Hoppa till innehållet

Sheratan

Från Wikipedia
Sheratan (β)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVäduren
Rektascension01t 54m 38,41099s[1]
Deklination20° 48′ 28,9133″[1]
Skenbar magnitud ()2,655 [2]
Stjärntyp
SpektraltypA5 V[3]
U–B+0,170[2]
B–V+0,142[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-1,9 [4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +98,74[1] mas/år
Dek.: -110.41[1] mas/år
Parallax ()54,74 ± 0,75[1] mas
Avstånd59,6 ± 0,8  (18,3 ± 0,3 pc)
Absolut magnitud ()1,55 ± 0,09 [5]
Detaljer
Massa2,34 ± 0,10[6] M
Luminositet23[6] L
Temperatur9 000[7] K
Metallicitet0,16[7]
Vinkelhastighet73[8]
Ålder0,3[9] miljarder år
Andra beteckningar
Sharatan, Al Sharatain,[10] 6 Arietis, Gl 80, HR 553, BD + 20 ° 306, HD 11636, SAO 75012, FK5 66, HIP 8903. [11]

Sheratan, eller Beta Arietis (β Arietis, förkortad Beta Ari, β Ari) som är stjärnans Bayerbeteckning,[12] är en stjärna i östra delen av stjärnbilden Väduren, som markerar vädurens andra horn. Den har en skenbar magnitud på 2,66. Baserat på parallaxmätningar befinner den sig på ett avstånd av 59,6 ljusår (18,3 parsek) från solen.

Det traditionella namnet Sheratan (eller Sharatan, Sheratim), [10] i sin helhet Al Sharatan, kommer från den arabiska stjärnan Aš -šarāţān "de två tecknen", en referens till stjärnan som har markerat den norra vårdagjämningen tillsammans med Gamma Arietis sedan flera tusen år.

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] med uppgift att katalogisera och standardisera namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Sheratan för denna stjärna den 21 augusti 2016 och detta finns nu i IAU:s Catalog of Starname.[12]

Sheratan är en spektroskopisk dubbelstjärna bestående av ett par stjärnor som kretsar kring varandra med en separation som för närvarande (2016) inte kan upplösas med ett konventionellt teleskop. Paret har dock upplösts med Mark III Stellar Interferometer vid Mount Wilson Observatory. Detta gör att orbitalelementen kan bestämmas, liksom de individuella massorna av de två stjärnorna. Stjärnorna fullbordar sin mycket elliptiska bana på 107 dygn.[6]

Den primära stjärnan har spektralklass A5 V, vilket betyder att det är en stjärna i huvudserien av typ A, som genererar energi genom termonukleär fusion av väte i dess kärnområde.[3] NStars-projektet ger stjärnan en spektraltyp av kA4 hA5 mA5 Va inom den reviderade Morgan-Keenan spectral classification.[9]

Sekundärstjärnans spektrum har inte bestämts, men kan, baserat på massan, ha en spektralklass av F5 III-V eller G0 V. Den har omkring fyra enheter svagare magnitud än primärstjärnan. Därför domineras energiproduktionen från systemet av denna.[6] Inom några få miljoner år väntas betydande massöverföring ske till den sekundära komponenten, samtidigt som den primära komponenten utvecklas mot en röd jätte.[14]

Primärstjärnan har klassificerats som en snabb rotator, med en beräknad rotationshastighet på 73 km/s, vilket ger en lägre gräns för den azimutala rotationshastigheten längs ekvatorn.[8] Det kan också vara en Am-stjärna, som är en klass av stjärnor som visar ett tydligt spektrum med starka absorptionslinjer från olika element och brister i andra. I Sheratan expanderas dessa absorptionslinjer på grund av Dopplereffekten från rotationen, vilket gör analysen av överskottsmönstren svår.[7]

Sheratan har undersökts med rymdteleskopet Spitzer för förekomst av ett överskott av infraröd strålning, vilket skulle indikera en stoftskiva. Något signifikant överskott har emellertid inte upptäckts.[9]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 Freely accessible, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966). "A System of photometric standards". 1. Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy: 1–17. Bibcode:1966PDAUC...1....1G.
  3. ^ [a b] Trilling, D. E.; et al. (April 2007), "Debris disks in main-sequence binary systems", The Astrophysical Journal, 658 (2): 1264–1288, arXiv:astro-ph/0612029 Freely accessible, Bibcode:2007ApJ...658.1289T, doi:10.1086/511668
  4. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Washington: Carnegie Institution of Washington. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  5. ^ Malkov, O. Yu. (December 2007), "Mass-luminosity relation of intermediate-mass stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 382 (3): 1073–1086, Bibcode:2007MNRAS.382.1073M, doi:10.1111/j.1365-2966.2007.12086.x
  6. ^ [a b c d] Pan, X. P.; et al. (1990), "Apparent orbit of the spectroscopic binary Beta Arietis with the time Mark III Stellar Interferometer", Astrophysical Journal, 356: 641–645, Bibcode:1990ApJ...356..641P, doi:10.1086/168870
  7. ^ [a b c] Mitton, J. (January 1977), "Spectroscopic observations and curve-of-growth analyses of the four A stars omicron Peg, beta Ari, kappa Ari and 32 Vir.", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 27: 35–46, Bibcode:1977A&AS...27...35M
  8. ^ [a b] Royer, F.; Zorec, J.; Gómez, A. E. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785 Freely accessible, Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224
  9. ^ [a b c] Gray, R. O.; et al. (October 2003), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 Parsecs: The Northern Sample. I.", The Astronomical Journal, 126 (4): 2048–2059, arXiv:astro-ph/0308182 Freely accessible, Bibcode:2003AJ....126.2048G, doi:10.1086/378365
  10. ^ [a b] Allen, Richard Hinckley (1899), Star-Names and Their Meanings, New York: G. E. Stechert, pp. 81–82, hämtad 2011-12-24
  11. ^ "bet Ari -- Spectroscopic binary", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2011-12-29
  12. ^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  13. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  14. ^ Fuhrmann, Klaus (February 2008), "Nearby stars of the Galactic disc and halo - IV", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 384 (1): 173–224, Bibcode:2008MNRAS.384..173F, doi:10.1111/j.1365-2966.2007.12671.x

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]