Borgholms kommun

	Borgholms kommun; Kommun
	Borgholms stadshus
	; Borgholms kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Öland
Län	Kalmar län
Centralort	Borgholm
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	10 653 (2024-09-30)
Areal	3 658,7 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	676,97 kvadratkilometer
- därav vatten	2 981,73 kvadratkilometer
Bef.täthet	15,74 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	56°52′41″N 16°39′42″Ö / 56.878055555556°N 16.661666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Kalmar domkrets (1982-01-01–); Möre och Ölands domsaga (–1982-01-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0795
Anställda	1 125 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0885
GeoNames	2720436
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Ej att förväxla med Bornholms regionkommun.

Borgholms kommun är en kommun i Kalmar län. Kommunen omfattar norra Öland. Centralort är Borgholm.

Ön består av kalksten och inkluderar både raukar på områden med eroderad klintkust såväl som strandvallsområden. Turism likväl som handels-, hotell- och restaurangverksamhet dominerar det lokala näringslivet.

Befolkningen ökade något fram till mitten av 1990-talet och har därefter minskat något. Efter valen under 2010-talet har kommunen haft växlande styren.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Alböke, Bredsättra, Böda, Egby, Föra, Gärdslösa, Högby, Högsrum, Källa, Köping, Långlöt, Löt, Persnäs, Runsten och Räpplinge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också sedan 1816 Borgholms stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Gärdslösa (av de tidigare kommunerna Gärdslösa, Högsrum, Långlöt, Runsten och Räpplinge), Köpingsvik (av Alböke, Bredsätra, Egby, Föra, Köping och Löt) samt Ölands-Åkerbo (av Böda, Högby, Källa och Persnäs) medan Borgholms stad förblev oförändrad.

År 1969 införlivades Köpingsviks och Gärdslösa landskommuner i staden.

Borgholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Borgholms stad. År 1974 införlivades Ölands-Åkerbo kommun.^[7]

Ett förslag till sammanläggning av de två kommunerna på Öland, med Mörbylånga kommun, till en Ölands kommun har diskuterats och fördes till en lokal folkomröstning år 2009. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade med 56% mot ja-sidans 41,1% räknat på hela Öland. I Borgholms kommun däremot segrade ja-sidan.

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och ingår sen dess i Kalmar domsaga.^[8]

Geografi

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Borgholms kommun

Landskapet sluttar svagt mot öster, med högsta punkter kring Kalmarsund i väster, vilket kan härledas till kalkstenslagret som har samma lutning. Ovan kalkstenen ligger ett tunt täcke med jord. På södra sidan av Öland finns den egentliga alvarmarken, men det finns några sådana områden även i Borgholm. Områdets stränder inkluderar både raukar på områden med eroderad klintkust såväl som strandvallsområden. Bödabukten är det största området där det byggs upp strandvallar. Där finns också Bölinge backar som är ett stort bevuxet dynfält. Neptuni åkrar är ett klapperstensfält som bildats i samband med landhöjningen och beskrevs redan av Linné.^[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[10]

Borgholms kommun

Hela riket

Bebyggelse (7,3 %)

Skog (29,8 %)

Öppen myrmark (2,6 %)

Jordbruksmark (52,7 %)

Övrig mark (7,7 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2022 fanns 41 naturreservat i Borgholms kommun.^[11] År 1935 tillkom naturreservatet Byrums raukar, vilket är Ölands enda raukfält.^[12] Böda ekopark ligger i kommunens nordöstra delar och inkluderar ett av öns mest välbesökta naturområden, reservatet Trollskogen. I reservatet finns ekar som är flera hundra år gamla, och där trivs hotade arter som ädelkronlav, vedspik och kort parasitspik.^[13] Därtill finns stora områden som är klassade som Natura 2000-områden.^[14]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen, för befolkningsrapportering, indelad I sex församlingar – Borgholm, Föra-Alböke-Löts, Gärdslösa, Långlöt och Runsten, Nordöland, Köpingsvik och Räpplinge-Högsrum.

Från 2016 indelas kommunen istället i 16 distrikt^[15] – Alböke, Borgholm, Bredsättra, Böda, Egby, Föra, Gärdslösa, Högby, Högsrum, Källa, Köping, Långlöt, Löt, Persnäs, Runsten samt Räpplinge.

Tätorter

År 2020 bodde 89,7 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.^[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fyra tätorter i Bornholms kommun:^[17]

Tätort	Befolkning
Borgholm	4 401
Löttorp	576
Rälla	412
Böda	209

Styre och politik

Styre

Efter valet 2010 tog Alliansen över makten.

Under mandatperioden 2014 till 2018 styrdes kommunen av Framtid Öland tillsammans med Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Efter valet 2018 ändrades detta och en mitten-vänsterkoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet tog över makten.^[18]

Kommunfullmäktige

Presidium

Ordförande		Förste vice ordförande		Andre vice ordförande			Mandatperiod
S	Eva-Lena Israelsson	C	Eva Wahlgren	M	Anders Nyholm		2018-2022
S	Eva-Lena Israelsson	FÖL	Tomas Lind	M	Jan Erici	^[19]	2014-2018
M	Jan Erici	C	Daniel Nilsson	S			2000-2014

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

10

17

4

8

2

10

17

4

8

41

86,6

36

1973

2

12

23

2

8

2

12

23

2

8

49

90,7

42

7

1976

3

12

1

20

3

2

8

3

12

20

3

2

8

49

91,3

40

9

1979

2

11

4

19

3

2

8

2

11

4

19

3

2

8

49

89,5

36

13

1982

1

12

1

4

16

2

3

10

12

4

16

2

3

10

49

90,2

36

13

1985

1

12

3

1

17

3

9

12

3

17

3

9

49

88,4

32

17

1986

2

11

3

2

18

4

2

7

2

11

3

2

18

4

2

7

49

71,4

1988

1

13

3

2

17

3

2

8

13

3

2

17

3

2

8

49

85,6

32

17

1991

1

12

2

4

14

2

3

11

12

2

4

14

2

3

11

49

85,0

33

16

1994

1

16

2

4

13

2

9

16

2

4

13

2

9

49

84,7

28

21

1998

3

12

2

3

12

2

6

9

3

12

2

3

12

2

6

9

49

78,78

28

21

2002

2

12

2

15

2

6

8

2

12

2

15

2

6

8

49

79,19

28

21

2006

2

11

2

1

2

18

1

3

9

2

11

2

18

3

9

49

79,78

30

18

2010

1

11

2

1

3

11

1

2

9

11

2

3

11

2

9

41

82,34

23

18

2014

1

11

1

5

2

1

7

1

6

11

5

2

7

6

35

85,57

20

15

2018

1

12

4

2

5

1

6

12

4

2

5

6

35

86,42

20

15

2022

2

16

3

4

3

1

6

2

16

3

4

3

6

35

84,82

21

14

Valet 1985 överklagades och omval hölls 16 mars 1986.^[20]^[21]

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Ordförande		Förste vice ordförande		Andre vice ordförande			Mandatperiod
S	Ilko Corkovic	C	Staffan Larsson	M	Carl Malgerud	^[22]	2018-2022
S	Ilko Corkovic	FÖL	Sofie Loirendal	M	Marcel van Lujin		2014-2018
C	Lisbet Lennartsson	M	Eddie Forsman	S	Ilko Corkovic		2010-2014
C	Lisbet Lennartsson	M	Eddie Forsman		Sune Axelsson		2006-2010

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Förste vice ordförande		Andre vice ordförande
Miljö- och byggnadsnämnden	S	Joel Schäfer	C	Tomas Zander	M	Marcel van Luijn	^[23]
Socialnämnden	S	Lars Ljung	C	Ulrika Lindh	M	Eddie Forsman	^[24]
Utbildningsnämnden	C	Benny Wennberg	S	Jeanette Sandström	M	Björn Andreen	^[25]
Valnämnden	S	Joel Schäfer	C	Elisabeth Svensson	M	Lenamarie Wikström

Valresultat 2022

Parti	Valdistrikt		Kommun
Parti	Starkaste	Andel	Andel
S	Borgholms 1	53,59 %	43,33 %
M	Köping	22,88 %	15,58 %
SD	Räpplinge-Högsrum	14,67 %	12,01 %
C	Alböke-Föra-Bredsättra-Egby-Löt	15,66 %	9,31 %
FÖL	Böda	30,46 %	7,49 %
V	Gärdslösa-Långlöt-Runsten	6,80 %	4,17 %
KD	Källa-Persnäs	8,60 %	4,14 %
ÖP	Böda	3,30 %	1,73 %
L	Borgholms 2	2,22 %	1,14 %
MP	Böda	1,65 %	0,77 %
KrVP	Källa-Persnäs	1,05 %	0,17 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Internationella relationer

Kommunen samarbetar med sex av de största öarna i Östersjön genom B7 Baltic Islands Network, vilka utgörs av danska ön Bornholm, de svenska öarna Gotland och Öland, de estniska öarna Hiiumaa/Dagö och Saaremaa/Ösel, tyska ön Rügen samt finska ön Åland. Samarbetet har pågått sedan 1989 och sedan 1996 har gruppen bland annat arbetat med lobbying i Bryssel.^[26]

Kommunen har också fyra vänorter. Dessa är Korsnäs i Finland, Łeba i Polen, Rockford, USA och Zelenogradsk i Ryssland. Kommunen uppgav att "Samarbetet med vänorterna bygger i huvudsak på stort privat engagemang mellan kommuninvånare i Borgholm och invånare i våra respektive vänorter". Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina 2022 frystes samarbetet med den ryska vänorten den 1 mars 2022.^[26]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Jordbruket som inkluderar boskapsskötsel har under lång tid tillhört kommunens viktigaste näringar. I början av 2020-talet sysselsatte det omkring 12 procent av den förvärvsarbetande befolkningen. De tidigare viktiga näringarna med fiske och stenindustri har dock fått minskad betydelse. Omkring fem procent var sysselsatta inom tillverkningsindustrin som i huvudsak utgjordes av småföretagare inom livsmedels- och verkstadsindustrin. I stort var näringslivet inriktat på turism likväl som handels-, hotell- och restaurangverksamhet. Kommunen och regionen är andra stora arbetsgivare.^[9]

Infrastruktur

Transporter

Från söder till norr går Länsväg 136. Längst upp i norr ligger Ölanda flygplats,^[9] en av tre flygplatser på Öland.^[27] Strax utanför Borgholm ligger även Borglanda flygfält,^[28] ett flygfält som används av flera klubbar och sektioner.^[29]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 10 653 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 207:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Borgholms kommun 1970–2020^[30]

År			Folkmängd
1970			10 432
1975			10 786
1980			11 030
1985			11 079
1990			11 484
1995			11 859
2000			11 288
2005			11 067
2010			10 676
2015			10 681
2020			10 836

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 977, eller 9,15 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 681 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 592, eller 5,30 %.^[31]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borgholms kommun 10 681 personer. Av dessa var 852 personer (8,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[32]

Födelseland^[32]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&&09829.&&&&&09 829
2	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0133.&&&&&0133
3	Syrien	&&&&&&&&&&&&&093.&&&&&093
4	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&089.&&&&&089
5	Finland	&&&&&&&&&&&&&078.&&&&&078
6	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&077.&&&&&077
7	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&065.&&&&&065
8	Polen	&&&&&&&&&&&&&049.&&&&&049
9	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&033.&&&&&033
10	Norge	&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029
11	Thailand	&&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027
12	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
12	Irak	&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
12	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
15	Danmark	&&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022
16	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021
17	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018
18	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&017.&&&&&017
19	Island	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
19	Kina	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
21	Iran	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
21	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02
24	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
25	Somalia	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
25	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00