Hoppa till innehållet

Gunnar Helén

Från Wikipedia
Gunnar Helén
Född5 juni 1918[1][2]
Västra Vingåkers församling[2], Sverige
Död7 december 2002[1] (84 år)
Nacka, Sverige
BegravdVästra Vingåkers kyrkogård[3]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2]
SysselsättningPolitiker[2], journalist[2], ämbetsman
Befattning
Ordförande, Liberala ungdomsförbundet (1952–1954)
Andrakammarledamot, Stockholms läns valkrets (1953–1966)
Landshövding i Kronobergs län (1965–1970)[2]
Partiledare, Folkpartiet (1969–1975)[2]
Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1970–1970)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1971–1974)[4]
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1974–1976)[5]
Landshövding i Stockholms län (1977–1984)[2]
ArbetsgivareStockholms universitet
Politiskt parti
Folkpartiet[2]
Utmärkelser
Hans Majestät Konungens medalj (1984)
Illis Quorum (1987)
Redigera Wikidata

Nils Gunnar Helén, född 5 juni 1918 i Västra Vingåkers församling i Södermanlands län, död 7 december 2002 i Nacka,[6] var en svensk politiker, journalist och ämbetsman, som var partiledare för Folkpartiet 1969–1975.

Helén var son till tillsynsläraren Gustaf Helén och Ingeborg Andersson och gifte sig 1938 med läroverksadjunkten Ingrid Rying (1917–1999), dotter till överläraren Karl-Johan Rying och Märta Eriksson. Gunnar Helén var även svåger till författaren Matts Rying. Fadern Gustaf Helén var liksom sonen Gunnar liberal medan svärfadern Karl-Johan Rying var aktiv socialdemokrat.

Efter studentexamen i Örebro studerade Gunnar Helén vid Uppsala universitet, där han 1946 blev filosofie doktor i nordiska språk på en avhandling om Birger Sjöberg. Som journalist verkade han vid Radiotjänst, där han gjorde ett känt reportage från Kungsgatan i Stockholm på fredsdagen den 7 maj 1945, men också 1939 tillkännagav [7] att det andra världskriget hade brutit ut i och med att England och Frankrike hade förklarat Tyskland krig den 3 september. Helén gjorde också det första ungdomsprogrammet i radio Vi öppnar ett fönster 1944 - bland annat med ett reportage från Högbacka dansbana.

Helén arbetade även på Stockholms-Tidningen, där han var kulturjournalist, samt på Svenska Morgonbladet. Han skrev dessutom recensioner i hemtidningen Katrineholms-Kuriren. År 1956 utnämndes han till docent vid Stockholms universitet.

Han var riksdagsman 1953–1966 för Stockholms läns valkrets i andra kammaren, samt 1970–1976 för Stockholms stads valkrets i första kammaren, senare enkammarriksdagen. Som riksdagsman på 1950-talet hade han stort inflytande på skolpolitiken och hade en viktig roll i det utredningsarbete som föregick införandet av grundskolan, en skolform som senare kom att förändras så att mycket av det Gunnar Helén eftersträvat gick förlorat.[8]

Gunnar Helén var landshövding i Kronobergs län 1965–1970 och landshövding i Stockholms län 1977–1984. Han var ordförande i Sveriges Radios styrelse 1978–1984, och därefter i styrelsen för tidningskoncernen Nerikes Allehanda. Makarna Helén är begravda på Västra Vingåkers kyrkogård.[9]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000013828, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 238, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABge8g, läst: 16 april 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gravstensinventeringen: 379758?pid=1, läst: 16 april 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Helén, Nils Gunnar
  7. ^ [Sveriges Radio / SR Minnen, Gunnar Helén berättar. Del 1 av 5. 50 år med Sverige, 890506
  8. ^ Bra Böckers lexikon, 1975
  9. ^ Nils Gunnar Helén och Eva Ingrid Maria HelénGravar.se
  10. ^ ”Sök medaljförläning”. www.kungahuset.se. Kungl. Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 4 november 2014. https://web.archive.org/web/20141104222647/http://www.kungahuset.se/monarkin/medaljer/medaljer/sokmedalj.4.30963a1811be3fda3ab800012080.html?medaljar=0&medaljtyp=0&medaljnamn=hel%C3%A9n. Läst 4 november 2014. 
  11. ^ ”SB PM 2006:1 : Regeringens belöningsmedaljer” (PDF). Sverige. sid. 28. Arkiverad från originalet den 2 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140502042823/http://www.government.se/content/1/c6/14/21/85/19c7b4aa.pdf. Läst 4 november 2014. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 238-239
Företrädare:
Sven Wedén
Folkpartiets ungdomsförbunds ordförande
1952–1954
Efterträdare:
Bengt Johnson
Företrädare:
Sven Wedén
Folkpartiets partiledare
1969–1975
Efterträdare:
Per Ahlmark
Företrädare:
Sven Wedén
Ordförande för folkpartiets riksdagsgrupp
1970–1976
Efterträdare:
Per Ahlmark