40 Aquarii
40 Aquarii | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Vattumannen |
Rektascension | 22t 13m 26,37997s[1] |
Deklination | -11° 55′ 34,0405″[1] |
Skenbar magnitud () | +6,93[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | G5 IV[3] |
B–V | +0,782 ± 0,008[4] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -2,0 ± 0,3[5] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +20,95[6] mas/år Dek.: -20,05[6] mas/år |
Parallax () | 4,4915 ± 0,0371[1] |
Avstånd | 726 ± 6 lå (223 ± 2 pc) |
Absolut magnitud () | -0,4 ± [4] |
Detaljer | |
Radie | 10,07+0,44-0,21[1] R☉ |
Luminositet | 154,44[4] L☉ |
Temperatur | 5 355 ± 80[7] K |
Metallicitet | -0,21[7] dex |
Ålder | 100[7] miljoner år |
Andra beteckningar | |
BD-12 6209, GSC 05806-01618, HD 210845, HIC 109720, HIP 109720, IRAS 22107-1210, 2MASS J22132637-1155339, PPM 239961, SAO 164935, TYC 5806-1618-1, uvby98 100210845, YZC 11 7853, Gaia DR2 2613075218331521920, Gaia DR1 2613075214036125056 [8] |
40 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en skenbar magnitud på 6,93 [2] och kräver åtminstone en handkikare för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 4,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 726 ljusår (ca 223 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -2 km/s.[5] Stjärnan är belägen nära ekliptikan och därför föremål för ockultationer med månen.[9]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]40 Aquarii är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass G5 IV,[3] som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och påbörjat utvecklingen till en jättestjärna. Den har en radie som är ca 10[1] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 154[4] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 5 400[7] K.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 40 Aquarii, 9 november 2019.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b] Høg, E.; et al. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
- ^ [a b] Houk, N.; Smith-Moore, M. (1988). "Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. Volume 4, Declinations -26°.0 to -12°.0". Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. 4. Bibcode:1988mcts.book.....H.
- ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ [a b] Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065.
- ^ [a b] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Holmberg, J.; et al. (July 2009), "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics", Astronomy and Astrophysics, 501 (3): 941–947, arXiv:0811.3982, Bibcode:2009A&A...501..941H, doi:10.1051/0004-6361/200811191.
- ^ "* 40 Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 7 augusti 2017.
- ^ Boehme, D. (1978). "Derivation of Angular Diameters of Stars from Lunar Occultations". Astronomische Nachrichten. 299: 243. Bibcode:1978AN....299..243B. doi:10.1002/asna.19782990505. See p. 256.