Skeppssättning

En skeppssättning (ibland ett stenskepp) är en stenkrets med den spetsovala formen av ett skepp. Ungefär 2 000^{[källa behövs]} skeppssättningar är kända i Skandinavien; de flesta i Sydsverige, men även ett stort antal i Danmark och Norge. Spridda exempel finns också i Tyskland och Baltikum. Till övervägande del är de (som Ales stenar) daterade till vendeltiden och vikingatiden. Runt 650 skeppssättningar runt Östersjön har daterats till bronsåldern, enligt arkeologen Joakim Wehlin.^[1] 400 av dessa tidiga exemplar finns på Gotland och känns igen på stora stenblock som står tätt ihop, inte glest placerade mindre stenblock som hos järnålderns skeppssättningar.

Sveriges nordligaste skeppssättning finns vid sjön Mjösjön i Yttertavle, Umeå kommun, på en tidigare ö (idag fastland) invid fyra bronsåldersgravar.^[2]^[3]

I andra delar av världen förekommer andra typer av stenkretsar. I Norden finns även andra typer av båtrelaterade gravar; till exempel brända och obrända båtgravar främst i Uppland, båtformade stensättningar och gravhögar med båtformad inre stenkonstruktion.^{[källa behövs]}

Utformning

I Sverige varierar storleken på skeppssättningarna från några få meter till upp till 67 meter (Ales stenar). Den största kända är Jellings skeppssättning i Danmark. Den ligger mellan Jellingehögarna, och var minst 170 meter lång, eventuellt 354 meter enligt en ny rekonstruktion,^[4] men har till stor del förstörts.

Gravsättningar återfinnas ofta på gravfält och vid äldre gravhögar, men ibland långt från andra arkeologiska lämningar. Ofta omger skeppssättningen urnor eller en brandgrav. Skeppssättningarnas orientering varierar. Inuti kan de vara kullerstensbelagda, eller vara fyllda med stenar. Närliggande runstenar har återfunnits. De kan ha resta stenar i masters positioner. Bilden av ett fartyg har ofta förstärkts av större stenar i ändarna. Vissa skeppssättningar har en sneddad akter.

Tolkningar

Forskare har föreslagit att skeppssättning utvecklats ur en önskan att utrusta de döda med allt de hade i livet, men även att det var särskilt förknippade med resan till Helheim.^[5]

Konstruktionen kan också ha haft symbolisk eller rituell funktion. Ibland innesluter de en plan yta, förmodligen avsedd för offentliga ceremonier.^[6]

Galleri

Skeppssättningen Elgesem i Sandefjords kommun, Norge,^[7] daterad till 400–600 e.kr.
Skeppssättningen Altes Lager vid Menzlin, nära Anklam i Tyskland.
Två av de fem skeppssättningarna i Anundshög i Västmanland.
Skeppsättning vid Blomsholm, Bohuslän
Skeppsättning vid Blomsholm, Bohuslän

Skeppssättningar i Sverige (urval)

Skeppssättningar	Landskap	kommun	Socken, RAÄ-nr	Längd	Bredd	Antal stenar	Anmärkning
Skeppssättning på Hjortahammar gravfält	Blekinge	Ronneby	Förkärla 12:1	40	12	9	Stävstenar saknas. Nio skeppssättningar på gravfältet.
Skeppssättning vid Hjortsberga gravfält	Blekinge	Ronneby	Hjortsberga 8:1	30	8
Skeppssättning på Kasakulle gravfält	Blekinge	Ronneby	Hjortsberga 45:1	34	7
Blomsholmsskeppet	Bohuslän	Strömstad	Skee 343:1	41	9	49	Störst i Bohuslän. Ursprungligen 51 eller 52 stenar.
Gannarve skeppssättning	Gotland	Gotland	Fröjel 9:1	29	5	114	Tätt ställda stenar.
Gnisvärds skeppssättning	Gotland	Gotland	Tofta 14:1	45	7	100	Störst på Gotland. Tätt ställda stenar.
Rannarveskeppen	Gotland	Gotland	Klinte 86:1	32	4		Fyra sammanbyggda skeppssättningar vars totala längd är 32 meter.
Tjelvars grav	Gotland	Gotland	Boge 28:1	18	5	54	Tätt ställda stenar.
Klockstenarna vid Vadstad	Halland	Falkenberg	Eftra 17:1	16	8	10
Töllstorp	Halland	Falkenberg	Ljungby 40:1	36	12	26	Störst i Halland, ligger på hög ås med fin utsikt
Lugnarohögen	Halland	Laholm	Hasslöv 3:1	8	2		Skeppssättning i gravhög.
Skeppssättning på Glanshammars gravfält	Närke	Örebro	Glanshammar 37:1	21	7	9	Ursprungligen bestått av fler stenar.
Ales stenar	Skåne	Ystad	Valleberga 20:1	67	19	58	Störst i Sverige
Mala stenar	Skåne	Hässleholm	Vankiva 17:1	25	4,5		Gravfält med sex skeppssättningar.
Skeppssättning på Vätteryds gravfält	Skåne	Hässleholm	Norra Mellby 1:1	25	8		Femton skeppssättningar på gravfältet.
Skeppssättningen på Ängakåsens gravfält	Skåne	Simrishamn	Södra Mellby 43:1	60	9	30	Intill ligger Kiviksgraven.
Skeppssättningen i Södra Ugglarp	Skåne	Lund	Bonderup 6:1	39	10	39
Stenhed	Skåne	Simrishamn	Östra Herrestad 1:1	52	14	30
Össlövs skeppssättning	Småland	Ljungby	Berga 152:1	42	13	29
Skeppssättning vid Mosslelund	Småland	Värnamo	Värnamo 51:1	25	8	11	4 skeppssättningar på gravfältet, alla skadade.
Skeppssättning vid Inglinge hög	Småland	Växjö	Östra Torsås 1:1	21	10		Kantkedja
Torps malm	Södermanland	Nynäshamn	Sorunda 313:1	28	7	50
Söderby gravfält	Södermanland	Salem	Salem 4:1	25	6	10
Åsa domaresäte	Södermanland	Strängnäs	Ytterselö 123:1	33	8	18	Ursprungligen 24 stenar.
Ormknös vid Birka	Uppland	Ekerö	Adelsö 111:1	25	5
Runsa skeppssättning	Uppland	Upplands Väsby	Ed 1:1	56	16	28
Mjösjön	Västerbotten	Umeå	Umeå stad 7:3	16	4		Nordligaste i Sverige. Delvis fylld, därför kategoriserad som stensättning med kantkedja.
Böckersboda skeppssättning	Västergötland	Mariestad	Lyrestad 21:1	30	8	16	Ytterligare skeppssättning på platsen (17x8 meter).
Högarna i Amundtorp	Västergötland	Skara	Norra Lundby 62:1	25	9	24
Jättedansen	Västergötland	Skövde	Frösve 4:1	22	10	12	Ursprungligen 14 stenar.
Rane stenar, Askeberga	Västergötland	Skövde	Vad 10:1	55	18	24	Störst i Västergötland. Saknar stävstenar.
Skeppssättning vid Anundshög	Västmanland	Västerås	Västerås 431:1	53	24	26	Störst i Västmanland. Ytterligare en skeppssättning, 51 m lång och består av 24 stenar.
Noaks ark på Karums alvar	Öland	Borgholm	Högsrum 83:1	26	3,5		Kantkedja och mittsten.
Skeppssättningen på Gettlinge gravfält	Öland	Mörbylånga	Södra Möckleby 10:1	30	7	23	Ytterligare en skeppssättning i gravfältet (21x10 meter).
Nässja skeppssättning	Östergötland	Vadstena	Nässja 2:1	44	18	22	Störst i Östergötland. Saknar stävstenar.
Skeppssättning vid Stångebro	Östergötland	Linköping	Linköping 143:2	50	11	46	Helt undersökt. Markerad med röda markeringar och betongfundament på parkeringsplats.

Skeppssättningar i Danmark (urval)

Lejrehögarna, ett cirka 80 meter långt skepp bestående av 28 stenar.
Lindholm Høje nära Ålborg.
Jellinge skeppssättning, mellan de två Jellingehögarna, 170 eller 354 meter långt.
Kerteminde fjord, en vikingatida 20-meters skeppssättning.
Glavendruplund skeppssättning på Fyn 60 meter lång. Glavendrupstenen ingår som stävsten och har Danmarks längsta runinskrift.
10 skeppssättningar har bevarats på Hjarnø.

Skeppssättningar i Norge (urval)

Istrehågan, i Sandefjords kommun
Tingvoll i Steinkjers kommun

Se även

Noter

^ Wehlin, Joakim (2013). ÖSTERSJÖNS SKEPPSSÄTTNINGAR Monument och mötesplatser under yngre bronsålder. Läst 23 maj 2023
^ FMIS Umeå stad 7:3, Riksantikvarieämbetet.
^ Spår från 10000 år Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
^ Klavs Randsborg, "King's Jelling: Gorm & Thyra's Palace - Harald's Monument & Grave - Svend's Cathedral", Acta Archaeologica 79 (2008) 1-23 (pdf), pp. 2, 7.
^ Hilda Roderick Ellis, The Road to Hel: A Study of the Conception of the Dead in Old Norse Literature, Cambridge University, 1943, pp. 28-29.
^ Hilda Roderick Ellis, The Road to Hel: A Study of the Conception of the Dead in Old Norse Literature, Cambridge University, 1943, Ellis, p. 111.
^ Istrehagan, Norge Arkiverad 28 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Skeppssättning.
Bilder & media
Tove Werner: Stenskepp i Södermanland – utbredning och datering. Fornvännen 2003.
Skeppssättningar på Gotland, översikt med bilder, texter, kartor och vägbeskrivningar

[1] Wehlin, Joakim (2013). ÖSTERSJÖNS SKEPPSSÄTTNINGAR Monument och mötesplatser under yngre bronsålder. Läst 23 maj 2023

[2] FMIS Umeå stad 7:3, Riksantikvarieämbetet.

[3] Spår från 10000 år Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.

[4] Klavs Randsborg, "King's Jelling: Gorm & Thyra's Palace - Harald's Monument & Grave - Svend's Cathedral", Acta Archaeologica 79 (2008) 1-23 (pdf), pp. 2, 7.

[5] Hilda Roderick Ellis, The Road to Hel: A Study of the Conception of the Dead in Old Norse Literature, Cambridge University, 1943, pp. 28-29.

[6] Hilda Roderick Ellis, The Road to Hel: A Study of the Conception of the Dead in Old Norse Literature, Cambridge University, 1943, Ellis, p. 111.

[7] Istrehagan, Norge Arkiverad 28 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]