Hoppa till innehållet

38 Arietis

Från Wikipedia
38 Arietis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVäduren
Rektascension02t 44m 57,57945s[1]
Deklination+12° 26′ 44,7297″[1]
Skenbar magnitud ()5,178 (V)[2], +5,18 – 5,22 (V)[3]
Stjärntyp
SpektraltypA7 III-IV[4]
U–B+0,121[2]
B–V+0,234 ± 0,005[5]
VariabeltypPulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCTC)[3][6]
Astrometri
Radialhastighet ()-1,5[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +120,49[1] mas/år
Dek.: -85,78[1] mas/år
Parallax ()27,52 ± 0,40[1]
Avstånd119 ± 2  (36,3 ± 0,5 pc)
Absolut magnitud ()2,22[8]
Detaljer
Radie2,1[9] R
Luminositet11[8] L
Temperatur7 638[8] K
Vinkelhastighet86[10] km/s
Ålder0,58[11] miljarder år
Andra beteckningar
UV Arietis, GSC 00643-00936, PLX 557.10, UBV 2719, HD 17093, PMC 90-93 5851, UBV M 9130, AG+12 295, HIC 12832, PPM 118504, USNO-B1.0 1024-00033282, ASCC 918633, HIP 12832, ROT 372, uvby98 100017093, BD+11 377, HR 812, SAO 93083, WEB 2609, GC 3308, IRAS 02422+1214, SKY# 4128, YZ 12 803, GCRV 1552, LSPM J0244+1226, TD1 1629, Gaia DR2 25792554218535296, GEN# +1.00017093, PLX 557.1, TYC 643-936-1[12][13]

38 Arietis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Väduren, som också har variabelbeteckningen UV Arietis. Det hade tidigare benämningen 88 Ceti[14] och utgjorde då en del av den närliggande stjärnbilden Cetus. Den har en högsta skenbar magnitud på ca 5,18[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 27,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 119 ljusår (ca 36 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -1,5 km/s.[7]

38 Arietis är en vit jättestjärna av spektralklass A7 III-IV.[4] vilket betyder att den har spektrala drag mellan en jätte- och en underjättestjärna. Den har en radie som är ca 2[9] solradier och utsänder ca 11[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 4 600 K.[8]

38 Arietis är en pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCTC),[3] som varierar mellan visuell magnitud +5,18 och 5,22 med en period av 0,0355 dygn eller 51,1 minuter.[3][6]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 38 Arietis, 11 december 2020.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357, S2CID 18759600.
  2. ^ [a b c] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966), "A System of photometric standards", Publications of the Department of Astronomy University of Chile, Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy, 1: 1–17, Bibcode:1966PDAUC...1....1G.
  3. ^ [a b c d] ”UV Ari” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=3717. Läst 7 maj 2019. 
  4. ^ [a b] Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=12832. Läst 7 maj 2019. 
  6. ^ [a b] Rodríguez, E.; López-González, M. J.; López de Coca, P. (June 2000), "A revised catalogue of delta Sct stars", Astronomy and Astrophysics Supplement, 144 (3): 469–474, Bibcode:2000A&AS..144..469R, doi:10.1051/aas:2000221.
  7. ^ [a b] Rodríguez, E.; López-González, M. J.; López de Coca, P. (June 2000), "A revised catalogue of delta Sct stars", Astronomy and Astrophysics Supplement, 144 (3): 469–474, Bibcode:2000A&AS..144..469R, doi:10.1051/aas:2000221.
  8. ^ [a b c d e] Paunzen, E.; et al. (September 2002), "On the Period-Luminosity-Colour-Metallicity relation and the pulsational characteristics of lambda Bootis type stars", Astronomy and Astrophysics, 392 (2): 515–528, arXiv:astro-ph/0207494, Bibcode:2002A&A...392..515P, doi:10.1051/0004-6361:20020854.
  9. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; Pastori, L.; Covino, S.; Pozzi, A. (February 2001). "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition - Comments and statistics". Astronomy and Astrophysics. 367 (2): 521–524. arXiv:astro-ph/0012289. Bibcode:2001A&A...367..521P. doi:10.1051/0004-6361:20000451. S2CID 425754.
  10. ^ Royer, F.; et al. (October 2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i", Astronomy and Astrophysics, 393: 897–911, arXiv:astro-ph/0205255, Bibcode:2002A&A...393..897R, doi:10.1051/0004-6361:20020943, S2CID 14070763.
  11. ^ Vican, Laura (June 2012), "Age Determination for 346 Nearby Stars in the Herschel DEBRIS Survey", The Astronomical Journal, 143 (6): 135, arXiv:1203.1966, Bibcode:2012AJ....143..135V, doi:10.1088/0004-6256/143/6/135, S2CID 118539505.
  12. ^ ”Basic data: V* 38 Ari – Variable Star of delta Sct type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=38+Ari&submit=SIMBAD+search. Läst 7 maj 2019. 
  13. ^ "38 Ari". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-07-18.
  14. ^ Wagman, M. (August 1987), "Flamsteed's Missing Stars", Journal for the History of Astronomy, 18 (3): 215, Bibcode:1987JHA....18..209W, doi:10.1177/002182868701800305, S2CID 118445625.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]