Thorwald Bergquist

Thorwald Bergquist
	Thorwald Bergquist
	;
	Sveriges justitieminister
	Tid i befattningen; 30 augusti 1943–31 juli 1945
Statsminister	Per Albin Hansson
Företrädare	Karl Gustaf Westman
Efterträdare	Herman Zetterberg
	Tid i befattningen; 19 juni 1936–28 september 1936
Statsminister	Axel Pehrsson-Bramstorp
Företrädare	Karl Schlyter
Efterträdare	Karl Gustaf Westman
	Konsultativt statsråd; Juristkonsult
	Tid i befattningen; 13 december 1939–30 augusti 1943
Statsminister	Per Albin Hansson
Företrädare	Gunnar Hägglöf
Efterträdare	Nils Quensel
Ledamot av Första kammaren i Sveriges riksdag
	Mandatperiod; 1943–1947
Valkrets	Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets
Ledamot av Andra kammaren i Sveriges riksdag
	Mandatperiod; 1937–1942
Valkrets	Västmanlands läns valkrets (1937–1940); Stockholms stads valkrets (1941–1942)
Född	Thorwald Erik Natanael Bergquist; 1 december 1899; Nävelsjö församling, Jönköpings län
Död	3 december 1972 (73 år); Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Gravplats	Norra Sandsjö församling;
Nationalitet	Sverige
Politiskt parti	Folkpartiet
Utbildning	Fil.kand. 1919; Jur.kand. 1922
Alma mater	Lunds universitet
Yrke	Ämbetsman, jurist, politiker
Ministär	Regeringen Pehrsson-Bramstorp; Regeringen Hansson III
Maka	Ingrid Chrysander ; (g. 1928–1969; hennes död)
Barn	Lars Bergquist (1930–2022); Olle Bergquist (1933–2014); Mats Bergquist (född 1938)

Biografi

Han var justitieminister i regeringen Pehrsson-Bramstorp från den 19 juni till den 28 september 1936.^[2] Han stod på riksdagslistan för Folkpartiet i andrakammarvalet samma år, men betecknades som opolitisk i Bramstorps ministär.^{[källa behövs]} I samlingsregeringen under andra världskriget var han konsultativt statsråd (Fp) från den 13 december 1939 till den 30 augusti 1943 och justitieminister från den 30 augusti 1943 till samlingsregeringens upplösning den 31 juli 1945. Han var även generaldirektör för Socialstyrelsen 1939–1946 och landshövding i Kronobergs län 1946–1964.^[2]

Bergquist var riksdagsledamot 1937–1947: åren 1937–1940 i Andra kammaren för Västmanlands läns valkrets, åren 1941–1942 i Andra kammaren för Stockholms stads valkrets och 1943–1947 i Första kammaren för Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets. I riksdagen var han bland annat vice ordförande i Första lagutskottet 1937–1939 och 1946. Han var också flitigt anlitad för olika statliga utredningar om bland annat rätts- och förvaltningsfrågor.^[2]

Thorwald Bergquist invaldes 1959 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien^[4] och 1962 som ledamot av Kungliga Skogs- och lantbruksakademien, för vilken han var preses 1964–1966.^[5] Han var en av de sista svenskar utan kunglig börd som tilldelades Serafimerorden. Serafimerskölden är placerad i Riddarholmskyrkan i Stockholm till vänster efter ingången och bär valspråket "Mödan min glädje".^{[källa behövs]}

Thorwald Bergquist var son till kontraktsprosten Fingal Bergquist och Anna Östberg. Han gifte sig 1928 med Ingrid Chrysander (1904–1969) och de fick sönerna Lars Bergquist och Mats Bergquist (bägge ambassadörer) samt Olle Bergquist (lektor och författare).^[2] Hans grav finns på Norra Sandsjö kyrkogård, cirka tio kilometer nordost om Sävsjö i Småland.^{[källa behövs]}

Lundberg, Ragnar (1974). ”Minnestal över bortgångna ledamöter. F d landshövdingen Thorwald Bergquist”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar: sid. 4–5.

^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
^ [a b c d e f] Norberg, Anders; Tjerneld, Andreas; Asker, Björn (1988). Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Ledamöter och valkretsar. Band 1. Stockholm: Sveriges Riksdag. sid. 424. ISBN 91-22-01286-9 .
^ Prom, Jarl, red (1950). Svensk juristmatrikel 1950. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 31 .
^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 164. ISBN 91-630-4181-2 .
^ Lagerström, Sten, red (1970). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1971. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 88 .
^ Bihang till Sveriges statskalender 1940. Kungl. Svenska riddareordnarna 1940. Uppsala. 1940. sid. 103. https://runeberg.org/statskal/1940bih/0103.html .
^ Bihang till Sveriges statskalender 1942. Kungl. Svenska riddareordnarna 1942. Uppsala. 1942. sid. 48. https://runeberg.org/statskal/1942bih/0048.html .
^ Bihang till Sveriges statskalender 1955. Kungl. Svenska riddareordnarna 1955. Uppsala. 1955. sid. 50. https://runeberg.org/statskal/1955/1318.html .
^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 5, digital avbildning.

Företrädare: Karl Schlyter	Sveriges justitieminister 1936	Efterträdare: Karl Gustaf Westman
Företrädare: Gunnar Hägglöf	Sveriges juristkonsult 1939–1943	Efterträdare: Nils Quensel
Företrädare: Karl Gustaf Westman	Sveriges justitieminister 1943–1945	Efterträdare: Herman Zetterberg
Företrädare: Erik Lundh	Landshövding i Kronobergs län 1946–1964	Efterträdare: Gunnar Helén