Bergsjön
- För andra betydelser, se Bergsjön (olika betydelser).
| Bergsjön, nr 67 | |
| Stadsdel | |
 Rymdtorgets entré från öster.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Göteborgs kommun |
| Stad (tätort) | Göteborg |
| Stadsområde | Nordost |
| Distrikt | Bergsjöns distrikt |
| Koordinater | 57°45′33.45″N 12°3′37.49″Ö / 57.7592917°N 12.0604139°Ö |
| Area | 521 hektar |
| Statistikkod | stadsdelsnummer 67 |
| Geonames | 8132241 |
Bergsjön är en stadsdel i Göteborg. Stadsdelen är uppdelad i primärområdena Västra Bergsjön och Östra Bergsjön med sammanlagt 16 421 invånare (2013),[1] vilka ingår i stadsområde Nordost. Bergsjön ligger cirka 8 kilometer från centrala Göteborg och har en areal på 521 hektar.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Området var befolkat redan för 4000 år sedan. Ett bevis är bland annat en 4000 år gammal hällkista. Äldre bebyggelse bestod av torp och gårdar.[3] Förr i tiden betraktades området som utmarker till Utby.[4] Bergsjön inkorporerades av Göteborgs Stad från Partille kommun 1928 och Angereds kommun 1930.[5]
1962 presenterades en dispositionsplan för Bergsjön.[4]
På 1970-talet var aktivitetstältet Allihopa som en samlingsplats på Rymdtorget. Området fick ett föreningsliv med Fritid Göteborg som drivande kraft. Under 1970-talet bildade bland annat assyriska invandrare en förening. De kommunala bostadsföretagen förändrade den arkitektur som byggts under 1960-talet med bland annat nya färger på husen. 1980 tillkom också kollektivhuset Stacken i det som tidigare varit kontor för Göteborgshem. Initiativtagare var Lars Ågren.[6] Området präglades av tomma bostäder under 1970- och 1980-talen och fyravåningshus på Stjärnbildsgatan blev radhus, då de övre våningarna lyftes bort.
I början av 1990-talet inleddes en satsning på Bergsjön som en ekologisk stadsdel. Resultaten blev bland annat Galaxens stadslantgård, Ekohuset Bågskytten, Gärdsmossens våtmarkspark och Returhuset. I början av 2000-talet har flera moderniseringar skett i Bergsjön, bland annat genom renovering av Gärdsås Torg och spårvagnshållplatser.[6]
Bergsjön är sedan 2015 enligt polisen ett ur brottssynpunkt problemområde som klassas som särskilt utsatt område.[7]
Gatunamn
[redigera | redigera wikitext]De flesta gatunamn i Bergsjön anknyter till rymden och universum.[8]
Stadsplanering enligt SCAFT
[redigera | redigera wikitext]Stadsdelen har planerats helt enligt de så kallade SCAFT-normerna (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för Trafiksäkerhet). En ringled för biltrafik omsluter hela området och återvändsgator matar biltrafiken därifrån in i stadsdelen, som ingenstans kan korsas med bil. Spårvägen har dragits fram mitt i området, till stor del genom bergtunnlar och all trafik är separerad.[9]
Bebyggelse
[redigera | redigera wikitext]Den östra delen uppfördes 1965–1968 med cirka 3 700 lägenheter i 3–8 våningars lamellhus. I den västra delen uppfördes 3 100 lägenheter fördelade på 3–8 våningars lamellhus, 8-våningars stjärnhus, radhus och villor.[5]
Fastighetsägare
[redigera | redigera wikitext]Familjebostäder
[redigera | redigera wikitext]Stadsdelens största fastighetsägare är det allmännyttiga Familjebostäder som äger bland annat de k-märkta husen vid Rymdtorget. Dessa hus fick utmärkelsen för sin ovanliga arkitektur. De uppfördes på 1970-talet och är därmed de yngsta byggnaderna i Sverige som blivit k-märkta.
Bostadsbolaget
[redigera | redigera wikitext]Göteborgs stads bostadsaktiebolag, också allmännyttigt, uppförde i sin första etapp 555 hyreslägenheter, av 1 250 planerade, i sex lamellhus med gatuadresserna: Merkuriusgatan 1-73 och Tellusgatan 6-62. Husen fick mestadels 3-4 våningar, men i dalsänkorna upp till 8 våningar. Lägenheternas storlek varierade mellan 1 rum och kokvrå och 7 rum och kök, och mellan 42,2 och 134,7 kvadratmeter. Kallhyran uppgick till 300 kronor för de minsta och 883 kronor för de största lägenheterna. Arkitekter var Stig Hansson och Walter Kiessling. Inflyttning skedde från januari 1967 och under cirka ett år.[10]
I etapp två vid Rymdtorget 1-5 ingick 200 lägenheter i 5 punkthus, och i etapp tre vid Rymdtorget 10-81 ingick 492 lägenheter i 12 lamellhus. De första lägenheterna blev inflyttningsklara på våren 1968. Lägenheternas storlek varierade mellan 2 rum och kokvrå och 5 rum och kök, och mellan 42,6 och 107,9 kvadratmeter. Kallhyran uppgick till 304 kronor för de minsta och 725 kronor för de största lägenheterna. Arkitekt för etapp ett var Sven Brolid, och för etapp tre Lennart Kvarnström.[11]
Bostadshotellet vid Saturnusgatan 1-8, ritades av Nils Einar Eriksson Arkitektkontor och innehöll 424 möblerade smålägenheter samt 3 familjelägenheter för fastighetspersonal. Av de möblerade lägenheterna var 352 enkelrum med kokvrå och 72 dubbletter med kokvrå. 34 av dubbletterna var möblerade med vardagsrums- och sovrumsmöbler och var avsedda att uthyras till exempelvis nygifta, övriga enkelrum och dubbletter var tänkta för ensamstående. Storleken på lägenheterna varierade mellan 25,8 och 74,9 kvadratmeter. Beräknad totalhyra var från 358 till 736 kronor per månad. De första inflyttningarna skedde i december 1968.[12]
Fastighetsägare i samverkan
[redigera | redigera wikitext]Flera fastighetsägare inledde 2011 under namnet Bergsjön 2021 ett lokalt samarbete för utveckling av stadsdelen. Man kommer att verka för nybyggnation och investeringar i infrastrukturen samt för ökad trivsel och trygghet. Arbetet ska slutredovisas på en bomässa i Bergsjön 2021 i samband med stadens jubileumsfirande. I partnerskapet ingår Bygg Göta, Familjebostäder, Nordin Fastigheter, Wallenstam, Västerstaden och Göteborgslokaler, som tillsammans äger omkring 50 procent av bostäderna i Bergsjön.[13]
Byggnader och områden i Bergsjön (urval)
[redigera | redigera wikitext]| Bild | Artikelnamn | Typ | Kort beskrivning |
|---|---|---|---|
|
Bergsjöns kyrka | Kyrka | Stadsdelskyrka för Bergsjöns församling belägen vid Rymdtorget. Ritad av Bo Cederlöf och Gunnar Nilsson och invigd 1974. |
|
Gärdsås torg och Gallileis gata | Torg, bostadsområde och hållplats | Gärdsås torg är ett mindre torg, vars hållplats, Galileis Gata, är den första som spårvägen når i stadsdelen. |
|
Komettorget | Torg och ändhållplats | Vid torget finns gles bebyggelse med en centrumbyggnad och odlingslotter. |
|
Kvadrantgatan | Bostadsområde | Bostadsområde med 3- och 4-vånings elementhus som byggdes 1968 och övertogs 1984 av HSB. |
|
Merkuriusgatan och Tellusgatan | Bostadsområde | Bostadsområde med trevåningshus i rött tegel som ägs av Familjebostäder i Göteborg. Arkitekt Hansson och Kiessling 1966. |
|
Radiolänktorn på Norrskensgatan | Landmärke | Synligt vida omkring är Telia Soneras radiolänktorn på Norrskensgatan, norr om Merkuriusgatan. Det ligger på kommunens mark och uppfördes omkring 1989.[14] |
|
|
Rymdtorget | Torg och hållplats | Bergsjöns största torg, som byggdes 1970. Det ritades av Sven Brolid Arkitektkontor AB. Byggdes om under åren 2000-2005 och kallas även Bergsjön Centrum. |
|
Rymdtorget | Vårdcentral | Kontorshus som är placerat ovanför ett parkeringsdäck. Det ritades av Gert Wingårdh och byggdes 2016. |
|
Siriusgatan | Bostadsområde | Högt beläget bostadsområde med skivhus som ägs av Familjebostäder i Göteborg. Upprustades 1992. |
|
Stjärnbildsgatan | Bostadsområde | Fyravåningshusen som blev radhus då de övre våningarna lyftes bort. |
|
Teleskopgatan | Bostadsområde och hållplats | Bostadsområde med åttavånings stjärnhus uppförda av Göteborgshem 1969, men nu bostadsrätter. Arkitekt Lars Ågren. |
Naturförhållanden och landmärken
[redigera | redigera wikitext]Stadsdelen ligger högt och från vissa platser är det möjligt att se ön Vinga i Göteborgs hamninlopp. Söder om Bergsjövägen ligger själva Bergsjön som har givit namn åt stadsdelen. Något söder om sjön stupar bergen brant ned mot Utby. I sydvästra hörnet av stadsdelen, längst upp i Gärdsåsdalen finns den 130 meter höga Gärdsåstoppen även kallad Gärdsåskullen. Härifrån har man utsikt över både västra Bergsjön, Gärdsås och Kviberg. Den karakteristiska kullen syns även från centrala staden. Mellan Stratosfärgatan och Stjärnbildsgatan ligger stadsdelens vattentorn, ritat av arkitekt Jan Wallinder, ett av de sista stora i Göteborg och det stod klart 1966.[6]
Upprustning invigd den 24 oktober 2013.
Kollektivtrafik
[redigera | redigera wikitext]Den 13 mars 1967 startade busslinje 55 Bellevue–Bergsjön. Innan dess hade boende inom Bergsjöområdet sedan den 13 januari haft fria taxiresor på samma sträcka.[15]. Kollektivtrafiken består idag av spårvagn (linje 7 och 11) på egen banvall mot centrum och busslinjer, bland annat till Angered och Partille. Två av spårvägens stationer (Rymdtorget och Galileis Gata) hade ursprungligen rullbanor under tak. Dessa är dock borta sedan länge.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Området har en hög andel personer med utländsk bakgrund. År 2019 var det mellan 74,4 och 87,5 procent, om utländsk bakgrund definieras som född utomlands eller född i Sverige av två utländska föräldrar. Andelen för Göteborg som helhet var vid samma tidpunkt 37,0%[16]. För mer detaljerad statistik, se Västra Bergsjön och Östra Bergsjön.
Kriminalitet
[redigera | redigera wikitext]Bergsjön klassas sedan 2015 av Polisen som ett särskilt utsatt område[17], vilket definieras som ett område där kriminella har en inverkan på lokalsamhället och situationen innebär att det är svårt eller nästintill omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag.
Kända personer från Bergsjön
[redigera | redigera wikitext]- Max Andersson, politiker (Partiet Vändpunkt), tidigare ledamot av Europaparlamentet
- Renzo Aneröd, författare
- Johan Büser, politiker (S) och riksdagsledamot
- Emma Green, höjdhoppare
- Kenneth Gustavsson, fotbollsspelare
- Eija Hetekivi Olsson, författare
- Evin Incir, politiker (S) och ledamot av Europaparlamentet
- Anna Johansson, politiker (S) och riksdagsledamot, tidigare infrastrukturminister och ordförande för Göteborgs arbetarekommun
- Leila K, född Laila El Khalifi, sångerska och musiker
- Meta Four, egentligen Zlatko Prangasevic, hiphopartist, konstnär och ungdomsarbetare
- Claes Månsson, skådespelare
- Ola Skinnarmo, äventyrare [18]
- Michael Skråmo, medlem av Islamiska staten
- Annika Strandhäll, politiker (S), riksdagsledamot, ordförande S-kvinnor, tidigare fackförbundsordförande Vision, socialminister, socialförsäkringsminister och miljöminister
- Tony Sjöman, konstnär som började som graffitimålare, även känd som Rubin415
Övrigt
[redigera | redigera wikitext]- Drama-serien "Kniven i hjärtat" utspelar sig i Bergsjön.
- Carin Mannheimers tv-serie Tryggare kan ingen vara ... utspelar sig till stora delar på Teleskopgatan i Bergsjön.
- Nationalteatern har spelat in en låt som heter "Hon flytta ut till Bergsjön".
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Bergsjöns kyrka
- Kulturhuset Bergsjön
- Bergsjö, tätort i norra Hälsingland
- Stadsdelar i Göteborgs kommun
- Stadsplanering i Göteborg
- Stadsplanering i Sverige
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Göteborgs stad: Göteborgsbladet 2014 Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190605114231/https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/folj-med-pa-en-tur-genom-bergsjons-historia/lgcymiv!tC05x9mjUf51e76uOpqoA/. Läst 5 juni 2019.
- ^ [a b] http://gamlagoteborg.se/2018/01/02/en-guide-till-goteborgs-stadsdelar-bergsjon/
- ^ [a b] Göteborgs utbyggnad : några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria. Utveckling och planering i industriregioner, 99-0460320-0 ; 3. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. 1977. sid. 59. Libris 447535
- ^ [a b c] Upptäck nordost : Gamlestaden, Kviberg, Utby, Kortedala, Bergsjön. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2006. sid. 69. Libris 10234157. ISBN 91-85488-90-9
- ^ ”Utsatta områden - sociala risker , kollektiv förmåga och oönskade händelser Dnr: HD 5800 - 61/2015, sid 29”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819054415/https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/%C3%96vriga%20rapporter/Utsatta-omraden-sociala-risker-kollektiv-formaga-o-oonskade-handelser.pdf. Läst 2 juli 2016.
- ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
- ^ Hagson, Anders (2004). Stads- och trafikplaneringens paradigm : en studie av SCAFT 1968, dess förebilder och efterföljare. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 2230. Göteborg: Chalmers tekniska högskola, Tema stad & trafik. Libris 9722209. ISBN 91-7291-548-X. http://www.alternativstad.nu/resources/2004_Hagson_Stads_och_trafikplaneringens_paradigm_(17Mb)_andra_upplaga.pdf Arkiverad 28 juni 2019 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Bergsjön I, Göteborgs stads Bostadsaktiebolag 1966
- ^ Bergsjön 2&3, Göteborgs stads Bostadsaktiebolag 1967
- ^ Bergsjöns bostadshotell, Göteborgs stads Bostadsaktiebolag 1968
- ^ Hem & Hyra, Hyresgästföreningens medlemsblad
- ^ Ebrev från lantmätare på Telia, Part of TeliaSonera Group, Business Area Broadband. 2015-02-18
- ^ Göteborgs spårvägar – årsberättelse 1967, Göteborg 1968, s. 3.
- ^ ”Göteborgsbladet 2020 SDN Östra Göteborg”. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor. sid. 13 – 16. https://goteborg.se/wps/wcm/connect/7c0f1414-b15d-4771-9582-6f6f06af2317/132+SDN+%C3%96stra+G%C3%B6teborg+2020.pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=url&CACHEID=ROOTWORKSPACE-7c0f1414-b15d-4771-9582-6f6f06af2317-ncafr1s. Läst 17 september 2020.
- ^ ”Nationella operativa avdelningen Underrättelseenheten Juni 2017 Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen Dnr: HD 44/14 A203.023/2016”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. 21 juni 2017. sid. 12. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-social-ordning-kriminell-struktur-och-utmaningar-for-polisen-2017.pdf. Läst 8 augusti 2017.
- ^ Ola tar skidorna till sydpolen. Göteborgs-Posten 1996-01-23
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
- Bergsjön – inifrån. Göteborg: Bergsjöns kultur- och mediaverkstad. 2006. Libris 10362088. ISBN 978-91-85627-00-4
- Upptäck nordost : Gamlestaden, Kviberg, Utby, Kortedala, Bergsjön. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2006. Libris 10234157. ISBN 91-85488-90-9
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Andersson, Åsa (2004). Bergsjön – del av segregerad storstad : områdesrapport. Rapportserien Studier av samtidskultur, 1652–6848; 4. Göteborg: Centrum för kulturstudier, Göteborgs Universitet. Libris 9775196. ISBN 91-970280-2-9
- Caldenby, Claes (1996). ”Andra tider, andra platser”. Arkitektur (Stockholm: Arkitektur förlag) 1996:6: sid. [4]–13: ill. ISSN 0004-2021. ISSN 0004-2021 ISSN 0004-2021. Libris 2276694
- Esaiasson, Peter (2019). Förorten : ett samhällsvetenskapligt reportage. Timbro. Libris s3ddqsw4qzllw171. ISBN 9789177031994 - Behandlar Bergsjön och Hjällbo.
- Nordisk arkitekttävling om bostadsbebyggelsen i Bergsjön. Göteborg. 1967. Libris 9421382
- Shalev-Gerz, Esther (2008). Konstens plats/The Place of Art. Göteborg: Art Monitor. Libris 11479695. ISBN 91-975911-4-9
- Östlund, Thomas (2004). Visa väg : Konsument Bergsjön 2001–2003: en projektrapport. Göteborg: Göteborgs stad. Libris 9845502. ISBN 91-975316-0-X
- Översiktsplan för Göteborg. Bergsjön : lokalt program. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 2000. Libris 3088646
Skönlitteratur
[redigera | redigera wikitext]- Aneröd, Renzo (2004). Löftet : en roman om den understa världen. Stockholm: Leopard. Libris 9432633. ISBN 91-7343-054-4 - Roman som följer en grupp ungdomar i Bergsjön under sent 1900-tal.
- Hetekivi Olsson, Eija (2012). Ingenbarnsland. Stockholm: Norstedt. Libris 12280702. ISBN 978-91-1-303854-4 - Uppväxtskildring som utspelar sig i Gårdsten och Bergsjön på 1980-talet.
- Wrangborg, Jenny (2010). kallskänken. dikter.Göteborg: Kata förlag - En diktsamling om samtidens arbeiderklassen der diktjaget har bosted i Bergsjön.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||
