Hoppa till innehållet

Sadachbia

Från Wikipedia
Sadachbia (γ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 21m 39,37542s[1]
Deklination-01° 23′ 14,4031″[1]
Skenbar magnitud ()+3,849[2]
Stjärntyp
SpektraltypA0 V[3]
U–B-0,092[2]
B–V-0,060[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-15[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +129,53[1] mas/år
Dek.: +7,77[1] mas/år
Parallax ()19,92 ± 1,04[1]
Avstånd164 ± 9  (50 ± 3 pc)
Absolut magnitud ()+0,10[5]
Detaljer
Massa2,5[6] M
Radie2,44[7] R
Luminositet86,89[7] L
Temperatur10 500[8] K
Metallicitet+0,30[8] dex
Vinkelhastighet80[9] km/s
Andra beteckningar
Sadalachbia, Sadachbia, 48 Aquarii, ADS 15864, BD-02 5741, FK5 842, HD 212061, HIP 110395, HR 8518, SAO 146044, WDS J22217-0123A.[10]

Sadachbia eller Gamma Aquarii (γ Aquarii, förkortat Gamma Aqr, γ Aqr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[11] belägen i den norra delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en skenbar magnitud på 3,85[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 19,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 164 ljusår (ca 50 parsek) från solen.

Gamma Aquarii har det traditionella namnet Sadachbia, som kommer från det arabiska uttrycket بية (sa'd al-'axbiyah), vilket betyder "hemmets (tältets) lycka". På hindi kallas den också Satabhishaj (hundra läkare) och den kallas Sadhayamtamil. I stjärnkatalogen i Al Achsasi Al Mouakket-kalendern, benämndes stjärnan Aoul al Achbiya (أول ألأجبية - awwil al ahbiyah), som översattes till latin som Prima Tabernaculorum, vilket betyder "hemmets (tältets) första lycka".[12]

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Sadachbia för Gamma Aquarii i augusti 2016 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names. [11]

Primärstjärnan Gamma Aquarii A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A0 V.[3]. Den har en massa som är ca 2,5[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 2,4[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 87[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 10 500[8] K. Den är en tänkbar Lambda Boötis-stjärna, vilket tyder på att den kan ha samlat in lågmetallisk omgivande gas i ett tidigare skede.[14]

Gamma Aquarii är ett spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 58,1 dygn. Följeslagaren Gamma Aquarii har även benämningen UCAC2 31430071.[15]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Cousins, A. W. J. (1984), "Standardization of Broadband Photometry of Equatorial Standards", South African Astronomical Observatory Circulars, 8: 59, Bibcode:1984SAAOC...8...59C.
  3. ^ [a b] Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819.
  4. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  5. ^ Eggen, Olin J. (July 1998), "The Age Range of Hyades Stars", The Astronomical Journal, 116 (1): 284–292, Bibcode:1998AJ....116..284E, doi:10.1086/300413.
  6. ^ [a b] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015). "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets". The Astrophysical Journal. 804 (2): 146. arXiv:1501.03154. Bibcode:2015ApJ...804..146D. doi:10.1088/0004-637X/804/2/146. Vizier catalog entry
  7. ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/sadachbia. Hämtad 2018-11-01.
  8. ^ [a b c] Baschek, Bodo; Searle, Leonard (February 1969), "The Chemical Composition of the Lambda Bootis Stars", Astrophysical Journal, 155: 537, Bibcode:1969ApJ...155..537B, doi:10.1086/149890.
  9. ^ Royer, F.; Zorec, J.; Gómez, A. E. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785, Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224.
  10. ^ "gam Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg.
  11. ^ [a b] "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 26 februari 2018.
  12. ^ Knobel, E. B. (June 1895), "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 55: 429–438, Bibcode:1895MNRAS..55..429K, doi:10.1093/mnras/55.8.429.
  13. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  14. ^ King, J. R. (July 1994), "Accretion from Circumstellar Discs and the Lambda-Bootis Phenomenon", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 269 (1): 209–217, Bibcode:1994MNRAS.269..209K, doi:10.1093/mnras/269.1.209.
  15. ^ "UCAC2 31430071 -- Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2018-02-26

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]