Hoppa till innehållet

Vitalij Ginzburg

Från Wikipedia
Vitalij Ginzburg Nobelpristagare i fysik 2003
Född4 oktober 1916[1][2]
Moskva[3][4][5]
Död8 november 2009[6][7][8] (93 år)
Moskva[4][9][1]
BegravdNovodevitjekyrkogården[2]
Medborgare iSovjetunionen och Ryssland[10][11][12]
Utbildad vidMoskvauniversitetets fysikfakultet
Moskvauniversitetet[13]
SysselsättningFysiker[14][15], universitetslärare, forskare[16][17][18], uppfinnare, teoretisk fysiker
ArbetsgivareLebedevinstitutet för fysik
Politiskt parti
Sovjetunionens kommunistiska parti
Gift medOlga Ginzburg
Nina Jermakova Ginzburg
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik, 2003
Se lista
Redigera Wikidata

Vitalij Lazarevitj Ginzburg (ryska: Виталий Лазаревич Гинзбург), född 4 oktober (enl. n.s.) 1916 i Moskva, död 8 november 2009 i Moskva, var en rysk nobelpristagare i fysik år 2003. Kungliga Vetenskapsakademins motivering för priset var "för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor".[19] Han delade prissumman med rysk-amerikanen Alexei A. Abrikosov och engelsk-amerikanen Anthony J. Leggett.

Ginzburg tog doktorsexamen i fysik 1940 vid universitetet i Moskva. Han var tidigare chef för teorigruppen på P.N. Lebedevinstitutet för fysik i Moskva.

Ginzburg utvecklade under 1950-talet teorier för så kallade typ-I-supraledare som senare vidareutvecklats av Abrikosov för att även förklara andra typer av supraledare. Teorierna har haft stor betydelse för utvecklingen av nya material som kan göras supraledande vid allt högre temperaturer och starkare magnetfält. Han ansågs också, tillsammans med Andrej Sacharov, som den sovjetiska vätebombens fader. Ginzburg tilldelades Wolfpriset i fysik 1994/1995 för sitt bidrag till teorin om supraledning och teorin om högenergiprocesser i astrofysik.

Ginzburg föddes i en judisk familj, men var uttalad ateist. Ginzburg avled den 8 november 2009.[20]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. ^ [a b] Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, Stora ryska encyklopedin-ID: 5149815, läs online och läs online, läst: 14 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, läs online, läst: 24 juni 2024.[källa från Wikidata]
  3. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гинзбург Виталий Лазаревич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Vitalij Ginzburg, On the theory of superconductivity, vol. 2, 6, Il nuovo cimento giornale di fisica, december 1955, s. 1234-1250, 10.1007/BF02731579, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Nobel-winning Russian physicist dies at 93 (på engelska), Dawn, 9 november 2009, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Week ending Saturday, November 14, 2009, Life In Legacy (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Vitaly-Ginzburgtopic/Britannica-Online, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 44118058, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  9. ^ Vitaly Ginzburg (på engelska), The Daily Telegraph, 11 november 2009, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, The Guardian .[källa från Wikidata]
  13. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  14. ^ Once upon a time, in the Soviet Union …, vol. 43, 4, Contemporary Physics, juli 2002, s. 301-302, 10.1080/00107510210122495, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ On the Flexoelectric Effects in Solid Dielectrics: Theories and Applications, vol. 354, 1, Ferroelectrics, 3 augusti 2007, s. 238-245, 10.1080/00150190701455005, läs online.[källa från Wikidata]
  16. ^ Scientist Vitaly Ginzburg, who helped make Soviet H-bomb, dies at 93 (på engelska), Haaretz, 9 november 2009, läs online.[källa från Wikidata]
  17. ^ Nobel winner, Soviet H-bomb scientist Vitaly Ginzburg dies (på engelska), Times of Malta, 10 november 2009, läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ Soviet H-bomb scientist Ginzburg dies (på engelska), Reuters.com, 9 november 2009, läs online.[källa från Wikidata]
  19. ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Vitaly L Ginzburg”. Kungl. Vetenskapsakademin. Arkiverad från originalet den 10 november 2018. https://web.archive.org/web/20181110160247/https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/vitaly-l-ginzburg-2. Läst 10 november 2018. 
  20. ^ Dödsannons (ryska)
  21. ^ ”Minor Planet Center 8132 Vitginzburg” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8132. Läst 24 oktober 2020. 
  22. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 137, läs online.[källa från Wikidata]
  23. ^ Большая золотая медаль РАН имени М.В.Ломоносова, Rysslands Vetenskapsakademi, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online, wolffund.org.il .[källa från Wikidata]
  25. ^ О награждении орденом "За заслуги перед Отечеством" III степени Гинзбурга В.Л. (på ryska), 3 oktober 1996, läs online.[källa från Wikidata]
  26. ^ läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
  27. ^ The Nobel Prize in Physics 2003 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 maj 2020.[källa från Wikidata]
  28. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 maj 2020.[källa från Wikidata]
  29. ^ APS Fellow Archive (på engelska), American Physical Society, läs online.[källa från Wikidata]
  30. ^ О награждении орденом "За заслуги перед Отечеством" I степени Гинзбурга В.Л. (på ryska), 4 oktober 2006, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]