Oscar Bæckström

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Oscar Bæckström
Oscar Bæckström, 1901.
Oscar Bæckström, 1901.
FöddAnders Oscar Vilhelm Bæckström
16 juni 1854
Vitaby, Kristianstads län, Sverige
Död24 februari 1919 (64 år)
Stockholm
MakaLina Sandell
(1888–1891; skilda)
Maria Janson
(1899–1919; hans död)

Anders Oscar Vilhelm Bæckström, född 16 juni 1854 i Vitaby socken i Skåne, död 24 februari 1919 i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bæckström var son till fabrikören Johan Fredrik Bæckström och hans hustru Carolina Borgström. Han arbetade först hos Carnegie & kompani i Göteborg, men ingick 1874 vid Kungliga Teaterns elevskola. År 1877 fick han anställning vid Svenska Teatern i Helsingfors, och 1878 vid Nya teatern i Stockholm. Åren 1879–1885 spelade han i Göteborg och därefter 1885–1901 vid Kungliga dramatiska teatern och 1901–1911 vid Svenska teatern och Vasateatern. Han gjorde även därefter kortare gästspel på Intima teatern, i landsorten samt i Köpenhamn och Helsingfors. Bæckström var i första hand komiker.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Oscar Bæckström var gift 1888–1891 med skådespelerskan Lina Sandell och gifte 1899 om sig med Maria Janson.

Teater[redigera | redigera wikitext]

Rollporträtt[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1879 Hvem är han? (Hvem er han?)
Richard Kaufmann		 Nya teatern[1]
1885 Gamle Ekdal Vildanden
Henrik Ibsen		 Konstantin Axelsson Stora Teatern[2]
Jörgen, Kammartjenare Ambrosius
Chr. K.F. Molbech		 Victor Hartman Kungliga Dramatiska Teatern[3]
1886 Turman, professor Geografi och kärlek (Geografi og kærlighed)
Bjørnstjerne Bjørnson		 Kungliga Dramatiska Teatern
1887 Peder Mårtensgård Rosmersholm
Henrik Ibsen 		Kungliga Dramatiska Teatern
1888 Magister Bläckstadius Magister Bläckstadius eller Giftermålsannonsen
August Blanche		 Kungliga Dramatiska Teatern
1889 Prosten Stråman Kärlekens komedi (Kjærlighedens Komedie)
Henrik Ibsen		 Dramatiska Teatern[4]
En för bägge och bägge för en (Fælles sag)
Emma Gad		 Dramatiska Teatern[5]
1890 Anton Antonovitsch Skvosnik-Dmuchanovski, borgmästare Revisorn (Ревизо́р, Revizór)
Nikolaj Gogol		 Dramatiska Teatern[6]
1891 Nikolaj Ivanovitj Bagalajev Arvskiftet (Завтрак у предводителя, Zavtrak u predvoditelja)
Ivan Turgenjev		 Dramatiska Teatern[7]
1892 Reif von Reiflingen Krig i fred (Krieg im Frieden)
Gustav von Moser och Franz von Schönthan		 Dramatiska Teatern[8]
Grosshandlar Friis Kära släkten (Den kjære Familie)
Gustav Esmann		 Dramatiska Teatern[9]
1894 Herr Tobias Raap Trettondagsafton eller Hvad ni vill (Twelfth Night, or What You Will)
William Shakespeare		 Dramatiska Teatern[10]
1898 Mallén Gurli
Petrus Holmiensis		 Dramatiska Teatern[11]
1899 Knauer Damen från Ostende (Hans Huckebein)
Oscar Blumenthal och Gustav Kadelburg		 Dramatiska Teatern[12]
1900 Dromio från Syracusa Förvexlingarne (The Comedy of Errors)
William Shakespeare		 Dramatiska Teatern[13]
1901 General de Briais Sällskap där man har tråkigt (Le monde où l'on s'ennuie )
Édouard Pailleron		 Dramatiska Teatern[14]
1904 Doktor Bartholo Figaros bröllop (La Folle Journée, ou Le Mariage de Figaro)
Pierre Augustin Caron de Beaumarchais		 Svenska teatern, Stockholm[15]
1905 Fjärde paragrafen (Der Familientag)
Gustav Kadelburg		 Svenska teatern, Stockholm[16]
Ett samvetsäktenskap (La Plus faible)
Marcel Prévost		 Svenska teatern, Stockholm[17]
Hovmästaren Vi skiljas (Divorçons)
Victorien Sardou		 Svenska teatern, Stockholm[18]
En lektion
Walter Christmas		 Svenska teatern, Stockholm[19]
Kapten Duif Kedjan (Schakels)
Herman Heijermans		 Vasateatern[20] [21]
1906 Stadens stolthet (Byens Stolthed)
Gustav Wied		 Vasateatern[22]
Snickerifabrikören Spindelväven
Thore Blanche		 Vasateatern[23]
Musikern Tant Cramers testamente (Tante Cramers Testamente')
Edgard Høyer		 Vasateatern[24]
Gurre
Holger Drachmann		 Svenska teatern, Stockholm[25]
1907 John Falstaff Henrik IV (Henry the Fourth)
William Shakespeare		 Svenska teatern, Stockholm[26]
Husarfeber (Husarenfieber)
Gustav Kadelburg		 Svenska teatern, Stockholm[27]
Roebuck Ramsden Mannen och hans överman (Man and Superman)
George Bernard Shaw		 Svenska teatern, Stockholm[28][29]
1908 Autolycus En vintersaga (The Winter's Tale)
William Shakespeare		 Svenska teatern, Stockholm[30][31]
Under epåletten (Sous l’épaulette)
Arthur Bernède		 Svenska teatern, Stockholm[32]
Markis Honoré d'Andeline Simson (Samson)
Henry Bernstein		 Svenska teatern, Stockholm[33][34]
Pastor Gardner Mrs Warrens yrke (Mrs. Warren’s Profession)
George Bernard Shaw		 Svenska teatern, Stockholm[35][36]
Dörrn på glänt (Die Thür inʼs Freie)
Oscar Blumenthal och Gustav Kadelburg		 Svenska teatern, Stockholm[37]
1909 Ole Madsen Den röda hanen (Den røde Hane)
Palle Rosenkrantz		 Svenska teatern, Stockholm[38][39]
Sedlighetspampen Moral
Ludwig Thoma		 Svenska teatern, Stockholm[40]
Onkeln Trohetseden (Der Schwur der Treue)
Oscar Blumenthal		 Vasateatern[41]
Autolycus En vintersaga (The Winter's Tale)
William Shakespeare		 Svenska teatern, Stockholm[42]
1910 Soldaten Kärlekens krokvägar
Tor Hedberg		 Svenska teatern, Stockholm[43]
Chokladprinsessan (La Petite chocolatière)
Paul Gavault		 Svenska teatern, Stockholm[44]
Högre politik (Hohe Politik)
Richard Skowronnek		 Svenska teatern, Stockholm[45]
Daniel Hejre De ungas förbund (De unges forbund)
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Stockholm[46]
Min nièce
Gustaf von Horn		 Svenska teatern, Stockholm[47]
1911 Per, klockare Erasmus Montanus
Ludvig Holberg		 Gustaf Linden Dramaten
Doktor Jüttner Gamla Heidelberg (Alt-Heidelberg)
Wilhelm Meyer-Förster		 Svenska teatern, Stockholm[48]
Fadern Kärlekens ögon (Kjærlighetens øyne)
Johan Bojer		 Svenska teatern, Stockholm[49]
Hofjägmästaren En minnesfest (En mindefest)
Gustav Wied		 Gustaf Linden Dramaten
Michel Perrin Michel Perrin (Michel Perrin, ou l’Espion sans le savoir)
Mélesville		 Karl Hedberg Dramaten
1912 Dilling, veterinär Första fiolen (Første Violin)
Jens Petersen och Gustav Wied		 Karl Hedberg Dramaten
1913 Morten Kill En folkfiende (En folkefiende)
Henrik Ibsen		 Karl Hedberg Dramaten
Jeppe Jeppe på Berget (Jeppe paa Bierget)
Ludvig Holberg		 Gustaf Linden Dramaten
Fromont Fregattkaptenen eller Salamandern
Frans Hedberg		 Karl Hedberg Dramaten
1914 August Voss Kompanjonen (Der Compagnon)
Adolph L'Arronge		 Knut Nyblom Vasateatern[50][51]
Zacharias Bräsig Livet på landet (Onkel Bräsig)
Fritz Reuter		 Vasateatern[52]
1915 Herman von Bremen Den politiske kannstöparen (Den Politiske Kandestøber)
Ludvig Holberg		 Einar Fröberg Intima teatern[53]
Konjander Hittebarnet
August Blanche		 Einar Fröberg Intima teatern[54]
Skolmästaren Julstugan (Julestuen)
Ludvig Holberg		 Einar Fröberg Intima teatern[55]
Fritz Herrmann Moral
Ludwig Thoma		 Einar Fröberg Intima teatern[56]
1916 Elis Schröderheim Gustaf III
August Strindberg		 Einar Fröberg Intima teatern[57]
Patrik Fonnander Takrännan
Gustaf Collijn		 Gustaf Collijn Intima teatern[58]
Argan Den inbillningssjuke (Le Malade imaginaire)
Molière		 Einar Fröberg Intima teatern[59]
1917 Professor Giselius Zoologi (Lottchens Geburtstag)
Ludwig Thoma		 Einar Fröberg Intima teatern[60]
Onkel Aniceto Socorros inackorderingar (El padrón municipal)
Miguel Ramos Carrión och Vital Aza		 Einar Fröberg Intima teatern[60]
Heinz Hagedorn Ungdomsvänner (Jugendfreunde)
Ludwig Fulda		 Einar Fröberg Intima teatern[61]
Kapten Puff Kapten Puff eller Storprataren
Olof Kexél		 Rune Carlsten Intima teatern[62]
Jeronimus Pernillas korta frökentid (Pernilles korte Frøkenstand)
Ludvig Holberg		 Rune Carlsten Intima teatern[63]
1918 Sir Peter Teazle Skandalskolan (The School for Scandal)
Richard Brinsley Sheridan		 Einar Fröberg Intima teatern[64]
1919 På vakt
Anna Wahlenberg		 Oscar Bæckström-turnén[65]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Bæckström, Anders Oskar Vilhelm  Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 21 februari 1879. http://tidningar.kb.se/4112678/1879-02-21/edition/0/part/1/page/3. Läst 1 april 2017. 
  2. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 8 maj 1885. https://tidningar.kb.se/fzrwpn3r20ws2rf/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024. 
  3. ^ ”Teater och musik: Dramatiska teatern. Ambrosius”. Stockholms Dagblad: s. 2. 26 oktober 1885. https://tidningar.kb.se/r93jdpf31g2xqmc/part/1/page/5. Läst 18 maj 2024. 
  4. ^ ”K. Dramatiska teatern”. Affischen: s. 2. 21 november 1889. https://tidningar.kb.se/p5jb106cmfvf2gfl/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024. 
  5. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  6. ^ ”Teater och Musik: K. Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 24 april 1890. https://arkivet.dn.se/tidning/1890-04-24/7700/2. Läst 18 maj 2024. 
  7. ^ ”Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 8 april 1891. Läst 9 november 2015. 
  8. ^ ”K. Dramatiska Teatern”. Affischen: s. 3. 16 maj 1892. https://tidningar.kb.se/gx93thdsdqrsft17/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024. 
  9. ^ ”Dramatiska Teatern”. Socialdemokraten: s. 3. 16 september 1892. https://tidningar.kb.se/08chnp69xj5lv6k7/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024. 
  10. ^ ”Offentliga nöjen: Kungl. Dramatiska teatern”. Stockholms dagblad: s. 2. 25 augusti 1895. https://tidningar.kb.se/n60fbdq04d6c8wn/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024. 
  11. ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 3. 19 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-19/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  12. ^ ”Damen från Ostende”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S6%3a019. Läst 24 oktober 2015. 
  13. ^ ”Förvexlingarne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H11_061&pos=3. Läst 24 oktober 2015. 
  14. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H12_009&pos=15. Läst 23 oktober 2015. 
  15. ^ Frithiof Hellberg (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (44): sid. 545. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_44.pdf. Läst 17 november 2015. 
  16. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_19.pdf. Läst 17 november 2015. 
  17. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (22): sid. 283. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_22.pdf. Läst 17 november 2015. 
  18. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015. 
  19. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (39): sid. 499. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_39.pdf. Läst 18 november 2015. 
  20. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (49): sid. 626. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_49.pdf. Läst 19 november 2015. 
  21. ^ Ord och Bild 1906 s. 166
  22. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (5): sid. 60. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_5.pdf. Läst 19 november 2015. 
  23. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (13): sid. 161. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_13.pdf. Läst 19 november 2015. 
  24. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (16): sid. 197. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_16.pdf. Läst 19 november 2015. 
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 20 oktober 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-20/13111a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  26. ^ ”'Henrik IV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-15/13195a/2. Läst 5 augusti 2015. 
  27. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 maj 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-05-01/13298A/3. Läst 26 juli 2015. 
  28. ^ Bo Bergman (28 september 1907). ”Svenska teatern: 'Mannen och hans öfverman'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-28/13444A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  29. ^ Ord och Bild 1908 s. 124
  30. ^ Bo Bergman (18 januari 1908). ”Svenska teatern: 'En vintersaga'”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-01-18/13552A/2. Läst 5 augusti 2015. 
  31. ^ Ord och Bild 1908 s. 128
  32. ^ Bo Bergman (24 augusti 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-04-24/13646A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  33. ^ Bo Bergman (23 september 1908). ”'Simson' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-09-23/13795A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  34. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 september 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-09-19/13791A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  35. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1909) s. 61
  36. ^ Bo Bergman (7 oktober 1908). ”Svenska teatern: 'Mrs Warrens yrke'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-10-07/13809a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  37. ^ Bo Bergman (27 december 1908). ”Julens teaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-27/13888a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  38. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 december 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-29/13890a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  39. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 17 januari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-01-17/13907C/2. Läst 6 augusti 1909. 
  40. ^ Bo Bergman (2 maj 1909). ”'Moral' – verklig framgång äfven här”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-02/14009a/4. Läst 7 augusti 2015. 
  41. ^ Bo Bergman (14 september 1909). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-09-14/14141/4. Läst 7 augusti 2015. 
  42. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 23 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-23/14241/6. Läst 7 augusti 2015. 
  43. ^ Bo Bergman (2 mars 1910). ”Tor Hedbergs-programmet på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-02/14306/7. Läst 7 augusti 2015. 
  44. ^ Bo Bergman (8 maj 1910). ”Svenska teaterns nyaste program”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-05-08/14369/7. Läst 8 augusti 2015. 
  45. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 30 augusti 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-08-30/14481/6. Läst 8 augusti 2015. 
  46. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 24 september 1910. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1910-09-24&toPublicationDate=1910-09-24. Läst 8 augusti 2015. 
  47. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 27 december 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-27/14598/9. Läst 8 augusti 2015. 
  48. ^ ”Nyårsdagen: Premiärernas dag”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-02/14603/6. Läst 2 augusti 2015. 
  49. ^ Bo Bergman (21 april 1911). ”Fru Nansen i 'Kärlekens ögon' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-21/14708/5. Läst 2 augusti 2015. 
  50. ^ ”Kompanjonen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14534&pos=210. Läst 8 juli 2015. 
  51. ^ Tygård, Britt-Marie (2012). Tollie Zellman: "Damen i rosa". Stockholm: [s.n.]. Libris 13619752. ISBN 978-91-637-1333-0 
  52. ^ ”Lifvet på landet”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P15443&pos=436. Läst 12 maj 2024. 
  53. ^ ”Den politiske kannstöparen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29382&pos=65. Läst 14 maj 2016. 
  54. ^ ”Hittebarnet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29393&pos=71. Läst 14 maj 2016. 
  55. ^ ”Julstuga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29394&pos=72. Läst 14 maj 2016. 
  56. ^ Bo Bergman (28 december 1915). ”'Moral' på Intima teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-12-28/352A/6. Läst 15 maj 2016. 
  57. ^ ”Gustav III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29396&pos=74. Läst 15 maj 2016. 
  58. ^ ”Takrännan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29399&pos=78. Läst 15 maj 2016. 
  59. ^ ”Den inbillade sjuke”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29400&pos=80. Läst 15 maj 2016. 
  60. ^ [a b] Bo Bergman (1 september 1917). ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-09-01/235A/6. Läst 2 april 2016. 
  61. ^ ”Ungdomsvänner”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29412&pos=93. Läst 16 maj 2016. 
  62. ^ ”Kapten Puff”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29415&pos=96. Läst 16 maj 2016. 
  63. ^ ”Pernillas korta frökentid”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29416&pos=97. Läst 16 maj 2016. 
  64. ^ Bo Bergman (3 november 1918). ”'Skandalskolan' på Intima teatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-11-03/297/10. Läst 2 april 2016. 
  65. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 12 januari 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-01-12/10/9. Läst 2 april 2016. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
• SBL: 18975
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Oscar_Bæckström&oldid=54749468”