Hoppa till innehållet

Sophia Elisabet Brenner

Från Wikipedia
Sophia Elisabet Brenner
Målning av Georg Engelhard Schröder
Född29 april 1659
Stockholm, Sverige
Död14 september 1730 (71 år)
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
HemortStockholm[1]
Sida på WikisourceFörfattare:Sophia Elisabet Brenner

Sophia Elisabet Brenner, född Weber den 29 april 1659 i Stockholm, död 14 september 1730, var en svensk författare.

Sophia Elisabet Brenner opponerade sig mot 1700-talssamhällets kvinnosyn och var Sveriges första kvinnliga skönlitterära författare och också pionjär för kvinnornas intellektuella frigörelse.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Sophia Elisabet föddes som dotter till den från Tyskland bördige sten- och bildhuggaråldermannen Niklas Weber och hans hustru Kristina Spoor. Hon fick en god utbildning i Tyska skolan Stockholm, där hon gick i samma klass som pojkar, och lärde sig sex språk tillräckligt flytande för att redan i ungdomen förmå skriva dikter på dem alla (svenska, tyska, franska, italienska, holländska och latin; därtill lite engelska). Hon var en av Sveriges första kvinnliga studenter i spåren av Ursula Agricola och Maria Jonaea Palmgren. År 1680 gifte hon sig med Elias Brenner av släkten Brenner, känd som framstående miniatyrmålare och den svenska numismatikens fader, i dennes andra äktenskap.

Maken och deras gemensamma vänkrets, som inbegrep Aurora Königsmarck, Anna Maria Ehrenstrahl, Johan Runius, Urban Hiärne och domprost Petrus Tillaeus, imponerades av hennes diktning. Detta ledde till att hon 1713 lät trycka sin första diktsamling, Poetiske dikter, och blev den första kvinna som författade och gav ut dikter på svenska. För den framgång hon rönte av dessa dikter kallades hon "den andra Sapfo" och "den tionde sånggudinnan" av sina samtida.

Sophia Elisabet Brenner var också landets kanske första aktiva feminist. År 1693 utgav hon Det Qwinliga Könetz rätmätige Förswar, som tycks vara inspirerad av vänskapen med Aurora Königsmarck.

Hon ansåg att könen egentligen var lika utom till kroppen, något hon uttryckte i en hyllningsdikt till drottning Ulrika Eleonora vid dennas kröning:

” Det är ju lika gott av vilkendera färgen
en styrman kläder har ell' vad de har för namn,
allenast han förstår hur skeppet undan bärga
och utom faran föra ut i en säker hamn,
Vår kropp ej annat är än själens ytterfoder
som hela skillnan gör emellan han och hon,
vad själen kommer vid, så är den lika goder
ja, lika stor ändå hos mången kvinnsperson
 „
– Hyllningsdikt vid Ulrika Elenonoras kröning

Den feministiska tradition hon på detta sätt påbörjade, fördes vidare av Hedvig Charlotta Nordenflycht.

År 1710 utkom hon med Wårs Herres och Frälsares Jesu Christi alldraheligaste pijnos historia, som allmänt betraktas som hennes främsta verk. Flera andra dikter utkom senare postumt.

Sophia Elisabet Brenner fick många ättlingar i släkterna Stenhammar, Höijer och Fahlcrantz; Benjamin Höijer var hennes sondotter Sophia Brenners enda barn. Hon är också indirekt huvudperson i Carina Burmans roman Den tionde sånggudinnan (1996) om ett fiktivt forskningsprojekt under tidigt 1900-tal om Brenners personliga brev.

” Om jag af medfödd drift för ro skull stundom rimar,

Er böjelse syns klar af edert måleri.
 Fast konsten oss ibland har kostat några timar,
Man kan på bättre vis ej oförgäten bli.
Lät afund grina till, lät döden skäktan spänna,
För ingendera skräms er pensel, ell’ min penna.

„
– Dikt av Sophia Elisabet Brenner, inspirerad av Anna Maria Ehrenstrahl

Sophia Elisabet Brenner är begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Samlade och valda verk

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  • Nils Bohman, artikel i Svenska män och kvinnor del 1, Albert Bonniers förlag Stockholm 1942
  • Litteraturens historia i Sverige, Bernt Olsson och Ingemar Algulin, Norstedts förlag 1991, särskilt s.96
  • Lundh-Eriksson, Nanna: Den glömda drottningen. Karl XII:s syster. Ulrika Eleonora D.Y. och hennes tid. Affärstryckeriet, Norrtälje. (1976)

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Burman, Carina (2011). ”Hedersgumman Brenner 1996, 2009”. Folk jag aldrig mött : porträtt / (2011): sid. 39–46.  Libris 12468655
  • Castrén, Gunnar: Sophia Elisabet Brenner i Svenskt biografiskt lexikon (1926)
  • Göransson, Elisabet; Lindgärde, Valborg; Dal, Björn (2009). Sappho i Sverige: Sophia Elisabet Brenner 350 år : en utställning om en lärd kvinna och uppburen skald i stormakttidens Sverige : 15 maj - 5 september 2009. Universitetsbibliotekets utställningskatalog, 0281-3823 ; 55. Lund: Universitetsbiblioteket, Lunds universitet. Libris 11454101 
  • Hansson, Stina (2008). ”Sophia Elisabeth Brenner om kärlek och jämlikhet mellan könen”. Dikten som mötesplats : festskrift till Eva Lilja / (2008): sid. 141–153.  Libris 11271709
  • Kaminsky, Amy Katz (1990). ”Nearly new clarions: Sor Juana Inés de la Cruz pays homage to a Swedish poet”. In the feminine mode (Lewisburg, 1990): sid. 31–53.  Libris 9228595
  • Lindgärde, Valborg (2006). ”Kulturella förbindelser: om Sophia Elisabet Brenner och hennes kontakter runt Östersjön”. Ostsee-Barock : Texte und Kultur / (2006.): sid. 137–152.  Libris 10867587
  • Lindgärde, Valborg (1999). ”Ett sött gift: kärlekens bild i Sophia Elisabet Brenners bröllopsdikter”. Ljuva möten och ömma samtal / Valborg Lindgärde & Elisabeth Mansén, redaktörer (Stockholm : Atlantis, 1999): sid. 39–[76] : ill..  Libris 3208203
  • Lindgärde, Valborg (2000). ”Vår nordiska Sappho: antikt och modernt i Sophia Elisabeth Brenners diktning”. Språkets speglingar / redaktörer: Arne Jönsson och Anders Piltz (Lund : Klassiska institutionen, Univ., 2000): sid. 567–578.  Libris 3176955
  • Lindgärde, Valborg: Sophia Elisabet Brenner i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (1 mars 2018) CC-BY
  • Nilsson, Ruth (1987). ”Lärda kvinnor i Sverige”. Litteratur og lærdom : dansk-svenske nylatindage april 1985 / redigeret af Marianne Alenius og Peter Zeeberg (1987): sid. 49–56.  Libris 9221676
  • Olsson, Martin (1937). Riddarholmskyrkan. 2, Fast inredning, inventarier och gravminnen. Sveriges kyrkor, 99-0108065-7 ; 45. Stockholm ; 2:2. Stockholm: Generalstabens litografiska anst. Libris 19512939. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6890 
  • Westman Berg, Karin (1977). ”Den kvinnliga skaldekonstens moder?”. Författarnas litteraturhistoria 1 (Stockholm, 1977): sid. 61–74.  Libris 9233401
  • Westman Berg, Karin (1993). ”Wår swenska Minerva: om Sophia Elisabeth Brenner”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria / redaktion: Elisabeth Møller Jensen (huvudredaktör) .... Bd 1 / redaktion: Eva Hættner Aurelius, Anne-Marie Mai (Höganäs : Wiken, 1993): sid. 325–340 : ill..  Libris 2207949
  • Wår lärda skalde-fru: Sophia Elisabet Brenner och hennes tid. Lund: Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. 2011. Libris 11911893. ISBN 978-91-87976-33-9 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sophia_Elisabet_Brenner&oldid=55870383”