Hoppa till innehållet

Ferenc Krausz

Från Wikipedia
Ferenc Krausz Nobelpristagare i fysik 2023
Ferenc Krausz, 21 maj 2007.
Född17 maj 1962[1] (62 år)
Mór, Ungern
Medborgare iÖsterrike och Ungern
Utbildad vidTechnische Universität Wien, filosofie doktor,
Eötvös Loránd-universitetet, grundexamen, [2]
Budapest Universitet för Teknologi och Ekonomi,
SysselsättningFysiker, kärnfysiker, laserfysiker, teoretisk fysiker, universitetslärare, elektroingenjör
ArbetsgivareMünchens universitet
Technische Universität Wien
Max-Planck-Institutet för kvantoptik (2004–)[3]
Munich Centre for Advanced Photonics (2006–2009)[4]
Max-Planck-Institutet för kvantoptik (2007–2009)[5]
Munich Centre for Advanced Photonics (2010–2019)[6]
Barn2
Utmärkelser
Carl Zeiss forskningspris (1998)
Wittgensteinpriset (2002)
Wiens pris för vetenskap (2006)
Quantum Electronics Award (2006)[7]
Gottfried Wilhelm Leibniz-priset (2006)
Förtjänstkors med band av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (2011)
Otto Hahn-priset (2013)[7]
Kung Faisals internationella pris i vetenskap (2013)
Clarivate Citation Laureates (2015)[8]
Wolfpriset i fysik (2022)[9]
Nobelpriset i fysik (2023)[10]
Johann Joseph Ritter von Prechtl Medal (2024)[11][12]
Hedersmedborgare i Fejér (2024)[13]
Ungerns Sankt Stefansorden
Maximiliansorden för konst och vetenskap
Hedersmedborgare[14]
Redigera Wikidata

Ferenc Krausz, född 17 maj 1962 i Mór, Ungern, är en ungersk-österrikisk fysiker. Hans forskargrupp har genererat och mätt den första ljuspulsen med en längd på bara attosekunder.[förtydliga] Denna användes för att urskilja elektroners rörelse inuti atomer, vilket markerade attofysikens födelse.[15]

Krausz tilldelades Nobelpriset i fysik tillsammans med Pierre Agostini och Anne L'Huillier för deras arbete med experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia.[16] År 2024 utsågs Krausz till hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet.[17]

Akademisk karriär

[redigera | redigera wikitext]

Krausz studerade teoretisk fysik vid Eötvös Loránd-universitetet och elektroteknik vid Tekniska universitetet i Budapest i Ungern. Efter att ha genomgått habilitation vid Technische Universität Wien i Österrike blev han professor där. År 2003 utsågs han till chef vid Max Planck-institutet för kvantoptik i Garching och 2004 blev han ordförande i experimentell fysik vid Münchens universitet. År 2006 var han med och grundade Munich Centre for Advanced Photonics (MAP) och började tjänstgöra som en av dess direktörer.

Forskning

[redigera | redigera wikitext]

Ferenc Krausz och hans forskargrupp var först med att skapa och mäta en ljuspuls som varar mindre än en femtosekund. Forskarna använde dessa attosekunder långa ljuspulser till att göra elektronrörelser inne i atomer observerbara i realtid. Dessa resultat markerade attofysikens begynnelse.[18][19][20][21]

Under 1990-talet lades grunden för denna milstolpe av Ferenc Krausz och hans team med ett stort antal innovationer[22] som vidareutvecklade femtosekundslasertekniken till sina yttersta gränser - mot ljuspulser som bär den största delen av sin energi i en enda oscillation av det elektromagnetiska fältet. En nödvändig förutsättning för att generera sådana korta ljuspulser är kontroll av ljusets olika färgkomponenter med hög precision. Vitt ljus är bredbandigt och dess färgkomponenter sträcker sig över en hel oktav. Aperiodiska, vibrerande speglar i flera lager togs fram genom ett samarbete mellan Ferenc Krausz och Robert Szipöcs [23] vilka gjorde en sådan kontroll möjlig. Dessa är oumbärliga i dagens femtosekunds lasersystem.

År 2001 kunde Ferenc Krausz och hans grupp för första gången inte bara generera utan även mäta [24] attosekunds ljuspulser (extremt ultraviolett ljus) med hjälp av intensiva laserpulser som består av en till två vågcykler. Med detta, kunde de kort därefter även spåra rörelsen av elektroner på subatomär skala i realtid. [25] Kontrollen av vågformen i en femtosekundspuls [26] demonstrerad av Ferenc Krausz och hans team möjliggjorde reproducerbara attosekundspulser och inrättandet av attosekundsmättekniken [27][28] som den teknologiska grunden för dagens experimentella attofysik.

Under de senaste åren har Ferenc Krausz och hans medarbetare lyckats använda dessa verktyg för att kontrollera elektroner i molekyler [29] och - för första gången - observera i realtid ett stort antal grundläggande elektronprocesser såsom tunnel,[30] laddningstransport,[31] koherent strålning i extremt ultraviolett ljus,[32] fördröjd fotoelektrisk effekt,[33] valenselektronrörelse[34][35] och kontroll av de optiska och elektriska egenskaperna hos dielektriska material.[förtydliga][36][37] Dessa resultat uppnåddes i internationella samarbeten med grupper av kända forskare som Joachim Burgdorfer, Paul Corkum, Theodor W. Hänsch, Misha Ivanov, Ulrich Heinzmann, Stephen Leone, Robin Santra, Mark Stockman och Marc Vrakking.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Artikeln är översatt från engelska wikipedias artikel Ferenc Krausz, läst den 5 oktober 2015 där följande noter och källor anges.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014.[källa från Wikidata]
  2. ^ ORCID Public Data File 2021, 8 oktober 2021, 10.23640/07243.16750535.V1, läs onlineläs online, läst: 5 november 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ ORCID Public Data File 2021, 8 oktober 2021, 10.23640/07243.16750535.V1, läs onlineläs online, läst: 5 november 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ ORCID Public Data File 2021, 8 oktober 2021, 10.23640/07243.16750535.V1, läs onlineläs online, läst: 5 november 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ ORCID Public Data File 2021, 8 oktober 2021, 10.23640/07243.16750535.V1, läs onlineläs online, läst: 5 november 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] database of academicians and public-body members of the Hungarian Academy of Sciences, Ungerska vetenskapsakademien medlems-ID: 19641, läst: 3 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ Ferenc Krausz (på engelska), 2022, läs online, läst: 3 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.tuwien.at .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.tuwien.at .[källa från Wikidata]
  13. ^ Dr. Krausz Ferenc lett Fejér Vármegye Díszpolgára (på ungerska), 17 maj 2024, läs online, läst: 29 november 2024.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.meinbezirk.at .[källa från Wikidata]
  15. ^ F. Krausz, M. Ivanov, Reviews of Modern Physics 81, 163 (2009). Arkiverad 23 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. (PDF; 14,2 MB)
  16. ^ ”Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 2023”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2023/213182-press-release-swedish/. Läst 3 oktober 2023. 
  17. ^ ”Hedersdoktorer, professorer och pristagare”. Umeå universitet. 9 september 2024. https://www.umu.se/om-umea-universitet/nyheter-och-evenemang/akademiska-hogtider/arshogtiden/arets-festforemal/. Läst 30 oktober 2024. 
  18. ^ Y. Silberberg, Nature 414, 494 (2001).
  19. ^ M. Lewenstein, Science 297, 1131 (2002).
  20. ^ L. F. DiMauro, Nature 419, 789 (2002).
  21. ^ P. Bucksbaum, Nature 421, 593 (2003).
  22. ^ ”T. Brabec & F. Krausz, Rev. Mod. Phys. 72, 545 (2000).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#183. Läst 5 oktober 2015. 
  23. ^ ”R. Szipöcs, K. Ferencz, Ch. Spielmann & F. Krausz, Opt. Lett. 19, 201 (1994).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#177. Läst 5 oktober 2015. 
  24. ^ ”M. Hentschel et al., Nature 414, 509 (2001).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#184. Läst 5 oktober 2015. 
  25. ^ ”M. Drescher et al., Nature 419, 803 (2002).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#185. Läst 5 oktober 2015. 
  26. ^ ”A. Baltuska et al., Nature 421, 611 (2003).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#186. Läst 5 oktober 2015. 
  27. ^ ”R. Kienberger et al., Nature 427, 817 (2004).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#187. Läst 5 oktober 2015. 
  28. ^ ”E. Goulielmakis et al., Science 305, 1267 (2004).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#187. Läst 5 oktober 2015. 
  29. ^ ”M. Kling et al., Science 312, 246 (2006).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#189. Läst 5 oktober 2015. 
  30. ^ ”M. Uiberacker et al., Nature 446, 627 (2007).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#190. Läst 5 oktober 2015. 
  31. ^ ”A. Cavalieri et al., Nature 449, 1029 (2007).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#190. Läst 5 oktober 2015. 
  32. ^ ”E. Goulielmakis et al., Science 320, 1614 (2008).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#191. Läst 5 oktober 2015. 
  33. ^ ”M. Schultze et al., Science 328, 1658 (2010).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#193. Läst 5 oktober 2015. 
  34. ^ ”E. Goulielmakis et al., Nature 466, 739 (2010).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#193. Läst 5 oktober 2015. 
  35. ^ ”A. Wirth et al., Science 334, 195 (2011).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#194. Läst 5 oktober 2015. 
  36. ^ ”A. Schiffrin et al., Nature 493, 70 (2013).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#196. Läst 5 oktober 2015. 
  37. ^ ”et al., Nature 493, 75 (2013).”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006091032/http://www.attoworld.de/Mainpages/Attoworld/Publications/index.html#196. Läst 5 oktober 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ferenc_Krausz&oldid=56143937”