Hoppa till innehållet

Nybro kommun

Nybro kommun
Kommun
Stadshuset, uppfört 1935
SloganStaden i Glasriket[1]
Kommunens vapen.
Nybro kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänKalmar län
CentralortNybro
Inrättad1 januari 1971[2]
Befolkning, areal
Folkmängd20 036 ()[3]
Areal1 201,68 kvadratkilometer ()[4]
- därav land1 171,72 kvadratkilometer[4]
- därav vatten29,96 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet17,10 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°44′00″N 15°54′00″Ö / 56.733333333333°N 15.9°Ö / 56.733333333333; 15.9
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKalmar domkrets (–)
Möre och Ölands domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0753[5]
Anställda2 025 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0881[7]
GeoNames2687897
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Nybro kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Nybro.

Nybro kommun, belägen på Sydsvenska höglandet, präglas av en berggrund dominerad av granit och porfyr, vilken har resulterat i en jämn och platt överyta huvudsakligen täckt av barrblandskog. Nybroåsen är framstående och bidrar till landskapets unika karaktär.

Kommunen rymmer en betydande tillverkningsindustri med trä-, pappers-, glas- och verkstadsindustrin som ledande branscher. AB Gustaf Kähr, känt för parkettgolv, utgör det största företaget.

Befolkningstrenden har varit övervägande negativ sedan kommunens bildandes 1971, men under åren 2010–2020 har en viss uppgång observerats. Politiskt har Socialdemokraterna dominerat styrningen av kommunen mellan 1970 och 1991 samt 1994–2014, med undantag för perioden 1991-1994 då de borgerliga partierna styrde och 2014–2018 då de återigen hade makten. För närvarande styrs Nybro av en mittenkoalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Bäckebo, Hälleberga, Kristvalla, Kråksmåla, Madesjö, Oskar, Sankt Sigfrid och Örsjö (från 1897). I dessa socknar (förutom Örsjö) bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Köpingskommunen Nybro köping bildades 25 april 1879 genom en utbrytning ur Madesjö landskommun. 1897 bildades Örsjö landskommun genom en ny utbrytning ur Madesjö. 1932 ombildades Nybro köping till Nybro stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området storkommunerna Alsterbro (av de tidigare kommunerna Bäckebo och Kråksmåla), Ljungbyholm (av Ljungby och Sankt Sigfrid), Madesjö (av Kristvalla, Madesjö och Örsjö) samt Mortorp (av Karlslunda, Mortorp och Oskar) medan Hälleberga landskommun samt Nybro stad förblev oförändrade.

1969 införlivades i staden Alsterbro, Hälleberga och Madesjö landskommuner och en del ur Ljungbyholms landskommun (Sankt Sigfrids församling) samt en del ur Mortorps landskommun (Oskars församling). Nybro kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Nybro stad.[8]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Kalmar domsaga.[9]

Kommunen gränsar till kommunerna Emmaboda, Kalmar, Lessebo, Mönsterås, Högsby och Uppvidinge.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Nybro kommun är beläget på den östra sidan av Sydsvenska höglandet. Berggrunden domineras främst av granit och porfyr, och har en jämn och platt överyta. Denna yta täcks av morän med övervägande barrblandskog. Isälvsmaterial är framträdande, inklusive flera rullstensåsar, som exempelvis Nybroåsen.

Norr och öster om tätorten Nybro sträcker sig Ljungbyån med ett ovanligt system av förgreningar och sammanflöden. Längs åsystemets stränder blomstrar en frodig vegetation, där jungfrulin och sumpviol är några av de karakteristiska växterna.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Nybro kommun Hela riket






  Bebyggelse (3,8 %)
  Skog (81,8 %)
  Öppen myrmark (1,2 %)
  Jordbruksmark (5,8 %)
  Övrig mark (7,4 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2024 fanns 10 naturreservat i Nybro kommun.[12] Ungefär 1,8 procent (1,7 procent av landytan) av Nybros kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&02209.&&&&&02 209 hektar.[13]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar: Bäckebo församling, Hälleberga församling, Kristvalla församling, Kråksmåla församling, Madesjö församling, Nybro-S:t Sigfrids församling, Oskars församling och Örsjö församling.

Distrikt inom Nybro kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[14]:

Det finns sju tätorter i Nybro kommun.[15]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Nybro &&&&&&&&&&013039.&&&&&013 039
2 Orrefors &&&&&&&&&&&&0766.&&&&&0766
3 Alsterbro &&&&&&&&&&&&0448.&&&&&0448
4 Örsjö &&&&&&&&&&&&0362.&&&&&0362
5 Kristvallabrunn &&&&&&&&&&&&0245.&&&&&0245
6 Bäckebo &&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223
6 Flygsfors &&&&&&&&&&&&0220.&&&&&0220
7 Flerohopp &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]
Kommunhuset Balder från tidigt 1980-tal.

Mellan 1970 och 1991 och 1994-2014 har kommunen styrts med Socialdemokraterna i toppen men 1991-1994 styrdes det av de borgerliga partiet och 2014-2018 styrdes det återigen av de borgerliga partierna.

I Nybro styr en mittenkoalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet med stöd av Vänsterpartiet i majoritet.

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[16]
Ordförande S Börje Slättman
Förste vice ordförande c Lars-Gunnar Hellström
Andre vice ordförande M Bernhard Neuman


Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]

Nybros största partiet har fram till valet 2014 varit Socialdemokraterna men mellan 2014 var Centerpartiet det största partiet. Sedan valet 2018 är Socialdemokraterna återigen största partiet. Det näst största borgerliga partiet har varit Moderaterna, förutom 2010-2014 då det var största borgerliga parti.

Alla riksdagspartiet har funnits i Nybro kommunfullmäktige, med undantaget 1991-1994 då Ny Demokrati inte fanns representerade där men däremot 1994-1998. Miljöpartiet saknades i fullmäktige 2002-2006 och har ingen plats i fullmäktige sedan valet 2018.

ValårVSMPSPISDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022213426
22213426
4989,2
43
197322215226
22215226
4991,8
418
197622315216
2231526
4992,6
409
197932213326
32213326
4991,5
3712
198222413127
2241327
4991,4
3514
198522311328
22311328
4989,1
3613
1988322211326
322211326
4985,6
3811
1991221112238
22112238
4985,5
3316
19943241111126
3241126
4985,6
3019
199852219147
522947
4979,08
2821
2002421211245
421211245
4978,70
2821
200632112110137
32121037
4979,61
2821
20103211228129
32122829
4981,17
2821
201451411614125
51461425
4982,89
2722
2018315813235
315813235
4983,05
2821
202221387137
2138737
4180,96
2120
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2022–2026.

Ordförande 1e Vice ordförande 2e Vice ordförande
S Tobias Fagergård C Christina Davidson M Daniel Lindvall [17]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Bernt Svensson 1974 1990 Socialdemokraterna
  Stig Davidsson 1991 1994 Centerpartiet
  Bernt Svensson 1994 2003 Socialdemokraterna
  Markus Lund 2003 2009 Socialdemokraterna
  Inger Rydbrink 2009 2011 Socialdemokraterna
  Markus Lund 2011 2014 Socialdemokraterna
  Mikael Svanström 2014 2014 Socialdemokraterna
  Christina Davidson 2014 2022 Centerpartiet
  Tobias Fagergård 2023 Socialdemokraterna

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd

Ordförande

Vice ordförande
Individ- och familjenämnden[17] KD Margareta Kröger  S  Isabell Lindalen
Kulturnämnden[17] M Sonny Lönngren S Catarina Bentsrud
Lärandenämnden[17] C Anna Lundgren S Lars-Gunnar Hellström
Miljö- och byggnämnden[17] L Ola Håkansson S Ann Hammenholt
Omsorgsnämnden[17] M Mildred Persson S Stig-Roland Fagergård
Samhällsbyggnadsnämnden[17] C Kenneth Petersson S Brith-Louise Fagerstrand
Valnämnden[17] C Carina Akinder S Milla Dietrichson
Överförmyndarnämnden[17] C Kristina Mayer

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen rymmer en betydande tillverkningsindustri med trä-, pappers-, glas- och verkstadsindustri som dominerande branscher. Det största företaget är AB Gustaf Kähr, känt för tillverkning av parkettgolv. Andra noterbara företag inkluderar Bendinggroup AB, specialiserade på möbeldetaljer, och Axipto AB inom verkstadsindustrin, båda också lokaliserade i centralorten.[10] Dessutom bidrar Målerås glasbruk till mångfalden inom tillverkningssektorn i kommunen. Tätheten mellan de 14 historiska glasbruken inom kommunen och i grannkommunerna Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge har lett till att Nybro ofta kallas för "Staden i Glasriket".

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kust till kust-banan genomkorsar kommunen och skapar en viktig transportförbindelse. Dessutom löper riksvägarna 25 och 31 genom kommunen, tillsammans med länsvägarna 120 och 125,[10] vilket bidrar till välförbundna väganslutningar och underlättar kommunikationen inom och genom kommunen.

Skolor finns i samhällena Kristvallabrunn, Alsterbro, Orrefors, Örsjö och Flerohopp. I tätorten Nybro ligger Paradisskolan, Fagerslättsskolan, Madesjöskolan, Västerängsskolan, Hanemålaskolan och en gymnasieskola som heter Åkrahällskolan. Dessutom finns en Montessoriskola.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 20 036 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 123:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Nybro kommun 1970–2020[18]
ÅrFolkmängd
1970
  
22 241
1975
  
21 569
1980
  
21 636
1985
  
20 867
1990
  
20 978
1995
  
20 809
2000
  
19 785
2005
  
19 775
2010
  
19 651
2015
  
19 754
2020
  
20 273

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 127, eller 15,86 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 714 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 927, eller 9,70 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 871 den 31 december 2002).[19]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Nybro kommun 19 714 personer. Av dessa var 2 610 personer (13,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[20]

I Madesjö finns ett hembygdsmuseum inrymt i de gamla kyrkstallarna. I Nybro ligger också världens enda och första James Bond 007 Museum.

Alsjöholm utgör en kyrkby med Oskars kyrka. Med sitt sockencentrum, karakteriserat av typisk bebyggelse och ett litet lantligt affärscentra som sträcker sig från perioden 1870–1950, är Alsjöholm en historiskt betydelsefull mötesplats. Sockencentrumet inkluderar kyrka, prästgårdsmiljö, skolbyggnader, hembygdsgård, nämndemansgård, missionshus och kommunhus.[21] En annan kulturmiljö är Målerås som utgör en av de sex välbevarade glasbruksmiljöerna i kommunen. Det är en plats som bär på historien och arvet från glasbrukets traditioner i regionen.[22]

Blasonering: I fält av guld en från kant till kant gående röd stenbro i ett spann och däröver två svarta armborst med röda pilspetsar.

När Nybro köping blev stad 1932 fastställdes också dess vapen. Armborsten kan komma från Smålands landskapsvapen och/eller Södra Möres häradsvapen. Bron syftar på ortnamnet. Efter kommunbildningen miste Madesjös vapen sin funktion och stadsvapnet registrerades för den nya kommunen i PRV 1974.

  1. ^ Nybro en liten guide, Länsstyrelsen i Kalmar län, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ [a b c] ”Nybro - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nybro. Läst 20 januari 2024. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Kalmar&municipalities=Nybro&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 20 januari 2024. 
  13. ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 54. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 20 januari 2024. 
  14. ^
  15. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  16. ^ ”PROTOKOLL: Kommunfullmäktige (Sammanträdesdatum 2024-05-20)”. Nybro kommun. https://nybro.se/kommun-politik/politik/protokoll-kallelser/. Läst 19 juni 2024. 
  17. ^ [a b c d e f g h i] ”Förtroendevalda”. Nybro kommun. https://nybro.se/kommun-politik/politik/fortroendevalda/. Läst 18 maj 2021. 
  18. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  19. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  20. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  21. ^ Nybro kommun. ”Nybro kommun » Alsjöholm kulturmiljöområde | Kulturmiljöprogram” (på svenska). https://nybro.se/uppleva-gora/kultur/kulturmiljo/kulturmiljoprogram/alsjoholm-kulturmiljoomrade/. Läst 20 januari 2024. 
  22. ^ Nybro kommun. ”Nybro kommun » Målerås kulturmiljöområde | Kulturmiljöprogram” (på svenska). https://nybro.se/uppleva-gora/kultur/kulturmiljo/kulturmiljoprogram/maleras-kulturmiljoomrade/. Läst 20 januari 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]