Hoppa till innehållet

Skönhetsrådet

Från Wikipedia
Skönhetsrådets ordförandeklubba med en glad och en arg S:t Erikfigur. Klubban är formgiven av konstnären Liss Eriksson, tidigare ledamot av rådet.

Skönhetsrådet (formellt Rådet till skydd för Stockholms skönhet) är ett organ inom Stockholms stad, vars syfte är att vara rådgivare åt kommunens olika myndigheter i frågor som berör offentliga konstverk, konstnärligt eller kulturhistoriskt värdefulla stadsbilder eller kommunens och dess omgivningars övriga skönhets- och naturvärden. Rådet har också rätt att själv lyfta och driva frågor som det anser som relevanta för Stockholms stadsmiljö. Skönhetsrådet inrättades 1919 efter en motion av Fredrik Ström. Skönhetsrådet styrs av sitt reglemente som fastställdes 1928 av kommunfullmäktige och som än idag i huvudsak är oförändrat. Rådet ligger därmed som en fri instans direkt under kommunfullmäktige och är inte underordnad någon nämnd eller annan förvaltning.[1]

Rådets ledamöter

[redigera | redigera wikitext]

Rådet består av tretton ledamöter. Tolv av dessa väljs av Stockholms kommunfullmäktige, och dessa tolv väljer sedan tillsammans den trettonde ledamoten. Mandatperioden är fyra år. Av de ledamöter som väljs av kommunfullmäktige bör minst åtta vara särskilt sakkunniga, och av dessa skall två vara representanter för Kungliga Akademien för de fria konsterna, varav en målare och en bildhuggare, samt de övriga sex representera följande institutioner: Kungliga Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien, Statens fastighetsverk, Kungliga Vetenskapsakademiens miljökommitté, Sveriges Arkitekter, styrelsen för Samfundet S:t Erik och styrelsen för Svenska naturskyddsföreningen. Partierna i kommunfullmäktige utser i sin tur fyra ledamöter att representera stockholmarna. Dessa sitter på mandat från partierna men behöver inte vara politiker.

Rådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Stadens stadsbyggnadsdirektör och stadsarkitekt, stadsbyggnadskontorets bygglovsansvariga, stadsantikvarien, stadsträdgårdsmästaren samt arkitekten vid Kungliga Djurgårdsförvaltningen är adjungerade vid sammanträdena. För vissa typer av ärenden sammanträder tre mindre delegationer av rådet. Sedan 2019 är arkitekten Inga Varg rådets ordförande.[2]

Rådets sekreterare

[redigera | redigera wikitext]

Rådet utser en sekreterare, som fungerar som kanslichef och föredragande och som också har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Protokoll från rådets sammanträden förs av en biträdande sekreterare. Sekreteraren företräder rådet utåt och står även på rådets vägnar stadens förvaltningar till tjänst i frågor om kulturmiljövård, stadsbild och stadsmiljö. Sedan 2014 är arkitekturhistorikern Henrik Nerlund rådets sekreterare.[3]

Endast nio personer, framförallt konst- och arkitekturhistoriker, har innehaft befattningen.

  1. Ragnar Josephson 1919–1926
  2. Gustaf Munthe 1924
  3. Martin Olsson 1926–1947
  4. Henrik Cornell 1947–1961
  5. Stig Fogelmarck 1961–1972
  6. Holger Blom 1972–1983
  7. Göran Söderström 1984–2004
  8. Martin Rörby 2004–2014
  9. Henrik Nerlund 2014–

Mandatperioden 2023-2026

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående personer är valda som ledamöter av Skönhetsrådet för perioden 2023-2026.[4]

Namn Representant för Ingår i delegerade för
  Inga Varg, ordförande Rådets ledamot Delegerade för plan- och byggnadsärenden, kulturvårdsärenden,

inkl. konst- och skyltärenden, naturvårdsärenden (ordf.)

  Katarina Borg, vice ordförande Sveriges Arkitekter Delegerade för plan- och byggnadsärenden, kulturvårdsärenden,

inkl. konst- och skyltärenden, naturvårdsärenden

  Desirée Johansson Svenska naturskyddsföreningens styrelse Delegerade för plan- och byggnadsärenden, kulturvårdsärenden,

inkl. konst- och skyltärenden, naturvårdsärenden

  Catharina Nolin Kungliga Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien Delegerade för plan- och byggnadsärenden, kulturvårdsärenden,

inkl. konst- och skyltärenden, naturvårdsärenden

  Elisabet Jermsten Statens fastighetsverk Delegerade för plan- och byggnadsärenden,
kulturvårdsärenden

inkl. konst- och skyltärenden, naturvårdsärenden

  Laila Reppen Kungliga Vetenskapsakademiens miljökommitté Delegerade för plan- och byggnadsärenden, kulturvårdsärenden,

inkl. konst- och skyltärenden, naturvårdsärenden

  John Stenborg Kungliga Konstakademien (målare) Delegerade för plan- och byggnadsärenden, kulturvårdsärenden,

inkl. konst- och skyltärenden, naturvårdsärenden

  Leif Bolter Kungliga Konstakademien (skulptör) Delegerade för plan- och byggnadsärenden, kulturvårdsärenden,

inkl. konst- och skyltärenden, naturvårdsärenden

  Knut Weibull Samfundet S:t Eriks styrelse Delegerade för plan- och byggnadsärenden, kulturvårdsärenden,

inkl. konst- och skyltärenden, naturvårdsärenden

  Anders Johnson Liberalerna Delegerade för plan- och byggnadsärenden, kulturvårdsärenden,

inkl. konst- och skyltärenden, naturvårdsärenden

  Helena Lannegren Nilsson Centerpartiet Delegerade för plan- och byggnadsärenden, kulturvårdsärenden,

inkl. konst- och skyltärenden, naturvårdsärenden

  Monica Muro de Santa Cruz Vänsterpartiet Delegerade för plan- och byggnadsärenden, kulturvårdsärenden,

inkl. konst- och skyltärenden, naturvårdsärenden

  Måns Lönnroth Socialdemokraterna Delegerade för plan- och byggnadsärenden, kulturvårdsärenden,

inkl. konst- och skyltärenden, naturvårdsärenden

Tidigare ledamöter (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående personer är ett urval av ledamöter sedan Skönhetsrådet bildades 1919.[5]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Reglemente för Skönhetsrådet”. http://www.stockholm.se/Global/Om%20Stockholms%20stad/Kommunal%20f%c3%b6rfattningsamling/KFS2006/Kfs06-23.pdf. Läst 9 februari 2015. 
  2. ^ ”Skönhetsrådets ledamöter”. http://www.stockholm.se/OmStockholm/Forvaltningar-och-bolag/Skonhetsradet/Radet-till-skydd-for-Stockholms-skonhet/. Läst 14 februari 2024. 
  3. ^ ”Ny sekreterare i Skönhetsrådet”. http://www.stockholm.se/OmStockholm/Forvaltningar-och-bolag/Skonhetsradet/Organisation/Ny-sekreterare-i-Skonhetsradet/. Läst 9 februari 2015. 
  4. ^ ”Stockholms stads förtroendemannaregister, Rådet till skydd för Stockholms skönhet”. www.stockholm.se. Skönhetsrådet. https://evald.stockholm.se/Extern/Organ/1089. Läst 29 januari 2024. 
  5. ^ Henrik Nerlund, Skönhet, nytta och beständighet: Skönhetsrådet och Stockholms utveckling under 100 år, s. 223-231, Stockholmia förlag, 2019

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Skönhetsrådet&oldid=55160545”