Göteborgs befästningar
Göteborgs befästningar påbörjades i form av jordvallar vid nuvarande Otterhällan och Kungshöjd,[1] omkring år 1624 under ledning av Olof Örnehufvud, biträdd av de två ingenjörerna kapten Johan Schultz (Schouten) och holländaren Johan Jacobssen Kuyl (Kuhl).[2].
Planer
[redigera | redigera wikitext]Den första konkreta planen för befästningarnas uppförande, gjordes av generalingenjören Johan Rodenburg 1624. Arbetet utfördes i överensstämmelse med den äldre nederländska befästningsskolans principer och omfattade i första skedet, 1621-1643:
” | ...en jordvall mot söder (Stadsvallen) vilka bildade 5 bastioner med framförliggande vallgrav, mellan nuvarande Rosenlundsbron och Bastionsplatsen. Stadsvallens framdragning nedanför Otterhälleberget utefter Södra älvstranden, väster om Stora Otterhällan mot nuvarande Verkstadsgatan. Utefter älven några enkla bröstvärn, väster om Lilla Otterhälleberget (nuvarande Kvarnberget) och öster om Stora Hamnkanalens mynning samt vattenpalissader framför vissa delar av södra älvstranden. Ett femhörnigt bastionerat slutvärn sammanbindande medelst enkla jordverk land- och sjöfronten mot öster på delar av nuvarande Lilla Bommens, Drottningtorgets, Stampens och Trädgårdsföreningens områden. | „ |
– Plan av Göteborgs befästningar, Fortifikationens arkiv 1622"[3] |
Stadsvallen
[redigera | redigera wikitext]Stadsvallen omfattade även vallar och utanverk samt slussar och fördämningar, avsedda att vid behov översvämma den kringliggande nejden. På grund av de krig som pågick under perioden försenades uppförandet av dessa och de jordvallar som byggts höll på att förstöras, av sättningar och erosion. Arbetet med befästningarna låg i det närmaste nere under åren fram till 1633, då rikskanslern Axel Oxenstierna i en skrivelse, daterad Magdeburg den 7 augusti, "anmodade riksrådet låta vidtaga åtgärder mot den fara åt sjösidan, vilken då enligt hans förmenande syntes hota staden från spanjorer och polacker."
När regeringen förstod hur sårbar staden var för en fientlig attack skickades i juni 1639 generalkvartermästaren Olof Örnehufvud till Göteborg för att färdigställa bastionen vid Otterhällan och övriga befästningar efter 1624 års plan.[4] Han koncentrerade sitt arbete på att bygga en skans på Risåsberget, där senare Skansen Kronan uppfördes, och en befästningslinje från Nya porten - senare kallad Drottningporten - till Lilla Otterhällan, nuvarande Kungshöjd. I augusti 1640 var skansen på Risåsen klar och bestyckad med kanoner, som lånats från ett skepp. I början av september 1641 kunde Örnehufvud meddela Riksrådet, att också fästningsgördeln på landfronten var klar.[5]
Fruktan för ett nytt danskt krig satte fart på arbetet under de följande åren, och i augusti 1643 förkunnade Örnehufvud, att verken runt om Göteborg skulle vara i fullt försvarsskick i slutet av samma månad. Efter Örnehufvuds död 1644 fick Johan Wärnschiöldh befälet över arbetet med fortifikationen. Med hjälp av Kuyl och holländaren Johan de König fullbordades fästningsverken 1648 efter en ny plan, som lagts fram 1643.
Vid denna tid bestod fästningen ännu till stora delar av jordvallar. I och med att Erik Dahlbergh övertog ledningen över de svenska fästningsbyggnaderna 1676 och med Karl XI:s gillande byggdes försvarsverken om efter ett för sin tid modernt system. Vallarna blev beklädda med murar av sprängd sten och fästningen kom att utgöras av tretton större och mindre polygonformade befästningar av bastionstyp. Dahlbergh byggde även om den gamla Gullbergs fästning som vid 1660-talet endast var en redutt, och den blev nu en stark skans som fick namnet Skansen Lejonet.
Bastionerna
[redigera | redigera wikitext]Åt söder fanns 4 stora bastioner, som var försedda med starka murar av sten med ingående kasematter och orilloner i flankerna. Mellan bastionernas flanker fanns kurtin-murar. Bastionerna var Carolus Dux (Hertig Karl), Johannes Rex (Kung Johan), Gustavus Magnus (Gustav den Store), Carolus Rex (Kung Karl). Bastionerna uppgavs vara 20 fot breda, vilket är ca 6 meter.[6] Totalt fem bastioner vette åt älven; Gustavus Primus (Gustav den Förste), Sankt Erik, Stora bomsbastionen och Badstugubastionen. Dessutom anlades på Lilla Otterhällan, dagens Kungshöjd, ett högverk som kallades Otterhällsverken med totalt tre bastioner; Carolus XI Rex (Konung Karl XI), Carolus Gustavus Rex (Kung Karl Gustav), samt Christina Regina (Drottning Kristina). Samtliga dessa bastioner var sammanbundna med kurtiner och innehåll kasematter. [6] Delar av Carolus XI Rex, i dagligt tal kallad Carolus Rex, samt även Carolus Gustavus och Christina Regina finns kvar på Lilla Otterhällan vid Kungsgatan och Rosenlund.[7] Framför vallarna och bastionerna gick en djup och bred vallgrav, som numera kallas för just Vallgraven. På andra sidan vallgraven in mot land fanns ytterligare befästningar i form av totalt fem raveliner, som kallades "Prinsessan Hedvig", "Prins Ulrik", "Prins Carl", Prins Fredrik och Prins Carl Gustaf. Av dessa låg "Prins Ulrik" i Kungsparken mitt emot Grönsakstorget, alla med tillhörande kurtiner och inom fästningsverken flera bombsäkra krutmagasin.
Sänkverk och gravarna
[redigera | redigera wikitext]Åt sjösidan hade man dessutom anlagt ett sänkverk, som gick parallellt med fästningsverken och hindrade fartyg och båtar från att komma nära murarna.
Portarna
[redigera | redigera wikitext]Staden var alltså på alla sidor omgiven av fästningsverk och gravar och kommunikationen till lands ägde rum genom de tre fästningsportarna; Karlsporten eller Hållgårdsporten vid nuvarande Kungsgatan, Kungsporten som också kallades Söderport eller Gamle Port vid nuvarande Kungsportsbron och Drottningporten eller Nye port på nuvarande Drottningtorget.
-
Kungsporten år 1772 vid nuvarande Kungsportsplatsen.
-
Drottningporten från vid nuvarande Drottningtorget sedd utifrån och in mot staden. Den fick aldrig detta utseende.
Bommarna
[redigera | redigera wikitext]Kommunikationen till sjöss var också reglerad med hjälp av två bommar; Stora Bommen vid Stora hamnkanalens utlopp i Göta älv vid Residenset och Lilla Bommen vid den idag igenfyllda Östra hamnkanalen, som hade sitt utlopp där gästhamnen Lilla Bommen ligger idag. Dessa bommar var stängda nattetid, och det står att läsa i den engelske ambassadören Whitelockes dagbok (1653) att inte ens på hans begäran öppnades bommen.
Slutligen var Göteborgs fästningsverk förenat med skansen Kronan genom en dubbel kommunikationslinje med grävda gravar på bägge sidor och med en så kallad kaponniär.
1690 godkändes befästningsverket av Karl XI och vid Dahlberghs död 1703 var befästningsverken i huvudsak färdig.
Den 19 oktober 1807 slöt landshövdingen J. F. Carpelan ett kontrakt mellan Kunglig maj:t och magistraten i Göteborg om undanröjande av fästningsverken, som av Gustav IV Adolf blivit skänkta till Göteborgs stad för att inom 10 år raseras och bebyggas, ett arbete som påbörjades den 2 november 1807.
Delar av Carolus XI Rex, i dagligt tal Carolus Rex, samt Carolus Gustavus och Christina Regina finns kvar på Kungshöjd vid Rosenlund.
Bastioner och raveliner
[redigera | redigera wikitext]Här nedan följer en lista över de bastioner och raveliner som omgärdade Göteborg på 1690-talet och 1790-talet.[8][6]
Bastioner
[redigera | redigera wikitext]- Gustavus Primus (I), efter Gustav Vasa, vid nuvarande köpcentrumet Nordstans p-hus.
- Johannes Rex, efter Johan III, vid nuvarande äldre delen av Centralstationen.
- Carolus Nonus (IX) Rex, efter Karl IX, vid nuvarande Stora Nygatans norra del, mittemot Palmhuset.
- Gustavus Magnus, efter Gustav II Adolf, vid nuvarande Bastionsplatsen.
- Johannes Dux, efter Hertig Johan, vid nuvarande Kungstorget, mittemot Stora Teatern.
- Carolus Dux, efter Hertig Karl Filip, vid tidigare Sahlgrenska/Sociala huset, nuvarande Pedagogen - byggnadskomplex inom Göteborgs universitet.
- Christina Regina, efter Drottning Kristina, söder om Kungshöjdsgatan och Arsenalsgatan vid nuvarande Kungshöjd.
- Regeringen, sydväst om Arsenalsgatan vid nuvarande Kungshöjd.
- Hållgårdsbastionen, vid nuvarande Rosenlundsverket och Esperantoplatsen.
- Badstugubastionen, i nuvarande kvarteret Verkstaden vid Lilla Badhusgatan.[9]
- Sandbastionen vid Kvarnberget i Nordstaden, ungefär vid hörnet av Packhusplatsen och Smedjegatan.
- Sanctus Ericus (Sankt Erik/Erik den Helige), vid Kvarnberget i Nordstaden, ungefär i hörnet av Sankt Eriksgatan och Kvarnbergsgatan
Bastioner på Otterhällsverken
[redigera | redigera wikitext]- Carolus Undecimus (XI) Rex, efter Karl XI, vid nuvarande Kungshöjd, Kungsgatans södra del.
- Carolus Gustavus Rex, efter Karl X Gustaf, på nuvarande Kungshöjd.
- Christina Regina, efter Drottning Kristina, på nuvarande Kungshöjd.
Raveliner
[redigera | redigera wikitext]- Prins Carl Gustaf, efter Karl XI:s son som levde 1686–1687, (vid SJ bangård)
- Prins Fredrik, efter Karl XI:s son som levde 1685–1685, (vid Drottningtorget)
- Prins Gustaf, efter Karl XI:s son som levde 1683–1685, (vid Trädgårdsföreningen)
- Prins Carl, efter Karl XII, (vid Stora Teatern)
- Prins Ulrich, efter Karl XI:s son som levde 1684–1685 (efter honom döptes även Ulriksdals slott), (vid Basarbron, Floras kulle)
- Prinsessan Hedwig, efter Hedvig Sofia, (vid Högre latinläroverket)
- Prinsessan Ulderica, efter Ulrika Eleonora, (vid Elverket, Hamnen)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Göteborgs befästningar och garnison - Göteborgs Jubileumspublikationer VIII, red. Valdemar Ljungberg, Göteborgs Litografiska AB 1924 s.24
- ^ Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, [utvidgad upplaga], Serie: Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2, fil lic Arvid Bæckström, Nordiska museet, Stockholm 1923, s. 15
- ^ Göteborgs befästningar och garnison - Göteborgs Jubileumspublikationer VIII, red. Valdemar Ljungberg, Göteborgs Litografiska AB, 1924, s.43-45
- ^ Albert Lilienberg med flera hävdar att planen istället ska tillskrivas den holländskättade generalingenjören Johan Rodenburg. Man vill styrka detta genom en notis i Sveriges riksråds protokoll, 1640, s. 299, där Johan Oxenstierna överlägger med Rodenburg i frågan. Källa: Borgmästare, bastioner och tullbommar : Göteborg och Halmstad under statligt inflytande 1630-1660, Anders Olsson, Serie: Bibliotheca historica Lundensis, 0519-9700 ; 84, University press, Lund 1996 ISBN 91-7966-329-X, s. 177f
- ^ 1600-talets Göteborg, Gösta Carlson, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1994 ISBN 91-7029-155-1
- ^ [a b c] Carl Rydqvist (1860). Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg. Från dess anläggning till närvarande tid. Göteborg: C.F. Arwidsson. sid. 34
- ^ Andersson Stina, Jönsson-Kihlberg Eva, Broo Björn, red (1986). Livet i det gamla Göteborg. Arkeologi i Västsverige, 0281-6199 ; 2. Göteborg: Göteborgs arkeologiska museum. sid. 93-98. Libris 7749521. ISBN 9185488291
- ^ Ingrid Wirsin (2000) Göteborg trampar på sin historia, s.31
- ^ ”Badstugubastionen i Göteborg. Rapport över framtagna bastionlämningar i kvarteret Verkstaden samt i Verkstadsgatan och i Lilla Badhusgatan. Västra Götalands län, Västergötland, Göteborg stad och socken, kvarteret Verkstaden med flera, Göteborg 216”. Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/7216. Läst 8 november 2014.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. sid. 24-30. Libris 2054907. https://runeberg.org/gamlagot/2/0024.html
- ”Badstugubastionen i Göteborg. Rapport över framtagna bastionlämningar i kvarteret Verkstaden samt i Verkstadsgatan och i Lilla Badhusgatan. Västra Götalands län, Västergötland, Göteborg stad och socken, kvarteret Verkstaden med flera, Göteborg 216”. Riksantikvarieämbetet. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/7216. Läst 8 november 2014.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Andersson Stina, Jönsson-Kihlberg Eva, Broo Björn, red (1986). Livet i det gamla Göteborg. Arkeologi i Västsverige, 0281-6199 ; 2. Göteborg: Göteborgs arkeologiska museum. sid. 93-98. Libris 7749521. ISBN 9185488291
- Bæckström, Arvid (1923). Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria. Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2 ([Utvidgad uppl.]). Stockholm: Nordiska museet. Libris 8214450
- Carlson, Gösta; Johnson Sonja, Larsson Roland (1994). 1600-talets Göteborg. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592916. ISBN 91-7029-155-1
- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. Libris 2054907
- Ljungberg, Valdemar (1924). Göteborgs befästningar och garnison. Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, 99-0061987-0 ; 8. Göteborg: Göteborgs litografiska AB. Libris 1533219
- Olsson, Anders (1995). Borgmästare, bastioner och tullbommar: Göteborg och Halmstad under statligt inflytande 1630-1660. Bibliotheca historica Lundensis, 0519-9700 ; 84. Lund: Lund Univ. Press. Libris 7677672. ISBN 91-7966-329-X
- Rundqvist Agne, red (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg: 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 504662
- Wirsin, Ingrid (2000). Göteborg trampar på sin historia. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369479. ISBN 91-7029-428-3
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Fredén, Leif (2023). Små göteborgska kuriositeter: en guide till 62 sevärdheter du annars skulle missa. Västra Frölunda: Tukan förlag. sid. 14-15. Libris 4l7ptj012z5qm1bw. ISBN 9789180377010
- Ljungberg, Valdemar (1924). Göteborgs befästningar och garnison. Göteborg: Göteborgs litografiska AB. Libris 1533219. http://hdl.handle.net/2077/70258
- Lönnroth, Gudrun; Lundgren Maria (2015). Göteborgarnas Haga: En stadsdels historia : fästning : förstad : arbetarebostäder : stad i staden : saneringsobjekt : kulturminne. Göteborg: Gudrun Lönnroth. sid. 15-35, 40-41, 46-47, 68-69, 322. Libris 18557692. ISBN 9789163788147