Kommunen är belägen på en utlöpare av Sydsvenska höglandet. Dess yta domineras av skogsmark men har även en stor andel jordbruksmark i jämförelse med riket som helhet. I sprickdalarna finns sjöar så som Åsunden. I Ätradalen återfinns Ulricehamnsåsen och ett flertal vattendrag har sina källområden inom kommunen, bland dessa kan nämnas Ätran, Tidan och Viskan.
Sedan gammalt förknippas området som utgör kommunen med handel och textil. Den sistnämnda var fortsatt av betydelse för det lokala näringslivet i början av 2020-talet.
Kommunen är sedan den grundades ett starkare fäste för de borgerliga partierna. Sedan åtminstone 2010 har kommunen dock styrts av både högerkoalitioner och mittenkoalitioner.
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Ulricehamns kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Ulricehamns i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar. Notera särskilt Kölingared som var något så ovanligt som en socken delad på härader.
Ulricehamns kommun är belägen på en utlöpare av Sydsvenska höglandet som genomskärs av nord–sydliga sprickdalar. Majoriteten av dess berggrund är täckt med morän som är klädd med granskog och myrmarker. Bland skogen hittas gårdar på hög höjd, omgivna av odlingsmark med kringliggande lövträd och beteshagar. Som kontrast finns sjöar så som Åsunden i sprickdalarna. Dessa är kantade av branta bergssidor och sandiga dalfyllnader med ett öppet, omväxlande odlingslandskap och inslag av lövskog. I Ätradalen återfinns Ulricehamnsåsen som gett topografin både åsryggar och kullar vilka är bevuxna med en stäppartad torrängsflora. Ett flertal vattendrag har sina källområden inom kommunen, bland dessa kan nämnas Ätran, Tidan och Viskan.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
År 2024 fanns 13 naturreservat i Ulricehamns kommun.[9] Bland dessa kan nämnas Frälsegården, ett reservat om fem hektar bildat 1984. Området präglas av Ulricehamnsåsen som till viss del innehåller kalk. Detta i kombination med kreatursbete har gett upphov till en säregen flora, en så kallad torrängsflora, med karaktäristiska arter som trollsmultron, backsippa, blodnäva, smalbladig lungört och backsmultron.[10] Ett annat exempel är Kycklingkullen, även det ett reservat om fem hektar men som bildades 1964. Området är skyddat på grund av dess flora som även den är en torrängsflora med arter som drakblomma och smalbladig lungört.[11]
Efter valet 2018 meddelades att Centerpartiet stannar vid makten och att deras nya koalitionspartner blev Nya Ulricehamn. De två partierna bildade en minoritetskoalition som samlade stöd genom en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.[17] De efterträddes 2022 av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Även efter valet 2022 bildades ett minoritetsstyre.[18]
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav tre tillhör Moderaterna, två tillhör Centerpartiet, två tillhör Socialdemokraterna, två tillhör Nya Ulricehamn, två tillhör Sverigedemokraterna. Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.[19]
Området som utgör Ulricehamns kommun har sedan gammalt en tradition av handels- och textilnäringar. Den sistnämnda var fortsatt av betydelse för det lokala näringslivet i början av 2020-talet. Bland företag inom textilindustrin kan nämnas Seger Europe AB och Bogesunds Väveri AB. Över tid har dock verkstadsindustrin vuxit och därmed också fått en större betydelse för näringslivet än textilindustrin. Bland företag inom denna bransch kan nämnas Iro AB, AP & T Sweden och Emballator Ulricehamns Bleck AB.[7]
Kommunen genomkorsas i väst-östlig riktning av riksväg 40 medan riksväg 46 sträcker sig från norr fram till Ulricehamn där den övergår i länsväg 157 söderut. I Timmele avtar länsväg 182 från riksväg 46 mot nordväst.
Ätradalen har rik historia. År 1520 var Ulricehamn platsen för Slaget på Åsundens is. Där blev Sten Sture den yngre träffad av en dansk kanonkula, vilket senare ledde till att han avled. Till minne av detta restes ett monument i början av 1900-talet.[23]
I centralorten ligger rådhuset som minner om Stadsbranden i Ulricehamn 1788. Rådhuset uppfördes året därpå som ersättning för det tidigare rådhuset som brann ner. För att möjliggöra bygget skrev Carl Michael Bellman en dikt för att samla in pengar.[24]
Blasonering: I blått fält, bestrött med klöverblad, ett med kunglig krona försett krönt U, allt av guld.
Staden bytte 1741 namn från Bogesund till Ulricehamn. Det tidigare sigillet innehöll ett krönt B, vilket vid namnbytet ersattes av ett U (efter drottningUlrika Eleonora). Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Ulricehamns stad i sitt nuvarande utförande 1949.[25] De vid kommunbildningen tillförda tidigare enheterna saknade alla vapen och stadsvapnet kunde utan större diskussion registreras för Ulricehamns kommun 1974.
Wikimedia Commons har media som rör Ulricehamns kommun.
