Rud, Göteborg

	Rud, nr 60
	Stadsdel
Land	Sverige
Kommun	Göteborg
Stad (tätort)	Göteborg
Stadsområde	Sydväst
Koordinater	57°39′50.84″N 11°54′17.13″Ö / 57.6641222°N 11.9047583°Ö
Area	292 hektar
Statistikkod	stadsdelsnummer 60

Rud är en stadsdel^[1] med stadsdelsnummer 60 i Västra Frölunda i Göteborg. Stadsdelsgrannar är: i nordväst och norr nr 55 Älvsborg; i öster nr 58 Järnbrott och i söder nr 61 Tynnered.^[2] Stadsdelen har en areal på 292 hektar.^[3]

Namnet på byn Rud är belagt från 1495 med namnformen Rudh och Rwdh. Betydelsen är röjning/röjd plats av fornsvenskans rýdh.^[4]

Historia

Rud ingick tidigare i Västra Frölunda socken och inkorporerades år 1945 med Göteborg. Området var jordbruksområde, men jordbruket lades ner på 1960-talet och bostadsområden anlades. Från jordbrukstiden har Grimmereds by bevarats.^[5]

Grimmereds by

Hemmanet Grimmered omnämns första gången år 1546 och utvecklades under 1800-talet till en "byplats". Laga skifte genomfördes åren 1846–1847, men bebyggelsen flyttades inte. Nya byggnader med bostadshus och ladugårdar i vinkel kom senare att uppföras. På 1960-talet bestod byn av fyra gårdar samlade intill varandra och ytterligare tre, som var belägna i utkanten av byn. Delar av byn har bevarats i form av två kompletta gårdar, tre bostadshus och ett par ekonomibyggnader. I byn ingår även omkring 20 radhus. Grimmereds by ingår i kommunens bevaringsprogram sedan år 1975.^[6]

Påvelundsstugan

Påvelundsstugan är en knuttimrad envånings parstuga uppförd på 1770-talet. Det ursprungliga hemmanet kallades Skår, men år 1651 gav kronan, som ägde marken, den till kommendanten i Göteborg, Nils Påfve, adlad Påfvenfelt, varvid gården fick namnet Påvelund. Påvelundsstugan var permanent bebodd till år 1906 och nyttjades som skollokal under åren 1849–1867. Ladugården revs i början av 1900-talet. Byggnaden ägs av Göteborgs kommun och disponeras av Västra Frölunda Hembygdsförening och ingår i kommunens bevaringsprogram sedan år 1975.^[7]

Skolor

Slottsbergsskolan är en låg- och mellanstadieskola i stadsdelen Rud på tomt nr 1 i 7:e kvarteret Hatten med adress Munspelsgatan 6. Skolan uppfördes med prefabricerade paviljonger till höstterminen 1965. Boustedt & Heineman arkitektkontor svarade för ritningarna.^[8]
Tomtebergsskolan togs i bruk på vårterminen 1963. Arkitekt var SAR John Snis i Göteborg och entreprenör var byggmästare E. Arvid Malm i Göteborg. Skolan uppfördes cirka 150 meter sydväst om Musikvägen intill Ekebäcksskolan. Tomten var cirka 6 800 kvadratmeter, med infart från Fiolgatan. Skolan indelades i åtta envånings paviljonger, varav sju klassrumspaviljonger med vardera två klassrum och materielrum samt en gymnastikbyggnad.^[9]
Ekebäcksskolan.

Se även

Referenser

Noter

^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10
^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1959, red. Alvar Westman, Göteborgs stads statistiska byrå 1959, s. 3
^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III : Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932, s. 40f
^ Lönnroth, s. 194
^ Lönnroth, s. 196–197
^ Lönnroth, s. 200
^ Göteborgs allmänna skolstyrelse - årsberättelse 1968-1969, s. 98
^ Årsberättelse läsåret 1962-1963, avgiven av Göteborgs allmänna skolstyrelse 1966, s. 58f

Tryckta källor

Lönnroth Gudrun, red (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 2. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901637. ISBN 91-89088-05-0

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Rud, Göteborg.
Bilder & media

[1] Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10

[2] Statistisk Årsbok för Göteborg 1959, red. Alvar Westman, Göteborgs stads statistiska byrå 1959, s. 3

[3] Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36

[4] Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III : Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932, s. 40f

[5] Lönnroth, s. 194

[6] Lönnroth, s. 196–197

[7] Lönnroth, s. 200

[8] Göteborgs allmänna skolstyrelse - årsberättelse 1968-1969, s. 98

[9] Årsberättelse läsåret 1962-1963, avgiven av Göteborgs allmänna skolstyrelse 1966, s. 58f

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]