Ragnar Lundberg (ämbetsman)
| Ragnar Lundberg | |
.jpg) | |
| Född | 27 juli 1905 Kristianstads församling i Kristianstads län, Sverige |
|---|---|
| Död | 2 juni 1998 (92 år) Oscars församling i Stockholm, Sverige |
| Nationalitet |  Sverige |
| Yrke/uppdrag | Jurist och ämbetsman |
Nils Ragnar Wilhelm Lundberg, född 27 juli 1905 i Kristianstads församling i Kristianstads län, död 2 juni 1998 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en svensk jurist och ämbetsman.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Lundberg avlade studentexamen i Falun 1924, varefter han avlade juris kandidatexamen vid Stockholms högskola 1928 och gjorde tingstjänstgöring i Falu domsaga 1928–1931. Han anställdes vid Kommunikationsdepartementet 1932, var tillförordnad fiskal vid Svea hovrätt 1933 samt utnämndes till sekreterare i Ångermanlands norra domsaga 1934 och adjungerad ledamot av hovrätten 1936. Han var assessor i hovrätten 1939–1946[2] och hovrättsråd där 1946–1949.[3][4] Åren 1941–1949 tjänstgjorde han i Försvarsdepartementet: som byråchef 1941–1947 och som statssekreterare 1947–1949.[2] Lundberg var generaldirektör och chef för Försvarets civilförvaltning 1949–1968.[5]
Lundberg var notarie i sammansatta Andra lagutskottet och Jordbruksutskottet 1932, notarie med sekreteraregöromål i Försvarsutskottet 1936 och i Andra lagutskottet 1937 och 1938, sekreterare i Andra lagutskottet 1939 och 1940 samt sekreterare i Försvarsutskottet 1943. Han var biträde i Försvarsdepartementet 1935–1936, sekreterare i 1940 års förhandlingskommission, sekreterare i 1940 och 1941 års försvarsutredningar 1940–1941, ledamot av Försvarsförvaltningens organisationsnämnd 1943,[2] ledamot av Utredningen angående försvarets byggnadsförvaltning 1944–1945,[5] generalsekreterare i 1945 års försvarskommitté 1945–1947, expert i svenska delegationen till Skandinaviska försvarskommittén 1948–1949, ordförande i Försvarets personalbehandlingsutredning 1949–1952, ordförande i Försvarets fiskeskyddsutredning 1958–1963,[2] ledamot av besvärssakkunniga 1958–1964, sakkunnig inom rekvisitions- och förfogandelagstiftning 1967–1975, ledamot av styrelsen för Försvarets materielverk 1968–1974, ordförande i personaldelegationen för försvarets centrala materielförvaltning 1968, ordförande för militärsjukvårdens ledning 1969, sakkunnig inom befordringsförfarandet inom krigsmakten 1968–1974, ordförande i Ansvarsskadeprövningsnämnden 1968–1977 och ledamot av styrelsen för Stockholms borgarskap 1966–1971.[5] Han svarade för utgivningen av försvarsdelen av Svensk lagsamling 1954.[6]
Lundberg invaldes som ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1951 och var akademiens andre styresman 1966–1973.[7]
Ragnar Lundberg var son till bankdirektör Fredrik Lundberg och Kerstin Sundelius. Han var gift två gånger: första gången 1936–1939 med Gabriele Kesztler och andra gången från 1942 med Alice Bellander, född Christensson.[7]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Nordstjärneorden, 1944.[8]- Kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden, 1948.[9]
- Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 1951.[10]
- Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 1961.[11]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
- ^ [a b c d] Isaksson, Britt-Sofi, red (1964). Svensk juristmatrikel. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 293.
- ^ Sveriges statskalender för året 1949. Uppsala. 1949. sid. 91. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64333/gupea_2077_64333_1.pdf.
- ^ Sveriges statskalender för året 1950. Uppsala. 1950. sid. 92. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64210/gupea_2077_64210_1.pdf.
- ^ [a b c] Salander Mortensen, Jill, red (1996). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1997. Stockholm: Norstedts. sid. 725. https://runeberg.org/vemardet/1997/0725.html.
- ^ Lundberg, Ragnar, red (1954). Försvaret. Svensk lagsamling. Stockholm: Norstedt.
- ^ [a b] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 155. ISBN 91-630-4181-2.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1945. Kungl. Svenska riddareordnarna 1945. Uppsala. 1945. sid. 86. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63364/gupea_2077_63364_1.pdf.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1949. Kungl. Svenska riddareordnarna 1949. Uppsala. 1949. sid. 61. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64333/gupea_2077_64333_1.pdf.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1952. Kungl. Svenska riddareordnarna 1952. Uppsala. 1952. sid. 56. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64199/gupea_2077_64199_1.pdf.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1962. Kungl. Svenska riddareordnarna 1962. Uppsala. 1962. sid. 53. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63726/gupea_2077_63726_1.pdf.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Norberg, Erik (1998). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (6/1998): sid. 13–14.
- Födda 1905
- Avlidna 1998
- Män
- Jurister från Kristianstad
- Ämbetsmän från Kristianstad
- Alumner från Stockholms universitet
- Svenska jurister under 1900-talet
- Svenska ämbetsmän under 1900-talet
- Svenska byråchefer
- Svenska hovrättsråd
- Svenska statssekreterare
- Svenska generaldirektörer
- Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien
- Kommendörer med stora korset av Nordstjärneorden