Hoppa till innehållet

Georg Engelhard Schröder

Från Wikipedia
Georg Engelhard Schröder
Född31 maj 1684[1][2]
Stockholm
Död17 maj 1750[3][1][2] (65 år)
Stockholm[4]
Medborgare iSverige[5]
SysselsättningMålare
Redigera Wikidata
Oljemålningen Athena och Pegasus av Georg Engelhard Schröder.

Georg Engelhard Schröder, född 30 maj 1684 i Stockholm, död där 17 maj 1750, var en svensk tecknare, porträtt- och historiemålare samt hovintendent.

Georg Engelhard Schröder var son till guldsmeden Veit Engelhard Schröder (död 1710) och Lucia Lindemeyer. Fadern hade omkring år 1670 flyttat från Nürnberg till Stockholm, där Georg Engelhard föddes 1684. Han gifte sig 1727 med Herman Dietrich Spörlings syster Anna Birgitta.

Schröder blev elev till David von Krafft omkring 1700 och omnämns som dennes gesäll 1705. Därefter vistades han i Göteborg som porträtt- och dekorationsmålare 1706-1708. Från 1709 vistades han under 16 år utomlands. Han var först en tid i Braunschweig i Tyskland, innan färden gick vidare till Italien. Han bodde fem år i Venedig, där han kopierade gamla mästare som Tizian och Veronese, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med målarinnan Rosalba Carriera och med Giovanni Antonio Pellegrini och Johan Richter. I Rom och Florens tog han intryck av bland andra barockmålarna Carlo Dolci, Carlo Maratta och Francesco Trevisani (1656-1746) och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris inspirerades han av målaren Noël Nicolas Coypel. Efter en period i München slog han sig ned i London under sju år och tog där intryck av Godfrey Knellers, Hans Hysings och Michael Dahls porträttkonst.

När David von Krafft avled 1724, kallades Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin läromästare som avlönad kunglig hovkonterfejare. Kung Fredrik I satte stort värde på sin konstnär och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Som hovmålare hade han till uppgift att utföra representationsporträtt av rikets ledande personer, och skattades högt av sin beskyddare Fredrik I.

Georg Engelhard Schröder anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet, bland annat målade han altartavlor för Helgarö kyrka i gamla Helgarö sockenFogdön i Södermanland, Växjö domkyrka, Nyköpings Nicolaikyrka, Drottningholms slottskyrka, Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm, Norrtälje kyrka, Askers kyrka, Överenhörna kyrka i Södermanland och Vallby kyrka i Uppland.

På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg, varvid Schröder kom att skjutas åt sidan. Han representerade i det svenska 1700-talsmåleri den sista perioden av italienskt inflytande.

Bevarade historiemålningar såsom Apelles och Campasbe eller religiösa ämnen som Susanna med gubbarna visar dock att Schröder aldrig kunde leva upp till sina italienska eller franska förebilder på grund av en alltför klen figurteckning och naiv dramaturgi. De stora mästarnas högstämda allegorier och historiemålningar som S efterbildade förvandlades på detta sätt till behagfulla och banala kompositioner. Bäst är kanske Schröder i ett antal porträtt av samtida storheter...
– Magnus Olausson[6]

Bland hans elever märks Carl Fredrich Brander, Alexander Roslin, Johan von Rosenheim, David von Cöln och Johan David Schwartz varav den siste stod honom närmast. Schröder är representerad vid Nordiska museet[7], Vänersborgs museum[8], Nationalmuseum[9], Gripsholm, Göteborgs konstmuseum[10], Göteborgs stadsmuseum[11], Smålands museum[12], Miliseum[13], Skansen[14], Länsmuseet Gävleborg[15], Livrustkammaren[16], Skoklosters slott[17], Kulturen[18], Norrköpings konstmuseum, Östergötlands museum, Gävle museum, Kammarkollegium, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Lunds universitet, Riddarhuset, National Portrait Gallery i London, Charlottenborg i Danmark, Tervik-Tjusterbyangalleriet i Finland och Finlands Nationalmuseum i Helsingfors.

Verk i urval

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00165197, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] KulturNav, KulturNav-ID: cbfaa961-99a2-4b18-9f58-39fb69e9eb6b, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, rkd.nl , läst: 15 oktober 2016.[källa från Wikidata]
  5. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016.[källa från Wikidata]
  6. ^ i artikeln om Georg Engelhardt Schröder i Svenskt biografiskt lexikon
  7. ^ Nordiska museet
  8. ^ Vänersborgs museum
  9. ^ [a b] Georg Engelhard Schröder i Nationalmuseums samlingar
  10. ^ Göteborgs konstmuseum
  11. ^ Göteborgs stadsmuseum
  12. ^ Kulturparken Småland-Smålands museum
  13. ^ Miliseum
  14. ^ Skansen
  15. ^ Länsmuseet Gävleborg
  16. ^ Livrustkammaren
  17. ^ Skoklosters slott
  18. ^ Kulturen i Lund
  19. ^ Apelles målande Venus
  20. ^ Målningen hängde i riksdagens gästmatsal från 1983 till december 2013, då den togs bort utan att ersättas av annan målning på initiativ av förste vice talman Susanne Eberstein med motivering att utländska gäster inte skulle generas av en tavla föreställande en kvinna med nakna bröst. Källa: Dagens Nyheter Kultur 20 december 2013 sidan 9 och Dagens Nyheter Stockholm 20 december 2013 sidan 10, Owe Nilsson: Talman fick nog av bara bröst.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]