Hoppa till innehållet

Konstantin Axelsson

Från Wikipedia
Konstantin Axelsson
Konstantin Axelsson, 1884
Konstantin Axelsson, 1884
FöddErik Konstantin Axelsson
23 september 1848
Norrköping, Sverige
Död23 mars 1915 (66 år)
Stockholm, Sverige
IMDb

Erik Konstantin Axelsson, född 23 september 1848 i Norrköping, död 23 mars 1915 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare och regissör.

Axelsson avlade studentexamen i Uppsala 1868 och antogs 1873 som aktörselev vid Kungliga teatrarna. 1874-79 var han engagerad vid Dramatiska teatern, där han bland annat framträdde som Ludvig XI i Gringoire, Härved Bosson i Bröllopet på Ulfåsa och Horatio i Hamlet. 1879-1882 var han anställd vid Nya teatern, 1882-1884 hos August Lindberg, hos vilken han bland annat spelade snickare Engstrand i Gengångare. 1884-1886 spelade han hos Wilhelm Rydberg vid Stora Teatern, Göteborg, 1886-1888 hos William Engelbrecht, där han fick mycket beröm för sin roll som John Knox i Bjørnstjerne Bjørnsons Maria Stuart i Skottland, varpå han 1888-1892 åter var verksam hos August Lindberg. Hösten 1892 tog han anställning vid sin svåger, Hjalmar Selanders teater där han sedan kvarstod i 8 år. Bland hans roller där märks Kandanaka i Vasantasena, Heinecke i Ära, överstelöjtnant Schwartze i Hemmet och Mårten Kiil i En folkefiende. 1900-1909 var han engagerad hos Albert Ranft, 1909-1910 hos August Falck, 1911-12 vid Dramatiska teatern och från hösten 1914 fram till sin död åter hos Albert Ranft. Axelsson var far till skådespelaren Einar Axelsson (1895–1971).

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1872 Budbärare II Konung Richard den Tredje
William Shakespeare
Kungliga Dramatiska Teatern
1874 Adamastor, konungens sändebud I Kungarne på Salamis
Johan Ludvig Runeberg
Kungliga Dramatiska Teatern
1875 Clement Hedern och penningen
François Pousard
Kungliga Dramatiska Teatern[2]
1876 Hamlet
William Shakespeare
Nils Arvidsson Kungliga Dramatiska Teatern[3]
Marcus Pompenius, Gracchi vän Cajus Gracchus
Adolf von Wilbrandt
Kungliga Dramatiska Teatern[4]
Ragenhard, sachsare Rolands dotter
Henri de Bornier
Kungliga Dramatiska Teatern[5]
Lundberg, teologistuderande Pastorsadjunkten
Anne Charlotte Leffler
Kungliga Dramatiska Teatern[6]
1888 Pedersen Kärlek
Edvard Brandes
Vasateatern[7]
1891 Claudius Hamlet
William Shakespeare
Stora Teatern, Göteborg[8]
Doktor Fransen Ett silverbröllop
Emma Gad
Mindre teatern, Göteborg[9]
1900 Provkandidaten
Max Dreyer
Svenska teatern, Stockholm[10]
1905 Pastorn Daglannet
Björnstjerne Björnson
Svenska teatern, Stockholm[11]
1906 Gurre
Holger Drachmann
Svenska teatern, Stockholm[12]
1907 Krogstad Ett dockhem
Henrik Ibsen
Svenska teatern, Stockholm[13]
1907 Kronbruden
August Strindberg
Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[14]
Johannes
Hermann Sudermann
Svenska teatern, Stockholm[15]
1909 Arsène Lupin
Francis de Croisset och Maurice Leblanc
Knut Nyblom Oscarsteatern[16]
1912 Storken
Hans Aanrud
Intima teatern[17]
Fray Hieronymo Filip II
Emile Verhaeren
Knut Michaelson Intima teatern[18]
En kvinna utan betydelse
Oscar Wilde
Knut Michaelson
Gustaf Collijn
Intima teatern[19]
År Produktion Upphovsmän Teater
1889 Kärlekens komedi
Kjærlighedens Komedie
Henrik Ibsen
Översättning Harald Molander
Stora Teatern[20]
1910 Närkingarna
Carl Axel Anrep Skansens friluftsteater
1912 Snurran
Zacharias Topelius Skansens friluftsteater
  1. ^ Erik Konstantin Axelsson i Johannes Svanberg, Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910
  2. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 6 november 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-11-06/3306/3. Läst 31 juli 2015. 
  3. ^ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 1. 4 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-04/3380/1. Läst 10 augusti 2015. 
  4. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 mars 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-03-18/3417/3. Läst 11 augusti 2015. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-31/3476/3. Läst 14 augusti 2015. 
  6. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 september 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-09-29/3578/3. Läst 15 augusti 2015. 
  7. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 maj 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-05-23/7115b/2. Läst 23 juli 2015. 
  8. ^ ”Teater och musik: Stora teatern”. Göteborgs Aftonblad: s. 2. 18 februari 1891. http://tidningar.kb.se/2647969/1891-02-18/edition/0/part/1/page/2/?q=hamlet&from=1891-01-01&to=1891-12-31&sort=asc. Läst 16 november 2015. 
  9. ^ ”Teater och Musik”. Göteborgs Aftonblad: s. 5. 3 oktober 1891. http://tidningar.kb.se/2647969/1891-10-03/edition/0/part/1/page/3/?q=silfverbr%C3%B6llop%20%22stora%20teatern%22&sort=asc&freeonly=1&page=4. Läst 15 november 2015. 
  10. ^ Ord och Bild 1901 s. 55
  11. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (4): sid. 47. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_4.pdf. Läst 17 november 2015. 
  12. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 20 oktober 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-20/13111a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  13. ^ Bo Bergman (6 mars 1907). ”Fru Dybwads gästspel: 'Ett dockhem'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-06/13245a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 13 september 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-13/13429A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  15. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 25 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-25/13502B/2. Läst 26 juli 2015. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 7 maj 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-07/14014a/3. Läst 12 april 2016. 
  17. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 11 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-11/15204/7. Läst 28 maj 2016. 
  18. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 14 oktober 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-10-14/15237/6. Läst 28 maj 2016. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 november 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-11-25/15279/9. Läst 28 maj 2016. 
  20. ^ ”K. Dramatiska teatern”. Affischen: s. 2. 21 november 1889. https://tidningar.kb.se/p5jb106cmfvf2gfl/part/1/page/2. Läst 18 maj 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]