Hoppa till innehållet

40 Aquarii

Från Wikipedia
40 Aquarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 13m 26,37997s[1]
Deklination-11° 55′ 34,0405″[1]
Skenbar magnitud ()+6,93[2]
Stjärntyp
SpektraltypG5 IV[3]
B–V+0,782 ± 0,008[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-2,0 ± 0,3[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +20,95[6] mas/år
Dek.: -20,05[6] mas/år
Parallax ()4,4915 ± 0,0371[1]
Avstånd726 ± 6  (223 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()-0,4 ± [4]
Detaljer
Radie10,07+0,44-0,21[1] R
Luminositet154,44[4] L
Temperatur5 355 ± 80[7] K
Metallicitet-0,21[7] dex
Ålder100[7] miljoner år
Andra beteckningar
BD-12 6209, GSC 05806-01618, HD 210845, HIC 109720, HIP 109720, IRAS 22107-1210, 2MASS J22132637-1155339, PPM 239961, SAO 164935, TYC 5806-1618-1, uvby98 100210845, YZC 11 7853, Gaia DR2 2613075218331521920, Gaia DR1 2613075214036125056 [8]

40 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en skenbar magnitud på 6,93 [2] och kräver åtminstone en handkikare för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 4,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 726 ljusår (ca 223 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -2 km/s.[5] Stjärnan är belägen nära ekliptikan och därför föremål för ockultationer med månen.[9]

40 Aquarii är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass G5 IV,[3] som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och påbörjat utvecklingen till en jättestjärna. Den har en radie som är ca 10[1] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 154[4] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 5 400[7] K.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 40 Aquarii, 9 november 2019.
  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] Høg, E.; et al. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
  3. ^ [a b] Houk, N.; Smith-Moore, M. (1988). "Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. Volume 4, Declinations -26°.0 to -12°.0". Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. 4. Bibcode:1988mcts.book.....H.
  4. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  5. ^ [a b] Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065.
  6. ^ [a b] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  7. ^ [a b c d] Holmberg, J.; et al. (July 2009), "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics", Astronomy and Astrophysics, 501 (3): 941–947, arXiv:0811.3982, Bibcode:2009A&A...501..941H, doi:10.1051/0004-6361/200811191.
  8. ^ "* 40 Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 7 augusti 2017.
  9. ^ Boehme, D. (1978). "Derivation of Angular Diameters of Stars from Lunar Occultations". Astronomische Nachrichten. 299: 243. Bibcode:1978AN....299..243B. doi:10.1002/asna.19782990505. See p. 256.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]