Hoppa till innehållet

53 Aquarii

Från Wikipedia
53 Aquarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 26m 34,2753s[1]
Deklination-16° 44′ 31,697″[1]
Skenbar magnitud ()+5,56[2] (6,35/6,57)[3]
Stjärntyp
SpektraltypG1 V + G5 V Fe-0.8 CH-1[4]
U–B+0,09[2]
B–V+0,61[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+2,1[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +200,59[1] mas/år
Dek.: +14,51[1] mas/år
Parallax ()49,50 ± 1,23[1]
Avstånd66 ± 2  (20,2 ± 0,5 pc)
Absolut magnitud ()4,05[5] (4,94/4,87)[3]
Detaljer
Massa1,01[6] M
Radie1,11[7] R
Luminositet1,39[7] L
Temperatur5 922[3] K
Metallicitet-0,10[3] dex
Vinkelhastighet8[8] km/s
Ålder0,18 - 0,37[9] miljarder år
Andra beteckningar
CCDM J22266-1644AB, EUVE J2226-16.7, HIP 110778, IRAS 22238-1659, 2MASS J22263425-1644310, 1RXS J222634.5-164433, UCAC3 147-403551, WDS J22266-1645AB, WISEA J222634.44-164430.7.

53 Aquarii A: BD-17 6521, CCDM J22266-1644A, GJ 859 A HD 212698, HIC 110778, HR 8545, PLX 5421, PPM 240280, SAO 165078 TD1 29073, TYC 6385-1461-1, uvby98 100212698, WDS J22266-1645A.

53 Aquarii B:BD-17 6520, CCDM J22266-1644B, GJ 859 B, HD 212697, HR 8544, SAO 165077, TYC 6385-683-1, uvby98 100212697, WDS J22266-1645B.

[10]

53 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, har också Bayer-beteckningen f Aquarii och är en dubbelstjärna[11] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 5,56 [2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 49,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 66 ljusår (ca 20 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 2 km/s.[5]

Primärstjärnan 53 Aquarii A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G1 V.[3] Den har en massa som är ca 99 procent[6] av solens massa, en radie som är ca 111 procent[7] av solens och utsänder från dess fotosfär ca 1,4[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 5 900[6] K.

53 Aquarii är en vid dubbelstjärna med en projicerad separation av 100 astronomiska enheter, vilket anger att de två stjärnorna är belägna åtminstone så långt ifrån varandra[7] och med en omloppsperiod på ca 3 500 år.[12] Följeslagaren 53 Aquarii B är en något svalare stjärna med en effektiv temperatur på ca 5 800 K.[3] Den av spektralklass G5 V Fe–0,8 CH–1,[4] att vilket anger att den är en kemiskt speciell stjärna i huvudserien som visar en underskott av järn och cyanoradikaler i dess spektrum. År 2008 hade den en vinkelavskiljning från primärstjärnan på 1,325 bågsekunder vid en positionsvinkel på 30,9°.[13]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 53 Aquarii, 18 november 2019.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Nicolet, B. (1978), "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 34: 1–49, Bibcode:1978A&AS...34....1N.
  3. ^ [a b c d e f] Pasquini, L.; Liu, Q.; Pallavicini, R. (July 1994), "Lithium abundances of nearby solar-like stars", Astronomy and Astrophysics, 287 (1): 191–205, Bibcode:1994A&A...287..191P.
  4. ^ [a b] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 parsecs: The Northern Sample I", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770, Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637.
  5. ^ [a b c] Nordström, B.; et al. (May 2004), "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ˜14 000 F and G dwarfs", Astronomy and Astrophysics, 418: 989–1019, arXiv:astro-ph/0405198, Bibcode:2004A&A...418..989N, doi:10.1051/0004-6361:20035959.
  6. ^ [a b c] Cvetkovic, Z.; Ninkovic, S. (2010). "On the Component Masses of Visual Binaries". Serbian Astronomical Journal. 180: 71–80. Bibcode:2010SerAJ.180...71C. doi:10.2298/SAJ1080071C.
  7. ^ [a b c d e] Plavchan, Peter; et al. (June 2009), "New Debris Disks Around Young, Low-Mass Stars Discovered with the Spitzer Space Telescope", The Astrophysical Journal, 698 (2): 1068–1094, arXiv:0904.0819, Bibcode:2009ApJ...698.1068P, doi:10.1088/0004-637X/698/2/1068.
  8. ^ Torres, C. A. O.; et al. (December 2006), "Search for associations containing young stars (SACY). I. Sample and searching method", Astronomy and Astrophysics, 460 (3): 695–708, arXiv:astro-ph/0609258, Bibcode:2006A&A...460..695T, doi:10.1051/0004-6361:20065602.
  9. ^ Maldonado, J.; et al. (October 2010), "A spectroscopy study of nearby late-type stars, possible members of stellar kinematic groups", Astronomy and Astrophysics, 521: A12, arXiv:1007.1132, Bibcode:2010A&A...521A..12M, doi:10.1051/0004-6361/201014948.
  10. ^ "53 Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-07-14. (Se även följslagarnas sidor.)
  11. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  12. ^ "Sixth Catalog of Orbits of Visual Binary Stars". United States Naval Observatory. Hämtad 3 juni 2017.
  13. ^ Tokovinin, A.; Cantarutti, R. (February 2008), "First Speckle Interferometry at SOAR Telescope with Electron-Multiplication CCD", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 120 (864): 170–177, Bibcode:2008PASP..120..170T, doi:10.1086/528809.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]