Hoppa till innehållet

Mariestads kommun

Mariestads kommun
Kommun
Kommunhuset
SloganSjöstaden Mariestad Vänerns pärla
Kommunens vapen.
Mariestads kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Skaraborgs län (–)
CentralortMariestad
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd24 623 ()[1]
Areal1 503,23 kvadratkilometer ()[2]
- därav land602,4 kvadratkilometer[2]
- därav vatten900,83 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet40,87 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°42′00″N 13°49′00″Ö / 58.7°N 13.816666666667°Ö / 58.7; 13.816666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkaraborgs domkrets (–)
Mariestads domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1686[3]
Anställda2 525 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1493 (–)
1680 (–)
GeoNames2692611
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Mariestads kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Mariestad.

Mariestads kommun ligger vid Vänern och har en 14 mil lång kust. Det stora innanhavet och skärgården med sina 22 000 öar, holmar och skär ger kommunen en unik karaktär. Kommunens fastlandsdel kännetecknas av flacka, sedimentrika och uppodlade områden längs Tidans dalgång och vid Lugnås.

En stor del av kommunens arbetskraft är sysselsatt inom service- och tjänstesektorn. Tillverkningsindustrin och jordbruket utgör en mindre andel av sysselsättningen.

Sedan kommunen bildades har folkmängden varit stabil med små variationer fram till början av 2020-talet.

Socialdemokraterna har varit största parti i alla val fram till 2018, då de överträffades av Moderaterna.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Berga, Björsäter, Bredsäter, Ekby, Ek, Enåsa, Färed, Hassle, Leksberg, Lugnås, Lyrestad, Låstad, Odensåker, Tidavad, Torsö, Ullervad och Utby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock fanns före 1888 Hassle, Berga och Färeds landskommun gemensam för de socknarna och då bildades istället Hassle-Berga-Enåsa landskommun för de tre socknarna. I området fanns även Mariestads stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hasslerör (av de tidigare kommunerna Färed, Hassle-Berga-Enåsa, och Torsö), Lugnås (av Bredsäter, Björsäter och Lugnås) samt Ullervad (av Ek, Ekby, Låstad, Odensåker, Tidavad, Ullervad och Utby) samtidigt som Leksbergs landskommun uppgick i Mariestads stad medan Lyrestads landskommun förblev oförändrad.

Mariestads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Mariestads stad och landskommunerna Hasslerör, Lugnås, Ullervad och Lyrestad.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Mariestads domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[6]

Kommunen ingår sedan 2015 i Förvaltningsområdet för finska. [7]

Kommunen är belägen i nordöstra delen av landskapet Västergötland, vid sjön Vänerns östra strand med Torsö skärgård. Mariestads kommun gränsar i nordöst till Gullspångs kommun, i öster till Töreboda kommun, i söder till Skövde kommun och i väster till Götene kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I nordväst har kommunen en maritim gräns mot Säffle kommun i Värmlands län.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Mariestads kommun ligger vid Vänern och har en 14 mil lång kust.[8] Det stora innanhavet och skärgården med &&&&&&&&&&022000.&&&&&022 000 öar, holmar och skär[9] ger kommunen en speciell karaktär.

Berggrunden domineras främst av gnejs, med inslag av sandsten och alunskifferLugnåsberget i sydväst. På kommunens fastlandsdel finns det flacka, sedimentrika och uppodlade områden längs Tidans dalgång och vid Lugnås. Skärgårdsöarna, täckta av morän, domineras till stor del av barrskog. Dock finns det också inslag av lövträd och en rik undervegetation, särskilt i nationalparken Djurö skärgård längst i väster.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Mariestads kommun Hela riket






  Bebyggelse (6,4 %)
  Skog (54,3 %)
  Öppen myrmark (1,3 %)
  Jordbruksmark (30,4 %)
  Övrig mark (7,7 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Ungefär 5,8 procent (4,2 procent av landytan) av Mariestads kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade 8 755 hektar.[12]

I kommunen finns nationalparken Djurö.[13] Bland naturreservat i Mariestads kommun kan nämnas Gamla Ekudden som bildades 1993 och Sandviken som bildades 2007.[14]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Lugnås församling, Lyrestads församling, Mariestads församling och Ullervads församling.

Distrikt inom Mariestads kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[15]:

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 31 dec 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Mariestad &&&&&&&&&&016122.&&&&&016 122
2 Ullervad &&&&&&&&&&&&0885.&&&&&0885
3 Lugnås &&&&&&&&&&&&0641.&&&&&0641
4 Sjötorp &&&&&&&&&&&&0437.&&&&&0437
5 Lyrestad &&&&&&&&&&&&0474.&&&&&0474

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna tillsammans med det lokala Mariestadspartiet. Tillsammans samlade partierna 27 av 49 mandat i kommunfullmäktige. Valet 2014 ledde till maktskifte där Alliansen tog över makten.[16] Samma koalition behöll makten även mandatperioden 2018–2022. Liberalerna åkte ur kommunfullmäktige I valet 2022, men de övriga Allianspartierna stannade kvar vid makten.[17]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[18]
Ordförande M Karin Reboli
Förste vice ordförande M Göte Andersson
Andre vice ordförande S Gun-Britt Alenljung

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSKPÖVRSDNYDMaPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022011826
22011826
4988,0
418
197322013527
22013527
4990,1
44
197612113527
2113527
4990,3
3811
1979121110529
2110529
4989,3
3316
1982121393210
21393210
4989,9
3514
19852202275110
220227510
4988,0
3613
1988220327528
220327528
4983,3
3514
19914182254410
4182254410
4984,1
3514
1994621315229
62135229
4984,6
3118
1998719143510
71943510
4978,30
2920
20024172103436
4172103436
4977,56
2821
200651811332313
518332313
4979,14
2920
201061522433212
61522433212
4980,86
3118
201441623242214
41623242214
4983,82
2821
201831314242218
3134242218
4984,87
3118
202231553122
3155322
4984,40
2722
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen i Mariestads kommun utgörs av 13 ordinarie ledamöter. Till stöd för sitt arbete har kommunstyrelsen en förvaltning, kommunledningskontoret.[19] Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande är kommunens enda kommunalråd medan kommunstyrelsens 2:e vice ordförande är kommunens oppositionsråd.[20]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden FP Jan Hallström S Janne Jansson
Utbildningsnämnden M Anette Karlsson S Sture Pettersson
Valnämnden M Göran Wellman Vakant

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

En betydande del av kommunens arbetande befolkning är engagerad inom service- och tjänstesektorn. Tillverkningsindustrin och jordbruket står för en mindre andel av sysselsättningen, med 16 procent respektive 4 procent. De främsta arbetsgivarna inkluderar kommunen och regionen, samt företag som Metsä Tissue AB och DS Smith Packaging Sweden AB, som båda är baserade i centralorten och verkar inom mjukpapperstillverkning respektive förpackningsindustrin.[24]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas från nordöst mot sydväst av E20 och i nordsydlig riktning av riksväg 26. I Mariestad avtar länsväg 202 österut och länsväg 201 åt sydöst. Från sydväst mot nordöst genomkorsas kommunen av järnvägen Kinnekullebanan som trafikeras av Västtågens regiontåg mellan Lidköping och Hallsberg med stopp i Äskekärr, Lugnås, Mariestad, Hasslerör, Lyrestad och Torved. I Sjötorp ligger Göta kanals västra mynning. I centrala Mariestad mynnar ån Tidan ut i Vänern från sydöst.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 24 623 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 107:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Mariestads kommun 1970–2020[25]
ÅrFolkmängd
1970
  
24 805
1975
  
24 686
1980
  
24 413
1985
  
24 175
1990
  
24 682
1995
  
24 700
2000
  
23 800
2005
  
23 895
2010
  
23 741
2015
  
24 043
2020
  
24 513

Till kommunens kulturarv hör bland annat byggnadsminnen som Mariestads teater. Teatern uppfördes i mitten på 1800-talet och är "en av Sveriges äldsta och bäst bevarade landsortsteatrar".[26] Ett annat byggnadsminne är Marieholm. Gården fungerade under 400 år som både kungsgård och landshövdingeresidens vilket är unikt.[27]

Blasonering: I fält av guld en av vågskuror bildad, sänkt blå ginbalk och däröver en uppstigande röd tjur.

Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1934 och går tillbaka på ett sigill från 1583. Någon exakt förklaring till valet av motiv finns inte, men det kan ha ett samband med tjuren i Dalslands vapen.

Det sägs att när Hertig Karl besökte platsen där han sedan bildade staden, såg en tjur kliva upp ur Tidans vatten och upp på en gyllene åker.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mariestads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”SFS 2014:1543 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2014/1500-1599/d_2253039-sfs-2014_1543-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  8. ^ ”Turism”. mariestad.se. https://mariestad.se/uppleva-och-gora/turism. Läst 16 juni 2024. 
  9. ^ ”Bo nära vatten - Drömläge Mariestad”. www.dromlagemariestad.se. https://www.dromlagemariestad.se/sidor/bo-jobba--leva-i-mariestad/bo-nara-vatten.html. Läst 16 juni 2024. 
  10. ^ ”Mariestad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mariestad-(ingress-kommun-r-l%C3%A4n). Läst 26 maj 2024. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 55. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 16 juni 2024. 
  13. ^ ”Djurö nationalpark mitt i innanhavet Vänern”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/mariestad/produkter/djuro-nationalpark/. Läst 16 juni 2024. 
  14. ^ ”Naturreservat och våtmark”. mariestad.se. https://mariestad.se/bygga-bo-och-miljo/naturvard/naturreservat-och-vatmark. Läst 16 juni 2024. 
  15. ^
  16. ^ ”"Politiken viktigare än posterna"”. Arkiverad från originalet den 8 december 2014. https://archive.today/20141208010317/http://mariestadstidningen.se/val2014/article1658275.ece. Läst 6 juni 2024. 
  17. ^ Jenny Åberg (24 oktober 2022). ”Så ska kommunen styras: ”Nöjd att vi hittat en lösning””. Mariestads-Tidningen. https://www.mariestadstidningen.se/2022/10/24/har-ar-partierna-som-ska-styra-mariestads-kommun-53e6d/. Läst 6 juni 2024. 
  18. ^ ”Kommunfullmäktige”. Mariestads kommun. https://mariestad.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/politisk-organisation/kommunfullmaktige. Läst 19 juni 2024. 
  19. ^ ”Kommunstyrelsen”. mariestad.se. https://mariestad.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/politisk-organisation/namnder/kommunstyrelsen. Läst 16 juni 2024. 
  20. ^ ”Så styrs kommunen, kommunalt självstyre”. mariestad.se. https://mariestad.se/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/sa-styrs-kommunen-kommunalt-sjalvstyre. Läst 16 juni 2024. 
  21. ^ läs online och läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
  24. ^ ”Mariestad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mariestad-(ingress-kommun-r-l%C3%A4n). Läst 11 maj 2024. 
  25. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  26. ^ ”Om teatern och dess historia”. mariestad.se. https://mariestad.se/uppleva-och-gora/kultur-i-mariestads-kommun/mariestads-teater/om-teatern-och-dess-historia. Läst 16 juni 2024. 
  27. ^ ”Residenset Marieholm”. mariestad.se. https://mariestad.se/uppleva-och-gora/kultur-i-mariestads-kommun/vadsbo-museum/residenset-marieholm. Läst 16 juni 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]