Henrik Nerlund
| Henrik Nerlund | |
 Henrik Nerlund. Fotograf: David Möller. | |
| Född | 14 augusti 1978 Stockholm, Stockholms län |
|---|---|
| Yrke | Arkitekturhistoriker Journalist Författare |
| Nationalitet |  Svensk |
| Ämnen | Arkitekturhistoria Stadsplanering |
Magnus Henrik Erkki Nerlund, född 14 augusti 1978 i Stockholm, är en svensk arkitekturhistoriker, journalist och författare.
Henrik Nerlund är specialiserad på kulturmiljöfrågor och stadsförnyelse i 1900-talets bebyggelsemiljöer. Sedan 2014 är han sekreterare och kanslichef för Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Skönhetsrådet). Han har tidigare bl.a. varit vice ordförande i Skönhetsrådet och ledamot av Stockholms namnberedning.[1] Nerlund är Sveriges representant i den vetenskapliga kommittén för 1900-talets kulturmiljöer i den globala expertorganisationen ICOMOS.[2] Han är också bl.a. vice ordförande i ArkDes vänförening[3] samt styrelseledamot i Stiftelsen Arkitekt A. A. Palmérs minne.[4]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Vision och gestaltning: En undersökning av Skönhetsrådets aktörskap, argumentation och maktutövning genom autonomi, kunskap och nätverk i formandet av Stockholm utifrån två fallstudier. Licentiatavhandling, Monografi (2024)[5]
- Tecken på stan: om ord och symboler i vår stadsmiljö - fem essäer (2023) med bl.a. Martin Rörby[6]
- Skönhet, nytta och beständighet – Skönhetsrådet och Stockholms utveckling under 100 år. Stockholms stads monografiserie 266 (2019)[7]
- Parkera i fred – Biltempel och beredskapsanläggningar (2017)[8]
- Renässans för den borgerliga stadsplaneringen – fem grundpelare för ett stadsskick för Sveriges städer (2014)[9]
- Stockholm i den globala förkastningen – om den täta stadens renässans efter avindustrialisering och innerstadsförfall (2014) med Jan Jörnmark[10]
- Spökmackar – en resa i estetik, arkitektur, rost, förstörelse, förfall och nostalgi (2012)[11]
Artiklar i urval
[redigera | redigera wikitext]- Stockholm bör växa mer genomtänkt (Svenska Dagbladet 2023-07-29)[12]
- En ny stad i staden (Samfundet S:t Eriks årsbok 2022)[13]
- Arkitektoniska principer – Solnas skalor från detalj till helhet (Arkitekturprogram för Solna stad 2022)[14]
- Skönhetsrådet i ständig kamp för estetisk kvalitet (Arkitekten nr 10 2019)[15]
- Det underjordiska City (Samfundet S:t Eriks årsbok 2018)[16]
- Farsta - med Stockholmslandskapet som utgångspunkt (Samfundet S:t Eriks årsbok 2017)[17]
- Planera för kvalitativ förtätning i ett större sammanhang (PLAN nr 2 2017)[18]
- Förtätningsstrategier i efterkrigstidens förorter (Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 67 2014)[19]
- Dags att planera större (Arkitekten nr 5 2014)[20]
- Laddad historia hotas av rivning (Dagens Nyheter 2013-02-25)[21]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Stockholms stad
- ^ ”ICOMOS internationella kommittéer, ISC20C”. ICOMOS.SE. https://icomos.se/internationella-kommitteer/. Läst 13 september 2023.
- ^ ”ArkDes vänner, styrelsen”. ARKITEKTURENSVANNER.SE. https://arkitekturensvanner.se/. Läst 13 september 2023.
- ^ ”Stiftelsen Arkitekt A. A. Palmérs minne, styrelsen”. PALMERSTIP.SE. Arkiverad från originalet den 29 september 2023. https://web.archive.org/web/20230929101852/https://palmerstip.se/styrelse/. Läst 13 september 2023.
- ^ Nerlund, Henrik (2024). Vision och gestaltning: En undersökning av Skönhetsrådets aktörskap, argumentation och maktutövning genom autonomi, kunskap och nätverk i formandet av Stockholm utifrån två fallstudier. Linköping University Electronic Press. ISBN 978-91-8075-718-8. https://libris.kb.se/bib/n6hslmpbl48vr7h3. Läst 14 oktober 2024
- ^ Tecken på stan : om ord och symboler i vår stadsmiljö : 5 essäer. 2023. ISBN 978-91-7031-359-2. https://libris.kb.se/bib/m3cjwx1vkvgp5kzk. Läst 13 september 2023
- ^ Libris Kungliga biblioteket
- ^ ”Parkera i fred, Stockholm Parkering” (på svenska). http://www.stockholmparkering.se/Pages/Parkera%20i%20fred.aspx. Läst 29 augusti 2017.
- ^ ”Renässans för den borgerliga stadsplaneringen”. Arkiverad från originalet den 8 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150108093546/http://timbro.se/sites/timbro.se/files/files/reports/renassans_for_den_borgerliga_stadsplaneringen_6.pdf. Läst 8 januari 2015.
- ^ Libris Kungliga biblioteket
- ^ Libris Kungliga biblioteket
- ^ ”Stockholm bör växa mer genomtänkt". SvD.se”. SVD.SE. 29 juli 2023. https://www.svd.se/a/P42A1p/stockholm-bor-vaxa-mer-genomtankt-skriver-henrik-nerlund. Läst 13 september 2023.
- ^ ”Ytterstaden. Årsbok 2022”. samfundetsterik.se. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221001043142/https://samfundetsterik.se/arsboksregister-2/. Läst 8 november 2022.
- ^ ”Arkitekturprogram, Arkitektoniska principer - från detalj till helhet”. Solna stad. https://www.solna.se/download/18.5149466b180029a335b30a/1649316467003/Solna%20Arkitekturprogram.pdf. Läst 8 november 2022.
- ^ ”Skönhetsrådet i ständig kamp för estetisk kvalitet”. Arkitekten.se. 26 september 2019. https://arkitekten.se/nyheter/skonhetsradet-i-standig-kamp-for-estetisk-kvalitet/. Läst 13 december 2019.
- ^ ”Stockholm City - Stadskultur, demokrati och spekulation. Årsbok 2018”. samfundetsterik.se. https://samfundetsterik.se/produkt/2018-stockholm-city-stadskultur-demokrati-och-spekulation/. Läst 27 november 2018.
- ^ ”Parkstaden - Stockholms landskap och stadens rum. Årsbok 2017”. samfundetsterik.se. http://samfundetsterik.se/produkt/parkstaden-stockholms-landskap-och-stadens-rum/. Läst 16 november 2017.
- ^ ”Planera för kvalitativ förtätning i ett större sammanhang”. PLAN. http://www.planering.org/plan-blog/2017/5/8/planera-fr-kvalitativ-frttning-i-ett-strre-sammanhang. Läst 31 maj 2017.
- ^ ”Bebyggelsehistorisk tidskrift 67/2014”. http://media.bebyggelsehistoria.org/pdf/BHT67_2014.pdf. Läst 8 januari 2015.
- ^ ”Dags att planera större”. http://web.retriever-info.com/services/archive/displayPDF?documentId=0575392014052871513E9C6048E8B8979D45040887D019&serviceId=2. Läst 8 januari 2015.
- ^ ”Laddad historia hotas av rivning - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 25 februari 2013. http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/laddad-historia-hotas-av-rivning/. Läst 4 april 2017.