Vasastaden, Göteborg

	Vasastaden, nr 6
	Stadsdel
	Göteborg Vasastaden 15:17, Kvarteret Granen.
Land	Sverige
Kommun	Göteborg
Stad (tätort)	Göteborg
Stadsområde	Centrum
Koordinater	57°41′53.69″N 11°58′1.85″Ö / 57.6982472°N 11.9671806°Ö
Area	43 hektar
Statistikkod	primärområde 115, stadsdelsnummer 6

Vasastaden (informellt Vasastan) är en stadsdel i Göteborg och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Området sträcker sig mellan Vasaplatsen och Haga, huvudstråket genom stadsdelen är den breda Vasagatan som är en esplanad, utformad som ett gångstråk i en allé i mitten. Området kallades tidigare Hagaheden. Stadsdelen har en areal på 43 hektar.^[1]

Historia

På platsen för nuvarande Vasastaden, som innan kallades Hagaheden, fanns betesmarker och mindre gårdar. 1922 beskrivs platsen innan dagens bebyggelse som följer:

”

Där Vasastadens alla palatser nu ligga utbredde sig den ödsliga Hagaheden, vilken såg ut som en vanlig beteshage med stenar och gyttjepölar, videhäckar och ett och annat magert pilträd. Det var en otrevlig och motbjudande trakt som man egentligen blott besökte för att taga genväg till någon av Hagorna. Ett par tre kojor var det enda som förrådde mänsklig tillvaro; annars var terrängen ett tillhåll för tjuvar och skälmar, vilka trotsade alla efterspaningar.

„

^[2]

Stadsdelen bebyggdes till största delen mellan 1868 och fram till 1920-talet, och här finns en stor mängd välbevarade stenhus. Stadsdelens utformning bestämdes i en stadsplanetävling som utlystes 1861, Sveriges första. Tjugotre förslag kom in, men inget av dem bedömdes vara så bra att det var värt första pris, istället fick två förslag varsitt andra pris. De två förslagen låg till grund för den stadsplan som togs fram 1866. Enligt den så skulle stadsdelen bebyggas med fyrkantiga kvarter och ha breda gator. Inspiration hämtades främst från Wien, men även från Paris, med sina esplanadsystem. Kommittén som tog fram förslaget till 1866 års stadsplan kom fram till att dagens Vasastaden var den del av planen som borde bebyggas först, och då företrädesvis med bostäder. Kommittén skrev om stadsdelen följande:

”

...den för uppförande af boningshus särdeles passande lokalen på Hagaheden torde för stadens utvidgning i den närmaste framtiden företrädesvis böra tagas i anspråk, särdeles som en betydlig del af denna trakt, eller den så kallade Hasselbladska ängen, genast är för staden tillgänglig. Så väl den upphöjda och något sluttande markens sunda beskaffenhet som ock närbelägenheten till stadens mest trafikerade punkter, sedan communicationer dermed blifvit beredda genom åtskilliga hufvudgators utdragning på redan omförmäldt sätt, komma utan tvifvel att göra byggnadsplatser i härstädes föreslagna qvarter mycket begärliga.

„

^[3]

Arkitekt till många av husen i Vasastaden var Johan August Westerberg (1836–1900).

Större delen av södra Vasastaden, upp mot Landala, kallades på 1600- och 1700-talen för Knechte Sletten.^[4]

Byggnadsminnen

Inom stadsdelen finns det fem byggnadsminnen (BM):

Byggnadskvarter

1 Kv. Alen
2 Kv. Almen - byggt 1875
3 Kv. Asken
4 Kv. Avenboken
5 Kv. Björken
6 Kv. Masurbjörken
7 Kv. Glasbjörken
8 Kv. Boken
9 Kv. Apeln
10 Kv. Enen
11 Kv. Lönnen
12 Kv. Furan - byggt 1893
13 Kv. Lärkträdet
14 Kv. Linden
15 Kv. Granen - byggt 1892
16 Kv. Sälgen
17 Kv. Häggen
18 Kv. Hasseln
19 Kv. Aspen
20 Kv. Oxeln
21 Kv. Guldregnet
22 Kv. Pilträdet
23 Kv. Poppeln
24 Kv. Syrenen
25 Kv. Cypressen^[5]
26 Kv. Platanen
27 Kv. Rönnen
28 Kv. Päronträdet
31 Kv. Idegranen
32 Kv. Tallen
33 Kv. Järneken

Nyckeltal

Primärområdets utsträckning.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 115 Vasastaden år 2021^[6]
	Vasastaden	Hela Göteborg
Folkmängd	6 925	587 549
Befolkningsförändring 2020–2021	-125	+4 493
Andel födda i utlandet	19,6 %	28,3 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar	24,6 %	38,1 %
Medelinkomst	426 600 kr	332 400 kr
Arbetslöshet	3,5 %	6,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år)	12,6	19,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år)	46,7 %	37,9 %
Andel bostäder före 1941	65,5 %
Andel bostäder i allmännyttan	4,3 %	25,9 %
Antal färdigställda bostäder 2021	0
Andel bostäder i småhus	0,1 %	18,3 %

Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet

Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Centrum och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Centrum.^[7]

Se även

Referenser

^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
^ Vasastaden-Lorensberg: Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, sid 193.
^ Vasastaden-Lorensberg: Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, sid 224.
^ Fästningen Göteborg - samlingar till stadens arkeologi, red. Carina Bramstång, utgiven av Riksantikvarieämbetet, Göteborg 2006 ISBN 91-7209-418-4, fig. 21, Krigsarkivet, Sfp Göteborg nr 80b.
^ Karta över Göteborg i 20 blad, skala 1:4 000 ; (Vasastaden); Blad N:o 55, upprättad år 1923 av Arvid Södergren
^ Göteborgsbladet 2022: SO2 Centrum. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.

Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7

Vidare läsning

Cederblad, Albert (1884). Göteborg : skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar jämte en återblick på dess minnen .... Göteborg: D. F. Bonnier. Libris 1596176 S. 74-95.
Fredberg, Carl Rudolf A:son (1977). Det gamla Göteborg : lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 3. Lund: Ekstrand. Libris 7640799. ISBN 91-7408-015-6 (hela verket)
Bebyggelsehistoriska undersökningar i Västsverige 1973. Rapport 4, Vasastaden - Lorensberg i Göteborg. Göteborg: Historiska museet. 1974. Libris 1629389
Fallenius, Christoffer (1995). Vasastaden - Lorensberg : igår idag, imorgon. Göteborg: Ingenjörs- och sjöbefälsskolan vid Chalmers tekniska högsk. Libris 2071527
Gillberg, Ing-Marie (1982). Vasastaden-Lorensberg : en arkitekturhistorisk undersökning av en stadsdel i Göteborg från perioden 1870-1905 : förslag till principer för bevarande. Göteborg: Univ. Bebyggelseantikvarisk avd. Libris 598380
Sedenmalm, Staffan (2018). ”"Det nya Göteborg" : utanför Vallgraven 150 år — storstaden under planering 1807-1866 och varför ingen järnväg finns i Allén”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund) 2018 (37),: sid. 51-128 : ill. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189. Libris 2502891
Sedenmalm, Staffan (1998). ”Vasastaden-Lorensberg : en borgerlig 1800-talsmiljö av riksintresse”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1998 (27),: sid. 71-94 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189. Libris 2502891
Söderpalm, Kristina (1984). ”Borgerligt hushåll”. För hundra år sedan : skildringar från Göteborgs 1880-tal (1984): sid. 63-129 : ill.. Libris 10103237

Skönlitteratur

Gyllenhak, Ulf (1985). Tittskåpet : roman (1. uppl). Bromma: Fripress. Libris 7750730. ISBN 91-85590-97-5 - Roman om en pojkes uppväxt i Vasastaden på 1970-talet.
Hertzman-Ericson, Gurli (1947). Fönstret mot allén. Stockholm: Norstedt. Libris 1400378

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Vasastaden, Göteborg.
Bilder & media

[1] Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36

[2] Vasastaden-Lorensberg: Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, sid 193.

[3] Vasastaden-Lorensberg: Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, sid 224.

[4] Fästningen Göteborg - samlingar till stadens arkeologi, red. Carina Bramstång, utgiven av Riksantikvarieämbetet, Göteborg 2006 ISBN 91-7209-418-4, fig. 21, Krigsarkivet, Sfp Göteborg nr 80b.

[5] Karta över Göteborg i 20 blad, skala 1:4 000 ; (Vasastaden); Blad N:o 55, upprättad år 1923 av Arvid Södergren

[6] Göteborgsbladet 2022: SO2 Centrum. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.

[7] ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]