Hoppa till innehållet

Liseberg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Stora scenen (Liseberg))
För andra betydelser, se Liseberg (olika betydelser).
Liseberg
Lisebergs huvudentré 2022.
Karta
PlatsSverige Göteborg
Öppningsdatum1923
ÄgareGöteborgs kommun
Yta17 hektar
Antal besökareca 3 miljoner per år (varav ca 0,5 miljoner under jul)[1]
SäsongSommar, Halloween, Jul
Webbplatswww.liseberg.se
Åkattraktioner
Berg- och dalbanor6 stycken [2]
Övriga attraktioner36 stycken [2]
Grundaren Herman Lindholm kör radiobil.
Helix

Liseberg är en nöjespark belägen i stadsdelen Heden i Göteborg. Nöjesparken med tillhörande evenemangsarenor och boendeanläggningar drivs som ett aktiebolag och är helägt av Göteborgs stad. Liseberg invigdes inför Jubileumsutställningen i Göteborg 8 maj 1923 och är öppet större delen av året, uppdelat på tre säsonger. Sommarsäsongen sträcker sig från slutet av april till slutet av september. Halloween på Liseberg pågår från början av oktober till och med höstlovet i början av november. Jul på Liseberg pågår från mitten av november fram till nyår. Liseberg är ett av Sveriges populäraste resmål med uppemot tre miljoner besökare årligen.[3][4]

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Lisebergs huvudentré med två torn byggdes 1939, men byggdes om från grunden 1980 på grund av sättningar.[5] Mellan 1929 och 1938 var det bara ett torn. Före 1929 fanns enbart grindstugor.[6]

Redan år 1740 anlade man en tobaksodling på platsen som då arrenderades av rådmannen Jacob Bratt. Området fick då namnet Brattska plantaget efter rådmannen. Kort därpå anlade man även en puder- och stärkelsefabrik på platsen. Området under denna tiden hette Geteberget efter den 38 meter höga bergsrygg som både har gett namn till ängen mellan berget och Södra vägen, som heter Getebergsäng. År 1752 tog köpmannen Johan Anders Lamberg över området. Kring 1753 döpte han om området från det dåvarande namnet Geteberget till Lisas berg efter sin hustru Elisabeth Söderberg som han kallade för Lisa. Det var så Liseberg fick sitt namn.

Området med tillhörande byggnader köptes 1908 av Göteborgs stad för 225 000 kronor.[7]

För ytterligare information om tiden före 1923, se Lisebergs landeri.

1920-talet: Jubileumsutställningen och Liseberg invigdes

[redigera | redigera wikitext]

År 1923 firade Göteborg sitt 300-årsjubileum med jubileumsutställningen. Till utställningen byggdes en nöjes- och kongresspark – Liseberg. Parken slog upp sina portar för första gången den 8 maj 1923 och bland åkattraktionerna fanns den 996 meter långa Gamla bergbanan. Ett säsongskort kostade då 20 kronor, vilket motsvarar 687 kronor kronor i oktober 2023.[8]

Parken var ursprungligen tänkt som en tillfällig attraktion för jubileumsutställningen. Men då utställningen och därmed även Liseberg blev en sådan succé med över 80 000 besökare bara under en månad, beslöt man att driva parken vidare.[9] Lisebergs ursprungliga yta var 150 568 kvadratmeter och nöjesparken kostade cirka 2,5 miljoner kronor att anlägga.[6]

Den 24 november 1924 beslutade Göteborgs stadsfullmäktige att köpa Lisebergs nöjespark för 1 miljon kronor, en summa som likviderades med ett 30-årigt amorteringslån vilket staden gått i borgen för.[10] År 1925 övertogs nöjesparken av det kommunala bolaget Liseberg AB. Parkens första chef (mellan 1923 och 1942), och en av dess initiativtagare, var den legendariske "snickaren från Skåne" Herman Lindholm (†1955). Lindholm hade redan 1903 startat Krokängsparken vid egendomen Sannegården på Hisingen. Den drevs av Göteborgs Arbetarekommun och blev Göteborgs första Folkpark samt en direkt föregångare till Liseberg.[11]

Lisebergs första styrelse bestod av:

  • Ordförande, kamrer Herman Lindholm
  • Vice ordförande, konsul Erland Erlandsson
  • Kassaförvaltare, direktör Osvald Arnulf-Olsson
  • Sekreterare och ombudsman, advokat Henrik Almstrand
  • Ledamot, arkitekt Arvid Bjerke
  • Ledamot, redaktör Hakon Wigert-Lundström
  • Ledamot, direktör Douglas Levisson
  • Ledamot, direktör August Åkesson.[12]

Den sämsta dagen i Lisebergs historia besöksmässigt var den 22 september 1924 då parken hade 46 besökare.[13] Året i sin helhet gick dock bättre, med 473 319 besökare.[14]

År 1926 öppnade danslokalen Polketten som hade en halv miljon dansande redan första året.[15] Polletterna kostade 10 öre.[14]

Utställningsteatern – som invigdes den 8 maj 1923 efter ritningar av Arvid Bjerke – gjordes om till Cabarethallen och där bjöds bland annat på två veckors gästspel av Ernst Rolf. Cabarethallen revs 1966.[16] På bergssluttningen byggdes en sagogrotta med vattenfall. En av de stora attraktionerna var Lustiga Huset, en annan Lilla Paviljongen med sångare och humorister.[17]

En ny rosafärgad entrébyggnad med ett torn på taket, ritad av arkitekten Karl Severin Hansson, stod klar vid Örgrytevägen inför 1929 års säsong.[18] Samma år blev även parkeringsplatsen på andra sidan Örgrytevägen klar.[17] 1940 fick entrén sin utformning med två torn inspirerade av jubileumsutställningens båda minareter. Arkitekten Axel Jonsson stod bakom den nya utformningen.[19] Dessförinnan fanns enbart grindstugor.[6]

Då kollegan inom Arbetarekommunen, Thure Höglund, en dag frågade grundaren av Liseberg, Herman Lindholm, om varför denne valt färgen rosa på parkens byggnader, svarade han: "Därför att den bästa efterrätt jag vet är lingon och mjölk".[20] Lindholm hade dock inget med detta att göra, utan Lisebergs färgsättning var en del av Jubileumsutställningen och hade bestämts av arkitekterna Bjerke och Sigfrid Ericson.[21]

1930-talet: Lisebergsbadet

[redigera | redigera wikitext]

År 1931 höll Jussi Björling sin första konsert på Liseberg. Samma år öppnade Spegelhallen. Ett nytt Lustiga Huset kom till, samt Lilla Varietén, Humoristernas Salong och motorbåtsbanan. År 1933 kom den franska sångerskan Mistinguett med 50 personer, 6 ton bagage och över 700 kostymer för att göra ett uppträdande. 1934 brann Karusellrestaurangen ned, och fyra år senare, 1938, brann även det gamla Lisebergstornet (byggt 1927) ned.[15][17]

Klockan 19 den 13 augusti 1936[22] invigdes Lisebergsbadet, skapat av ingenjören K I Schönander. Invigningen inleddes genom spel av Lisebergsorkestern, tal av generalkonsul Erland Erlandsson samt sim- och hoppuppvisningar, kappsimning, strömhopp och figursimning. Slutligen uppförde "Balett Lily v. Wieden" dansen Älvalek. Mellan dansnumren visade ett tiotal mannekänger från Ferd. Lundquist & Co olika baddräktsmodeller.[23] Det funkisinspirerade bygget ansågs vara modernast i Europa. Bassängen var 15 meter bred, 32 meter lång och 5 meter djup vid den östra kortsidan och hade finesser som undervattensbelysning och konstgjorda vågor. Anläggningen kunde ta emot 800 personer, och entré med hytt kostade 50 öre. Först att inviga bassängen var den svenske olympiske hoppmästaren från 1920, Arvid Wallman. Bassängen tömdes för gott 1956 och anläggningen revs 1962 inför det då kommande 40-årsjubileet 1963.

Redan 1936 översteg besökssiffran till Liseberg en miljon, då 1 059 717 besökare registrerades.[17][24]

Den rosa entrébyggnaden mot Örgrytevägen byggdes 1938 om till det senare utseendet. Byggnaden fick då två torn på taket, mot att tidigare bara haft ett. 1980 renoverades byggnaden från grunden.[5][6]

1940-talet: Rondo och Hotell Liseberg Heden

[redigera | redigera wikitext]

Rotundan, ursprungligen Dansrotundan,[25] (Rota i folkmun) var en av Europas största danssalonger då den invigdes 10 januari 1940[24]. Arkitekt var Axel Jonson, och bygget pågick i ett år till en kostnad av cirka 500 000 kronor. Dansgolvet rymde 1 200 personer. På andra våningen inreddes en bar med namnet Uggleklubben, vilken betraktades som ett nästan mytiskt tillhåll under 1950-talet. 1956 restaurerades anläggningen och bytte namn till Rondo. Arkitekten Gunnar Aspe låg bakom och arbetet kostade en miljon kronor.

Veckans revy startade 1942 i lokalen Gycklarhallen. Intill huvudentrén invigdes 1944 den kupolformade byggnaden Planetariet som fyra år senare såldes till USA och byggdes om till Lisebergsteatern. År 1943 sjöng Lasse Dahlquist för första gången på Liseberg, i Cabarethallen. 1945 kom världens genom tiderna mest berömde clown, Charlie Rivel på besök, och 1946 gästade den franska sångaren Maurice Chevalier Lisebergs konserthall.[15] Tyrolerhallen renoverades 1949 och bytte namn till Ekebacken.[17]

1947 påbörjade Liseberg AB hotellverksamhet då bolaget fick ansvaret för driften av Hotell Liseberg Heden som ligger vid Hedens sydöstra hörn.

Entrén till nöjesparken var dagtid 25 öre, vardagskvällar 50 öre och lördags- och söndagskvällar 75 öre.[17]

1950-talet: Sveriges första TV-sändningar

[redigera | redigera wikitext]

I maj 1950 gjordes de första TV-sändningarna i Sverige från Konserthallen på Liseberg. Det var det engelska bolaget Pye Ltd i Cambridge som tillsammans med Chalmers tekniska högskola testade sändningar mellan Konserthallen och Chalmers. För en krona fick man inträde till försöken. Bland annat stod den unge boxaren Ingemar Johansson för ett av inslagen, vilket refererades av Lennart Hyland. Fler än 200 sändningar gjordes under månaden, och allmänheten kunde följa sändningarna från 30 monitorer uppställda på Rotundan. Under perioden 5 maj - 6 juni 1950 gavs 177 föreställningar på Konserthallen och Rotundan. Till studio- och sändningslokal iordningställdes Konserthallen och för mottagning, demonstration och visning användes Rotundan. Regissör Per-Martin Hamberg från Radiotjänst tjänstgjorde som produktions- och programledare. Bland övriga medverkande kan nämnas: Lasse Dahlqvist, Åke Falck, Anders Börje, Bertil Boo, Brita Borg, Sigge Fürst, Douglas Håge, Povel Ramel, Gösta Knutsson, Ulf Peder Olrog, Kai Gullmar, Ulla Sallert och Jan Lindblad.[26]

År 1951 presenterades världens största modelljärnväg i parken. En populär sommarserie 1954 var Ungdomens Jazzkvällar. Sten-Åke Cederhök gjorde debut på Veckans Revy 1958 och från Cabarethallen sändes det mycket populära TV-programmet Kvitt eller Dubbelt samma år.[17]

Omsättningen 1954 var 6 508 000 kronor och antalet besökare var 1 733 192. Cabarethallen – med plats för 1 100 personer – gav detta år 266 föreställningar som besöktes av sammanlagt 275 531 personer. Rotundan tog emot 119 577 dansande, och 1954 hölls här invigningsbanketten för det nybildade Göteborgs universitet.[27]

Redan från start var ett av målen med Liseberg att det skulle vara en möjlighet för göteborgarna att få rekreation och njuta av vacker natur, och 1959 öppnade prinsessan Birgitta en blomsterutställning. Under invigningsceremonin ströddes 15 000 rosor över parken med helikopter.

1960-talet: Lisebergshäftet introducerades

[redigera | redigera wikitext]

Under en frimärksutställning 1961 lät man 100 000 frimärken regna ner från en helikopter över Liseberg.[6] I samband med detta gavs frimärket "Gothia 61 Liseberg Göteborg 14-23 juli 1961" ut och efterfrågan på detta blev rekordartad.[17]

1966 byggdes den klassiska berg- och dalbanan Super 8 (riven 1979) och året därpå introducerades Lisebergshäftet och det nya Pariserhjulet invigdes.[6] 1969 gjordes den dittills största satsningen då det södra området byggdes om för sex miljoner kronor.[6]

År 1961 var intäkterna 6 400 000 kronor – jämfört med 550 000 kronor år 1939. Inträdet var 1 krona för vuxna och 50 öre för barn. Sett till penningvärdets utveckling var detta billigare än före kriget.[17]

Lagom till 40-årsjubileet 1963 kunde Liseberg konstatera att man hade världens lägsta entréavgifter bland de större nöjesfälten: 1 krona för vuxna och 50 öre för barn.[28]

1970-talet: Firar 50 år, Flume ride och Hedersplatsen

[redigera | redigera wikitext]

Den 19-27 augusti 1973 firade Liseberg 50 år. Artister och andra som medverkade på olika scener var bland andra: Frank Zappa, Egon Kjerrman, Sven-Olof Sandberg, Rolf Björling, Siv Ericks, Gösta Bernhard, The Sweet, Family Four, Lennart Hyland, Lill-Babs, Stig Järrel, Bernt Dahlbäck, Lasse Dahlqvist, Ingemar Johansson, Floyd Patterson, Rockfolket, Sonja Stjernquist, Per Grundén, Zarah Leander, Arne Hülphers, Ian Campbell Folk Group, Malta, Sven-Bertil Taube, Thore Skogman och Nicolai Gedda.[29][30]

Jubileumskavalkaden "Det var på Liseberg..." av Gunde Johansson och Allan Schulman berättade om de gångna 50 åren. I redaktionen fanns också Uno Myggan Eriksson och Sven Schånberg. Kavalkaden var uppdelad i sex avsnitt, där varje avsnitt skildrade ett decennium. Genom hela kavalkaden löpte en romantisk berättelse om Anna och Edvard, ett ungt par som träffades på Liseberg under utställningssommaren 1923. Hon var från Hisingen, "fräsch och söt i blommig hatt," och han var "en bastant bit från Kallebäck" som jobbade på ett varv.[30]

Vattenbanan Flume ride invigdes 1973 och har sedan dess blivit en av Lisebergs populäraste åkattraktioner. Redan första säsongen åkte 732 000 personer med attraktionen. Under decenniet eldhärjades Wärdshuset svårt och Konserthallen brann ner till grunden. År 1975 gjorde Liseberg en generalplan fram till år 2000.[17]

År 1977 påbörjades arbetet med Hedersplatsen, en samling av många av världens största kändisars handavtryck. Då var det 50 avtryck. Hedersplatsen togs bort 2012 när gjorde en stor satsning inför sitt 90-årsjubileum. Både handavtrycken och fontänen fick ge plats för attraktionen Farfars Bil.[31]

År 1979 hade Liseberg 1,8 miljoner besökare.[32]

En Lisebergskanin jonglerar inför barnen och deras föräldrar

1980-talet: Lisebergskaninen blir symbol

[redigera | redigera wikitext]

Under de följande åren byggdes det både om och till. Mark köptes och en hel massa åkattraktioner togs i bruk, däribland Rainbow, Lisebergsloopen och Lisebergbanan. I samband med 60-årsjubileet 1983 blev den grön-rosa kaninen, Lisebergskaninen, symbol för Liseberg.[24]

År 1987 revs den gamla Bergbanan från 1923, men ersattes samma år av Lisebergbanan som hade specialdesignats av Anton Schwarzkopf för berget inne på Liseberg.

Huvudentrébyggnaden i norr byggdes om från grunden på grund av sättningar.[5] De båda entrétornen fick samtidigt nya tornprydnader på 26 meters höjd. Restaureringen stod klar lagom till invigningen den 19 april 1980.[33]

1990-talet: Ekonomiskt uppsving och stora utbyggnader

[redigera | redigera wikitext]

Lisebergs dittills mest påkostade satsning gjordes inför 1990 års säsong, då Spaceport Liseberg med åkattraktionerna Simulatour och Lisebergstornet öppnade. Anläggningen kostade 110 miljoner kronor.[34]

År 1991 bildades Lisebergs Gäst AB, som ansvarar för Lisebergs campingplatser vid Askimsviken, Delsjön och Kärralund samt gästhamnen Lisebergs gästhamn vid Lilla bommen.

1990-talet innebar ett ekonomiskt uppsving för Liseberg och parken byggdes ut med 35 000 kvadratmeter. Detaljplan för utbyggnaden antogs den 7 december 1995.[35]

År 1997 invigdes fem nya attraktioner, däribland berg- och dalbanan Hangover och forsfärden Kållerado. Samma år uppträdde dragshowgruppen After Dark med sitt jubileumsnummer på Rondo, som hade byggts om till showkrog.[36] De återvände dit 2005 och 2006.

1998 års julkalender När karusellerna sover, skriven av Hasse Alfredson, spelades in på Liseberg om vintern. Samma år, den 8 maj, firade Liseberg sin 75-årsdag med att alla 75-åringar i Göteborg fick gratis årskort.[37]

2000-talet: Balder och Lotta på Liseberg

[redigera | redigera wikitext]
Balder, Nordens största berg-och-dalbana i trä, invigdes 2003.

Julen 2000 hade Jul på Liseberg premiär och besöktes första året av 418 000 gäster. Den tänkta engångsföreteelsen blev en sådan succé att den återkommit varje jul sedan dess och den är nu Sveriges största årliga julmarknad.

Simulatour byggdes 2001 om till 3D-biografen Maxxima.

2003 firade parken sitt 80-årsjubileum. Samtidigt slog man nytt publikrekord med 3,4 miljoner besökare totalt under sommar- och julsäsongen.

Två stora berg- och dalbanor invigdes under detta årtionde. 2003 öppnade berg- och dalbanan Balder och 2005 öppnade Kanonen.

Mitt på berget invigdes 2007 den stora gungattraktionen Uppswinget som första året besöktes av en halv miljon människor. 2007 innebar även ett uppsving för nöjesparken då besökarantalet ökade med fem procent och omsättningen med åtta procent. Dessutom passerade den 150-miljonte besökaren genom tiderna entrén.[38]

Museet Evert Taubes Värld, beläget intill spegeldammen, öppnades 2008. I museet kunde besökarna uppleva Evert Taubes liv både till ytan och in på djupet. Huset innehåller även en ny musikscen och en restaurang.

Den 28 juni 2008 öppnade Göteborgs Lustgårdar på ett oexploaterat grönområde på drygt 20 000 kvadratmeter mellan Lisebergstornet och Korsvägen..

Den klassiska barn-berg- och dalbanan Cirkusexpressen revs 2009 och ersattes med den något större berg- och dalbanan Rabalder. Och åkattraktionen Tornado ersattes samma år av den snarlika Hanghai. Restaurangen Wärdshuset renoverades och fick en ny festvåning och nytt kök.

Lotta på Liseberg med Lotta Engberg som hade ägt rum ett antal somrar på Stora scenen, sändes för första gången på TV i TV4 2009.

2010-talet: Flera nya berg- och dalbanor

[redigera | redigera wikitext]
De nya entrékassorna som byggdes inför 2012 års säsong.

2010 lanserades Quick Pass[39] – senare omdöpt till Expresspass – som innebär att åkaren kan förboka en tid på en åkattraktion för att slippa stå i kö. Expresspass finns tillgänglig till några av de mest populära åkattraktionerna i parken. Åkaren kan boka expresspass till max tre åkattraktioner per dag.[40]

Den gamla Ponnykarusellen skrotades 2010 och ersattes av en ny variant med samma namn, och klassikerkarusellen Flygande elefanter återkom. I Maxxima ersattes 3D-filmen Panda Vision, som var en kortversion av "SOS-Planet", från nWave[41], med den nya filmen Sammys äventyr.[42] TV4 fortsatte att sända ytterligare en sommar med Lotta på Liseberg.

Den 30 maj 2010 gjordes den sista publika färden i Lisebergstornet. Dagen därpå påbörjade man arbetet med att bygga om tornet till Atmosfear som sedan premiären i maj 2011 är Europas högsta fritt fall.[43]

I augusti 2011 släpptes Lisebergs första app för smartphones. I appen kan användarna se en karta som visar attraktioner och restauranger på Liseberg, se vilka Facebook-vänner som är i parken, samt se dagens program, öppettider, kötider med mera.[44]

Inför säsongen 2012 byggdes nya entrékassor vid huvudentrén. Dessutom byttes Barnbåtarna ut mot Skepp o' skoj, som invigdes först 27 juni.

År 2013 firade Liseberg 90-årsjubileum och invigde det nya barnområdet Kaninlandet med en stor lekplats, nya restauranger och sju nya åkattraktioner. Jul på Liseberg hade för första gången öppet i mellandagarna.[45]

År 2014 invigde Liseberg sin dyraste åkattraktionssatsning någonsin, den nya berg- och dalbanan Helix.[46][47]

År 2015, 1 januari, konsoliderades Lisebergs olika bolag till ett och samma: Liseberg AB. Samma år invigdes Mechanica, en attraktion där de åkande sitter fastspända i säten som roterar 360 grader runt tre olika axlar.

År 2016 hade området Lisebergs trädgårdar premiär. I området ligger de nya attraktionerna AeroSpin och Blomsterkarusellen, samt lekplatsen Barnens paradis.[48]

I april 2017 invigdes den interaktiva utställningen Klubbland om musikartisten Håkan Hellström.[49] Utställningen visas tills vidare och är inrymd i de lokaler som åren 2008-2016 hyste utställningen Evert Taubes värld.

2018 invigs den nya berg- och dalbanan Valkyria vars bana framförallt går inom det område där Kanonen och Sagoslottet tidigare stod. Berg- och dalbanan inleds med en 50 meter lång, brant backe som går ner i en tunnel under marken.[50]

Under 2019 revs idrotts- och evenemangshallen Lisebergshallen i samband med bygget av Västlänken.

2020-talet: Pandemi, nystart och 100-årsjubileum

[redigera | redigera wikitext]

År 2020 var nöjesparken stängd hela säsongen på grund av coronaviruspandemin. Det var första gången sedan grundandet 1923 som parken var stängd en hel säsong. Även halloween- och julfirandena ställdes in det året. TV-programmet Lotta på Liseberg sändes dock som vanligt, men utan publik.[51] I juni 2021 kunde besökarna återvända till Liseberg och uppleva såväl åkattraktionerna som allsångskvällarna, även om pandemirestriktionerna begränsade antalet besökare.[52][53]

När nöjesparken slog upp portarna för säsongen i april 2022 hade restriktionerna upphävts, och parken kunde återigen öppna med full kapacitet.[54]

År 2023 fyllde nöjesparken 100 år.

Jubileumsprojektet

[redigera | redigera wikitext]
 Denna artikel/sektion innehåller information om ett framtida byggprojekt.
Artikeln kan innehålla information av spekulativ karaktär, och informationen kan komma att ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig.

Inför Göteborgs 400-årsjubileum 2021 planerades en större utbyggnad söder om nuvarande Liseberg. I Jubileumsprojektet kom ett "tematiserat upplevelseboende" med 453 bäddar och ett åretrunt-öppet äventyrsbad att ingå.[55][56] Den 24 februari 2017 fattade Göteborgs kommunfullmäktige beslut om att genomföra planerna.[57] Liseberg Grand Curiosa Hotel öppnade den 22 april 2023 samtidigt som nöjesparken öppnade för säsongen. Vattenvärlden Oceana planerades att öppna år 2024.[58][59] Den 12 februari 2024 bröt dock en stor brand ut i en av rutschkanorna, som sedan spred sig in i huvudbyggnaden, vilket har lett projektet till en osäker framtid.[60][61] 22 personer skadades och en dog i branden.[62] Den 17 februari meddelade Lisebergs styrelse att man planerar att återuppbygga vattenvärlden.[63]

Området

[redigera | redigera wikitext]

Liseberg rymmer flera scener, en dansbana, restauranger, två spelhallar och fler än 30 åkattraktioner. Liseberg är även en grön park och har i flera tävlingar vunnit trädgårds- och parkutmärkelser. Det finns gott om sittplatser i parken och flera trappor, gångbanor och rulltrappor som går upp till bergets topp.

Balders Hage-området

[redigera | redigera wikitext]

Den 27 september 1952 fick Liseberg klart med byggnadstillstånd för att utöka parken med Balders Hage-området, vilket man arrenderat sedan fem år tillbaka. Främst behövde man dränera den gamla fotbollsplanen, som en gång inringats av löparbanor samt bygga en bro bakom berg- och dalbanan över Mölndalsån. Lisebergs chef Einar Ekström beskrev det som att "det var Lisebergs födelsedag och parken fått en riktigt vacker present. Det är en stor dag i Lisebergs historia."[64]

Andra förändringar

[redigera | redigera wikitext]

Liseberg bygger om och bygger nytt med jämna mellanrum inne i parken. Parken har även drabbats av bränder som lett till förändringar. År 1973 eldhärjades den gamla Konserthallen (9 oktober) och det gamla Wärdshuset (17 juli). De senaste expansionerna i parken har ägt rum på andra sidan Mölndalsån vid Kållerado och Balder. Men det har även funnits planer på att expandera söderut på den parkeringsplats som fanns där.

Det finns två in- och utgångar i anslutning till parken: huvudentrén mittemot Svenska mässan vid Örgrytevägen, samt den södra entrén intill Getebergsled vid Södra Vägen.

Stjärnstigen

[redigera | redigera wikitext]
Portalen som inleder Stjärnstigen. I bakgrunden syns Lisebergshjulet och Atmosfear.

Promenadstråket mellan Korsvägen och huvudentrén kallas Stjärnstigen[65] och den startar med en portal märkt "Liseberg" närmast Korsvägen. Stjärnstigen har på väg mot den norra huvudentrén ett antal ingjutna mässingsstjärnor, en Lisebergs/Göteborgs egen Walk of Fame som påminner om föregångaren Hollywood Walk of Fame. Stjärnorna har i regel avtäckts av de kändisar till vilka de är tillägnade.[66]

Åkattraktioner

[redigera | redigera wikitext]
Atmosfear.
Balder.
Farfars bil 2012.
Flumeride.
Flygande elefanter.
Kållerado.

Några av de mest kända och populära åkattraktionerna på Liseberg är Lisebergbanan (1,32 miljoner åkande 2010), Kållerado (1,11 miljoner), Flumeride (1,10 miljoner) och Balder (1,10 miljoner).[67] Den äldsta befintliga attraktion på Liseberg är Kristallsalongen som hade premiär 1962[68]. Lisebergstornet, som sedan 2011 är basen i åkattraktionen Atmosfear, är en av Göteborgs högsta byggnader med sina 116 meter (146 meter över havet).

Nuvarande attraktioner

[redigera | redigera wikitext]
Namn Invigningsår Information
AeroSpin 2016 De åkande sitter i flygplan som roterar kring ett torn. De åkande kan själva kontrollera sitt flygplans rotation.
Atmosfear 2011 Torn där åkarna i tre sekunder faller fritt från höjden 90 meter över marken. Ersatte åkattraktionen Lisebergstornet som var ett utsiktstorn.
Balder 2003 En 1000 meter lång berg- och dalbana i trä.
Blomsterkarusellen 2016 En klassisk roterande karusell i två våningar.
Cyklonen 2013 Karusell med cyklar. Ju snabbare man cyklar desto högre upp i luften kommer åkaren. Ny större version av Cykelturen i Kaninlandet 2013.
Farfars bil 2013 Åkattraktion för barn där man sitter i bilar utformade som gammaldags bussar och lastbilar som leds av ett spår i marken. Den tidigare Farfars bil hade premiär 1975.[69]
Fisketuren 1988 Snabbt roterande karusell med båtar.
Flumeride 1973 Vattenbana med uppförs- och nedförsbackar där åkarna sitter i stockar (båtar).
Flygande elefanter 2010 Karusell med "flygande" elefanter. Ny version 2010. Har även funnits tidigare på Liseberg.
Flygis 2013 Karusell med flygplan. Placerad i Kaninlandet.
Hanghai 2009 Roterande rund platta som vaggar fram och tillbaka längs en räls.
Helix 2014 Berg- och dalbana som fått stor internationell uppmärksamhet. Dess räls ringlar sig fram runt och på berget tillsammans med Lisebergbanan och Flumeride.
Hissningen 2013 Fritt fall-attraktion för barn. Placerad i nya Västkustområdet.
Hoppalång 2013 Mindre karusell för barn. Placerad i Kaninlandet.
Högspänningen 2013 Placerad i Kaninlandet.
JukeBox 1993, 2012 Karusell där de åkande roterar kring en förstorad modell av en jukebox. Under åkturen spelas gamla jukeboxlåtar.
Kaffekoppen 1985 Karusell där åkarna sitter i stora kaffekoppar som kan roteras för hand av åkarna. Restaurerad inför 2013 års säsong.[69]
Kaninlandsbanan 2013 Cykelmonorail som går runt Kaninlandet.
Kaninresan 2001 Båttur längs en bana med rörliga kanindockor. Restaurerad inför 2013 års säsong.[69]
Kristallsalongen 1962 Ett hus med speglar som förvränger spegelbilden. Kristallsalongen är Lisebergs äldsta attraktion, invigd 1962.[70]
Kållerado 1997 Forsfärd med båtar i en vattenbana omgiven av nordisk vildmarksmiljö.
Lilla Lots 2006 En barnattraktion med en gungande, roterande båt.
Lisebergbanan 1987 Berg- och dalbana som går i skogen på berget inne på Liseberg.
Lisebergshjulet 2012 Stort Pariserhjul med en diameter på 60 meter. Stod tidigare på Kanaltorget i Göteborg, och hette då Göteborgshjulet.
Loke 2017 Stor ring med max 40 personer som långsamt snurrar och samtidigt gungar högt fram och tillbaka.
Mechanica 2015 Mechanica, Lisebergs nyhet 2015, presenterades den 16 oktober 2014. Attraktionen är enligt Liseberg en specialvariant av Star Shape.
Rabalder 2009 Berg- och dalbana för barn.
Racerbanan 1951 En bilbana i den Övre parken.
Radiobilarna 1988 Bilbana. Fick nya bilar 2010.
Skepp o' skoj 2012 Konstgjord sjö med tvåsitsbåtar i Stena Line-utförande. Åkattraktionen riktar sig främst till barn. Ersatte Barnbåtarna och är ett samarbete med Stena Line.[71]
Slänggungan 1989, 2018 Karusell där åkarna sitter i gungor. Den ursprungliga slänggungan ersattes av en ny 2018.
Spökhotellet Gasten 1998 Spökhus med spöken som spelas av "levande" skådespelare.
Stampbanan 2013 Liten berg- och dalbana för barn. Placerad i Kaninlandet.
Tuta & Kör 2013 Ny version av Knatterally. Placerad i Kaninlandet.
Uppswinget 2007 Stor gunga med två pendlande sittplattformar.
Valkyria 2018 Berg- och dalbana av typen Dive coaster som ersatte Kanonen.
Underlandet 2020-2021 Gondoler som färdas genom olika rum med inslag ur Lisebergskaninernas värld.
Tempus 2022 Attraktion med 4 roterande armar, med 4 sittplatser på vardera arm
Turbo 2022 Snurrande karusell där åkaren sitter i motorcyklar

Historiska attraktioner (rivna eller sålda)

[redigera | redigera wikitext]
Hangover (1997–2002)
Lisebergsloopen (1980–1995)
Rainbow (1983–2008)
Tornado (1989–2008)
Kanonen (2005–2016)
Namn Invigningsår Sista aktiva år Information
Aerovarvet 1989 2001 En gungande rymdskeppsgondol som roterar 360 grader. Fick nytt utseende 2002 och bytte då namn till Kulingen.
Barnbåtarna 1973 2012 Konstgjord sjö med tvåsitsbåtar för främst barn. Byttes 2012 ut mot Skepp o' skoj.[71]
Barnrallyt 1956 1978 Bilbana på räls med fordon som drivs av elektricitet. Inför säsongen 1979 förlängdes banan och attraktionen bytte namn till Farfars Bil.
Bergbanan 1923 1987 Berg- och dalbana i trä som invigdes vid öppnandet av Liseberg år 1923. Även kallad Gamla Bergbanan.
Breakdance 1987 1993 En åkattraktion lik Virvelvinden men med tvåsitsgondoler i form av bilar som roterar.
Blå tåget 1937 1979 Attraktion där de åkande färdas på en räls bland figurer föreställande spöken, skelett och troll. Även kallad spöktåget och spökslottet.
Bläckfisken 1968 1978[72] Karusell i form av en bläckfisk. Var placerad i närheten av Pariserhjulet (direkt söder om Flumeride). En föregångare till JukeBox. Finns sedan 1985 på Borgbacken i Helsingfors där den kallas Mustekala (tidigare Polyp).[72]
Båtbanan 1955 1972 Båtar som flöt fram i en bana med hjälp av vattenströmmen. Utmed banan var ett sagoland uppbyggt.
Cinema 180° 1979 1987 En biograf med filmduk i 180 grader med äventyrliga filmer som kunde få de stående åskådarna att trilla.
Cirkusexpressen 1977 2008 Liten berg- och dalbana för barn. Kallades för Lilla Bergbanan 1977-1986. Kallades i folkmun för Nyckelpigan eftersom tågsättet var målat som en nyckelpiga. Finns numera i den holländska nöjesparken Mondo Verde i Limburg där den heter Wilde Tijger Achtbaan. På platsen byggde man berg- och dalbanan Rabalder, som är av samma tillverkare (Zierer).
Cykelturen 2008 2012 Karusell med cyklar. Ju snabbare man cyklar desto högre upp i luften kommer åkaren. Ersattes av Cyklonen, en ny större version inför 2013 års säsong.[69]
DiscoRound 1986 1988 Åkarna satt instängda i en rund roterande karusell.
Drakbåtarna 1997 2019 Attraktion med 6 gondoler utformade som vikingaskepp, som snurrar runt i en vattenbassäng.
ELdorado 1997 2000 Tekniskt experimentmuseum om olika typer av energi i samarbete med Vattenfall.
Enterprise 1976 1982 Roterande karusell där de åkande satt i gondoler runt attraktionens mittaxel. Karusellen började rotera i horisontalläge, men reste sig därefter för att rotera i vertikalläge.
Evert Taubes Värld 2008 2015[73] Upplevelseattraktion som berättade om Evert Taubes liv och verk med modern teknik.
Flygkarusellen 1991 2012[69] Barnkarusell med flygplan som roterade kring karusellens mitt. Ej att förväxlas med Flygkarusellen (1923-1932) eller Flygkarusellen (1956-1962).
Gamla Farfars Bil 1973 2012 Barnattraktion med fordon utformade som veteranbilar. Vid ombyggnationen av barnområdet inför säsongen 2013 flyttade Farfars bil till Västkustområdet och fordonen byttes ut.
Gamla Radiobilarna 1927 1987 Bilbana där de åkande själva styr. 1988 köps en ny bana in som ersätter den gamla och Radiobilarna får en ny placering.
Gamla Virvelvinden 1929 1968 Karusell med gondoler som roterar på en platta. Togs bort inför säsongen 1948 men återkom säsongen därpå.
Hangover 1997 2002 Berg- och dalbana där åkarna hängde under rälsen och satt mitt emot varandra. Invigningen sköts upp från 1996 till 1997 på grund av problem med driftsystemet.
Höjdskräcken 2000 2015 Fritt fall där de åkande skjuts mot marken med hjälp av tryckluft.
Hökfärden 1985 1990 Torn med roterande gondoler i form av hökar.
Kanonen 2005 2016 Berg- och dalbana i stål där tåget skjuts ut från stationen. Revs 2017 för att göra plats åt 2018 års nyhet Valkyria.
Klubbland 2017 2017 Tillfällig interaktiv utställning om musikartisten Håkan Hellström.
Knatterally 1983 2012 Radiobilar för mindre barn. Ersattes av Tuta & Kör 2013.[69]
Krinolinen 1996 2005 Gungande karusell som höjs upp i luften.
Kulingen 2002 2008 Båtgunga. Fanns redan i parken sedan 1989 under namnet Aerovarvet, men blev inför 2002 ombyggd, fick nytt utseende och bytte namn. Till skillnad från Aerovarvet roterade Kulingen inte 360 grader utan gungade endast fram och tillbaka. Togs bort efter 2008 och såldes till italienska Movieland park.
Lillköping 1923 1935 Stad i miniatyr som under säsongen 1923 befolkades med kortväxta skådespelare. Efter kritik från publiken och oenigheter om löner försvann skådespelarna från Lillköping 1924 och ersattes med Barnens Paradis.
Lisebergsloopen 1980 1995 Berg- och dalbana med loop.
Lisebergstornet/ UFO 23 1990 2010 Roterande gondol som åker upp till toppen av ett utsiktstorn. Öppnades 1990 under namnet UFO 23. Stängdes den 30 maj 2010 för att byggas om till Atmosfear som öppnade 2011.
Lustiga huset 1923 1954 Invigdes den 8 maj 1923 och var sammanbyggt med Lilla Varietén. Byggnaden ritades av Arvid Bjerke, byggdes om 1930 och revs 1954.[74]
Maxxima 2001 2012[75] Biograf som visade 3D-filmer.
Meteor 1963 1975 Beskrevs 1963 som en "tredimensionell karusell," med plats för 36 vuxna. Den var hämtad från världsutställningen i Seattle och var den enda i sitt slag i Europa.[76]
Minibilarna 1978 1982 Bilbana med elbilar för barn.
Ormen Långe 1980 1989 Gungande vikingaskepp som påminde om Aerovarvet bortsett från att Ormen Långe inte snurrade runt 360 grader. Ormen Långe, som låg mellan södra entrén och Flume ride, togs bort året efter att Aerovarvet haft premiär.
Paratroopern 1961 1972 Ett lutande hjul som roterade där de åkande satt två och två med fritt dinglande ben i gondoler. Låg placerad i närheten av den södra entrén.
Pariserhjulet 1967 2015 Pariserhjul med 20 gondoler. Efterföljare till Pariserhjulet (1952-1968)
Ponnykarusellen 2010 2015 Karusell med hästar. Ny version av karusellen invigdes 2010. Den tidigare versionen kom till parken 1963 men byggdes redan på 1930-talet. Ersattes med Blomsterkarusellen 2016.[69]
Gamla Ponnykarusellen 1963 2009 Karusell med hästar. Tillverkad under 1930-talet, invigdes under namnet jubileumskarusellen. Namnbyte 1980. 2010 ersattes karusellen av en ny version med samma namn.
Rainbow 1983 2008 Sittplattform som med hjälp av en hävarm roterade i cirklar. Stängdes efter en olycka 2008 då en svetsning brustit i karusellens drivaxel.[77]
Sagoslottet 1968 2017 Båtgondoler som hänger i en räls och färdas genom olika rum med inslag ur olika klassiska sagor. Åkattraktionen kallades för Peter Pan 1968-1980 och Vår Lilla Värld 1981-1985.[78]
SimulaTour 1990 2000 Biograf med stolar som rörde sig till filmen. Ett tiotal olika filmer visades under de år attraktionen var öppen. Ersattes 2001 av Maxxima.
Små Grodorna 2000 2012[69] "Fritt fall" för barn, åkarna satt i en "soffa" som hoppade upp och ner. Revs 2012 för att ge plats åt 2013 års nyhet Kaninlandet.
Snabbtåget X2000 1989 1992 Enkel tågbana som åkte på ett tvåvarvigt spår. Gjorde reklam för det då nya Statens Järnvägar-tåget X2000.
Spaceship Alpha 1978 1979[79] Åkarna satt i ett rymdskepp där en simulatorfilm visades.[79]
Spinrock 2002 2016 En stor motoriserad gunga där åkarna sitter i ett roterande bottenparti. Ersattes 2017 av den större gungan Loke.
Spöktåget 1932 1936 Föregångare till Blå Tåget.
Super 8 1966 1979 Berg- och dalbana byggd av tillverkaren Anton Schwarzkopf. Passagerarna färdades i fyrsitsiga bilar byggda av originaldelar från Audi-bilar.[80]
Swing Around 1971 1984 Roterande karusell med gondoler som slungades ut i horisontalläge i hög hastighet.
Swing-o-plane 1947 1982 Karusell där de åkande sitter längst ut på en axel som roterar i en loop.
TopSpin 1993 2006 Sittplattform som roterar i två led.
Tornado 1989 2008 Rund sittplattform som roterade med en lutning.
Trummeliten 1991 2012 [69] Karusell för barn med sex gondoler som kunde rotera kring sin egen axel genom att vrida på en ratt. Gondolerna stod i sin tur på en stor roterande platta.
Turbo-Star[81] 1973 1980 Roterande karusell med armar som håller gondoler vilka i sin tur roterar kring armen.
UFO[24] 1981 1986[82] Snabbt roterande karusell där åkarna stod upp. Karusellen började rotera i horisontalläge, men reste sig därefter för att rotera i vertikalläge.[82] Inte att förväxla med UFO 23.
Uppskjutet 1996 2015 Ett torn där åkarna skjuts upp i luften för att sedan falla mot marken.
Virvelvinden 1969 2021 Karusell med roterande gondoler som sitter på en roterande platta. Ersattes av den nya karusellen Turbo.
Villa Opp-Å-Ner 1985 1996 En lustiga-huset-attraktion. En villa som var byggd upp och ner, och innehöll olika rum med surrealistisk inredning.[83]

Scener, dansbanor och artister

[redigera | redigera wikitext]

Stora scenen

[redigera | redigera wikitext]

Lisebergs stora scen fanns även under invigningsåret 1923, men då i annan tappning. Från början var den tänkt som en stor musikpaviljong för konserter med Göteborgs symfoniorkester och olika militärorkestrar men tack vare att man varvade dessa konserter med olika cirkus- och akrobatnummer, ofta av högsta internationella klass, så blev benämningen snart Friluftsscenen. När Lilla friluftsscenen invigdes 1932 bytte Friluftsscenen namn till Stora friluftsscenen.

1954 revs Lilla friluftsscenen. I och med detta blev Stora Friluftsscenen återigen Friluftsscenen. 1960 bytte Friluftsscenen namn till Stora scenen och har hetat det sedan dess.

Genom åren har scenen genomgått ett flertal förändringar, främst av teknisk karaktär och för att utöka utrymmet för publiken. Redan 1927 görs den halvmåneformade paviljongen om till en mer ändamålsenlig fyrkantig scen och under 60-talet kortas den spegeldamm som ligger framför scenen av för att ge mer sittplatsutrymme åt publiken. I samband med renoveringar under början av 2000-talet gör man det också möjligt att täcka över spegeldammen för att bereda ytterligare sittplatser.

På Stora scenen har många artister stått genom åren. Några av dessa är Jussi Björling, Abba, Carola, Orup, Sammy Davis Jr, Rolling Stones, Veteranerna (akrobatikgrupp), Alice Cooper och Ringo Starr tillsammans med hans All Starr Band.

Förutom konserter finns också återkommande element. Carl-Einar Häckner har sedan 1997 haft en varieté på Stora scenen och sedan 2004 sjungs det allsång i Lotta Engbergs regi.

Kvarnteatern

[redigera | redigera wikitext]

Alldeles bredvid Lisebergs stora scen ligger en mindre underhållningsscen, Kvarnteatern (tidigare Lilla scenen). Kvarnteatern ligger i Lisebergs barnområde Kaninlandet som invigdes 2013 och är en utveckling av det som förut kallades "Lilla Scenen" och ännu tidigare Lilla Manégen där bland andra Carl-Einar Häckner (se ovan) började sin karriär. På Kvarnteatern spelas det nuförtiden barnföreställningar med både artister och lisebergskaniner under sommar, halloween och jul. De senaste åren har följande spelats: ”Knaprigt Värre!” (sommar 2014), ”Kramsnö” (jul, 2014), ”Försök stoppa mig!” (sommar, 2015), ”Bus och Godis” (halloween, 2015) och ”Tomtetrubbel” (jul, 2015).[84]

Taubescenen

[redigera | redigera wikitext]

När upplevelseattraktionen Evert Taubes Värld invigdes 2008 hade man samtidigt rivit den gamla Musikpaviljongen och byggt den nya scenen Taubescenen, döpt efter Evert Taube.[85] På Taubescenen spelas blandad musik, bland annat jazz och vals. 2008 startade även Lisebergsorkestern som spelar på Taubescenen.[86] I anslutning till scenen finns Café Taube.

Lilla Scenen

[redigera | redigera wikitext]

Nya Lilla Scenen ligger sedan ombyggnationen 2019 i Hamnområdet på andra sidan Mölndalsån och har dubbelt så stor publikkapacitet som föregångaren Taubescenen. Scenen delas med Polkettens dansbana som i samband med ombyggnationen blev bättre lämpad för konserter. Hamnområdet kunde nu utnyttjas bättre till både dans och konserter.[87]

Dansbanor

[redigera | redigera wikitext]
Dansbanan Polketten på Liseberg

Polketten är en dansbana som ursprungligen uppfördes redan 1925 men då på en helt annan plats, vid det som då hette Lillköping.[6] Från början spelade Folkdansgillet gammeldans och man fick dansa genom att köpa polletter för 10 öre styck. Här har dansats foxtrot och bugg. Nu för tiden dansas både modern dans och gammaldans. Man kan även gå kurser i salsa, bugg och Lindy hop. Det har även anordnats dansbandsfestivaler.

Lisebergs stora dansbana som uppfördes 1923, revs i oktober 1962 för att lämna plats åt den nya "Jazzen" med plats för ungefär 1 000 dansande personer. Jazzen invigdes den 15 maj 1963[88] och blev senare Pop In tills 1980 då Lisebergshallen byggdes.[89]

Övriga scener

[redigera | redigera wikitext]

I anslutning till Liseberg finns också:

Artister och uppträdanden

[redigera | redigera wikitext]
Pariserhjulet

Många artister har framträtt på Liseberg genom åren, bland andra Bob Marley, Zarah Leander, Maurice Chevalier, Marlene Dietrich, Evert Taube, Abba, Lasse Dahlquist, Birgit Nilsson, Pernilla Wahlgren, Carola Häggkvist och The Monn Keys. Sten-Åke Cederhök spelade under 25 år egna föreställningar av Veckans Revy. Även Sonya Hedenbratt, Hagge Geigert och Laila Westersund kan räknas till de artister som framträtt oräkneliga gånger på Liseberg. Även Håkan Hellström har uppträtt där några gånger.

Olof Palme höll ett tal på Stora scenen under sin sista valturné 1985.

Varje sommarsäsong från 1997 till 2016 uppträdde trollkarlen och komikern Carl-Einar Häckner på Stora scenen med sin varieté under större delen av juli månad. I varietén ingick varje sommar svenska och utländska gästartister samt en varietéorkester.

Bland de utländska artister som framträtt på Liseberg kan nämnas Led Zeppelin, Delta Rhythm Boys, Jimi Hendrix Experience, Cat Stevens, The Beach Boys, The Kinks, The Who, P J Proby, Frank Zappa med The Mothers Of Invention, Bill Haley and His Comets, Procol Harum och Toto.

I juni 2004 körde Liseberg igång med allsångskvällar med Lotta Engberg. Lotta på Liseberg blev en succé och upprepades de kommande åren för att börja TV-sändas i TV4 2009.

Störst publik någonsin runt Stora scenen skedde den 9 juli 1951. Då kom 37 000[90] människor för att höra Stålfarfar – som dagen innan vunnit Sverigeloppet – sjunga och se honom cykla.[91] Den mest välbesökta evenemangsdagen någonsin var dock 17 augusti 1996, då totalt 57 943 besökare passerat kassorna. Orsaken var minnesdagen ett år efter mordet på John Hron, med kung Carl XVI Gustaf samt ett rad artister och kulturpersonligheter närvarande.[92]

Övrig verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Jul på Liseberg

[redigera | redigera wikitext]

Redan på 1970-talet hade Liseberg julmarknader. Den 7 december 1974 var det invigning av den första julmarknaden som hade öppet under två helger. Arrangemanget upprepades 1975, men därefter dröjde det 25 år innan Liseberg återigen satsade på julen.[93]

Nysatsningen Jul på Liseberg hade premiär år 2000. Nöjesparken började då att ha öppet från mitten av november till och med den 23 december. År 2017 förlängdes öppethållandet till den 30 december. Under Jul på Liseberg pryds nöjesparken av omkring fem miljoner juleljus. Nordens största julmarknad finns på plats med stort antal stånd som säljer sill, ost, honung, korv, julpynt och mycket annat. Spegeldammen görs om till skridskobana och man kan åka släde och skridskor. Det går även att besöka Tomten och hälsa på hans renar.

  • Julbelysning på Liseberg.
    Julbelysning på Liseberg.
  • Isshowen Vintervirvlar på Liseberg 2009 belönades med The Brass Ring Award.[94]
    Isshowen Vintervirvlar på Liseberg 2009 belönades med The Brass Ring Award.[94]
  • Lisebergstornet i juletider.
    Lisebergstornet i juletider.

Halloween på Liseberg

[redigera | redigera wikitext]
Halloween på Liseberg

Halloween på Liseberg startade 2015 och pågår under hösten.

Liseberg Grand Curiosa Hotel

[redigera | redigera wikitext]
Liseberg Grand Curiosa Hotel.

Liseberg Grand Curiosa Hotel öppnades i april 2023. Ytan är 29 900 m² med 457 rum, samtliga med minst 5 bäddar.[58]

Liseberg Oceana

[redigera | redigera wikitext]
Liseberg Oceana brinner den 12 februari 2024.

Ett stort äventyrsbad, Liseberg Oceana, öppet året om, planerades att öppnas 2024.[95] Ytan skulle vara 13 600 m² med 14 vattenattraktioner. Den 12 februari 2024 bröt en storbrand ut på byggarbetsplatsen och anläggningen totalförstördes.[96] En person rapporterades saknad samma dag, och hittades senare död den 16 februari.[97] I juli 2024 fattades beslut om att återuppbygga Oceana, i huvudsak enligt ursprungliga principer. Oceana beräknas stå färdigt under 2026.[98]

Lisebergs Trädgårdsdagar

[redigera | redigera wikitext]

Sedan år 2000 anordnas varje år i maj Lisebergs Trädgårdsdagar som är Västsveriges största trädgårdsmässa och pågår i fyra dagar. Ett hundratal utställande företag presenterar sina produkter, och det hålls även föreläsningar, kurser och tävlingar. År 2008 invigdes Lisebergs Lustgård, en 20 000 kvadratmeter stor trädgård, där det hålls guidade turer under de årliga trädgårdsdagarna.[99]

Besöksstatistik

[redigera | redigera wikitext]

Här följer statistik för besöksantalet på Liseberg. Jul på Liseberg hade premiär år 2000, och Halloween på Liseberg år 2015.

Panorama över Liseberget.
Utsikt söderut från Lisebergstornet.
Antal besökare
År Totalt Sommaren Halloween Jul
1983 2,5 miljoner[100] - - -
1984 2,35 miljoner[101] - - -
1985 2,41 miljoner[102] - - -
1986 2,55 miljoner[100] - - -
1987 2,87 miljoner[103] - - -
1988 2,8 miljoner[104] - - -
1990 2,7 miljoner[105] - - -
1991-1998: Uppgift saknas
1999 2,5 miljoner - - -
2000 3,1 miljoner 2,7 miljoner - 418 000
2001 3,0 miljoner 2,45 miljoner - 549 000
2002 3,0 miljoner 2,5 miljoner - 526 000
2003 3,4 miljoner 2,9 miljoner - 478 000
2004 2,9 miljoner 2,5 miljoner - 491 000
2005 3,1 miljoner[106] 2,59 miljoner[106] - 526 000[106]
2006 2,8 miljoner[107] 2,35 miljoner[107] - 444 000[107]
2007 2,9 miljoner[108] 2,45 miljoner[108] - 530 000[108]
2008 2,8 miljoner[109] 2,28 miljoner[109] - 546 000[109]
2009 3,1 miljoner[110] 2,40 miljoner[110] - 552 000[110]
2010 2,7 miljoner[111] 2,21 miljoner[111] - 495 000[111]
2011 2,7 miljoner[112] 2,30 miljoner[112] - 420 000[112]
2012 3,3 miljoner [113] 2,78 miljoner[113] - 472 000[113]
2013 2,8 miljoner[114] 2,27 miljoner[114] - 532 000[114]
2014 3,1 miljoner[115] 2,56 miljoner[115] - 542 000[115]
2015 3,1 miljoner[116] 2,47 miljoner[116] 205 000[116] 425 000[116]
2016 3,1 miljoner[117] 2,40 miljoner[117] 173 000[117] 525 000[117]
2017 3,1 miljoner*[118] 2,15 miljoner[118] 280 000[118] 448 000[118]
2018 3,1 miljoner*[119] 2,1 miljoner[119] 320 000[119] 484 000[119]
2019 3,0 miljoner* 2,0 miljoner 351 000 500 000
2020 Stängt med anledning av coronaviruspandemin
2021 1,5 miljoner[120] okänt okänt okänt
  • Inkluderar gäster till Lisebergsteatern, Rondo, Lisebergshallen och evenemang i parken.

Olyckor

[redigera | redigera wikitext]

Attraktionsolyckor

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Liseberg definieras allvarliga attraktionsincidenter som "personskador som leder till sjukhusvistelse längre än 24 timmar av andra skäl än bara medicinsk observation, eller dödsfall." Mindre allvarliga attraktionsincidenter definieras som incidenter som "leder till personskada som kräver annan medicinsk behandling än vanlig första hjälpen".[121]

  • Den 4 juni 1923 kolliderade två tåg på berg- och dalbanan Bergbanan sedan ett av dem fått stopp i en uppförsbacke. En handfull personer fick föras till sjukhus.[122]
  • Den 2 maj 1935 föll en man ur tåget på Bergbanan under färdens gång. Han överlevde, men drabbades enligt pressen av hjärnskakning, ryggradsbrott och ryggmärgsskador.[122]
  • Den 17 juni 1942 slungades en man ur attraktionen Mont Blanc. Olyckan skedde på grund av ett fel i upphängningsanordningen till en av gondolerna. Mannen fördes till Sahlgrenska sjukhuset där hjärnskakning och krossår i ansiktet konstaterades.[123]
  • Den 21 maj 1949 välte sightseeingtåget Parkexpressen i den så kallade Burmabacken. Sex personer, två barn och fyra vuxna, skadades varav en fördes till sjukhus.[124]
  • Den 19 augusti 1951 välte en av Parkexpressens vagnar. Polisrapporten visade att föraren drack nära en liter sprit dagen innan olyckan och att hans alkoholpromille på olycksdagen var 1,75. Åtta personer, tre vuxna och fem barn, fick föras till sjukhus.[124]
  • Den 30 april 1952 reste sig en alkoholpåverkad 35-årig man upp under färden på Bergbanan och trillade ur vagnen. Mannen fick en kraftig hjärnskakning och bukskador.[122]
  • Den 2 maj 1966 spårade tåget ur i ingången till sista kurvan på Bergbanan och fyra unga norrmän skadades.[122]
  • Den 31 augusti 1985 faller föraren av tåget på Bergbanan, som herrelöst fortsätter in på av- och påstigningsstationen. Två maskinister lyckas dra i nödbromsen, samtidigt som en annan förare kastar sig i det tomma tåget på av- och påstigningsstationen och får det tomma tåget i rullning. Vid kollisionen skadas tre passagerare lindrigt.[125]
  • 2001 klämdes en 14-årig pojke fast mellan en flotte och bryggan på Kållerado.[126]
  • På kvällen den 19 juli 2002 skadades sex barn lindrigt när Små grodorna havererade, vilket först troddes bero på en brusten slang[127] men haveriet visade sig senare bero på att en säkerhetsspärr hade lossnat.[126]
  • Den 15 juli 2006 skadades 21 personer i Lisebergbanan då ett tåg som hade kommit ett par meter upp för första uppförsbacken åkte tillbaka baklänges in i stationshuset på grund av att uppdragskedjan brast.[128][129]
  • Den 8 oktober 2006 skadades en kvinna i åkattraktionen Flume ride då hon före den sista nedförsbacken försökte ta sig ur båten hon färdades i. Hon kanade nedför backen och blev påkörd av de två efterföljande båtarna.[130][131]
  • Den 15 juli 2008 skadades 36 personer då ett fabrikationsfel i åkattraktionen Rainbow gjorde att åkplattformen kraschade mot marken.[132][133][134][135]

Dödsolyckor

[redigera | redigera wikitext]
  • Den 11 september 1936 omkom balanskonstnären Willy Wallenda när han cyklade på lina, tappade balansen och föll handlöst 16 meter.[126]
  • Den 12 september 1936 drunknade en 14-årig flicka i det då nyöppnade Lisebergsbadet.[126]
  • Den 1 september 1937 kraschade en svajmast in i en byggnadsställning, orsakat av en vindstöt. En målare och en byggarbetare föll till marken och målaren omkom medan byggarbetaren klarade sig med en bruten arm.[126]
  • Den 1 september 1944 tappade lindansaren Edith Marie Busch från Tyskland balansen och föll när hon repeterade vid Stora friluftsscenen. Hon avled av sina skador, 22 år gammal.[126]
  • Den 23 maj 1953 avled en 15-årig pojke i Loopinggungorna. Från början antogs dödsorsaken vara kvävning och när pojken undersöktes hittades ett tuggummi i hans hals. Obduktionen som senare utfördes visade dock att pojken led av en kronisk hjärtsjukdom och att han sannolikt avlidit till följd av de påfrestningar som hans kropp utsattes för i gungan.[136]
  • Den 28 april 1957 slungades två bröder (21 och 28 år gamla) ur Bergbanan. 28-åringen avled av sina skador medan 21-åringen fick svåra skallskador, blev delvis förlamad[126] och förlorade synen på höger öga.[122] En vaktmästare dömdes ett år senare för vållande till annans död och vållande till kroppsskada, då rätten ansåg att han av misstag missat att stänga spärrbommen på brödernas vagn.[126]

Ägarskap och förvaltning

[redigera | redigera wikitext]

Lisebergskoncernen

[redigera | redigera wikitext]

Flera turistinriktade verksamheter i Göteborg, varav nöjesparken är den klart största, drivs av det kommunala bolaget Liseberg AB som är moderbolag i Lisebergskoncernen. I koncernen ingår även tre dotterbolag som ansvarar över bland annat hotellverksamheterna samt förvaltning av Lisebergs fastigheter.[137] Liseberg AB är i sin tur, bortsett från två preferensaktier, helägt av Göteborgs Stadshus AB-koncernen.

Lisebergskoncernen består av:

Förutom nöjesparken driver koncernen:

  • Hotell Liseberg Heden
  • Lisebergsbyn: camping, stugor, vandrarhem och bed and breakfast.
  • Liseberg Camping Askim Strand
  • Lisebergs Ställplats Skatås

I direkt anslutning till nöjesparken drivs:

VD:ar och koncernchefer på Liseberg

[redigera | redigera wikitext]

När Liseberg AB bildades 1925 tillsattes den första VD:n. Nedan listas Lisebergs alla ledare sedan 1925.

Miljö

[redigera | redigera wikitext]

Sedan årsskiftet 2008/2009 använder Liseberg endast förnyelsebara energikällor. I februari 2009 blev man ägare till ett eget vindkraftverk i Ventosumparken utanför Falkenberg, vilket drivs av ett kooperativ. Produktionen uppgår till 1 100 MWh per år, vilket täcker fem procent av den totala elförbrukningen för Liseberg.[139]

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Vid väg E6, ett hundratal meter nordost om Lisebergs huvudentré, ligger den underjordiska pendeltågsstationen Lisebergs station. Här stannar pendeltågen mellan Göteborg C och Kungsbacka, Boråståget och vissa "Kust till Kust"-tåg.

Tvåhundra meter öster om Lisebergs huvudentré ligger spårvagnshållplatsen Liseberg där spårvagnslinje 5 och ett antal busslinjer passerar. Fram till sommaren 2020 låg spårvagnshållplatsen precis utanför Lisebergs huvudentré.[140] Vid den södra entrén ligger spårvagnshållplatsen Liseberg Södra där linje 2 och 4 stannar. En av Göteborgs större knutpunkter, Korsvägen, ligger tvåhundra meter väster om huvudentrén och trafikeras av linjerna 2, 4, 5, 6, 8 och 13 samt ett antal busslinjer.

Under både sommarsäsongen och julsäsongen trafikeras Korsvägen och Liseberg av Lisebergslinjen med gamla veteranspårvagnar som körs av Spårvägssällskapet Ringlinien.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Liseberg i siffror” (PDF). Lisebergs årsredovisning 2011. Liseberg. 2011. sid. 26. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2012. https://www.webcitation.org/69uMjkA3k?url=http://liseberg.se/Global/Lise_AR_2011_12_WEB.pdf. Läst 14 augusti 2012. 
  2. ^ [a b] ”Attraktioner”. Liseberg. 2015. Arkiverad från originalet den 6 april 2015. https://web.archive.org/web/20150406163631/http://liseberg.se/sv/hem/Nojesparken/Attraktioner/. Läst 6 april 2015. ”42 attraktioner 2015 varav 6 berg- och dalbanor (Balder, Helix, Valkyria, Lisebergbanan, Rabalder, Stampbanan)” 
  3. ^ Tillväxtverket om sevärdheter och besöksmål i Sverige samt topplista Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Koncernredovisning för Liseberg AB 2022. 9 februari 2023. https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/handlingar-och-protokoll/bolagshandlingar/sok-bolagshandlingar/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziTYzcDQy9TAy93cMszQ0cTb0CPP0sXQ29zUz0w8EKDFCAo4FTkJGTsYGBu7-RfhTp-pFNIk4_HgVR-I2PBOo3R9Zv5Gbg6ONt5G0Y7GcYamamH6wfpR-VmAwKD_3IotTEFBA_M0U_0tDM2MBUvyA3NDSiKiQ10lFREQCjrPnh/p0/IZ7_42G01J41KGV2F0ALK2K1SN1U66=CZ6_42G01J41KGV970A5JPIN9E1K64=NJreadDocument=Eid!43384=action!readDocument==//Kallelse%20styrelsem%C3%B6te%20%202023-02-09.pdf. 
  5. ^ [a b c] ”Liseberg i siffror”. Lisepedia. Liseberg. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181028072111/http://www.lisepedia.se/1980#Nygammal_huvudentr.C3.A9_presenteras#Nygammal_huvudentr.C3.A9_presenteras. Läst 28 oktober 2018. 
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Nilsson, Bo Sigvard; Johansson Bo (1998). Liseberg 1923-1998: Från komark till nöjespark. Göteborg (tryckeri: Linderoths Grafiska AB, Göteborg): Liseberg AB. Libris 7452731. ISBN 91-630-6503-7 (inb.) 
  7. ^ Göteborg berättar mer, Bengt A. Öhnander 1990 ISBN 91-7029-059-8 s.76
  8. ^ ”Räkna ut penningvärde nu och då”. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/finansiell-ekonomi/inflation-och-styrrantor/Rakna-pa-inflationen/. Läst 6 december 2023. 
  9. ^ Boken om Liseberg, Erik Bergendahl, utgiven av Liseberg AB 1947, s. 71
  10. ^ Göteborgs kommunalkalender 1938, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Göteborg 1938 s. 314
  11. ^ Carlsson, (2012), s. 4f
  12. ^ lisepedia.se
  13. ^ Millennium - årtusendets bok, red. Jan Hansson, utgiven av Göteborgs-Posten 1999, s. 150
  14. ^ [a b] Carlsson, (2012), s. 60
  15. ^ [a b c] Vi ses på Liseberg, Sven Gillsäter & Axel Miltander, Göteborg 1963 s. 85
  16. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 85
  17. ^ [a b c d e f g h i j] Liseberg : Göteborgs Nöjespark : [...], (1983), s. 2ff. "Kronologi"
  18. ^ Niklasson, Olle (2014). Fyrtiotvå hus och en bockkran i Göteborg. Göteborg: Tre böcker. sid. 87-88. Libris 16997623. ISBN 978-91-7029-752-6 
  19. ^ Niklasson, Olle (2014). Fyrtiotvå hus och en bockkran i Göteborg. Göteborg: Tre böcker. sid. 88-89. Libris 16997623. ISBN 978-91-7029-752-6 
  20. ^ Carlsson, (2012), s. 62
  21. ^ Ericson, Sigfrid; Bjerke Arvid (1930). Utställningens arkitektur. Redogörelser från jubileumsutställningen i Göteborg 1923 ; 3. Stockholm: Gen.-stab. lit. anst. Libris 8218822 
  22. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 104
  23. ^ Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, augusti 1936
  24. ^ [a b c d] Liseberg.se - Historik Arkiverad 5 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ Nöjesvirvlar från Rota till Rondo, Gunnar Möllerstedt, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1990 ISBN 91-7029-033-4 s. 8. Premiärbiljett avfotograferad.
  26. ^ Liseberg : Göteborgs Stads nöjespark : årsberättelse 1950, utgiven av Lisebergs Aktiebolag, Göteborg 1951, s. 2, 10f
  27. ^ Stor-Göteborg, AB Bokförmedlingen, Göteborg 1957, s. 212, 213f, 215
  28. ^ Göteborgs-Tidningen, 1 augusti 1963.
  29. ^ Jubel Liseberg 50 år informerar om Festveckan 19–27 augusti 1973.
  30. ^ [a b] Folder: Jubel Liseberg 50 år: Program jubelveckan 19–27 augusti 1973.
  31. ^ ”Hedersplatsen”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200809202921/http://www.lisepedia.se/Hedersplatsen. Läst 28 juli 2020. 
  32. ^ Göteborgsguiden, Svenska Turistföreningen & Göteborgs Stads informationsavdelning 1979, s. 23
  33. ^ Göteborgs-Posten, 11 mars 1980.
  34. ^ Öhnander, B A (1996). ”Snart kan vi fröjda på Liseberg” (på svenska). Göteborgs-Posten (Göteborg) (1996-04-18): sid. 29. ISSN 1103-9345. Arkiverad från originalet den 4 december 2012. https://archive.is/20121204174604/http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 2010-07-24 (via Mediearkivet). 
  35. ^ Kommunfullmäktiges protokoll, detta datum.
  36. ^ Göteborgs Stad : Årsbok 1997, utgiven av Göteborgs Stad 1997, s. 19
  37. ^ Göteborgs-Posten, 1998-04-12, s. 10
  38. ^ ”Uppsving trots regnig sommar”. mynewsdesk.com. 11 oktober 2007. http://www.mynewsdesk.com/se/liseberg/pressreleases/uppsving-trots-regnig-sommar-172920. 
  39. ^ Liseberg.se: Slutköat på Liseberg - Quick Pass är här! Pressrealese 2010-02-03. Läst 2010-02-15.
  40. ^ ”Express-Pass”. Arkiverad från originalet den 11 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180611083227/https://www.liseberg.se/handla/express-pass/. Läst 11 juni 2018. 
  41. ^ ”Maxxima”. Göteborgs universitet. http://physics.gu.se/LISEBERG/maxxima/. Läst 28 juli 2020. 
  42. ^ Liseberg.se: Nu går det ännu fortare i Nordens största nöjespark Arkiverad 9 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine. Sommarbroschyr 2010. Läst 2010-03-04.
  43. ^ ”LisebergsTornet blir världsunikt fritt fall”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100629185802/http://www.liseberg.se/sv/hem/Sidfot/press/Pressrelaeser2/LisebergsTornet-blir-varldsunikt-fritt-fall/. Läst 4 mars 2010. 
  44. ^ ”Liseberg lanserar app för iPhone och Android”. Mynewsdesk.com. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110816065936/http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/liseberg/pressrelease/view/liseberg-lanserar-app-foer-iphone-och-android-669341. Läst 12 augusti 2011. 
  45. ^ ”Liseberg fick färre besökare, men nöjdare”. Göteborgsposten. 6 oktober 2013. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/liseberg-fick-f%C3%A4rre-bes%C3%B6kare-men-n%C3%B6jdare-1.592130. Läst 22 januari 2018. 
  46. ^ ”Projekt Helix är Lisebergs största attraktionssatsning någonsin”. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121011211326/http://projekthelix.se/. Läst 12 oktober 2012. 
  47. ^ ”Press & media | Liseberg”. Liseberg.se. 1 januari 1970. https://www.liseberg.se/om-liseberg/press-media/. 
  48. ^ ”Liseberg ger tillbaka till göteborgarna efter ännu ett rekordår”. Mynewsdesk. Liseberg. 17 februari 2016. http://www.mynewsdesk.com/se/liseberg/pressreleases/liseberg-ger-tillbaka-till-goeteborgarna-efter-aennu-ett-rekordaar-1318517. Läst 17 februari 2016. 
  49. ^ SVT Nyheter 20 april 2017, "Premiär för Håkans Klubbland"
  50. ^ ”Legendariska satsningar på Liseberg 2017-2018”. Liseberg via MyNewsdesk. 27 september 2016. Arkiverad från originalet den 11 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180611083832/http://www.mynewsdesk.com/se/liseberg/pressreleases/legendariska-1576685. Läst 28 september 2016. 
  51. ^ ”Lottas publikkupp på Liseberg” (på svenska). Aftonbladet. 22 juni 2020. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/zGvro9/lottas-publik-kupp-pa-liseberg. Läst 1 augusti 2022. 
  52. ^ Jens Borneman (3 juni 2021). ”Liseberg öppet igen” (på svenska). Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/rgoxvl/liseberg-oppet-igen-efter-mer-an-500-dagar. Läst 1 augusti 2022. 
  53. ^ ”Lotta på Liseberg” (på svenska). Svenska Dagbladet. 14 juni 2021. https://www.svd.se/lotta-pa-liseberg-far-publik. Läst 1 augusti 2022. 
  54. ^ Wendela Antepohl (23 april 2022). ”Nu öppnar Liseberg för säsongen” (på svenska). Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/nu-%C3%B6ppnar-liseberg-f%C3%B6r-s%C3%A4songen-1.71189886. Läst 1 augusti 2022. 
  55. ^ ”Liseberg Info Jubileumsprojektet”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307204440/http://www.lisebergblogg.se/andreas/wp-content/uploads/2016/12/Liseberg_Info_Jubileumsprojektet.pdf. Läst 7 mars 2016. 
  56. ^ ”Lisebergs vattenpark och hotell”. www.goteborg2021.com. Arkiverad från originalet den 1 november 2018. https://web.archive.org/web/20181101102212/http://www.goteborg2021.com/jubileumsprojekt/lisebergs-vattenpark-och-hotell/. Läst 8 mars 2017. 
  57. ^ ”Klart för Lisebergs miljardsatsning”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/klart-for-lisebergs-miljardsatsning. Läst 8 mars 2017. 
  58. ^ [a b] ”Lisebergs jubiluemsprojekt - Frågor och svar”. liseberg.se. Arkiverad från originalet den 12 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240212191007/https://www.liseberg.se/om-liseberg/lisebergs-jubileumsprojekt/?activeTab=tab-4175. Läst 23 september 2023. 
  59. ^ ”Nu har Liseberg öppnat för 100:e gången”. Liseberg AB. 22 april 2023. https://www.liseberg.se/nyheter/nu-har-liseberg-oppnat-for-100e-gangen/. Läst 23 september 2023. 
  60. ^ Victor Blomdahl (12 februari 2024). ”Brand vid Lisebergs badhus Oceana”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/goteborg/brand-vid-lisebergs-badhus-oceana.8faedecb-9649-4bb0-b7bc-bd6d6599996e. Läst 12 februari 2024. 
  61. ^ ”Brand på Lisebergs vattenpark Oceana”. www.aftonbladet.se. 12 februari 2024. https://www.aftonbladet.se/a/4oMMqq. Läst 12 februari 2024. 
  62. ^ Ebba Bergström (16 februari 2024). ”Räddningstjänsten: Vi är i ett avslutande skede”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/goteborg/polis-om-oceana-vi-ar-inne-i-byggnaden.73fa0512-8b44-4ff0-856e-849139f68b6d. Läst 16 februari 2024. 
  63. ^ ”Lisebergs styrelse: Oceana ska byggas upp igen”. SVT Nyheter. 17 februari 2024. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/lisebergs-styrelse-oceana-ska-byggas-upp-igen. Läst 17 februari 2024. 
  64. ^ G-P, 28 september 1952, "Liseberg bygger i Balders Hage."
  65. ^ Göteborgsalmanackan 2005, Anders Magnusson, Gaius & Göteborgs stadsmuseum 2004, ref. "Mars"
  66. ^ Strage, Fredrik: Fans, sid 8. Arkiverad 18 december 2012 hämtat från the Wayback Machine. Elib.se. Läst 2012-06-06.
  67. ^ Mynewsdesk.com: Både uppåt och nedåt för Liseberg (2010-10-10)
  68. ^ liseberg.se
  69. ^ [a b c d e f g h i] Mynewsdesk.com: Liseberg storsatsar på barnen 2013
  70. ^ Göteborgs-Tidningen, 2007-05-28, s. 7
  71. ^ [a b] Mynewsdesk.com: Liseberg och Stena presenterar en ny barnattraktion - Skepp o' skoj (2012-04-16, läst 2012-04-17)
  72. ^ [a b] Patrik Källström. ”Bläckfisken (1968) - Lisepedia”. www.lisepedia.se. Liseberg AB. Arkiverad från originalet den 11 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180611044249/http://www.lisepedia.se/Bl%C3%A4ckfisken_(1968). Läst 9 juni 2018. 
  73. ^ Hagström, Johanna (16 juni 2016). ”Liseberg öppnar jätteutställning med Håkan Hellström”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/n%C3%B6je/liseberg-%C3%B6ppnar-j%C3%A4tteutst%C3%A4llning-med-h%C3%A5kan-hellstr%C3%B6m-1.2765071. Läst 16 juni 2016. 
  74. ^ Från Börsen till Park Avenue: intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 86
  75. ^ Mynewsdesk.se: Liseberg presenterar världsnyhet den 9 oktober
  76. ^ GP, 26 april 1963
  77. ^ ”Rainbow-olyckan - inte Lisebergs fel”. Expressen. https://www.expressen.se/gt/rainbow-olyckan---inte-lisebergs-fel/. Läst 9 juni 2018. 
  78. ^ Patrik Källström. ”Sagoslottet - Lisepedia”. www.lisepedia.se. Liseberg AB. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612140538/http://www.lisepedia.se/Sagoslottet. Läst 9 juni 2018. 
  79. ^ [a b] Bjelkendal, G (2002). ”Göteborgs biografer” (på svenska). Göteborgs-Posten (Göteborg) (2002-08-19): sid. 19. ISSN 1103-9345. Arkiverad från originalet den 4 december 2012. https://archive.is/20121204174604/http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 2010-08-07 (via Mediearkivet). 
  80. ^ Patrik Källström. ”Super 8 - Lisepedia”. www.lisepedia.se. Liseberg AB. Arkiverad från originalet den 6 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180606081021/http://www.lisepedia.se/Super_8. Läst 9 juni 2018. 
  81. ^ ”Facebook.com: Lisebergs foton - Loggfoton - UFO” (JPG). http://www.facebook.com/home.php#!/photo.php?fbid=164557860240455. Läst 22 oktober 2010. 
  82. ^ [a b] Patrik Källström. ”UFO - Lisepedia”. www.lisepedia.se. Liseberg AB. Arkiverad från originalet den 11 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180611025721/http://www.lisepedia.se/UFO. Läst 9 juni 2018. 
  83. ^ ”Lisebergs historia”. Liseberg.se. Arkiverad från originalet den 12 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130312053648/http://liseberg.se/sv/hem/Sidfot/Om-Liseberg/Lisebergs-historia/. Läst 27 juli 2012. 
  84. ^ ”Kvarnteatern | Liseberg”. Liseberg.se. 1 januari 1970. https://www.liseberg.se/parken/lisebergs-scener/kvarnteatern/. [död länk]
  85. ^ Efendic, N (27 april 2007). ”Nationalskalden får en egen värld” (på svenska). Borås Tidning. Läst 19 september 2010. 
  86. ^ Liseberg.se: Taubescenen[död länk]
  87. ^ ”Lilla Scenen - Livemusik i Hamnområdet”. Liseberg.se. Arkiverad från originalet den 14 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190514103850/https://www.liseberg.se/parken/lisebergs-scener/lilla-scenen/. Läst 14 maj 2019. 
  88. ^ GP, 9 oktober 1962 & GP, 26 april 1963
  89. ^ ”Liseberg”. Lisepedia.se. http://www.lisepedia.se/1980. 
  90. ^ Josefsson, Leif-Åke (10 juli 2013). ”Succé för Lisebergs nya åkattraktioner”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/VRjOvl. Läst 24 april 2024. 
  91. ^ ”1951 - Lisepedia”. www.lisepedia.se. https://www.lisepedia.se/1951. Läst 24 april 2024. 
  92. ^ Ekström, Matilda (15 februari 2017). ”10 saker du inte visste om Liseberg”. Land. https://www.land.se/allmant/10-saker-du-inte-visste-om-liseberg. Läst 24 april 2024. 
  93. ^ ”Julmarknad på Liseberg 1974”. Facebook.com. Liseberg. http://www.facebook.com/photo.php?fbid=171000179596223. Läst 16 november 2010. 
  94. ^ "[www.mynewsdesk.com/se/pressroom/liseberg/image/view/lisebergs-isshow-vintervirvlar-prisbeloenad-58360 Lisebergs isshow Vintervirvlar prisbelönad]", mynewsdesk.com, 19 november 2010. Läst den 18 februari 2012.
  95. ^ ”Queue-it”. liseberg.queue-it.net. https://liseberg.queue-it.net/softblock/?c=liseberg&e=liseberg&t=https%3A%2F%2Fwww.liseberg.se%2Fom-liseberg%2Flisebergs-jubileumsprojekt%2F&cid=sv-SE&rticr=0. Läst 12 april 2023. 
  96. ^ Liseberg (12 februari 2024). ”Uppdatering kring branden på Liseberg Oceana Vattenvärld”. Pressmeddelande. Läst 12 februari 2024. Arkiverad från originalet den 12 februari 2024.
  97. ^ Simon Persson, Julia Hilmersson (16 februari 2024). ”Person död efter storbranden vid Liseberg”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/play/artikel/8583080. Läst 16 februari 2024. 
  98. ^ Liseberg (18 juli 2024). ”Liseberg bygger upp Oceana igen – beräknas stå klart 2026”. Pressmeddelande. Läst 18 juli 2024. Arkiverad från originalet den 18 juli 2024.
  99. ^ ”Imorgon öppnar Lisebergs Trädgårdsdagar”. Liseberg.se. 9 maj 2012. Arkiverad från originalet den 9 september 2012. https://www.webcitation.org/6AYSNvuQf?url=http://liseberg.se/sv/hem/Nyhetsrum/Pressreleaser/2012/Imorgon-oppnar-Lisebergs-Tradgardsdagar/?id=43986. Läst 9 september 2012. 
  100. ^ [a b] ”Liseberg”. Tidningarnas Telegrambyrå. TT. 21 september 1986. Arkiverad från originalet den 4 december 2012. https://archive.is/20121204174604/http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 20 augusti 2012. ”Hela 2 546 832 besökare har gästat Liseberg under de 133 dagar parken varit öppen i år. Det är ca 45 000 fler än 1983, då Liseberg firade 60-årsjubileum. Förra året låg besökssiffran på 2,4 miljoner och 1984 på 2,3 milj, vilket gjorde Liseberg till Sveriges mest besökta turistmål.” 
  101. ^ ”Se värt”. Tidningarnas Telegrambyrå. TT. 1 februari 1986. Arkiverad från originalet den 4 december 2012. https://archive.is/20121204174604/http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 20 augusti 2012. 
  102. ^ ”Se värt”. Tidningarnas Telegrambyrå. TT. 18 juni 1986. Arkiverad från originalet den 4 december 2012. https://archive.is/20121204174604/http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 20 augusti 2012. ”Liseberg och Skansen behåller alltjämt ledningen som attraktivaste turistmål i Sverige. Under 1985 besökte 2 405 000 Liseberg medan Skansen hade 1 828 000 besökare” 
  103. ^ ”Liseberg”. Tidningarnas Telegrambyrå. TT. 20 september 1987. Arkiverad från originalet den 4 december 2012. https://archive.is/20121204174604/http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 20 augusti 2012. 
  104. ^ ”2,8 miljoner besökte Liseberg”. Tidningarnas Telegrambyrå. TT. 24 september 1989. Arkiverad från originalet den 4 december 2012. https://archive.is/20121204174604/http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 20 augusti 2012. 
  105. ^ ”Pengakarusellen snurrar”. Expressen. 21 september 1990. Arkiverad från originalet den 4 december 2012. https://archive.is/20121204174604/http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40. Läst 2012-0820. ”Liseberg stärker sin position som Sveriges populäraste turistmål. Karusellerna snurrar som aldrig förr i Göteborgs nöjespark. När grindarna slår igen på söndag har parken räknat till 2,7 miljoner gäster den här säsongen.;I en tid då hela turistnäringen brottas med ökad moms och höjda bensinpriser, då är Liseberg rena pengakarusell...” 
  106. ^ [a b c] ”Liseberg Årsredovisning 2005”. Liseberg AB. s. 12, 16. https://www.yumpu.com/kiosk/liseberg/liseberg-arsredovisning-2005/55986964. Läst 1 juni 2018. 
  107. ^ [a b c] ”Liseberg Årsredovisning 2006”. Liseberg AB. s. 15, 20. https://www.yumpu.com/kiosk/liseberg/liseberg-arsredovisning-2006/55986945. Läst 1 juni 2018. 
  108. ^ [a b c] ”Liseberg Årsredovisning 2007”. Liseberg AB. s. 13, 22. https://www.yumpu.com/kiosk/liseberg/liseberg-arsredovisning-2007/55986908. Läst 1 juni 2018. 
  109. ^ [a b c] ”Liseberg Årsredovisning 2008”. Liseberg AB. s. 15, 22. https://www.yumpu.com/kiosk/liseberg/liseberg-arsredovisning-2008/55986895. Läst 1 juni 2018. 
  110. ^ [a b c] ”Liseberg Årsredovisning 2009”. Liseberg AB. s. 16, 20. https://www.yumpu.com/kiosk/liseberg/liseberg-arsredovisning-2009/55986892. Läst 1 juni 2018. 
  111. ^ [a b c] ”Liseberg Årsredovisning 2010”. Liseberg AB. s. 16, 20. https://www.yumpu.com/kiosk/liseberg/liseberg-arsredovisning-2010/55986890. Läst 1 juni 2018. 
  112. ^ [a b c] ”Liseberg Årsredovisning 2011”. Liseberg AB. s. 17, 21. https://www.yumpu.com/kiosk/liseberg/liseberg-arsredovisning-2011/55986883. Läst 1 juni 2018. 
  113. ^ [a b c] ”Liseberg Årsredovisning 2012”. Liseberg AB. sid. 2. https://www.yumpu.com/kiosk/liseberg/liseberg-arsredovisning-2012/55986879. Läst 1 juni 2018. 
  114. ^ [a b c] ”Liseberg Årsredovisning 2013”. Liseberg AB. sid. 2. https://www.yumpu.com/kiosk/liseberg/liseberg-arsredovisning-2013/55986870. Läst 1 juni 2018. 
  115. ^ [a b c] ”Liseberg Årsredovisning 2014”. Liseberg AB. sid. 2. https://www.yumpu.com/kiosk/liseberg/liseberg-arsredovisning-2014/55986866. Läst 1 juni 2018. 
  116. ^ [a b c d] ”Liseberg Årsredovisning 2015”. Liseberg AB. s. 5. https://www.yumpu.com/kiosk/liseberg/liseberg-arsredovisning-2015/55986827. Läst 1 juni 2018. 
  117. ^ [a b c d] ”Liseberg Årsredovisning 2016”. Liseberg AB. s. 6. https://www.yumpu.com/kiosk/liseberg/liseberg-arsredovisning-2016/58173986. Läst 1 juni 2018. 
  118. ^ [a b c d] ”Lisebergs årsredovisning 2017”. Liseberg.se. 2018. Arkiverad från originalet den 5 november 2019. https://web.archive.org/web/20191105105510/https://www.liseberg.se/f7030a9a/globalassets/om-liseberg/arsredovisningar/liseberg_arsredovisning_2017.pdf. Läst 5 november 2019. 
  119. ^ [a b c d] ”Lisebergs årsredovisning 2018”. Liseberg.se. 2019. Arkiverad från originalet den 5 november 2019. https://web.archive.org/web/20191105104710/https://www.liseberg.se/82ecd03e/globalassets/om-liseberg/arsredovisningar/liseberg_arsredovisning_2018.pdf. Läst 5 november 2019. 
  120. ^ ”Liseberg Årsredovisning 2021”. Liseberg AB. https://www.liseberg.se/667a24fd/globalassets/om-liseberg/arsredovisningar/liseberg_arsredovisning_2021.pdf. Läst 1 september 2022. 
  121. ^ Risenfors, Kristian (15 juli 2018). ”Så påverkades Liseberg av olyckan”. Goteborgdirekt.se. Arkiverad från originalet den 29 november 2021. https://web.archive.org/web/20211129025023/https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/sa-paverkades-liseberg-av-olyckan/reprgj!qwxUYPXVENvIPhZ9U@yMsA/. Läst 16 april 2020. 
  122. ^ [a b c d e] ”Bergbanan - Olyckor”. Lisepedia. Arkiverad från originalet den 3 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200603185115/http://www.lisepedia.se/Bergbanan#Olyckor. Läst 15 april 2020. 
  123. ^ ”Mont Blanc - Olyckor”. Lisepedia. Arkiverad från originalet den 28 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200128181126/http://www.lisepedia.se/Mont_Blanc. Läst 16 april 2020. 
  124. ^ [a b] ”Parkexpressen - Olyckor”. Lisepedia. Arkiverad från originalet den 15 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210615075053/https://www.lisepedia.se/Parkexpressen. Läst 16 april 2020. 
  125. ^ ”Olycka i Bergbanan - föraren faller av”. Lisepedia. http://www.lisepedia.se/1985#Olycka_i_Bergbanan_-_f.C3.B6raren_faller_av. Läst 15 april 2020. 
  126. ^ [a b c d e f g h] Hagström, Johanna (25 september 2018). ”Olyckor och skandaler på Liseberg”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/kultur/olyckor-och-skandaler-p%C3%A5-liseberg-1.9416653. Läst 15 april 2020. 
  127. ^ Svärdkrona, Zendry; Edgar, Johan (20 juli 2002). ”Brusten slang kan ha orsakat Lisebergsolycka”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10292599.ab. Läst 8 juli 2014. 
  128. ^ ”21 skadade efter Lisebergsolycka”. Göteborgs-Posten. 15 juli 2006. Arkiverad från originalet den 10 december 2017. https://web.archive.org/web/20171210154657/http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/21-skadade-efter-lisebergsolycka-1.1173852. Läst 10 december 2017. 
  129. ^ DN: Stor olycka i Lisebergbanan
  130. ^ DN: Kvinna svårt skadad i Lisebergsolycka (Flume ride)
  131. ^ ”Kvinna svårt skallskadad i Flumeride på Liseberg”. Göteborgs-Posten. 8 oktober 2006. Arkiverad från originalet den 10 december 2017. https://web.archive.org/web/20171210155013/http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/kvinna-sv%C3%A5rt-skallskadad-br-i-flumeride-p%C3%A5-liseberg-1.1175285. Läst 10 december 2017. 
  132. ^ ”Lisebergsolyckan "Rainbow" den 15 juli 2008 - Rapport från regional katastrofmedicinsk ledning. Dnr:RSK 45-2008” (pdf). Västra Götalandsregionen, Regionkansli. 9 september 2008. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131023061902/http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/PKMC/Liseberg%20Rainbow%20II.pdf. Läst 23 oktober 2012. 
  133. ^ Fabrikationsfel bakom Lisebergsolycka Pressmeddelande från Liseberg på mynewsdesk, 21 juli 2008
  134. ^ Fabriksfel bakom Rainbowolyckan Dagens nyheter
  135. ^ Liseberg stämmer tillverkare SVT Västnytt, 23 april 2009
  136. ^ ”Loopinggungorna - Olyckor”. Lisepedia. Arkiverad från originalet den 13 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210613211320/https://www.lisepedia.se/Loopinggungorna. Läst 15 april 2020. 
  137. ^ ”Liseberg Årsredovisning 2016”. Liseberg AB. s. 5. https://www.yumpu.com/kiosk/liseberg/liseberg-arsredovisning-2016/58173986. Läst 10 juni 2018. 
  138. ^ [a b] Liseberg.se: Andreas Andersen ny koncernchef på Liseberg Arkiverad 13 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine. (läst 2010-09-19)
  139. ^ ”Vårt Göteborg, 2009 02 11, "Liseberg köper vindkraftverk"”. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311051900/http://vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/miljo_o_kretslopp,liseberg_koper_vindkraftverk?opendocument. Läst 8 mars 2011. 
  140. ^ ”Nu gäller samma vägar i fyra år”. Trafiken.nu. 15 juli 2020. Arkiverad från originalet den 29 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200729072129/https://trafiken.nu/goteborg/arkiv/2020/juli/nu-galler-samma-vagar-i-fyra-ar/. Läst 29 juli 2020. 

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Vi på Liseberg.. Göteborg: Liseberg. 1990-. Libris 1314092 
  • Björk, Eva; Carlgren Pär (2007). Ketchupkladd och sockervadd på Liseberg. Kalmar: Carlgren & Björk. Libris 10551934. ISBN 978-91-975738-7-0 (inb.) 
  • Källström, Patrik; Wern Stefan (2023). Liseberg: glädje tillsammans sedan 1923. Västra Frölunda: Tukan förlag. Libris k1n8tl52h5kp1jtp. ISBN 9789180377041 
  • Ljungberg, Tore (2007). ”Massor av jazz gratis på Liseberg.”. Jazzbladet 2007:3,: sid. 11-12.  Libris 10568263
  • Olycka med Lisebergsbanan i Göteborg, O län, den 15 juli 2006. Rapport / Statens haverikommission. O, 99-1296557-4 ; 2007:3. Stockholm: Statens haverikommission. 2007. Libris 10681917 
  • Persson, Jonas (1996). ”VM och Liseberg i västsvenskarnas hjärtan.”. Västsvenska perspektiv / Lennart Nilsson (red) (Göteborg : SOM-institutet, 1996): sid. 109-122 : tab..  Libris 2330494

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Göteborgs Lustgårdar
v • r
Göteborg
Indelning
och regioner
Sport- & kultur-
evenemang
Historia
Platser (torg,
gator och parker)
Sport-, kultur- & nöjes-
anläggningar
Byggnader
Trafik och
kommunikation
Projekt: Göteborg · Musik i Göteborg
v • r
Göteborgs Stadshus AB – kommunal koncern
Energi
Bostäder
Lokaler
Turism, Kultur, Evenemang
Hamn
Regionala bolag
Boplats Göteborg
Kollektivtrafik
Interna bolag
Näringsliv

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Liseberg&oldid=56186827#Stora_scenen”