1 Arietis
1 Arietis | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Väduren |
Rektascension | 01t 50m 08,56984s[1] |
Deklination | +22° 16′ 31,2100″[1] |
Skenbar magnitud () | 5,86 (V)[2] (6,4 + 7,2)[3], +5,86 (V)[4] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | KI III + A6 V [3] |
U–B | +0,5[2] |
B–V | 0,743 ± 0,002[5] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | 6,95 ± 0,13[6] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -16,52 ± 1,34[1] mas/år Dek.: -8,25 ± 0,62[1] mas/år |
Parallax () | 5,57 ± 0,75[1] |
Avstånd | ca 590 lå (ca 180 pc) |
Absolut magnitud () | -0,39[6] |
Detaljer | |
Radie | 12,85[7] R☉ |
Luminositet | 141,51[6] L☉ |
Temperatur | 3 500 - 5 000[7] K |
Andra beteckningar | |
CCDM J01501+2217AB, BD+21 243, IDS 01446+2147, UBV 1838, CSI+21 243 1, IRAS 01473+2201, uvby98 100011154, STF 174, GC 2216, 2MASS J01500857+2216309, WDS J01501+2217AB, ADS 1457 AB, HIC 8544, PPM 91119, B10 410, AG+22 177, HIP 8544, SAO 74966, AKARI-IRC-V1 J0150085+221630, HR 530, TD1 1038[4][8]
1 Ari A: HD 11154 1 Ari B: HD 11155[4] |
1 Arietis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna[3] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Väduren. Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 5,86[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 5,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 590 ljusår (ca 180 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 7 km/s.[6]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Primärstjärnan 1 Arietis A är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K1 III.[3] Den har en radie som är ca 13[7] solradier och utsänder ca 142[6] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3 500 - 5 000 K.[7]
Följeslagaren, 1 Arietis B, är en stjärna i huvudserien av magnitud 7,20 och med spektralklass A6 V.[3] Helmut Abt (1985) hade denna stjärna klassificerad som A3 IV, som en mer utvecklad underjätte. [9] År 2016 hade följeslagaren en vinkelseparation av 2,90 bågsekunder vid en lägesvinkel på 165° från primärstjärnan.[10]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 1 Arietis, 21 november 2020.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
- ^ [a b c] Nicolet, B. (1978). "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 34: 1–49. Bibcode:1978A&AS...34....1N.
- ^ [a b c d e] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x. S2CID 14878976.
- ^ [a b c] ”Basic data: V* 1 Ari – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=1+Ari&submit=SIMBAD+search. Läst 9 maj 2019.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=8544. Läst 9 maj 2019.
- ^ [a b c d e] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
- ^ [a b c d] ”1 Arietis” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/1arietis. Läst 9 maj 2019.
- ^ "* 1 Ari". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-07-18.
- ^ Abt, H. A. (September 1985), "Visual multiples. VIII - 1000 MK types", Astrophysical Journal Supplement Series, 59: 95–112, Bibcode:1985ApJS...59...95A, doi:10.1086/191064
- ^ Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122: 3466–3471, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.