nödvändigtvis att artikeln märks med "granskad" eller "godkänd" eller "färdig", det kan ju presenteras i undersökningsform också, på eller utanför wikipedia. Av texten framgår att det ska göras som ett led att få ämnesexperter att skriva inom sina fält. Det undantar dem inte från källkrav eller att inte bedriva egen forskning på Wikipedia eller NPOV etc. Därför är jag för anonymiserad/pseudomaniserad redigering generellt. Sen vet jag inte varför allt tvunget ska diskuteras på Wikipedia först som görs för att stödja projektet.--LittleGun (disk) 3 november 2013 kl. 09.35 (CET)

Detta projekt är ett litet experiment, vi siktar på att få tio artiklar bedömda, för att se om det hjälper oss och om det finns ett intresse bland experter. Precis som LittleGun nämner så kan naturligtvis inte artiklarna märkas upp som "granskade av X" eller låsas. Såvitt jag känner till har ingen tänkt en sådan tanke förutom ni två. Den främsta tanken har istället varit att eventuella fel kan redovisas på diskussionssidan (med förklaringar om vad som inte är rätt) och sedan får det tas om hand på samma sätt som i vilken artikel som helst men om någon har bättre förslag tas det tacksamt emot. Om det blir några redigeringar från ämnesexperter ska de givetvis ske på samma sätt som för alla andra och stå på sina egna ben med källor utan att man vet vem som har skrivit det. Och jo, det bygger på frivilligt arbete, experterna i fråga kommer inte att arvoderas av WMSE utan arbetar frivilligt med detta. Min tes är att de kan göra störst nytta i artiklar som har kända komplikationer. Vilka tio skulle ni vilja se att en expert tittade närmare på? --Jan Ainali (WMSE) (disk) 3 november 2013 kl. 10.14 (CET)

Vill passa på att påminna om skräckexemplet Citizendium. RationalWiki har en väldigt bra artikel om det projektet och varför det gick åt skogen, se artikeln och kanske främst det som står under "Does the 'expert guidance' model work?". Artiklar om "kända komplikationer" är ofta sådana där det är svårt att kalla någon "expert" utan att den är insyltad med någon vinkel. Just exemplet homeopati på Citizendium är ju extremt horribelt, även om jag är säker på att WMSE aldrig skulle be någon homeopat "balansera" den artikeln här. Det är dock ett tecken på i vilken riktning det kan gå om man förlitar sig alltför mycket på "experter", som jag dessutom inbillar mig inte alltid är de bästa på att lyssna på kritik. Det känns rätt vanskligt med personer som "rekryterats externt", och inte hittat till Wikipedia på egen maskin. Jag hoppas att dessa förbereds på att de inte kommer att få stå oemotsagda och att de förväntas argumentera lika sakligt som alla andra, och inte hänfalla till auktoritetsargument. /Grillo (disk) 3 november 2013 kl. 10.44 (CET)

Ja, Citizendum känner vi väl till och den situationen vill vi ju absolut undvika. Den stora skillnaden där är ju att en expert "ägde" en artikel och tog emot förslag på ändringar. Vi siktar ju på att göra tvärtom där experten uttryckligen inte äger artikeln utan bjuds in att ge förslag på ändringar som kan accepteras eller lämnas utan åtgärd. Och ja, du har helt rätt i att det är en risk att man råkar hitta en expert som är vinklad. Just därför tror jag att det bästa är att de håller sig till diskussionssidorna och pekar på brister och visar källor. Kanske ska vi också välja artiklar som inte är laddade med kontrovers, men som har andra kvalitetsproblem idag? Auktoritetsargumentet kommer vi verkligen att förbereda dem på, vi vet att det är viktigt för de som inte är vana med Wikipedia. --Jan Ainali (WMSE) (disk) 3 november 2013 kl. 11.33 (CET)

Ett lämpligt ställe att hitta artiklar för projektet är väl bland de som är gulröda i tabellen över basartiklar. Lsj (disk) 3 november 2013 kl. 11.45 (CET)

Det behövs experter som stramar upp lite här 83.233.121.22 3 november 2013 kl. 16.00 (CET)

Spännande projekt! Ogillar jämförelsen med Citizendum och NE. Det är väl ingen som tänker låta experter hindra publicerering, på det sätt som man gjorde i Citizendum. Om den inhyrda experten har föreslagit en ändring på diskussionssidan och inte fått svar ser jag inget fel i att experten genomför ändringen, men den som redigerar som inhyrd expert bör inte få någon särbehandling över andra Wikipedianer. Experterna bör bara anlitas vid de enstaka fall där wikiprocessen inte har funkat. Men generella diskussioner brukar vara kontraproduktiva, utan vi bör så snart som möjligt föra in diskussionen på en konkret lista över artiklar där Wikimedia har tänkt söka experthjälp. Listans utformning måste beslutas genom wikiprocessen, och inte inom något externt projekt.

Jag tycker det är tre områden vi behöver hjälp med:

1. Dels tycker jag att ingresserna på många artiklar om skolämnen, t.ex. om matematik för grundskolan och gymnasiet, är för komplicerade. Ingresserna skulle behöva skrivas på samma nivå som ungdomsskolans läroböcker, och de mer akademiska diskussionerna flyttas ned till slutet av artiklarna, eller till underartiklar. Jag föreslår att man ber erfarna läromedelsförfattare att hjälpa till där. Problemet är dock att det blir osämja varje gång någon försöker popularisera matematiska och naturvetenskapliga texter, så vi bör vara beredda på konflikt mellan inhyrda experter och forskarutbildade wikipedianer. (Förslår därför att vi skapar mallar, t.ex. {{grundskoleämne}} och {{gymnasieämne}}, som skulle kunna användas för att markera att ämnet ingår i svenska eller finlandssvenska skolans läroplaner, och att ingressen därför ska vara begriplig på den nivån.)
2. Dels finns det artiklar om viktiga ämnen som varit kvalitetsmallade på olika sätt i många år, och ingen orkar bidra till. Se Wikipedia:Kvalitetskontroll.
3. Dels finns det relativt nyskrivna och nyligen utökade artiklar om vetenskapliga ämnen, som har anmälts till wp:Wikipedia:Artikelgranskningar, och tenderar att ligga kvar där något år.

Mange01 (disk) 3 november 2013 kl. 16.31 (CET)

Mange01s idéer är sympatiska. Det väcker dock en fundering: de experter som rekryteras för att skriva ingresser om t.ex. matematik borde snarare vara matematikdidaktiker snarare än rena matematiker. Lsj (disk) 3 november 2013 kl. 17.10 (CET)

Understödjes. Mange01 (disk) 3 november 2013 kl. 17.20 (CET)

Ifråga om skolämnesartiklar måste vi själva först besluta hur vi vill ha det. Vi fick flera råd av centret för lättläst, men det blev ingen konsensus om att vi skulle följa råden. Innan vi besluter att prioritera lättlästhet (på viss nivå) framom nuvarande praxis är det ingen idé att bjuda in någon utifrån för att visa hur artiklarna kan göras mer lättlästa. Det svåra arbetet är att hitta en kompromiss som kan accepteras här, och för det behövs någon som känner oss väl - någon av oss.

En del artiklar kräver helt enkelt en hel del arbete (utöver goda kunskaper), i synnerhet breda basartiklar. Det finns en hel del dåliga grundläggande artiklar inom de områden jag behärskar bäst, men jag har i allmänhet hellre bidragit till artiklar där jag på en timme eller mindre kan åstadkomma något jag är (någorlunda) nöjd med. Om andra har liknande preferenser blir de svåra artiklarna lätt liggande. Här kunde en expert göra en insats; om man brukar hålla grundkurser om ämnet har man antagligen redan en god uppfattning om vad som bör rymmas med, hur det kan beskrivas och vilka källor man kan hänvisa till.

Att en artikel har kvalitetsmallar eller legat för granskning utan kommentarer betyder inte alltid att de är lämpliga för en utomstående expert. Problemen behöver inte handla om brist på sakkunskap. Det är förstås sannolikt att en del av de artiklarna är lämpliga för expertprojektet.

--LPfi (disk) 3 november 2013 kl. 19.25 (CET)

Vad var problemet med synpunkterna från Centret för lättläst? Att de inte tvingades ta sig an artiklarna och lära sig wikikulturen? Min bild är ändå att deras tankar påverkade oss - i den vevan skrevs några ingresser om med hänsyn till lättlästhet, t.ex. Jesus. Mange01 (disk) 3 november 2013 kl. 20.16 (CET)

Kan vi lära oss något av experimentet med Centrum för lättläst? Var det bra eller dåligt att de inte redigerade artiklarna själva? Ska vi be experterna om utlåtanden som inte alls landar i artiklarna utan mer är recensioner av artiklar för oss att behandla som vi vill? Eller ska vi bara fokusera på experter som inte bara ger ett uttalande om en specifik artikels faktainnehåll utan även kan lägga den tiden på att förstå wikipedia bra nog för att göra redigerangarna själva (med den uppenbara risken att det kanske inte blir så många)? Jan Ainali (WMSE) (disk) 3 november 2013 kl. 21.16 (CET)

"Experter" är välkomna att redigera på samma villkor som alla andra. Att låta några göra utlåtanden som visar att Wikipedia är tillförlitligt kan inte skada - tyvärr finns fortfarande föreställningen att så inte är fallet i akademiska kretsar. Vad gäller Centrum för lättläst var det väl att de inte härjade i artiklarna. Att återställa deras avwikifiering hade tagit onödig tid. Tostarpadius (disk) 4 november 2013 kl. 09.03 (CET)

Det är bra om förslagen från Centrum för lättläst resulterade i mer lättlästa inledningar. Det problem jag upplevde var att vi inte hade någon konsensus om att vi ville ha mer lättlästa artiklar, och därför inte kunde utnyttja råden fullt ut (eller ens i den utsträckning jag velat). Att be om råd av utomstående om hur vi kunde göra något som vi inte vill få gjort kan lätt innebära frustration och konflikter, därför är det bra att etablera åtminstone någon slags konsensus först.

Finns den diskussion som ledde till formuleringen i ansökan, eller senare diskussion kvar/dokumenterad någonstans? Jag vill ogärna ta ställning till förslaget (eller föreslå "förbättringar") innan jag vet vad man hittills tänkt. Tio artiklar låter som väldigt litet för att få en allmän bild av Wikipedias trovärdighet, likaså är förbättrande av tio artiklar litet, om insatsen inte leder till dramatisk förbättring av nyckelartiklar.

--LPfi (disk) 4 november 2013 kl. 13.11 (CET)

Nej, den mesta diskussionen var nog muntlig på det öppna planeringsmötet vi hade i augusti. Tanken är alltså i stort: Det finns flera artiklar med olika brister som är svåra för lekmän att ta sig an, eller att bedöma riktigheten i. Kan vi få ämnesexperter att peka på vad som är bra eller dåligt i dessa kan det bli lättare för wikipedianer att åtgärda dem. Det handlar alltså inte om att ge en allmän bild av Wikipedias generella trovärdighet utan är ett litet pilotprojekt för att få svar på några saker; Finns det experter som kan hjälpa till på detta vis (och kan det vara en öppning för dem att bli mer intresserade av Wikipedia)?, Är deras utlåtande något som hjälper oss? Med hjälp av detta pilotprojekt kan man sedan utvärdera om det är ett område som vi borde satsa mer energi på eller om det är ett ineffektivt projekt. Därför vill vi inte satsa på mer än 10 artiklar till att börja med, risken är ju då att vi jobbar för mycket med något som visar sig vara dödfött. Jag tror dock att detta är ett projekt vi praktiskt behöver testa för att få svaret på frågan om det ger oss något.

Om man leker med tanken att en ämnesexpert som läser en artikel i sitt ämne utan WMSEs inblandning och tänker: "Här finns det en massa fel. Jag är osäker på om det är rätt av mig att redigera artikeln själv, men jag lägger mina källbelagda synpunkter på diskussionssidan." Skulle det tas emot tacksamt eller skulle detta bidrag ses snett på? Jan Ainali (WMSE) (disk) 4 november 2013 kl. 20.02 (CET)

Jag förstår inte varför en person som är expert inom något område skulle behöva känna att det är osäkert om det är rätt av honom eller henne att redigera själv. Såvida man inte med "expert" menar en person med stark intressekonflikt? Annars finns det ju redan idag ett antal experter inom vitt skilda områden som redigerar här. Jag trodde att ni hade något konkret på gång. /NH 5 november 2013 kl. 08.28 (CET)

Visst är det märkligt med folk som inte vågar redigera på Wikipedia. Men jag har ofta hört att det är en tanke som många har och skälen kan vara allt till att man är osäker på om man fattar wikisyntax till att man undrar om det är okej med institutionen eller att man inte orkar städa en hel artikel. Vissa experter har ju tagit sig över tröskeln och har blivit wikipedianer, nu vill vi se om det här kan få fler att ta det steget och även om de inte tar det fullt ut så kan vi få något av värde från dem på vägen. Än så länge är det här en projektidé i uppbyggnadsfasen, vi samlar med glädje på oss förslag och tips på hur det kan göras, vad som kan granskas och vilka som skulle kunna granska. --Jan Ainali (WMSE) (disk) 5 november 2013 kl. 09.42 (CET)

Jag skulle gärna se någon matematiker med förmåga att förklara enkelts se över våra metematikartiklar så att de blir på en något lägre nivå då flera i princip kräver att man redan kan ämnet för att kunna förstå artikeln. Exempelvis Integral tycker jag har en onödigt komplicerad inledning som få gymnasieelever kan förväntas förstå (det är i gymnasiet man först stöter på integraler). Och jag ser gärna att experterna sätter igång och redigerar direkt så att någon annan slipper göra det efteråt. - Averater (disk) 5 november 2013 kl. 14.22 (CET)

Just integral tycker jag ser ovanligt lättfattlig ut. Ok, det svävar ut om Måtteori, men annars ser det ganska enkelt ut. Men då är jag kanske lite skadad som har läst lite matte? -- Lavallen (block) 5 november 2013 kl. 15.09 (CET)

Problemet som jag ser det med matematikartiklar till skillnad från andra artiklar är att det är svårare att där att slå upp Wikipedia för att lära sig saker och angående Integral var det främst stycket om måtteorin och att det väl snabbt beskriver summan och nästan endast i en bildtext gör jämförelsen med area under kurva och integral som jag tyckte var väl svårt. Frågan är väl vem som man kan förvänta sig ska förstå och vilken förkunskap man kan förvänta sig att en läsare ska ha. Jag upplever att just förkunskapskravet är högre inom matematikartiklar än i andra ämnesområden. - Averater (disk) 5 november 2013 kl. 16.54 (CET)

Just i matematik finns behovet av att formulera sig exakt, det är väl där prolemet kommer in. Det illustreras väl i Vektor där det är gymnasiematten som har fullständigt företräde, medan universitetsmatten finns i Vektorrum. -- Lavallen (block) 5 november 2013 kl. 17.33 (CET)

Jag blir lite fundersam när jag läser Mange01:s punkt 1, specifikt "vi bör vara beredda på konflikt mellan inhyrda experter och forskarutbildade wikipedianer". Jag har engagerat mig en del i matematikartiklar och kan bara komma på en person som varit direkt omedgörlig i diskussioner (PeggyCummins etc etc, nu senast Fylgia Fock) och med en sådan attityd blir man blockerad ändå. Det finns ett brett spektrum av åsikter även i övrigt, men jag skulle inte vilja karakterisera de meningsskiljaktigheter som uppkommit som konflikter. Jag hoppas att tanken inte är att "matematikexperterna" ska kunna köra över användare som vill se entydiga definitioner – det måste finnas rum för dem, också. //Essin (disk) 5 november 2013 kl. 21.50 (CET)

Nej, ingen annan behöver ta åt sig.Mange01 (disk) 8 november 2013 kl. 00.23 (CET)

Jag har svårt att se att det skulle finnas en nödvändig konflikt mellan begriplighet och exakthet. Också bland matematiker förenklar man: för stora tal gäller att ... förutsatt att den underliggande funktionen f är vacker. Definitionerna är nödvändiga och kan vara svåra, men de behöver inte serveras i inledningen.

Det som är svårt med matematikartiklar är att begreppen ofta ligger på en hög abstraktionsnivå. Ett n-dimensionellt vektorrum, där n kan vara oändligt, är helt enkelt inte helt lätt att greppa. Man kan ge exempel på problem där begreppen är nyttiga, vilka kanske också kan ge viss förståelse för dem, men sådant passar inte i det första stycket.

För till exempel vektorrum kunde det hjälpa att koppla ihop vektorrum som mer allmänt begrepp med exempel på välbekanta vektorrum (såsom de som används i analytisk geometri) och kort visa exempel på att generaliseringen kan vara nyttig. Detta kunde göras i inledningens andra stycke eller i ett avsnitt strax efter inledningen.

Den nuvarande definitionen "mängd med en linjär struktur" är enkel och lättförståelig för den insatta, också om man inte kommer ihåg de exakta definitionerna. Inledningen kunde gärna vara litet längre, med formuleringar (och länkar) som om möjligt skulle sätta begreppet i ett sammanhang förståeligt för icke-matematiker. Om vi hittar någon som kan formulera lämpliga tillägg är det väldigt bra, det behöver inte betyda att man tummar på den nuvarande definitionen eller definitionsavsnittet.

--LPfi (disk) 6 november 2013 kl. 13.39 (CET)

Artikeln om vektor var ju väldig väl skriven så jag är benägen att ta tillbaka mitt påstående om behovet inom matematikartiklar. Jag ser inte heller någon motsättning mellan exakta definitioner och enkla förklaringar men har tyckt att det senare har saknats och att för stor vikt vid det första har funnits i just inledningen i vissa artiklar. - Averater (disk) 6 november 2013 kl. 17.08 (CET)

Trevligt att ett par matematikartiklars ingresser nu har förenklats!

Jag säger inte att formalistiska definitioner bör skippas eller förenklas, bara att de kan flyttas ned en bit, till förmån för verbala beskrivningar och tillämpningsexempel. Det finns en onödig rädsla för att ge konkreta numeriska exempel. Att gå från det specifika till det generella är mer lättbegripligt än det omvända. Traditionen inom matematikundervisning är sats - bevis - exempel, och att tillämpningsområden inte diskuteras, men ibland går det faktiskt att disponera enligt tillämpningsområden - verbal beskrivning - exempel - sats - bevis. Mange01 (disk) 8 november 2013 kl. 00.23 (CET)

Catherine Oxenberg

Jag anmälde Kategori:Amerikaner med serbiskt ursprung till PK i och med att kategorin endast innehöll Catherine Oxenberg (amerikansk medborgare född i USA, uppväxt i London). Själva kategorifrågan är så invecklad att jag undrar om PK kommer att erbjuda någon hjälp. Jag märkte att det står i Kategori:Svenskar med serbiskt ursprung att kategorin är avsedd för svenskar födda i Serbien. Kategorin innehåller sju svenskar födda i Sverige, en i Bosnien och en i Montenegro. Min fråga lyder, hur ska Catherine Oxenberg kategoriseras när det visade sig att hon sedan 2007 har dubbelt medborgarskap (hennes mamma kandiderade i presidentvalet i Serbien 2004 och hon deltog i kampanjen). Ska amerikaner med serbiskt ursprung stå kvar eller ska den bytas ut mot Kategori:Serber eller ska det vara både och? Det här är alltså ett specialfall oavsett vad principdiskussionen kring kategorin leder till. Prematureburial (disk) 7 november 2013 kl. 12.34 (CET)

Kategorier är som sagt ett ormbo. I fallet Kategori:Svenskar med serbiskt ursprung finns dock tydligt angivet vilka som skall ingå, och då bör inga andra ligga där. Vi kategoriserar inte personer efter deras gensammansättning, som vi för övrigt inte har en aning om. Däremot är det ju i många fall särskilt historiskt mer betydelsefullt att kategorisera människor efter etnicitet än vilka olika länder eller områden de råkat bo i. Men vissa kategorier är ju enkla - militärer kategoriseras efter den armé de slagits för, politiker kategoriseras utifrån var de varit politiskt aktiva. Om man kandiderat i serbiens presidentval bör man kategoriseras som Serbisk politiker och inte som amerikansk även om man råkar bo där.--FBQ (disk) 7 november 2013 kl. 13.30 (CET)

Det känns egentligen enklare för Oxberg jämfört med personer som Jakob Heinrich von Balthasar. Är det en svensk eller tysk teolog? Man kan givetvis hävda att Pommern var den del av Tysk-romerska riket, men det är väl tveksamt om någon franskspråkig i Savojen skulle klassas som tysk för det, eller en sloven i Krain? Och Immanuel Kant var väl tysk, även om han levde hela sitt liv i Preussen som aldrig varit en del av Tysk-romerska riket? Sedan var Balthasar tyskspråkig, och kunde troligen mycket lite om någon svenska, men under hela sitt (förutom några år i barndomen då han bodde i Rostock) bodde han i vad som då var en del av Sverige. Men visst, jag kan väl se att tysk passar bättre i det här sammanhanget.FBQ (disk) 7 november 2013 kl. 13.43 (CET)

Fast Sajoven har väl aldrig varit tyskt område? Skämt åsido, kategorier är en viktig utmaning. Ofta (t.ex. på Commons) ombeds vi att inte dubbelkategorisera, men ibland är det bättre med en kategori för mycket än för lite. Idag är det ganska vanligt med folk som haft karriär och bott stadigvarande i flera olika länder.--Paracel63 (disk) 7 november 2013 kl. 16.23 (CET)

Sajoven har varit del av tysk-romerska riket. Sedan bodde det inte så mycket tyskar där, vilket lite var min poäng för att visa att det inte är så enkelt:-) Det finns ju även tidigare tidigare svårigheter - exempel är ju tjeckiskfödda forskare som varit verksamma vid diverse universitet i dåtidens Österrike-Ungern och Tyskland och huvudsakligen skrivit arbeten på tyska. Sudettyskar kan man ju klassa som tyskar, men personer som har tjeckisk härstammning och tjeckiska namn. Skall det krävas att de även skrivit arbeten på tjeckiska för att räknas som tjeckiska forskare. Om de varit verksamma vid universitetet i Prag? Är då alla som varit verksamma vid universitetet i Prag tjeckiska forskare, även om de var av tysk härstammning? En ganska nyligen skriven artikel var den här personen - Joseph Gustav Mraczek - namnet har uppenbart slaviskt ursprung, som jag förstått är det mähriskt. De texter som jag hittar efter honom är alla på tyska, men det är ju troligt att han även talade tjeckiska. Han har varit verksam i Tjeckien (dåvarande Österrike-Ungern), Österrike och Tyskland. Är han tysk eller tjeckisk kompositör och dirigent?FBQ (disk) 7 november 2013 kl. 17.13 (CET)

(point taken). Nej, sedan är ju vissa kategorier inte ersättare av utan komplement till varandra. Till exempel är det skillnad på modersmål, etnicitet och nationalitet. Franz Kafka var väl jude, tjeckoslovakisk medborgare (åtminstone delar av sitt liv) och författade böcker på tyska. NE.se definierar honom till och med som tjeckisk författare, kanske för att han växte upp i den tjeckiska (böhmiska) landsändan. Enkelt är det inte.--Paracel63 (disk) 8 november 2013 kl. 02.28 (CET)

Jag förstår att Oxenbergs mamma ska kategoriseras som serbisk politiker om någon skapar en artikel om henne. Oxenberg har inte kandiderat själv, bara deltagit i kampanjen i egenskap av brittisk-amerikansk kändis som råkar vara kandidatens dotter. Sedan har man förstås i Serbien tänkt att det är bra PR för landet om en amerikansk skådespelare med serbisk gensammansättning får serbiskt pass. Rojalisterna har antagligen fixat saken för att hon härstammar från Jugoslaviens gamla kungahus. På grund av medborgarskapet skulle jag kategorisera henne som serb (men är ytterst tveksam till att kategorisera henne som serbisk skådespelare) men kan inte riktigt placera henne i förhållande till serber med amerikanskt ursprung (om våra regler är som de har brukat vara och kategorin svenskar med serbiskt ursprung borde i det närmaste tömmas). Prematureburial (disk) 7 november 2013 kl. 17.38 (CET)

Jag vet inte riktigt hur man gör med kategorier som Kategori:Svenskar med serbiskt ursprung. Det skapas mängder av liknande utan att det tydligt klargörs hur de skall användas, och jag tror inte jag lägger mig i det. Själv skulle jag nog önska att det skapades lite färre av den typen. Jag konstaterar ju att kategorierna inte är helt konsekventa här, men kan ju tycka att en skådespelare som Dolph Lundgren borde kategoriseras som amerikansk skådespelare, han är ju så vitt jag vet amerikansk medborgare, och har ju i stort sett bara spelat i amerikansk film. Men, det är ju helt klart inte helt tydligt hur kategorierna skall användas.FBQ (disk) 7 november 2013 kl. 17.52 (CET)

Det skulle vara bättre med tydliga kategorier i stil med Kategori:Svenskar utflyttade till USA dit åtminstone Dolph Lundgren passar in. Jag förstår inte riktigt poängen att Stephen Huss, svensk-australiern med dubbelt medborgarskap som är född, uppvuxen och bosatt i Australien ska ingå i Kategori:Svenskar med australiskt ursprung. Prematureburial (disk) 7 november 2013 kl. 18.09 (CET)

Batchuppladdningsmöte

Hej!

Vi på Wikimedia Sverige har märkt att det finns ett ökat intresse bland museum och andra organisationer av att dela med sig av sitt material på Wikimedia Commons. En bromskloss har dock blivit bristen på personer som kan genomföra denna typen av strukturerade massuppladdningar (batchuppladdningar) då detta kräver en blandning av teknisk kunskap samt god kännedom om hur Commons hanterar denna typen av ärenden samt vilka krav som ställs.

Därför är vi nu intresserade av att hålla ett möte/workshop med mål att träna upp fler användare som kan hjälpa till. Tanken är att dels gå igenom de verktyg som finns till förfogande men även att titta på vad mer som måste göras före, under och efter själva uppladdningen. Om detta första möte blir lyckat finns funderingar på att hålla liknande/uppföljande möte igen nästa år.

Mötet kommer att hållas i Stockholm men det finns möjlighet till ersättning för att täcka resekostnader.

När

Lördagen den 7 december, tid TBD

Var

Stockholm (preliminärt i föreningens kontor men alternativ lokal undersöks)

Vem letar vi efter?

Vi letar efter dig som är nyfiken samt är intresserad (och har möjlighet) att hjälpa till i framtiden. Viss programmeringskunskap samt kännedom om mediawiki/Commons krävs men en styrka i endera av dessa kan till viss del uppväga en brist i den andra.

Hur anmäler du dig?

Den som är intresserad kan anmäla sig direkt till mig på andre.costawikimedia.se eller via Special:E-mail/André_Costa_(WMSE), med Batchuppladdningsmöte som rubrik. Ange din tekniska bakgrund, relevant wikivana samt varifrån du reser och om du behöver hjälp med att täcka resekostnaderna. Det är viktigt att bakgrundskunskaperna anges, dels för att mötet ska kunna få rätt inriktning och dels för att det vid många anmälningar kan vara tvunget att göra ett urval bland de sökande, då främst baserat på bakgrundskunskaperna.

Är något oklart eller om du är nyfiken så hojta bara till.

/André Costa (WMSE) (disk) 8 november 2013 kl. 19.13 (CET)

Användarkonton

Många nya användarkonton skapas just nu, en attack och/eller ett test? Le Lapin Vert Jag är en liten morot 8 november 2013 kl. 22.02 (CET)

Attack/test då samtidigt fullt med ej relevanta artiklar skapas.Yger (disk) 8 november 2013 kl. 22.03 (CET)

Eller bara nya användare som borde välkomnas att skapa artiklar? - Averater (disk) 8 november 2013 kl. 22.21 (CET)

Nej, nej. trettio nya konton på 10 minuter. 30 klotteratiklar och 25 dåliga redigeringar på 15 minuter. det är ungefär vad vi brukar ha på 6 timmar.Yger (disk) 8 november 2013 kl. 22.25 (CET)

Ok, trist. Kanske är något som händer på nått party där de har nån mindre konstruktiv wikipedia-tävling eller nått? - Averater (disk) 8 november 2013 kl. 22.32 (CET)

Fler korttidsblockeringar bör användas. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 8 november 2013 kl. 22.34 (CET)

Jimmy Wales var med på TV hos Skavlan och kontona skapades 5 minuter efteråt. Finns nog en koppling där då folk insåg att alla kan editera. -- Tegel _(disk) 8 november 2013 kl. 22.36 (CET)

Då är det ju kul att fler hittat hit! Trist bara att det samtidigt blev mycket dåliga redigeringar... - Averater (disk) 8 november 2013 kl. 22.45 (CET)

Många förhoppningsfulla redigerare som vill skriva om sig själva, sina släktingar eller sina företag... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 9 november 2013 kl. 01.09 (CET)

Störtflod av nya konton

När jag körde en enkel Excel-baserad analys av de senaste femtusen skapade kontona hittade jag några korta perioder då det skapats ovanligt många nya konton (utanför skoltid).

9 oktober 2013 kl. 07-08 - 27 konton

8 november 2013 kl. 22-23 - 34 konton

8 november 2013 kl. 21-22 - 49 konton

De två sistnämnda perioderna hänger ihop, så totalt skapades det 83 nya konton under en tvåtimmarsperiod. Eller rättare sagt - loggades 83 nyskapade konton.

Kan det röra sig om en försening i loggningen, eller är det någon som programmerat något slags robot att automatskapa konton, eller finns det någon annan förklaring? Om någon menar att det kanske är en "ren slump" får vederbörande gärna sammanfatta en kort beskrivning av de statistiska antaganden och data som legat till grund för bedömningen. - Tournesol (disk) 11 november 2013 kl. 12.42 (CET)

Är det inte för att Jimmy var på TV? Se rubriken om användarkonton ovanför. /Hangsna (disk) 11 november 2013 kl. 12.47 (CET)

Tack! - Tournesol (disk) 11 november 2013 kl. 12.55 (CET)

Jag hoppas dessa nya konton bemöts trevligt, och inte marionettanklagas (som för ett tag sedan). Vi är nu äntligen på väg in i en positiv trend efter flera år av grovt språk med mycket tillåtande attityd till personangrepp, svordomar och könsord. Låt den positiva trenden fortsätta, och utnyttja det till att få fler användare. Är det klotterkonton får de stängas av när de upptäckts klottra. J 1982 (disk) 11 november 2013 kl. 12.59 (CET)

Tillförlitligheten i Antal sidvisningar

Fakta: Den 28 oktober i år klockan 15:33 skapade jag sidan Slave. Då jag precis nu kollade antalet sidvisningar av sidan får jag upp att sidan visats 540 gånger de senaste 30 dagarna. Den 12 oktober ska sidan ha vistats 230 gånger. Men: sidan var inte ens skapad vid detta datum. Hur kan detta komma sig? Finns det någon här som kan ge besked vore jag tacksam, verkligen. Och; kan man lita på antalet sidvisningar? Ha det bra alla där ute!! Med vänlig hälsning --Lill-Ann (disk) 6 november 2013 kl. 22.49 (CET)

För det mesta brukar den vara tillförlitlig, på ett ungefär. Här verkar något ha gått galet i statistikinsamlingen. Artikeln "slave" på enwp (omdirigering till "slavery" med cirka 4000 dagliga visningar) får knappt 200 sidvisningar en vanlig dag och svwp-artikeln "slav" cirka 60, som en jämförelse.--Paracel63 (disk) 7 november 2013 kl. 01.14 (CET)

"Besök" i omdirigeringar förs det också statistik på. Jag skulle därför inte bli förvånad om det även förs viss statistik på besök i "röda länkar". -- Lavallen (block) 7 november 2013 kl. 07.45 (CET)

Ja, en tänkbar förklaring skulle då kunna vara att någon någonstans ute på den stora webben la upp en länk till artikeln 12 oktober, utan att kontrollera ifall artikeln fanns. Och att 230 personer då klickade på den länken den dagen. ⬤Bοⅳⅰе 7 november 2013 kl. 08.55 (CET)

Intressant och fullt möjligt. Idag länkar folk till Wikipedia-artiklar lite varstans. Då stiger min tilltro till statistiken igen. :-) --Paracel63 (disk) 7 november 2013 kl. 16.28 (CET)

Ok, tack för svar. Lill-Ann (disk) 11 november 2013 kl. 09.41 (CET)

Detta har tidigare diskuterats på Bybrunnen, se statistik för Hugo Hagander med över 60 000 visningar de senaste 30 dygnen, medan sidan i september 2012 bara hade 64 visningar. Så den statistiken ska man nog inte lita 100 % på. Lixer – Kontakt 12 november 2013 kl. 14.46 (CET)

Regional sportkategorisering i Sverige

Bör sporten i Sverige på regional nivå kategoriseras efter landskap eller län, eller inte alls? Förra året bestämdes att vi bör kommunkategorisera, men inte gå efter län. Ändå sker det igen? Många svenska distriktsförbund kör efter landskap. J 1982 (disk) 10 november 2013 kl. 23.31 (CET)

Kommunkategorier måste ligga i län. Det blir missvisande att lägga dem under landskap. Tostarpadius (disk) 11 november 2013 kl. 19.45 (CET)

Idrottens regionförbund (och andra) är inte renodlat efter län eller landskap, det skiljer sig åt i olika landsdelar och i olika sporter/föreningar.Yger (disk) 11 november 2013 kl. 21.22 (CET)

Bättre att ta bort länskategorierna helt. J 1982 (disk) 11 november 2013 kl. 22.17 (CET)

Speciellt i till exempel Stockholmsområdet använder man nog varken kommun, län eller landskap. De yttre områdena av länet räknas i till exempel fotbollssammanhang till Uppland(s län) (Norrtälje kommun t ex) eller Södermanland(s län) (Södertälje kommun t ex) medan centralare delar räknas som ett eget område (Stockholm) utanför landskapsindelningen. Kan tänka mig att det är så även i Göteborgsregionen. Rätt naturligt, faktiskt. Men det kan ju bryta mot en mer fundamentalistisk landskapskategorisering om vi ska ha en sådan. --Andhanq (disk) 11 november 2013 kl. 22.32 (CET)

Helsingborgs stadslexikon

Vad gäller för artiklar som är skrivna på Helsingborgs stadslexikon? Sidan verkar vara en wiki. Men kan inte finna något om upphovsrätt gällande innehållet på sidan? Dvs om det är tillåtet att kopiera/hämta innehåll och illustrationer för att sedan publicera på t.ex. Wikipedia? Någon här inne på Wikipedia kanske är engagerad i Helsingborgs stadslexikon, och kanske kan hjälpa till med ett svar? //Joshua (disk) 5 november 2013 kl. 18.22 (CET)

Eftersom det inte står något om upphovsrätt får man utgå ifrån att den som skapat materialet innehar full upphovsrätt för materialet. /Grillo (disk) 5 november 2013 kl. 18.27 (CET)

Jag tar frågan med mig in i staden (den är redan ställd en gång, men nu ska jag fixa ett svar också) --Jardenberg (disk) 6 november 2013 kl. 11.27 (CET)

Tackar. //Joshua (disk) 13 november 2013 kl. 19.00 (CET)

Fråga gärna vad de använder för källor också. Jag tror nämligen inte alla artiklarna där håller särskilt hög kvalitet. Att Industrikompaniet skulle ha bytt namn till "Cykelfabriken King" är med största sannolikhet felaktigt, cykelmärket "Gripen" var från Linköping (inte Norrköping) och "Oscar Fredelin" måste vara felskrivning för Oscar Kræpelien. /Annika (disk) 13 november 2013 kl. 19.48 (CET)

Jag har nu upprättat ett kort i vår öppna utvecklingsplanering om Stadslexikonet Återkommer så snart vi kommit någon vart med frågan. --Jardenberg (disk) 7 december 2013 kl. 21.53 (CET)

Radering av kb-mallat material

Hej. Jag önskar lite synpunkter här. Jag har raderat en del påståenden där det varit påslängt en kb-mall. De allra flesta fallen har rört sig om svepande eller "flummiga" formuleringar där raderingen varit högst befogad även utan kb-mallen. Vad som blivit ifrågasatt är när jag raderat rimlig info som haft kb-mall länge men där ingen (inte heller jag) orkat eller brytt sig om att ordna fram någon källa. Är det värt att behålla ifrågasatt rimlig info trots att det haft kb-mall länge eller är det värt att radera det trots att det är rimligt? Synpunkter/åsikter? - Averater (disk) 7 november 2013 kl. 16.58 (CET)

När mallen satts dit i okynne, bör väl snarast mallen tas bort, annars tycker jag det är både rimligt och bra påståendet tas bort, men det bör ha gått någorlunda lång tid, minst ett år tycker jag och gärna 18 månader, så det funnits god tid fixa till.Yger (disk) 7 november 2013 kl. 17.18 (CET)

Jag tycker som Yger, har kb-mallen funnits mer än 18 månader är det sannolikt att ingen kommer orka kolla upp påståendet i alla fall. Om det är ett påstående som är viktigt för artikeln i fråga kommer den informationen säkert läggas in igen senare (och då med källa). Enligt mitt tycke är det bättre att helt korrekt men källösa påståenden tas bort än att låta potentiell felaktig fakta ligga kvar i artiklar i år. Icea (disk) 7 november 2013 kl. 17.27 (CET)

Den tidsaspekten funkar egentligen bara i enmeningsfallen. Gäller det ett helt stycke med låt säga tio meningar, så är risken uppenbar att stycket blivit en pytt av gammal och nytt. I det läget vet du inte vad mallen ursprungligen avsåg. Ymer (disk) 7 november 2013 kl. 17.31 (CET)

(redigeringskonflikt) Jag är kanske mer tveksam. Vad är "okynne"? Om påståendet är ifrågasatt bör man ju märka med faktakoll istället. Med tanke på att majoriteten av alla icke botskapade artiklar antagligen fortfarande saknar källor blir det ju appropå tråden ovan lite svårt att radera. Och jag när jag började skriva från svensk uppslagsbok började jag även lägga in åtminstone vissa källbelagda avsnitt i de artiklarna som saknade källor. På 4 år har jag kommit ungefär halvvägs. Så jag tycker att 18 månader är en väl kort tid. Om någon försökt eftersöka källor till artikeln och inte hittat några kan det kännas okej, annars inte.--FBQ (disk) 7 november 2013 kl. 17.33 (CET)

Visst, handlar det om ett bipåstående som inte är relevant för artikeln alla fall, men som jag förstod handlade det här inte om något sådant utan till och med om artikelraderingar.--FBQ (disk) 7 november 2013 kl. 18.36 (CET)

Hittils har det handlat om enskilda påståenden och endast när inget blivit kvar om att radera hela artiklar. För att hålla diskussionen enklare kanske vi kan hålla oss till angående enskilda påståenden eller stycken som saknar källor och som har haft kb-mall länge. - Averater (disk) 7 november 2013 kl. 18.41 (CET)

Visst, fast det handlade ju som sagt innan Lsj:s botartiklar om över hälften av wikipedias artiklar som helt saknade källor. Andelen av de manuellt skapade artiklarna som har källor kan ha ökat, men knappast mer än marginellt. Yger talar ovan om "okynnesmallning", men det måste ju i sådana fall bygga på att någon faktiskt granskat mallningen på något sätt. Jag upplever att det främst är senaste året som "massmallning" börjat ses som "okynnesmallning" innan dess märktes artiklar upp, i förhoppning att källproblemen skull kunna lösas raskt, har ingen verkligen granskat artikeln och titta på vad som ifrågasätts, eller åtminstone försökt åtgärda problemen kan det vara i stort sett vad som helst som saknar källor. Jag har ingen aning om vilka artiklar som fått källmall och som helt saknar källor men när jag råkar på dem är det ofta sådana som har biografier i NE eller Svensk uppslagsbok. Ganska ofta är det därifrån materialet hämtats fast det inte angetts. FBQ (disk) 7 november 2013 kl. 18.56 (CET)

Men visst, finns de i Svensk uppslagsbok kommer jag att granska det. Är det biografier med efternamn på Ö kommer jag att se över dem om cirka fyra år, om jag inte tröttnat innan dess. NE har jag börjat lite med, men de är lite jobbigare då man måste hålla på och skriva om längre text mycket mer. Jag har inte tid att gå igenom alla de runt 25.000 mallade artiklarna för att ge dem förtur, det känns som det bara blir extraarbete.--FBQ (disk) 7 november 2013 kl. 19.00 (CET)

Det jag reagerar på är när uppgifter som raderas visserligen saknar källor på svenska men där motsvarande artikel på engelska/tyska/franska har en källhänvisning. Då finns källan två klick iväg. Är det rimligt att ta bort sådana uppgifter? Det är visserligen besvärligare att lägga in den utrikiska källan i den svenska artikeln, men att ta bort rimliga faktauppgifter i detta läge tycker jag är lite väl drastiskt. // jorchr 7 november 2013 kl. 19.05 (CET)

Jag undrar också lite hur man efter en tid passerat ska kunna se om en kb-mall satts på i okynnessyfte eller om någon faktiskt ifrågasätter vad jag (eller någon annan) tycker är helt självklart. Att det är bättre att faktiskt hitta källor vilket ofta är lätt håller jag helt med om, men vad ska man göra om ingen gör det? - Averater (disk) 7 november 2013 kl. 20.24 (CET)

Jag känner när jag läser tråden att mitt första svar var "för enkelt". Jag fick en gång en kb mall för påståendet att Riksbron går över Stallkanalen. Det var kanske iten direkt en okynnesmall, men det hade varit "dumt" ta bort det påståendet, som ju också lätt kan verifieras av vilken karta som helst och av att gå dit och titta. Sedan har jag träffat på kb mall efter ett påstående som att i B-by finns det två pizzerior. Och i det fallet har jag ofta tagit bort infon, även om det naturligtvis går kontrollera i verkligheten (men knappast på kartor, och dessutom kan info lätta ändras med tiden).Yger (disk) 7 november 2013 kl. 20.40 (CET)

Averater, jag har lagt märke till dina raderingar i flera artiklar som jag prenumerar på, och jag hade tänkt tacka på din användarsida men gör det här istället. Keep on the good work! Mange01 (disk) 7 november 2013 kl. 23.17 (CET)

Jag tackar för feedback men känner inte att jag har 100% stöd till att radera rimliga påståenden utan att ens googla. Utan flera(?) verkar tycka det är bättre att påståendena då får vara kvar med kb-mall. Har jag rätt eller ska jag sätta igång och radera påståenden igen? - Averater (disk) 8 november 2013 kl. 15.57 (CET)

Ja, nej.. jag skulle nog säga att de är bättre att de är kvar, om det är rimliga påståenden (annars kan man också använda "ifrågasatt faktauppgift"). Som nämns ovan finns det gott om påståenden här utan källa, och att just radera de som råkar blivit mallade, särskilt om de utgör en central del av en text, känns som att missa målet lite. Att en uppgift blivit mallad innebär ju inte i sig att påståendet med säkerhet drar ner kvaliteten på informationen, så raderingen känns lite godtycklig. Det vi vill åt är ju det som faktiskt är dålig information, mallen i sig ska inte vara av ondo. Och det är också bättre med mallade osäkra påståenden, än att folk tvekar att malla och tveksamma påståenden står kvar oemotsagda. flinga 8 november 2013 kl. 17.27 (CET)

Jag håller helt med anv flinga. Källa behövs-mallen är en kvalitetsindikator som betyder att man skall vara extra försiktig med just det påståendet, men det kan ändå ingå i ett sammanhang. Slentiranmässiga okänsliga raderingar bidrar inte till att höja kvaliteten. /Ascilto (disk) 8 november 2013 kl. 17.53 (CET)

Utan att ha läst alla åsikter så skulle jag vilja flika in att det är klokt att göra en källsökning innan man eventuellt raderar något som har betydelse för en artikel. På samma sätt skulle jag rekommendera att man gör en källsökning innan man märker upp en osäker uppgift. Det är möjligt att det finns lättillgängliga källor som man kan komplettera med istället. /Kyllo|snacka?★ 8 november 2013 kl. 18.00 (CET)

Alla håller med om att det är bra om man söker efter källor både innan man kb-mallar och innan man raderar. Lika självklart har vi rätt att radera på enligt WP:V. Om just jag ska ta itu med de artiklarna där ingen brytt sig om att lägga till källor på flera år så kommer jag radera, och i många fall utan att ens googla. Men då vill jag inte ha en massa ifrågasättande för då får de vara kvar med kb-mall (för evigt). Om någon annan vill källbelägga artiklarna istället vore det givetvis ännu bättre. - Averater (disk) 8 november 2013 kl. 18.26 (CET)

Det är bättre med eviga kb-mallar än slentrianmässiga raderingar. Ingen kan f.ö gå fri från ifrågasättningar eller ännu mindre begära något sådant. En kb-mall säger vad den säger: att man skall vara försiktig med just det påståendet. Den gör ingen skada, men det kan det göra om man raderar ett kb-påstående. Kb-mallningar är en del av Wikipedias kvalitetsarbete, raderingar av kb-mallade påståenden är inte lika självklart det. /Ascilto (disk) 8 november 2013 kl. 18.35 (CET)

@Averater: det är inte ditt ansvar att efterforska källor för kb-märkta meningar/stycken i artiklar. Det ligger helt på bidragaren. Däremot tar du ansvar om du gör en rimlighetsbedömning av informationen, kopplat till hur länge den funnits där, före radering. Om vi gör nätet för den fria encyklopedien så grovmaskigt att "alla kan bidra" utan att verifierbarhet är ett krav, kommer nuvarande cirka 25 000 mallade artiklar att skena. Ymer (disk) 8 november 2013 kl. 18.43 (CET)

Frågan är väl om vi ska göra något åt alla de artiklar som har mallen "källa behövs"? Och i så fall vad. Enklast är att inget göra. Det är ganska enkelt att radera uppgifterna eller bara radera mallen "källa behövs". I båda fallen lär man få kritik. Betydligt mer jobb är det att ta fram källor. Det är få som ägnar sig åt denna. Så vad ska vi göra? Ganska många tycker att uppgifterna bör raderas. Jag anser inte det. Jag anser att uppgifter som är ifrågasatta eller på annat sätt tveksamma bör raderas om de inte kan källbeläggas, men inte uppgifter som är rimliga men saknar källa. // jorchr 8 november 2013 kl. 19.21 (CET)

@Averater Du tycker att det är bra att göra så, men gör på ett helt annat sätt. För att det ska fungera så måste alla försöka och hjälpas åt. Det går inte alltid att lägga över arbete på andra bara för att man tycker det är tråkigt eller vad det nu kan vara. Det är inte förbjudet att ta bort uppgifter och mallar som legat kvar länge. Det som talar för borttagning är att mallar skräpar ned och att man kan lägga in uppgifter på nytt senare. Det som talar emot är att uppgifterna kan vara viktiga för artikeln, korrekta och kanske kan källbeläggas om du bara tar dig tid att göra en sökning.

Det är klart att man alltid kan ha inställningen att det är någon annans ansvar, exempelvis den som lagt in uppgiften. Men i så fall skulle man kunna radera alla uppgifter med kb-mallar redan efter någon månad. Det verkar vara ovanligt att den som lägger in en uppgift (som senare blir ifrågasatt) själv kompletterar med uppgifter när det gått en tid. Oftast är det någon slitvarg som frivilligt gör en insats för Wikipedia. /Kyllo|snacka?★ 8 november 2013 kl. 20.05 (CET)

En tanke kanske även kan vara vilket mål man har. Jag är säker på att målet är att skapa ett bättre uppslagsverk och det genom att minska mängden KB-mallar. Kanske måste man när man vill göra en sådan uppgift bestämma sig för att målet är det viktigaste inte hur fort det går. Med det menar jag alltså att en systematisk genomgång (som Averater nu gör) är bra men det bör gå så pass långsamt att en KB-mall hinner i alla fall göras en internetsökning på innan den tas bort. Det är ju mer jobb att källbelägga något än att plocka bort texten+mallen, men det ger även större tillfredsställelse och bidrar i högre grad till ett bättre uppslagsverk. /Hangsna (disk) 8 november 2013 kl. 20.18 (CET)

@Kyllo, jag tror inte jag helt förstår vad du menar, jag vill inte lägga arbete på någon annan utan gör det själv om jag inte måste googla. Jag inser också att jag formulerade mig dumt angående ifrågasättande, jag menar att jag vill slippa tjafs och dålig stämning. - Averater (disk) 8 november 2013 kl. 20.35 (CET)

@Hangsna Som jag förstår så är det ingen systematisk genomgång som Averater gör, utan mer av en massradering. Du kanske menade det, även om jag reagerade på ordvalen. Annars är jag helt med på det du skriver.

@Averater Jag menade att du överlåter sökning och eventuell källbeläggning till någon annan eftersom du inte gör det själv. Chansen är förmodligen nästan obefintlig att någon annan medvetet ska googla och lägga tillbaka en uppgift med källa efter att du raderat den. Varför vill du absolut inte googla? Om du tycker att det är tidskrävande så är ett alternativ att göra som Hangsna föreslår, det vill säga att dra ned på tempot. /Kyllo|snacka?★ 8 november 2013 kl. 22.05 (CET)

Att källbelägga är allas vårt ansvar, varken mer mitt eller ditt än någon annans och jag överlåter det lika mycket åt alla andra som alla andra gjort under flera år nu. Nu när det finns massa artiklar där det saknas källor som inte heller du eller någon annan ordnar källor till så tycker jag det sedan länge är dags att radera det. Vilken typ av arbetssätt jag väljer att ha är upp till mig. Ingen här kan ålägga någon annan att arbeta med någon viss typ av uppgifter. Du gör vad du känner för och jag vad jag känner för (inom vissa ramar då förstås). Så om jag nu inte känner för att googla är det upp till mig. Vill någon annan det så vore det än mer hyllningsvärt, men nu är det ingen som på flera år gjort det avseende dessa artiklarna. Det är därför jag här efterlyste synpunkter på hur det ska lösas. Hangsna tycker om jag tolkar det rätt att det är olämpligt att radera (rimliga påståenden) utan att googla. Om det är vad de flesta tycker så kommer inte jag bry mig om de kb-mallarna mer och eftersom ingen annan heller gör det kommer de stå kvar. - Averater (disk) 8 november 2013 kl. 22.20 (CET)

@Averater: radera kb-mallade uppgifter kan som sagt vem som helst göra – efter en tid (hur länge kan diskuteras, men i alla fall inte omgående). Det åligger den som lade in materialet att bry sig om det så mycket att det får relevans, källor etc så att det kan finna en permanent plats i artikeln. Det är bättre att kb-mallning görs än att det inte görs. Vissa av oss tycker det är givande att systematiskt rätta till artiklar med brister. Andra av oss (jag tillhör nog den gruppen) gör det när vi hamnar på artikeln av någon anledning. Andra gånger sporras vi till större insatser genom olika kvalitetstävlingar (vänta bara till nästa vecka! ). 25 000 kb-mallade artiklar är ändå ganska lite jämfört med >1,5 miljoner artiklar utan kb-mallar. Och gissningsvis färre än de omallade artiklar som borde fixas till.--Paracel63 (disk) 9 november 2013 kl. 00.10 (CET)

Jag vågar kasta mig in i diskussionen. Orimliga, till och med påståenden som inte bidrar till artikeln på något betydande sätt, brukar jag radera efter cirka ett år efter mallande (om jag än stötter på dem under mina wikifärder). Påståenden som gäller levande personer, särskilt om dessa är orimliga eller kontroversiella brukar jag ta hårdare ställning mot och radera mycket snarare, detta enligt Wikipedia:Artiklar om nu levande personer. Det ska gälla lite sunt förnuft när man bedömer om det är bättre att radera eller låta påståendet ligga kvar. Angående {{ifrågasatt uppgift}}, så hade jag för mig att mallen var till för att användas när en uppgift är källbelagd, men det råder delade meningar om huruvida påståendet egentligen stämmer (så som mallen har använts i bacon). Men det verkar som andra i denna diskussion tycker att den har mer allmän användning och kan även användas när ett påstående inte är källbelagt. Hur ser andra på detta? Dieselmotorvagnar (till stationen) 9 november 2013 kl. 00.25 (CET)

Bra förklaring om iu-märkningen. Då kan den också få betyda "Ta fram bättre källa, så uppgiften känns trovärdig!" Jag brukar väldigt sällan använda iu-märkning utan "nöjer" mig med kb-märkning.--Paracel63 (disk) 9 november 2013 kl. 01.16 (CET)

"Ifrågasatt uppgift" tolkar jag som att det finns motstridiga källor, medan jag tolkar "kb" som att uppgiften är osäker eller att den är trovärdig men behöver källbeläggas. /Kyllo|snacka?★ 9 november 2013 kl. 01.23 (CET)

En kb-mall är inte ett ifrågasättande; den är en markering att en uppgift saknar källa. Målet är att all (icketrivial) information skall vara källbelagd. För mig är det självklart att uppgifter som saknar källa skall bort, rimliga eller ej, om ingen ids källbelägga. Om en uppgift har haft kb-mall i ett år tycks ingen idas fixa det och att ta bort uppgiften borde vara helt okontroversiellt. Om vi menar allvar med fina skrivningar om verifierbarhet måste vi våga radera. Egentligen tycker jag att en vecka med kb-mall skulle räcka för att motivera radering, men eftersom det finns så mycket gammalt att ta tag i driver jag inte en sådan linje./Dcastor (disk) 9 november 2013 kl. 02.54 (CET)

(Redigeringskonflikt) En själsfrände! tack. Ymer (disk) 9 november 2013 kl. 12.14 (CET)

Jag kanske inte var tillräckligt tydlig, men jag menade att kb-uppgiften är osäker och saknar källa eller är trovärdig och saknar källa, om det var det du reagerade på. Jag har senaste dagarna gått igenom kb-märkta påståenden och hittat källor till många uppgifter. Ibland kan man även behöva att skriva om formuleringar som gör det svårt att hitta källor. Synd om en del bara raderar när det faktiskt går att källbelägga mycket om man bara försöker. Däremot kan jag omöjligt på egen hand systematiskt gå igenom och åtgärda alla tusentals och åter tusentals uppgifter. Jag hoppas att det är fler som gör ett försök med valfria artiklar i Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor och helst börjar med artiklar som varit uppmärkta längst tid. Om man nu är för radering framför källbeläggande så kan man väl åtminstone börja med påståenden längst bak i tiden som troligen inte kan källbeläggas. Då får jag och andra frivilliga en rimlig chans att källbelägga det som går att källbelägga. /Kyllo|snacka?★ 9 november 2013 kl. 12.07 (CET)

(avindenterar) @Kyllo helt fantastiskt! Jag lämnar mer än gärna påståendena kvar om det finns sådana som du som orkar källbelägga dem. Det är ingen här som är för radering framför källbeläggning men vi är flera(?) som är för radering framför att bara låta vara. - Averater (disk) 9 november 2013 kl. 13.02 (CET)

Tack! Jag vet inte hur många jag har med mig, men det kan finnas användare som arbetar med det i det tysta eller skulle kunna tänka sig att göra en ordentlig insats nu när frågan är väckt. Resultatet märks inte omedelbart ens om det är många som hjälps åt, utan det tar alltid lite tid innan effekten syns. Själv kommer jag inte enbart att ägna mig åt det, men kan tänka mig att fortsätta att regelbundet gå igenom artiklar med mallar och radera/källbelägga i den takt jag orkar med. /Kyllo|snacka?★ 9 november 2013 kl. 14.52 (CET)

Om det skall börja raderas artiklar kunde det ju vara bra om artiklarna föreslogs på sffr först. När jag började jobba med svensk uppslagsbok struntade jag i alla artiklar som redan fanns på wikipedia, de flesta utan källor det handlar om några tusen. Jag har också börjat gå igenom Nationalencyklopedin. På A handlar det om några hundra artiklar som har icke källbelagda artiklar här på wikipedia. Jag vet inte vad de som tänkt gå igenom artiklarna och börja radera tänkt sig att göra för att leta källor. Egentligen förstår jag inte varför de som varit märkta längst skall gås igenom först. De äldsta daterade är från 2009, men de flesta av de artiklarna skapades 2006/2008 och har saknat källor sedan dess, de flesta omärkta utan källor är ungefär lika gamla och har saknat källor lika länge. Men visst, vill man börja där kan man ju alltid göra det. Annars är det ju mycket enklare om man tar artiklarna temavis exempelvis franska författare, byggnadsminnen i Ungern , krigsväsen under 1800-talet etc. då är det betydligt lättare att leta källor till de ämnen som är avsedda att behandlas och man slipper leta fram nya källor till varje enskild artikel. FBQ (disk) 9 november 2013 kl. 21.27 (CET)

Nu handlar väl den här diskussionen i första hand om att städa bort mallar och inte att källbelägga samtliga artiklar. För som du säger måste man börja någonstans. Min tanke med att börja bakifrån tidsmässigt är att få bort mallarna som legat längst och är löper störst risk att bli liggande ännu längre eller raderas utan vidare av någon. Och det går snabbare om många hjälps åt. Annars är det ingen dum idé att slå flera flugor i en smäll eller att koncentrera sig på frivilliga ämnen eller personer. Det är väl inget som säger att alla nödvändigtvis måste gå igenom artiklarna från A till Ö eller januari till december. Kan man rädda tio påståenden från radering så är det mer än noll. Kan man rädda tusen påståenden från radering så tycker jag att det är ännu bättre. Kanske är jag för optimistisk, men jag vill inte bara ge upp utan att ens försöka. /Kyllo|snacka?★ 9 november 2013 kl. 22.36 (CET)

Jag vet inte om det är en bra idé att systematiskt radera påståenden med gamla kb-mallar, men ofta finns de ju där av en anledning: vanligen att någon ställt sig tveksam till någon uppgift av en eller annan anledning. Man sätter ju normalt inte en sådan mall på en uppgift av typen "Sveriges kung heter Carl XVI Gustaf", utan det kan snarare vara värdeomdömen eller speciella faktauppgifter.

Sedan är det ju ett problem att det är svårt att källbelägga en slumpmässigt vald faktauppgift. Har man tur så kan man hitta den i något allmänt referensverk, men kan man inte det måste man ju ha tag på speciallitteratur på något sätt. Jag tror man måste vara mycket mer försiktig med att sätta ut dödslinjer för när uppgifter måste vara källbelagda än man är för t.ex. relevans eller andra åtgärder.

andejons (disk) 9 november 2013 kl. 21.37 (CET)

Det är ofta så att personer satt ut kb-mallar på ifrågasatta påståenden. Jag tycker dock oftast att det är problematiskt. Ofta går det ju att gräva fram en källa, problemet är ju oftast snarare att den källan inte är tillförlitligt, neutral eller starkt föråldrad. Då är det ju bättre att faktamalla påståendet. Jag blir alltid lite irriterad när den här frågan kommer upp, men det handlar ju att om jag plockar tar fram NE multimedia plus och undersöker vilka av dess artiklar som finns på wikipedia, och vilka som bidragit med källor till dessa, hittar jag sällan namnen på sådana som tycker allt som saknar källor skall raderas. Det känns som de har en annan vision än att wikipedia skall vara ett uppslagsverk.FBQ (disk) 9 november 2013 kl. 21.53 (CET)

För att förtydliga ifall det inte framgick handlar det alltså inte om att radera enskilda kontroversiella eller ovidkommande avsnitt som saknar källor, utan hela artiklar någon som bedömning av ämnets relevans eller källefterforskning.FBQ (disk) 9 november 2013 kl. 22.06 (CET)

Jag kanske ska tillägga att man nog inte bör ha för höga krav på källor, utan nöja sig med minimumkällor. Bara så att kb-mallarna kan plockas bort. Det går alltid att komplettera med bättre källor senare. Är det fråga om exempelvis känsliga uppgifter i biografier som saknar källor så bör det alltid raderas omedelbart. /Kyllo|snacka?★ 9 november 2013 kl. 22.48 (CET)

Jag är helt med Kyllo nu. För att bli av med en kb-mall så räcker oftast med nästan vad som hellst för källa och det handlar väldigt sällan om att radera hela artiklar utan endast om delar av artiklar som ska raderas/källbeläggas. Vilka som raderar/källbelägger/ifrågasätter är dock för artikelns kvalitet orelevant, men om fler tar efter Kyllos exempel och tar tag i dessa artiklarna med fler källbelägganden så vore det fantastiskt. - Averater (disk) 10 november 2013 kl. 01.28 (CET)

Här går jag helt på tvärs mot övriga. Att slappgoogla fram svaga källor (typ forum, privata hemsidor, reklamdrivna sidor osv) är en kvalitetssänkning. Det är bättre kvalitet att låta kb-mallen vara kvar som en källkritisk markering. På enwp är de förtjusta i svaga källor, medan svwp varit mer restriktivt, även om det även här finns en del artiklar som hänvisar till t.ex. worldstatesmen.org, för att ta en i högen av källor med sämre källkoll än Wikipedia självt. Jag har inga problem med att radera (nya) påståenden med svaga källor, men låter helst källmallsmärkta påståenden vara kvar. /Ascilto (disk) 10 november 2013 kl. 10.42 (CET)

I normalfallet bör man inte radera nymärkta påståenden eftersom användare ska ha en rimlig chans att upptäcka märkningarna och hitta källor, vilket jag förmodar är ett syfte med märkningen. Hur länge märkningen bör ligga kvar anser jag beror på vad det är för påstående. Men nu handlar det väl i första hand om äldre märkningar, åtminstone var det min tanke, för att minska det totala antalet märkningar och kategorier. I dagsläget sträcker sig kategorierna flera år tillbaka i tiden och det rör sig uppskattningsvis om över 10 000 märkningar totalt. Självklart ska du ha samma möjlighet att källbelägga uppgifterna med "kvalitetskällor", om du hellre vill det. Däremot tror jag inte att det går att kräva av användare att det alltid ska vara superkällor till alla uppgifter. Självfallet bör man försöka hålla sig till Wikipedias rekommendationer (inte använda privata bloggar, skvallertidningar (utom nyhetstidningar), diskussionsforum och privata webbplatser som källa) och vara lagom källkritisk precis som när man källbelägger annars.

Att hitta särskilt fina källor är oftast mer omständigt (kräver myndighetskontakter, tillgång till bibliotek etc.), mer tidskrävande och svårare när det gäller vissa uppgifter/uppslagsord eller när det är ett ämne som man är obekant med. Därför tror jag att många struntar i det i så fall och då kommer kb-mallarna att bli kvar i evigheter och fortsätta växa i antal, alternativt raderas tillsammans med uppgifterna, vilket jag tycker är sämre alternativ. Däremot är det inte så svårt att hitta myndigheters webbplatser, uppslagsverk och nyhetstidningar på webben. Många användare har säkert viss facklitteratur lättillgänglig också. /Kyllo|snacka?★ 10 november 2013 kl. 13.11 (CET)

Jag tycker att det är väldigt bra att detta tas upp och att vi gemensamt försöker göra nåt åt källbristen på Wikipedia. Risken är att det bara blir ännu en lång bybrunnsdiskussion som inte mynnar ut i nåt. Skulle vi inte kunna göra så att vi nu i november 2013 tar en kategori, t.ex de som märktes upp för fyra år sedan Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 2009-11 och försöker hitta källor till alla kb-märkta påståenden i den kategorin. Det är 146 st. Gemensamt borde vi väl klara av att hitta källor till en hel del? Om meningarna fortfarande inte är källbelagda efter den här månadens slut så tas de bort utan pardon. Då har man haft 4 år på sig, samt en (knapp) månad då just den kategorin uppmärksammats. Och så betar vi av framåt månad för månad? Kan kanske just du t.ex källbelägga om Barbra Streisand hade med sig en Bush-imitatör på sina konserter, om Totts vindbrygga på Riddarholmen ersatts av två fasta träbroar 1655, om Bockstensmannen dödade av stråtrövare eller hämndgiriga bönder eller om kakelugnar fått en renässans pga av ökade energipriser? / Elinnea (disk) 10 november 2013 kl. 14.29 (CET)

Det är bra att Kyllo ändrar sig från "vilken källa som helst" till "kvalitetskällor". däremot förstår jag inte resonemenaget med "särskilt fina källor" och "superkällor". Antingen är det en kvalitetskälla eller en svag källa rent källkritiskt. Vare sig man tar bort påståenden med kb-mall eller lägger till en källa måste man tänka källkritiskt. Det har getts exempel här ovan om att mycket kan hittas i Svensk uppslagsbok. /Ascilto (disk) 10 november 2013 kl. 14.42 (CET)

Kakelugnarnas renässans är ett bra exempel för en diskussion om källkvalitet. Jag tror gärna att det finns källor som stöder påståendet, à la inredningsbilagan i en dagstidning. Men är detta redaktörens fingertoppskänsla, redaktörens källas fingertoppskänsla eller baserat på verklig kunskap? Är redaktören eller redaktörens källa tillräckligt sakkunnig? Räcker det för oss att en marknadsförare på ett kakelugnsföretag (en sannolik källa för redaktören) säger så? Eller räcker detta i kombinationen med att vi som läser artikeln själva har märkt att många installerar kakelugnar i sina nybyggen och uppskattar dem i gamla bostäder, medan de ofta revs på 1960- och 1970-talen. Jag tror att en god källa är svår att hitta, men skulle ogärna stryka uppgiften, då jag är ganska säker på att den är korrekt (utom vad gäller orsakerna - jag skulle vilja ha en god källa på att energipriserna är viktiga i sammanhanget, då jag personligen är mer tveksam till det). --LPfi (disk) 10 november 2013 kl. 16.28 (CET)

@Ascilto Att jag skulle ha gått från "vilken källa som helst" till "kvalitetskällor" har du nog missuppfattat. Jag har uttryckt att det är bättre att lägga till en källa och ta bort kb-mallen än att radera eller låta påståendet och mallen ligga kvar ännu längre. Sedan har jag sagt att man bör följa Wikipedias rekommendationer. Jag vill inte kalla det svaga källor eller otillförlitliga källor eftersom det är godkända/acceptabla källor på Wikipedia och säkerligen bästa möjliga när det gäller vissa ämnen.

Jag tycker att det är oviktigt hur jag väljer att benämna den typen av källor som många anser inger högst trovärdighet, så länge som det framgår vad jag menar. Det blir väldigt omständigt att specificera alla typer av källor varje gång jag talar om det. Den som vill veta kan gå in på Wikipedia:Trovärdiga källor och se exempel (observera att det inte är en del av policyn).

Sedan innebär källkritik att man granskar en specifik källa kritiskt och inte att man avfärdar en viss typ av källor. Det är bra att känna till för att förstå vad jag menar med det jag skriver.

Om du har tillgång till Svensk uppslagsbok så får du självklart använda den. Men jag hoppas att du inte begär att alla andra också ska använda den, eller att du ser andra källor som sämre källor. Innehållet i Svensk uppslagsbok uppdateras inte längre vad jag kan se, vilket i så fall medför att den kan vara användbar som källa till påståenden i historiska artiklar men totalt värdelös som källa till påståenden om nymodigheter. /Kyllo|snacka?★ 10 november 2013 kl. 17.30 (CET)

@Elinnea Jag tror att vi tycker ungefär likadant om saken. Blir det för uppstyrt tror jag dock att färre frivilligt engagerar sig, även om många säkert tycker att det är bra att det händer något. Samtidigt håller jag med om att det även bör slutföras och följas upp. /Kyllo|snacka?★ 10 november 2013 kl. 18.11 (CET)

@Kyllo: jag antar kommentaren om svensk uppslagsbok var till mig? Det finns absolut bättre källor än svensk uppslagsbok. Om vi tittar på artiklar som har källa och inte är botartiklar är nordisk familjebok den absolut vanligaste källan. Det är givetvis bättre med andra artiklar. Men artiklar som har uppslag - kanske i första hand i Nationalencyklopedin eller Bra böckers uppslagsbok är sådana som vi absolut borde ha och som inte bör raderas. Artikelämnen i Svensk uppslagsbok och Nordisk familjebok är oftast betydligt viktigare än genomsnittartikeln. Om man vill att svenskspråkiga wikipedia skall fungera som uppslagsverk ser jag det som en väldigt dålig idé att börja radera artiklarna. Sedan går det att göra en hel del åt källkvalitéten också, men det ser jag som en senare fråga. Privatbloggar och liknande är kanske inte acceptabla som enda källa, i övrigt är jag beredd att acceptera ganska mycket. Men skall vi gå in på vanlig källkritik finns det massor att skriva. En populärvetenskaplig måste kunna vara acceptabel som källa, annars kommer wikipedia aldrig att kunna utvecklas. Om den däremot nämner sakförhållanden som inte nämns i vetenskapliga arbeten, beror det troligen på att teorierna inte är accepterade, och då bör de inte finnas med. Äldre tryckta källor är inte heller mer trovärdiga för att deras tryckår ligger närmare händelserna de beskriver till skillnad från vad många tror. Detta gäller enbart primärkällor. Men det här en bit från ämnet för tråden - om det är okej att radera artiklar utan källor.--FBQ (disk) 10 november 2013 kl. 20.37 (CET)

Förlåt, läste bättre och såg att det inte var riktat till mig. Exemplet ur artikeln Kakelugn tycker jag kan raderas. Inte för att det är fullständigt gripet ur luften. Men vad menas med idag? Kakelugnar började återkomma på modet redan på 1970-talet. Idag finns egentligen modernare effektivare energikällor, men de är givetvis populära och särskilt en 1700-talsugn eller en påkostad 1800-talsugn är attraktiva antikviteter. Det har sedan varit lite upp och ned med olika retrotrender exakt hur populära kakelugnarna varit. Jag får lite uppfattningen att kakelugnar idag är mindre populära än de var på 1980- eller 1990-talet, även om de defintivt inte är "ute". Det går säkerligen att hitta mängder med källor på att kakelungnar "idag" är populära. Det vore bättre med en källa på när kakeugnarna åter började uppskattas och upphörde att rivas ut ur äldre hus. I storstäderna skulle jag nog säga att det började ännu lite tidigare.FBQ (disk) 10 november 2013 kl. 20.44 (CET)

Det var faktiskt inte riktat till dig, FBQ. Jag hade inte ens läst dina inlägg, utan besvarade Asciltos inlägg 10 november 2013 kl. 14.42 eftersom det åtminstone delvis var en passning till mig. FBQ, du behöver inte alls förklara dig. Det är inte källan i sig jag är kritisk mot, utan synsättet som Ascilto tycks ha på olika typer av källor. /Kyllo|snacka?★ 11 november 2013 kl. 15.19 (CET)

Nej, jag upptäckte sedan att jag följt tråden dåligt :-) Tänkte att jag ändå kunde förklara mig, för att upplevt att jag ibland uppfattas som motsägelsefull. Jag tycker inte vi generellt sett behöver ställa jättehöga krav på källor. När påståenden ifrågasätts är det ju däremot bra om ordentliga källor kan letas fram och att påståendet granskas. Jag tycker också att det finns skäl att ställa högre krav på utvalda artiklar, särskilt på utmärkta artiklar som visas på wikipedias förstasida.--FBQ (disk) 12 november 2013 kl. 09.06 (CET)

Okej. Jag anser inte att det ställer högre krav på källor enbart för att mallar används. Det resonemanget medför nog snarare att användare låter mallarna ligga kvar istället för att källbelägga. Är det en uppgift som är känslig eller starkt ifrågasatt och därför ställer högre krav på källa så är det förmodligen lämpligare att radera påståendet tills vidare. /Kyllo|snacka?★ 12 november 2013 kl. 13.08 (CET)

Jag brukar sällan använda {{källa behövs}} för påståenden som klarar sig med en svag källa. Ofta är det frågan om uppgifter där det kan finnas olika tolkningar eller som möjligen är missförstånd. Där en journalists privata uppfattning räcker bör i allmänhet konsensus bland dem som redigerar artikeln räcka, tills man hittar en god källa. I enstaka fall kan en svag källa hjälpa då någon misstänker att ett i och för sig trovärdigt resonemang är en wikipedians privata funderingar, men det kanske är bättre att reda ut sådant på diskussionssidan (där man bättre kan länka till svaga källor). Någon jämförde ovan med engelskspråkiga Wikipedia där mängder av svaga källor är typiskt. En utveckling i den riktningen tycker jag inte vi skall ha. --LPfi (disk) 13 november 2013 kl. 10.38 (CET)

Vid närmare eftertanke finns det uppgifter där källor är nödvändiga men mindre bra källor duger. Det kan gälla t.ex. statistiska uppgifter eller preliminära uppskattningar, där det är bra att veta vems uppskattning det är frågan om och när den är gjord, men den angivna siffran kan bytas mot en annan med annan källa (och flera uppskattningar från olika håll ofta används). Sådana är typiska vid stormar, krig och andra kaotiska förhållanden. --LPfi (disk) 13 november 2013 kl. 11.48 (CET)

Lista över socknar i Sverige

Jag vet inte om Bybrunnen är den rätta platsen att ställa det här förslaget men jag skriver ändå hit. Det finns följande listor över socknar i Sverige:

• Lista över socknar i Bohuslän
• Lista över socknar i Södermanland
• Lista över socknar i Uppsala län
• Lista över jordebokssocknar och stadsregisterområden i Västergötland
• Lista över socknar i Västmanlands län
• Lista över socknar i Örebro län

men en lista som skulle innehålla alla socknar i Sverige på samma sida verkar saknas. Jag tror att det redan finns en artikel över alla socknar och kommunartiklarna har länkar till dem men en fullständig lista av dem finns inte. Jag tycker att det skulle vara bra att ha sådan lista. Listan kunde vara indelad efter socknarnas nuvarande läns- och kommuntillhörighet. Städerna som inte var del av någon socken kunde också nämnas under respektive kommun. Raksa123 (disk) 14 november 2013 kl. 20.09 (CET)

Jag skulle rekomendera att vi ligger lågt med rena listor tills vi vet vad fas 3 kan erbjuda. -- Lavallen (block) 14 november 2013 kl. 20.23 (CET)

Fas 3? Edaen (disk) 14 november 2013 kl. 20.32 (CET)

Wikidata fas 1 är interwiki. Fas 2 är möjligheten att hämta "properties" och fas 3 är att bygga listor. -- Lavallen (block) 14 november 2013 kl. 20.41 (CET)

Det finns socknar som upphört över tiden och sådan som skapas sent. I undergrupperna till Kategori:Socknar i Sverige finns all som någonsin benämnt socken. För de som används av riksantivirieämbetet som avser läget runt 1950 finns ATA listan, som listar socknar. Dessa finns på Användare:Lokal Profil/nycklar/socknar i redigenrignläge, annars kan du länka till en PDF fil från artiklen Socken längst ner Yger (disk) 14 november 2013 kl. 21.13 (CET)

Jag gjorde en sådan lista för ett drygt år sedan. Arbetet var inte speciellt omtyckt, men finns här. Jag tänket koordinatsätta de socknar som har bild på Commons som är en sockenkyrka (ca 70 % av artiklarna). Inte heller detta var speciellt populärt och arbetet avbröts. Nasko (disk) 14 november 2013 kl. 21.18 (CET)

Jag vill passa på att framhålla listan över socknar i Bohuslän. Den är uppbyggd efter häraderna och innehåller kartor på ett mycket översiktligt och informativt vis. Om fler sockenlistor skall skapas bör de följa den modellen. /Ascilto (disk) 14 november 2013 kl. 21.22 (CET)

Det går att göra listor på olika sätt. det finns en lista i alla häradsartiklar och där beskrivs också sådan som upphörde tillkom under tiden. Det finns för landskap men redan fdär börjar det bli virrigt med sådan som tillkommit upphört. För en för hela Sverige skulle det närmat bli ogörligt hantera de som tillkommit/upphört (en som upphörde före 1250 är den verkligen bra ha med i en sådan lista, vid den iden är det ofta oklart vad som var stad/Stadsförsamling och socken). och om man istället väljer säg 1863 så komemr många viktiga (och sammanslagna saknas).Yger (disk) 14 november 2013 kl. 21.33 (CET)

Workshop överföring av data från institutioners databaser till Wikipediaartiklar

En mycket intressant och givande workshop, där jag önskar fler kunde sett tex Naskos presentation han gjort för länsstyrelsen, kanske dock Lsj ger något liknande bra på Fscons om en vecka!

Att komma åt databaser var enklare än jag trott, och ändringar i dessa mer hanterligt än jag fruktat, dock bökigt ändå för Lsjbot. Wikidata är rättframt för Naskobot men komplexare för Lsjbot som nog behöver göra detta i två steg, först lägga upp det som finns rakt upp och ner, sedan mer kvalificerat en tid senare, där det är risk det blir svåra diskussioner med flera.

På slutet spånade om andra saker som med fördel kan botgenereras, vad sägs om:

• 300 000 växter pss som Lsjbo
• 500 000 kommuner och orter från nhela världen från WIkidata + ev kompleterande basregister
• 1 200 000 böcker på KB från Libris
• Stjärner och planeter, där det knappast dock kan vara relevant med alla

Det finns många intressant utmaningar kvar i vår strävan att ge fri kunskap till alla!Yger (disk) 2 november 2013 kl. 18.31 (CET)

Spännande initiativ, med många möjligheter. Jag känner mig samtidigt lite tveksam till att det är detta som ska vara Wikipedias funktion -- ett slags avancerat presentationsgränssnitt för externa data. En stor del av charmen med uppslagsverket är ju att artiklarna är, eller åtminstone verkar vara, manuellt framställda. En stor del av värdet ligger, menar jag, i att någon har investerat tid och energi i att skriva artiklarna. Bara det att någon person aktivt har valt att skapa en artikel gör, menar jag, en stor del av artikelns värde. (Antar att detta har ältats tidigare, tacksam för hänvisning till diskussion.) Marfuas (disk) 2 november 2013 kl. 19.01 (CET)

Det finns ingen motsats mellan de många artiklar som skapas manuellt och de som kan mer skapas semiautomatiskt. För Naskobo skapade sjöar saknades 97% av Sverige sjöar och inge artiklar hade den detaljrikedom son de genererade. Det är betydligt roligare lägga till info om öars i sjöar tillföra bilder etc, än att ta fram längden på strandlinjen och medeldjup etc. Låt männsikan forstätta lägga in det människan är bäst på, och låt dator gör det tråkigaste delarna.Yger (disk) 2 november 2013 kl. 19.25 (CET)

Å andra sidan är ju t.ex. det sätt som Lsjbot arbetat på inte det enda tänkbara. Man kan ju t.ex. tänka sig en robot som, på förfrågan, serverar en ifylld faktamall när en mänsklig skribent vill skriva en artikel om en viss stad eller region. Kanske vore det läge att bolla lite med idéer kring vad robotar skulle kunna användas till. /NH 2 november 2013 kl. 22.44 (CET)

Det där sista verkar högst intressant. Om det vore möjligt, skulle det kunna användas till artiklar där den mänskliga – och förhoppningsvis ämneskunniga – skribenten direkt efter robotarbetet kunde kontrollera robotens arbete.--Paracel63 (disk) 2 november 2013 kl. 23.01 (CET)

På tal om att fylla i en faktamall, ni har väl inte missat det här verktyget? Ainali (disk) 3 november 2013 kl. 00.11 (CET)

jag tycker NHs idé är mycket intressant. Vad jag uppfattade i mötet är att det nu det närmaste året inte bli aktuellt med några nya större botgenererande projekt utan mer att konsolidera det som gjorts mot wikidata etc. Och det skulle då vara av stort värde att under den perioden prova på alternativa tillvägagångssätt.Yger (disk) 3 november 2013 kl. 06.18 (CET)

Tanken med wikidata är delvis att du ska kunna skriva {{faktamall}} och mallen fyller sig själv. -- Janivetvem, hittar inte på den här datorn.... Lavallen (diskussion) 3 november 2013 kl. 07.37 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag är en av de som haft nytta av de botgenererade artiklarna och som har lagt till info i några av dem. Det hade jag inte gjort om de hade saknats och jag hade vart tvungen att skapa hela artikeln från grunden. Jag är starkt för mer botgenererade artiklar om allt som det finns databaser om där nån nån gång kan tänkas vara intresserad av att slå upp vad det nu kan tänkas vara. Så fett med cred till alla er som jobbar med botarna! - Averater (disk) 3 november 2013 kl. 08.41 (CET)

Kan väl delge mina åsikter om exemplen:

• 300 000 växter pss - helt vettigt, 300.000 växter måste ju dessutom vara ett urval, förhoppningsvis av de viktigaste eller mest intressanta arterna. Ser gärna att dessa skapas, nu finns det ju sedan Lsj:s senaste projekt en slagsida mot djurartiklar.
• 500 000 kommuner och orter från nhela världen från WIkidata + ev kompleterande basregister - Helt okej. Kanske borde man försöka dela upp det hela landsvis och ta några åt gången, och kanske börja med Europa. Norden är vad jag vet redan klart.
• 1 200 000 böcker på KB från Libris - Mer skeptisk i dagsläget. Jag menar att wikipedia i första hand skall ha artiklar om författarna. Om de enskilda böckerna är tillräckligt betydelsefulla kan man skriva enskilda artiklar om dessa, men att bot-generera artiklar om böcker vars författare saknar artiklar känns lite tveksamt. Kanske läge att återkomma om femton-tjugo år med förslaget.--FBQ (disk) 3 november 2013 kl. 10.56 (CET)

Libris-projektet var tänkt att generera stubbartiklar även om författarna till böckerna. Går utmärkt att köra författarna först och böckerna i ett senare skede. Vad växterna beträffar så är 300000 faktiskt alla som finns beskrivna, det är inte ett urval. Och det är inte ett nytt projekt, det är bara sista etappen i Projekt alla arter. Lsj (disk) 3 november 2013 kl. 11.21 (CET)

Jag tycker nog som FBQ ungefär, om vi nu forstsätter på spåret att lägga ut så mycket information vi bara kan (en annan diskussion, där jag har vissa funderingar). Författarstubbar kan vara helt okej, men jag är väldigt skeptisk till 1,2 miljoner artiklar om svenska böcker. Har inte KB ett ex av samtliga böcker/trycksaker som getts ut i Sverige? Jag kan inte tro att alla dessa skulle vara relevanta för egna artiklar.

Nu är jag osäker på om jag tolkar rätt.. är 300 000 växter alla som finns beskrivna.. inte i hela världen, väl? Vad är pss? flinga 3 november 2013 kl. 12.57 (CET)

Jodå, det finns verkligen bara drygt 300 000 växter beskrivna i hela världen, möjligen 400 000. De är inte alls lika många som djuren. "Pss" = "på samma sätt". Lsj (disk) 3 november 2013 kl. 13.52 (CET)

Vad böcker/författare beträffar så gör vi rimligen ett urval baserat på befintliga relevanskriterier (författare till flera verk, bok som finns på flera bibliotek i mer än pliktexemplar; så mycket går att läsa ut ur Libris) och sållar därmed bort åtskilligt. Libris har totalt 7 miljoner skrifter, det är väl en rimlig gissning att någon miljon uppfyller relevanskriterierna. Lsj (disk) 3 november 2013 kl. 13.54 (CET)

Från Libris skulle vi även kunna hämta basdata för alla de tidskrifter som finns vid svenska bibliotek. Lsj (disk) 3 november 2013 kl. 14.03 (CET)

Se även: d:Wikidata:Books task force. -- Lavallen (block) 3 november 2013 kl. 14.07 (CET)

Okej, då hänger jag med i vad som menas :) flinga 3 november 2013 kl. 21.38 (CET)

Över en miljon poster för böcker på Wikidata vore guld värt!! Som det är nu så är folk (mig själv inkluderad) notoriskt dåliga på att lägga till källor för påståenden. Mycket på grund av att det är allt för omständigt och besvärligt att skapa en komplett post om den bok som man har använt som källa i en artikel på Wikipedia. Om bokposterna redan är skapade så är det mycket enklare att lägga till källor för påståenden. /ℇsquilo 4 november 2013 kl. 08.26 (CET)

Tidskrifter skulle vara värdefullt av samma skäl. Lsj (disk) 4 november 2013 kl. 11.03 (CET)

Bara det faktum att man kan göra något betyder inte att man bör göra det. Libris har ett eget presentationsgränssnitt mot sina data, och jag begriper inte varför svenska Wikipedia ska bli ett alternativt fönster mot den informationen. Vill man ha uppdaterade, underhållna bibliografiska data om en bok är det väl bättre att gå till Libris än att använda svwp? Fast som hjälpmedel när man skapar en artikel är förstås en sådan robot perfekt, alltså som NH föreslår -- man märker upp en artikel om en bok med en mall som säger att "här kan en robot fylla i luckorna". Har saken inte diskuterats förut? Googlade lite halvslött och hittade en del diskussioner om slikt på meta, men det var gamla grejer. Hur gör de på andra språk? Marfuas (disk) 3 november 2013 kl. 15.30 (CET)

bokexemplet var väl närmaste en hjärngympegrej, men bara diskussionen här visar på fullt med intressanta aspekter. Och visst kunde man i bokartiklar fylla dem med lite av handling och om recensioner etc. Och en fördel att det går länka till dem i andra artiklar. Men att skapa bokartiklar är alls inte av samma dignitet beträffande värde för sv:wp som orter i Mali etc. Men nog skulle i all jag se det som fullt möjligt att de 2020 ändå ligger här. Andra språkversioner har alls inte kommit lika långt vara sig i genererande eller diskussioner om möjligheter. Yger (disk) 3 november 2013 kl. 15.42 (CET)

Jag säger, kör så det ryker. Det kan aldrig bli för mycket information 83.233.121.22 3 november 2013 kl. 15.54 (CET)

Om man skall skapa bokartiklarna anser jag nog att författarna bör hanteras först, och i dagsläget behövs en del manuella insatser för att få det att fungera. Dels behöver librispersonerna kontrolleras mot wikipedias artiklar för att undersöka om de redan existerar, och sedan namnges utifrån wikipedias namngivningsprinciper. Har också upptäckt att det är vanligt att samma person finns registrerad som flera olika personer i libris, vissa böcker ligger under en stavning, andra under en annan. Eller så anges en författare med levnadsdata, och andra böcker av författaren ligger under samma namn men utan levnadsdata registrerat som en egen person. Det är också vanligt att enskilda volymer i ett verk ligger registrerade som ett bokverk medan hela verket ligger registerat som ett annat, eller att olika upplagor finns registrerade som olika verk. Det är ju smådetaljer, men om det handlar om 1,5 miljoner artiklar blir det en hel del att gå igenom. Men det är ju möjligt att det är problem som går att lösa.--FBQ (disk) 3 november 2013 kl. 16.52 (CET)

Angående Mali, så är min erfarenhet från en botkörning i Botswana, att länder i tredje världen kan vara en ren soppa att reda ut. Konstatera att det finns en stad med namn X i Mali är nog inget problem. Vilka andra namn är den känd under? (Det var ett problem redan när jag tittade i Polen). Hur många bor där? (Vilken teknik har man använt vid folkräkningen. Redan i välordnade länder som Frankrike är dubbelräkning något man måste titta på.) Var ligger orten? (så man inte råkar lägga koordinaterna i den sammanväxta grannstaden. Google maps är inte världens bästa källa.) Vilken provins ligger orten i? (Statistiska provinser kontra administrativa var ett av mina stora problem i Botswana.) -- Lavallen (block) 4 november 2013 kl. 08.42 (CET)

För orter och kommuner är nog det mest framkomliga vägen ta det enbart ur wikidata, ev kompletterat med en lista som visar alla. Så frågan är om kvaliteten i Wikidata är tillräckligt bra att utgå från, vi borde ju ändå få lika bra som en:wp, och kanske blir de bättre med tiden i wikidata,som då tillförs artiklarna automatiskt.Yger (disk) 4 november 2013 kl. 08.56 (CET)

Jag hoppas absolut inte att vi ska få 1,2 miljoner botgenererade artiklar om böcker. Jag har tidigare jämfört med de många (men i jämförelse väldigt få, kanske ett par tusen) skådespelarartiklar från svwikis barndom, som ligger kvar i samma intetsägande form. Jag tycker det är oroväckande att svwiki verkar på väg från att vara ett uppslagsverk till att bli en databas med data kopierad från andra databaser. Databaser är bra om man vill ha komplett information om obskyra ämnen, men snälla, låt Wikipedia få förbli ett uppslagsverk. Och åter menar jag att de massproducerade artiklarna skapar ett merarbete då de behöver gås igenom, och att detta stjäl tid från verkligt artikelskrivande. Entheta (disk) 5 november 2013 kl. 11.50 (CET)

För böcker har jag full förståelse för din synpunkt, och det är ju som jag skriver bara en abstrakt diskussion. Men inkluderar din tveksamhet också de sjöartiklar skapade av Naskobot. Dessa är ju stora, saknades till 97% och för de bättre än de som redan fanns (och där ingen info togs bort). Och för sjöartiklar har det inte varit något behov av efterarbete, utan bara en bas för att lägga in saker som bilder och info om öar etc. Och vi har många användare med skfitande intresse. All vill itne skriva artiklar från scratch, vissa kan finna glädje i att komplettera eller tom efterkontroller. Att vi har olika intressen är inte konkurrerande utan förstärkande för vårt gemensamma resultat. Yger (disk) 5 november 2013 kl. 12.11 (CET)

Nu har jag bara tittat på två sjöartiklar och de ser bra ut. De många artartiklar som genererades för några månader sedan hade jag mer invändningar mot, då de kändes svårare att redigera, då de började med latinskt namn och direkt källa på det. I de fall jag upptäckte felaktigheter (att det källbelagda artikelnamnet var inaktuellt och hade ändrats, se Tanna ornatipes) satte det redan där stopp då jag inte visste hur jag skulle rätta felet som trots allt var källbelagt. Tröskeln att rätta den artikeln blev för hög för mig som inte är expert på ämnet men trots allt är en erfaren wikipedian. Och så tror jag att sjöar har ett större allmänintresse än 5939 obskyra hoppspindlar, som är rena databasartiklar som hade passat bättre i just en databas. Entheta (disk) 5 november 2013 kl. 12.54 (CET)

Visst har inte ens jag nytta av alla de 5939 artiklarna, men jag har stött på och haft nytta av några av dem. Nyttan ligger i att om jag i nån text stöter på exempelvis att det finns gott om Fraxinus i en dal vilket påverkat jordmånen där så är det bra att veta om det är en jordbruksmetod, en spindelart, ett mineral eller nått annat (det är ett släkte träd). Sådan typ av info räcker de korta stubbarna till att ge. Att leta efter samma info i massa olika databaser är svårare. Just Tanna verkar dock vara svår eftersom källan till att den bytt namn inte verkar vara allmänt accepterad. Jag har gjort ett försök att fixa artikeln nu. - Averater (disk) 5 november 2013 kl. 14.16 (CET)

Sjöartiklarna är inte oproblematiska heller. Jag hittade i en kommun jag känner väl åtminstone ett rätt uppenbart exempel, Sligdamm. Vattnet heter inte Sligdamm annat än i VISS, det är en sligdamm. Eller rättare sagt var, för den är numera tömd. Jag vet inte vad man kan hitta som duger som källa för det, men VISS verkar inte duga som ensam källa om sådant är vanligt. Långtjärn uppges ligga i "Fagersta socken", men någon sådan har aldrig funnits, för det område som blev Fagersta stad 1944 hette tidigare Västanfors socken. Särskiljningsleden är även i övrigt ett problem, eftersom de bryter mot Wikipedia:Särskiljning#Använd dubbla specificeringar endast om det behövs (det finns bara en vardera av Norbergs, Karbennings och Västerfärnebo socken). Det är säkert inte omöjligt att åtgärda med robot, även om jag själv inte vet hur man gör.

Jag tycker visserligen att relevanskriterierna i många fall är misslyckade, eftersom de är inkonsekventa och ofta ställer upp alldeles för låga tillräckliga villkor, men ett relevanskriterium skulle jag vilja ha: ett ämne ska inte ha en artikel på Wikipedia om det inte finns tillräckligt med tredjepartskällor för att skriva en artikel som är neutral, går att hålla uppdaterad, och innehåller mer än rena databasuppgifter. Jag menar inte att artikeln måste innehålla mer än rena databasuppgifter redan från början, men om man är osäker på om det finns mer uppgifter borde man kanske inte skapa artikeln... //Essin (disk) 5 november 2013 kl. 21.44 (CET)

Ja detta är ju en av de stora problemen med mass-skapande av artiklar, att de som skapar artiklarna omöjligen kan ha kunskap nog att avgöra om all information stämmer, vilket ofrånkomligen kommer att leda till att massa faktafel slinker igenom och så blir det nästa stora projekt att gå igenom alla hundratusentals artiklar, varav de flesta är helt överflödiga, och denna tid som läggs på det är naturligtvis tid som annars kunnat läggas på att skriva artiklar, eller förbättra redan existerande artiklar som behöver åtgärdas. Entheta (disk) 6 november 2013 kl. 00.36 (CET)

Jag märker mycket av den principiella kritik som ni nu framför också är tillämpligt på de 2350 artiklar om socknar och 3500 om församlingar jag skapat men då manuellt. Även i de fallen kände jag inte till dem personligen, och det blev fel då källorna i några fall gav fel uppgifter. Och det blev många artiklar som bara rymmer rena basfakta. Och i mitt fall var det dessutom många direkta sakfel som kom in pga slarvfel från mig (denna sista del slipps dock med bot). Så frågan är om denna tråd nu handlar om automatgenereringar eller över att det skapas fullt med artiklar hela tiden som inte kan ges bedömningen utmärkt.Yger (disk) 6 november 2013 kl. 06.17 (CET)

Kan väl säga att "tid som kunnat läggas på att skriva/förbättra artiklar" inte existerar i mitt fall. Jag har varken intresse eller förmåga att formulera brödtext som leder till fylliga artiklar. Det enda jag kan bidra till här, är små detaljer på ganska många ställen. Så antingen köper ni det, eller så hittar jag någon annan hobby. -- Lavallen (block) 6 november 2013 kl. 10.58 (CET)

Jag vet inte om jag kan tycka att det här stämmer. De flesta manuellt skapade artiklar skapas utan att personen har djupare kunskaper om ämnet. Att det förekommer flera olika latinska namn på en art och att det tvistas om vilket som är det rätta kan ju knappast vara skäl att inte skriva några artiklar. Personligen tycker jag att det är ett större problem att andra uppgifter presenteras i vad som är basartiklar som om de vore fakta fast de i själva verket är högst omstridda. Givetvis har databaser fel, liksom andra källor

Angående hoppspindlarna försökte jag använda artiklarna i somras, då jag letade information om de omkring 45 arter som förekommer i Sverige, tyvärr hittade jag inte så mycket. Och nej, jag intresserade mig då inte för de drygt 5.000 andra. Man kunde ju hoppas att manuellt skapade artiklar skulle leda till att de, låt säga 200 mest kända hoppspindelarterna beskrevs. Tyvärr är blir det ju inte så, utan får de få aktiva på wikipedia skriva artiklar blir troligen ytterst få skrivna, och troligen 50 arter på Norra Borneo som artikelskribenten själv studerat. Jag kan inte tycka att de höjer kvaliteten.

Det går givetvis att fråga sig hur många artikar wikipedia klarar av att underhålla. Och precis som andra haft uppe tidigare kan man givetvis tycka att de "tillräckliga" kriterierna i många fall är väl lågt satta. Att det är så beror i många fall på att relevanskontrollen skall utföras av personer som inte alls kan ämnet och att utan enkla "tillräckliga" kriterier går arbetet inte att utföra. Här tror jag dock att man kunde göra en hel del i utformningen av relevanskriterierna. Jag tycker inte djurartiklarna ligger i botten på relevansstegen, och hör nog till en av dem som tycker en del av sjöartiklarna är mer problematiska. Tillämpas den här detaljnivån över hela jorden handlar det om betydligt fler sjöar än såväl djur- och växtarter. Särskilt som sjöar som har existerat är lika relevanta som sådana som gör det. Min erfarenhet är att i många uppodlade landskap är det kanske 1/3 av de äldre sjöarna som finns kvar. Och jag är tveksam till att sjöar som "XX:s dämningsområde" kan betraktas som ett egennamn. Dessa borde kunna beskrivas i artiklar om kvarnen/hammaren/vattenkraftverket eller liknande, med tanke på exempelvis Väderkvarnar i Stockholm så borde de flesta kvarnbyggnader uppnå relevans.

Man kan ha en rad synpunkter på relevans, krav på artikelkvalitet med mera, men jag tycker att det är viktigt att sortera vad som är vad i kritiken, och att man är konsekvent i behandlingen av wikipedias olika artikar.--FBQ (disk) 6 november 2013 kl. 11.32 (CET)

Relevansinvändning (sic) på kvarn-argumentet: det är skillnad på vad som är relevant att ha med som del i en annan artikel, och på vad som är relevant för egen artikel. Men jag kan ha feltolkat och menar inte att säga något i huvudämnet just här :) flinga 6 november 2013 kl. 23.36 (CET)

Jag skrev inte att artiklar måste ha utmärkt-klass när de skapas. Jag menar att det vore önskvärt att alla artiklar som skapas är möjliga att efter skapandet utveckla till säg rekommenderad-nivå. Processen får gärna ta år om det behövs, men den ska i alla fall vara teoretiskt möjlig. Jag tvivlar på att så är fallet med mindre sjöar, men inte med socknar. Sockenartiklarna skapades dessutom i sådan takt att det var möjligt att hänga med.

Och små kompletteringar här och där är nästan det enda jag gör på Wikipedia nuförtiden... //Essin (disk) 6 november 2013 kl. 20.58 (CET)

i sådan takt att det var möjligt att hänga med tycker jag är en intressant kommentar. Jag kan förstå den och kanske skulle en sådan "regel" göra det både mer acceptabelt och i slutändan bättre resultat då mer kollar av fler kan göras.Yger (disk) 6 november 2013 kl. 21.06 (CET)

Detta är något som togs upp inför robotskapningen av arter (1000 artiklar åt gången med rimlig tid däremellan att kolla igenom dem) men det fick ingen respons då. Det är för sent att rulla tillbaka tiden, men vi kanske åtminstone kan lära oss något till framtiden. /Grillo (disk) 7 november 2013 kl. 02.32 (CET)

Jag är för att skapa så många som möjligt på en gång. Det kommer in nya fel när de kontrolleras manuellt också så att de är kontrollerade är ingen garanti för felfrihet. Och vi verkar ju vara flera som haft nytta av flera av artiklarna och vilka man har nytta av går inte att veta innan man söker efter artikeln. Jag tycker dessutom att det är mycket lättare att bygga på en väl källbelaggd artikel än en med få källor. Visserligen kräver radering av info mer research när man måste kolla källor, men det är ju just därför källorna finns (för att det ska vara svårare att ifrågasätta artikeln). Just de som skapats av Lsjbot har ju dessutom använt COL som källa som ligger öppen för alla att söka i, så det har varit lätt att kolla källorna. - Averater (disk) 7 november 2013 kl. 07.05 (CET)

Ja det är kanske inte så att botskapade artiklar per automatik är mer felaktiga, men antalet fel blir ofrånkomligen större och då är ju frågan just hur många artiklar det är möjligt att underhålla. För det är trots allt en relativt liten grupp personer som är aktiva på svwiki och senaste året har vi fått ca en miljon nya artiklar, långt fler än föregående decennium. Jag menar inte att klanka ner på de som botskapar artiklar men jag oroar mig för hur många sådana artiklar vi kan hantera. Häromåret talades det om att svwiki gått från att fokusera på kvantitet till kvalitet. Nu verkar vi ha gått tillbaka till att fokusera på kvantitet igen. När jag talar om att tid tas i anspråk att underhålla artiklarna, som kunde användas till att förbättra andra artiklar, syftar jag inte på enskilda användares insatser eller intressen. Men nu på sistone har det flera gånger varit veckans tävling att städa och hålla efter de massproducerade artiklarna, och all den energi som läggs där är ju ofrånkomligen sådan energi som annars hade lagts på att förbättra de många artiklar vi redan haft, innan masskapandet (och som vi ju konstaterat också innehåller felaktigheter). Man kan säkert hitta massor av ämnen om vilka man kan skapa tiotusentals artiklar, men jag tycker (och det är ju bara min personliga uppfattning) det är en konstgjord andning som svwiki inte behöver och som, när det går för långt, riskerar sänka den allmänna kvalitén. Entheta (disk) 6 november 2013 kl. 21.38 (CET)

Den enda gången nya felaktigheter inte läggs in här, är när servern är skrivskyddad för underhåll.

Det är lättare att underhålla 5000 artiklar skapade av en robot, där syntax, mallar och källhantering är snarlik varandra, än 50 artiklar med varierande användning av mallar och källor och vilka helt saknar syntax. -- Lavallen (block) 6 november 2013 kl. 22.10 (CET)

Tja, enskilda fel förekommer även i robotskapade artiklar (pga fel i källan, exemplifierat i ett antal artartiklar som hittats av en slump (det finns säkert många fler) och Essins sjöexempel ovan), och blir väldigt mycket svårare att hitta när det handlar om obskyra ämnen som få har intressen av, och där all information kommer ifrån samma databas. Som Entheta nämnt är det väldigt svårt att rätta till fel när felen redan är källbelagda, och eftersom det ändå finns så extremt många robotskapade artiklar att man tänker att sannolikheten att någon kommer att kolla just den här artikeln är så låg att det inte finns någon poäng att lägga ner tid på att försöka rätta felen. Då är det betydligt enklare att identifiera och rätta manuella okällbelagda felaktigheter. /Grillo (disk) 7 november 2013 kl. 02.32 (CET)

Är du så säker på det? Jag hittade själv att ett trettiotal sjöar var lagda i "Kramfors socken". Någon sådan socken vet jag att det inte finns, så jag fixade allihop på en kvart, istället för att gå till Bybrunnen och gnälla om saken. Att det var källbelagt gjorde mig inte mindre osäker på vad som skulle göras. Jag hade aldrig kunnat fixa det lika snabbt och enkelt om artiklarna varit gjorda för hand, om jag ens hade klarat det öht. -- Lavallen (block) 7 november 2013 kl. 07.42 (CET)

Lavallen: är inte det lite av ett specialexempel ändå? Det varierar väl beroende på problem, och på vad användaren har för redigeringssätt. (Jag hade nog blivit bekymrad om jag inte hade en "mot-källa" i ditt exempel, och 30 artiklar hade jag tyckt var drygt att redigera för hand, vilket är metoden jag brukar använda). Jag tror alltså att det som Grillo säger kan vara ett relevant problem, även om det finns motexempel. flinga 7 november 2013 kl. 16.34 (CET)

Jag tycker att det är viktigt att skilja mellan problem som har att göra med att artikelämnena är snäva och problem som handlar om att artiklarna är bot-skapade. För mig är det en viktig grund att relevansen avgörs oavsett om Grillo, FBQ, Entheta eller Lavallen råkar vara intresserade av artikelämnet och underhåller artikeln, annars blir svenskspråkiga wikipedia en interaktiv skriftserie med artiklar av hugade skribenter snarare än ett uppslagsverk.--FBQ (disk) 7 november 2013 kl. 09.48 (CET)

Sedan är det ju så att om wikipedia inte klarar av att utvecklas för att underhållsproblemet blir för stort är det kanske läge att använda materialet för en separat databas där tillgängligheten för redigeringar inskränkts. Hittills har ju alla sådana försök fallerat då det i slutändan visat sig att möjligheten att locka frivilliga bidragsgivare gett mer än det klotter eller av andra skäl tillkomna felaktigheter som samtidigt kommit med, men man kan ju vara av åsikten att den gränsen redan är uppnådd eller mycket nära.--FBQ (disk) 7 november 2013 kl. 10.56 (CET)

Undehållsbehovet är inte proportionellt mot antalet artiklar. Volymen på SÄ beror på den mänskliga aktiviteten, åtminstone om man exkluderar botflaggade ändringar. Det är en stor skillnad mellan botskapade artiklar avsedda att putsas manuellt (fåglarna) och sådana som är avsedda att inte behöva puts (miljonen artiklar). För de senare räcker stickprov. Hur stort stickprov man behöver är oberoende av själva mängden artiklar. Vad gäller faktakoll har vi inte resurser att sköta ens de för hand skapade, och då är det en tröst att de botskapade ofta har goda källor (mängden fel per artikel eller kilobyte är högst sannolikt mindre). Att utvidga en miljon artiklar tar mer tid än att utvidga tusen, men artiklarna har visat sig vara nyttiga också som outvidgade, och det är lättare att utvidga tio artiklar av en miljon än tio av tusen. --LPfi (disk) 7 november 2013 kl. 13.06 (CET)

Något jag (högst personligt och subjektivt) upplever är att många av botartiklarna ger ett väldigt teknokratiskt och användarfrånvänt intryck. Hoppas jag är själv om det. Flyttade exempelvis nyligen uppslagsord om ett fåtal sjöar jag känner till mot mer POMMF-iga namn. Matsbosjön (Hedemora socken, Dalarna, 668694-150841) är inte vad den som vill veta mer om en av Hedemora tätorts populäraste badsjöar kommer söka efter. Vivo (disk) 10 november 2013 kl. 14.10 (CET)

Nej, du är inte ensam, jag delar också den uppfattningen. Men jag ser fortfarande de här teknokratiska artiklarna som bättre en ingenting, och möjligheten finns ju alltid att utöka artiklarna med mer "levande" information. Poängen med botartiklarna är ju möjligheten att skapa tiotusentals artiklar som annars inte skulle skapas. Om valet stod mellan en manuellt skapad och en botskapad artikel skulle även jag föredra en manuellt skapad.FBQ (disk) 10 november 2013 kl. 15.03 (CET)

En svaghet i just sjöartiklarna som jag upptäckt är att mycket av informationen inte ligger i artikeln, utan i mallar, vilket gör artiklarna väldigt svåra att redigera. Angående namnen har konsensus varit att i möjligaste mån få bort alla sjö-id från artikelnamnen. Problemen har dykt upp just när det handlar om en sjö som sänkts så att den blivit två sjöar men där VISS gjort sjöhalvorna till olika sjöar med samma namn.--FBQ (disk) 15 november 2013 kl. 11.32 (CET)

Jimmy Wales til Skavlan

Fredag klokken 21.25 er Jimmy Wales og den svenske fotballtreneren "Svennis" hovedgjester på Skavlan, som sendes på NRK og SVT. Jeg oppfordrer alle nordiske wikipedianere til å se programmet hvor Wikipedias grunnlegger deltar på Nordens største talkshow. Vennlig hilsen, Bjoertvedt (disk) 6 november 2013 kl. 23.02 (CET)

Som av en ren slump/händelse, på väg mot helgresa, hamnade jag just då framför detta program (som jag aldrig annars ser, och hade ej uppmärksammat intervjun i förväg). Intervjun med Jimmy Wales kan ses här, börjar vid minut 43. /Mvh Vostok (disk) 12 november 2013 kl. 12.51 (CET)

Jag har laddat upp intervjun här. -abbedabb^disk 15 november 2013 kl. 12.58 (CET)

Diskussion om huvudsidans utseende

Jag tänkte bara tipsa om diskussionen Är det inte dags att runda av nu? om att runda av rutorna på Huvudsidan. Någon drog igång en liten diskussion, och jag kom med några förslag, men ingen har kommit med några synpunkter. -abbedabb^disk 15 november 2013 kl. 13.01 (CET)