Hoppa till innehållet

Victor Hugo Wickström

Från Wikipedia
Victor Hugo Wickström
Född29 maj 1856[1][2]
Hedemora stadsförsamling[1][3][2], Sverige
Död29 december 1907[4][2] (51 år)
Östersunds församling[4][2], Sverige
Andra namnChrister Swahn[5]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2]
SysselsättningÖversättare, redaktör[3][2], poet[2], politiker[4][2]
Befattning
Andrakammarledamot, Östersunds och Hudiksvalls valkrets (1906–1907)[2]
Politiskt parti
Liberala samlingspartiet[2]
Redigera Wikidata

Victor Hugo Wickström (i riksdagen kallad Wickström i Östersund), född 29 maj 1856 i Hedemora, Kopparbergs län, död (självmord) 29 december 1907 i Östersund, Jämtlands län, var en svensk tidningsman, författare och politiker (liberal).

Wickström använde följande Pseudonymer: Asoka Rodiya; Christer Swahn; Dag Svenske; Gunhild; Phemios; Stefanus Eremita.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Wickström, som var son till en skomakare, blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1877 och filosofie doktor vid Lunds universitet 1883 på en avhandling om Hippolyte Taine. Från 1886 var han lektor vid högre allmänna läroverket i Östersund. Samma år blev han också redaktör och ansvarig utgivare för Jämtlands-Posten, som han blev ägare till 1888 och därefter drev fram till sin död.

Politikern

[redigera | redigera wikitext]

Han var riksdagsledamot i andra kammaren för Östersunds och Hudiksvalls valkrets 1906–1907 och tillhörde i riksdagen Frisinnade landsföreningens riksdagsparti Liberala samlingspartiet. Han var bland annat ledamot i tillfälliga utskottet 1906–1907. I Östersund var han även ledamot i stadsfullmäktige.

Författaren

[redigera | redigera wikitext]

Wickström var även författare, och utgav under pseudonymen Christer Swahn ett antal romaner (till exempel Äfventyrarelif, 1894), dikter, skådespel och debattböcker (bland annat Prästväldets satanism, 1903). I hans författarskap förekommer ofta starkt laddade relationer mellan män, till exempel mellan Arnliot och hittebarnet Dag i romanen Arnliot Gällina (1896, förlaga till Wilhelm Peterson-Bergers opera Arnljot). I anslutning till fallet Nils Santesson i Stockholm 1907 författade Wickström uppsatsen Det tredje könet, där han argumenterar för den homosexuella kärlekens berättigande; av anteckningar på det handskrivna manuskriptet framgår att han stått i kontakt med den kände homoaktivisten Magnus Hirschfeld i Berlin. Han publicerade även en svensk översättning av Michelangelos homoerotiska kärleksdikter. Näst Uppsalafilosofen Pontus Wikner är Wickström förmodligen den 1800-talspersonlighet som betytt mest i Sverige för att formulera en positiv homosexuell identitet.

August Strindbergs nidporträtt av en feminin homosexuell man i novellen Les pervers i Vicisections (1894) anses vara baserat på Victor Hugo Wickström. Även Johan Lindström Saxon, som trängdes bort från redaktörsstolen på Jämtlands-Posten av Wickström, tillhörde dennes fiender och beskrev honom som "pomaderad, parfymerad, slickad, ring-, berlock- och armbandsprydd som ett behagsjukt fruntimmer".

Wickström avled i mellandagarna 1907 av en överdos sömnmedel.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur

[redigera | redigera wikitext]

Varia

[redigera | redigera wikitext]

Tolkning

[redigera | redigera wikitext]
  • Michelangelo Buonarroti (1905). Kärlek : dikter / i fri öfversättning af Victor Hugo Wickström. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 1727775 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Hedemora kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10388/C I/11 (1843-1859), bildid: C0012976_00021, sida 25, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 29 september 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 315, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfQ6Q, läst: 14 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Wickström, Viktor Hugo, f. 1856 i Hedemora Kopparbergs län, redaktör, Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 29 september 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Östersunds kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ÖLA/11109/F/2 (1903-1918), bildid: F0012236_00068, sida 59, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 29 september 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Litteraturbanken författare: WickströmVH, läst: 23 november 2021.[källa från Wikidata]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Victor_Hugo_Wickström&oldid=54244344”