Miljöpartiet
| Miljöpartiet de gröna | |
 En maskros är partisymbolen. | |
| Förkortning | MP |
|---|---|
| Land | Sverige |
| Språkrör | Daniel Helldén Amanda Lind |
| Partisekreterare | Katrin Wissing |
| Gruppledare | Annika Hirvonen Rasmus Ling |
| Grundat | 20 september 1981 |
| Huvudkontor | Pustegränd 1–3, Stockholm |
| Antal medlemmar | 9 530[1] (8) |
| Politisk ideologi | Grön ideologi Ekologism Feminism |
| Politisk position | Center–Vänster[2] |
| Internationellt samarbetsorgan | Global Greens |
| Europeiskt samarbetsorgan | Europeiska gröna partiet |
| Politisk grupp i Europaparlamentet | G/EFA-gruppen |
| Färg(er) | Grön |
| Ungdomsförbund | Grön Ungdom (GU) |
| Studentförbund | Gröna Studenter (GS) |
| Riksdagen (2022)[3] | |
| Röstandel | 5,08 procent
|
| Mandat | 18 / 349
|
| Regioner (2022)[4][5] | |
| Röstandel | 3,23 procent
|
| Mandat | 31 / 1 720
|
| Kommuner (2022)[4][5] | |
| Röstandel | 3,82 procent
|
| Mandat | 309 / 12 614
|
| EU-valet (2024) | |
| Röstandel | 13,85 procent
|
| Mandat | 3 / 21
|
| Webbplats | |
| www.mp.se | |
| Svensk politik Politiska partier Val | |
Miljöpartiet de gröna (MP), vanligen Miljöpartiet, är ett politiskt parti i Sverige, bildat 1981.[6] Partiet växte fram främst ur miljörörelsen och fredsrörelsen och var ursprungligen en reaktion mot kärnkraftsomröstningen, blockpolitik och vad man uppfattade som bristande deltagardemokrati och jämställdhet i andra partier.[7][8][9] Dess tillkomst inspirerades av andra gröna partier som det tyska Die Grünen[8] som anammar den gröna ideologin. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Miljöpartiet de gröna.[10]
Miljöpartiet har en kvinnlig och en manlig partiledare, benämnda språkrör, vilka är Amanda Lind sedan april 2024 och Daniel Helldén sedan november 2023. Partiet är det näst minsta i riksdagen, med 18 mandat av 349, efter att ha fått 5,08% procent av rösterna i riksdagsvalet 2022.[11] I Europaparlamentsvalet 2019 fick Miljöpartiet 2 mandat, efter att ha fått 11,52 procent av rösterna.[12] I parlamentet är Miljöpartiet en del av Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA). Partiet är medlem av det Europeiska gröna partiet. Miljöpartiet har sitt starkaste stöd i storstadsregionerna Stockholms och Göteborgs kommuners riksdagsvalkretsar,[13] bland högutbildade väljare samt bland unga kvinnor.[14][15]
I den nationella svenska blockpolitiken brukar Miljöpartiet på senare år räknas till det rödgröna blocket eller som knutet till vänsterblocket,[8] och ingick 2014–2021 i regeringen tillsammans med Socialdemokraterna. Mellan 1998 och 2006 hade Miljöpartiet ett parlamentariskt samarbete med den socialdemokratiska Regeringen Persson och Vänsterpartiet och i valrörelsen inför riksdagsvalet 2010 samarbetade partiet med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som De rödgröna. År 2011 gjorde partiet dock en uppgörelse om migrationsfrågor med den borgerliga Regeringen Reinfeldt.
Ideologi
[redigera | redigera wikitext]Partiet vill att politiken inte bara ska eftersträva förbättrad materiell standard hos dagens svenska befolkning, utan också ta hänsyn till natur, djur, kommande generationer och hela världens befolkning.[7] Därför är hållbar utveckling, miljö och klimat partiets viktigaste frågor. Andra viktiga frågor för partiet är migrationspolitik, fred och jämställdhet.[7][16] Miljöpartiet formulerar sin politik utifrån vad man kallar en trefaldig solidaritet med det ekologiska kretsloppet, kommande generationer och världens alla människor. Partiet förespråkar en kretsloppsekonomi där människor återvinner material, lever av förnybara resurser och inte tär på sin omgivning, något man anser att ständig traditionell ekonomisk tillväxt gör.[16] Partiet vill sätta livskvalitet istället för materiell tillväxt som ledstjärna för utvecklingen, men har på senare år beskrivit teknisk utveckling och god ekonomi som nödvändigt för att möjliggöra grön ekonomi;[9] en uppfattning som betecknas ekomodernism.[17]
Partiet betonar vikten av deltagardemokrati och profilerar sig främst inom områden som miljö och energi men ofta även i frågor som asylrätt och djurskydd. 2014 började man även att profilera sig inom skolan, vilket man också gjorde till en huvudfråga.[18] Miljöpartiet var pådrivande i friskolereformen men sedan partikongressen 2013 säger Miljöpartiet nej till vinster i välfärden.[16]
Partiprogrammet börjar: "Miljöpartiet de gröna är en del av en världsomspännande grön politisk rörelse. Tillsammans kämpar vi för långsiktigt hållbara, demokratiska samhällen, där människor tar ansvar, både lokalt och globalt. Vår vision är samhällen som lever i fredlig samexistens, verkar i jämlikt samarbete och där människor, djur och natur respekteras."[16]
De senaste årens allianser på riksplanet med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har gjort att partiet har setts som ett parti tillhörande riksdagens vänsterblock.[8] Samverkan har dock alltid av de ingående parterna beskrivits som röd-grönt.[8]
På den ideologiska GAL–TAN-skalan ger en forskargrupp Miljöpartiet en ytterlighetsplacering som mer grönt, alternativt och libertarianskt (för individens självständighet och valfrihet) och mindre traditionellt, auktoritärt och nationalistiskt, än övriga riksdagspartier, nästan lika långt ut som Feministiskt initiativ och Piratpartiet, strax bortom Vänsterpartiet och Centerpartiet år 2014.[20] Forskarna gav Miljöpartiet en center-vänsterposition, omedelbart till höger om Socialdemokraterna på den ekonomiska vänster–höger-skalan, och omedelbart till vänster om Socialdemokraterna på den traditionella vänster–höger-skalan.[20][21] Även enligt väljarna hade Miljöpartiet en placering strax till höger om Socialdemokraterna 2014, men låg betydligt närmare det borgerliga blocket på 1980-talet.[19]
Politiskt program
[redigera | redigera wikitext]På sin hemsida (2018) lyfter Miljöpartiet fram fyra områden som särskilt viktiga. För det första miljöpolitiken, där Miljöpartiet vill skydda skogar, hav och den biologiska mångfalden. Men även att Miljöpartiet vill satsa på ekologisk mat, förnybar energi, hållbara transporter och grön ekonomi. För det andra klimatpolitiken, där Miljöpartiet vill att Sverige ökar takten för att bli fossilfritt. För det tredje skola och utbildning, där Miljöpartiet vill satsa på tidiga insatser, bättre villkor och högre lön för lärarna samt ökad jämlikhet mellan och i skolorna. Och för det fjärde migration och lika rätt, där Miljöpartiet framhåller sin vision om en värld utan gränser "där alla kan flytta, men ingen tvingas fly".
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bildandet (1981)
[redigera | redigera wikitext]Initiativet till att bilda ett nytt parti kom till stor del från Per Gahrton, tidigare riksdagsman för Folkpartiet (nu Liberalerna) och ordförande i Folkpartiets Ungdomsförbund, FPU (nu Liberala ungdomsförbundet).[8] År 1980 gav Gahrton ut boken Det behövs ett framtidsparti och vid ungefär samma tid bildades Aktionsgruppen för ett framtids- och miljöparti. Riksdagspartiernas sätt att hantera folkomröstningen om kärnkraften 1980 spelade också stor roll.[8]
Miljöpartiet bildades 1981 i Karolinska Läroverkets aula i Örebro och ville då placera sig utanför vänster-högerskalan och ansåg sig varken tillhöra det borgerliga eller socialistiska blocket.[8] Miljöpartiet hade även en bakgrund från lokala partier med grön profil som fanns innan Per Gahrton tog sitt initiativ, främst Stockholmspartiet som hade en vågmästarroll mellan blocken i Stockholms kommunfullmäktige.[8] Många aktiva vid partiets bildande 1981 hade tidigare engagerat sig i olika miljögrupper (miljörörelsen), fredsgrupper (fredsrörelsen), hyresgästföreningar, djurrättsorganisationer, m.m.[9]
Småparti utanför riksdagen (1982–1988)
[redigera | redigera wikitext]Partiet deltog för första gången i riksdagsvalet 1982, och fick då 1,7 procent av rösterna och kom således inte in i riksdagen.[8] På denna tid hade man inte några fasta partiledare utan partiet företräddes utåt av den som för tillfället var sammankallande i partiets politiska utskott.[8] Första partiledare i denna mening var Eva Sahlin (nu gift Bovin) från Hudiksvall.[9] I valrörelsen 1982 företräddes partiet av Ragnhild Pohanka.[9] Någon partistyrelse fanns inte förrän 1992.[8] På förtroenderådets möte hösten 1984 inrättades systemet med två språkrör – en man och en kvinna (Per Gahrton och Ragnhild Pohanka).[8] På extrakongressen i januari 1985 ändrades partinamnet till Miljöpartiet de gröna efter inspiration från andra gröna partier i Europa.[9] I samband med extrakongressen lämnade också en del medlemmar som förespråkade räntefri, så kallad ekologisk ekonomi Miljöpartiet och bildade Ekologiska partiet.[22] Inte heller 1985 lyckades man ta sig in i riksdagen.
Riksdagsparti (1988-1991)
[redigera | redigera wikitext]Miljöpartiet kom däremot in i riksdagen i 1988 års val – vilket sägs vara på grund av debatter om säldöd[8] och algblomning.[9] Partiet fick då 5,5 procent, vilket resulterade i 20 riksdagsledamöter.[8] Det var första gången på 70 år som ett nytt parti tog sig in i den svenska riksdagen under eget namn utan valsamverkan.[8]
Utanför riksdagen (1991-1994)
[redigera | redigera wikitext]1991 fick Miljöpartiet 3,4 procent och hamnade utanför riksdagen.[8] De blev därmed också det första partiet på 70 år som åkte ur riksdagen.
Riksdagsparti i opposition (1994-2014)
[redigera | redigera wikitext]Inför valet 1994 gjordes en större valkampanj och därmed kom Miljöpartiet åter in i riksdagen med 5,0 procent.[8] År 1995, i det första Europaparlamentsvalet, fick partiet 17,2 procent.[8]
I 1998 års riksdagsval backade partiet med 0,5 procentenheter (till 4,5 procent)[23] men vann politiskt inflytande när den socialdemokratiska minoritetsregeringen inledde ett budgetsamarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.[24] Som stödparti till regeringen Persson 1998–2002 kunde partiet infria 12 av valmanifestets 32 explicita löften, bland annat grön skatteväxling.[25] Socialdemokratiska stödröster bidrog sannolikt till att partiet höll sig kvar i riksdagen år 2002 med 4,65 procent av rösterna.[9] De tre rödgröna partierna fortsatte sitt budgetsamarbete fram till 2006, då den borgerliga Alliansen vann valet och Miljöpartiet gick i opposition.
Miljöpartiet har flera gånger fått avsevärt fler röster i EU-valen än riksdagsvalen.[7] Kravet på att lämna Europeiska unionen var länge en profilfråga för partiet,[8] men avskaffades hösten 2008 efter en medlemsomröstning.[26] I folkomröstningen om införande av euron i Sverige 2003 stödde Miljöpartiet den vinnande nej-sidan.[27]
Miljöpartiet har med åren alltmer närmat sig Socialdemokraterna och räknas nu till det rödgröna blocket på riksnivå. Inför riksdagsvalet 2010 skapade de rödgröna partierna ett samarbete med sikte på en gemensam regering.[28] Valet blev en motgång för de rödgröna totalt sett, men Miljöpartiet gjorde sitt dittills bästa val med 7,3 procent av rösterna. Efter valet gick Miljöpartiet in i en migrationsuppgörelse med alliansregeringen.[29][30]
I Europaparlamentsvalet 2014 gjorde Miljöpartiet ett av sina bästa val när man fick 15,4 procent av rösterna och blev näst största parti.
Regeringsparti (2014–2021)
[redigera | redigera wikitext]I riksdagsvalet samma år backade partiet något jämfört med 2010 och fick 6,9 procent. Trots tillbakagången blev partiet för första gången en del av regeringen när en koalitionsregering mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet bildades, regeringen Löfven I.
I regeringsställning 2014 till 2019 fick partiet igenom en fördubblad budget för klimat och miljö.[31] Man fick även igenom stängning av kärnkraftsreaktorer, stopp för försäljning av utsläppsrätter till andra länder,[32] ny klimatlag,[33] ny kemikalielagstiftning,[34] flygskatt[35] höjd energiskatt på drivmedel,[36] och höjda utsläppsavgifter. Miljöpartiet hade en pådrivande roll i att samförståndsavtalet med Saudiarabien bröts.[37] Man fick också igenom att höghastighetsjärnväg i Sverige skulle tidigareläggas till 2045,[38] med flera järnvägssatsningar.[39][40]
Sverige mottog under mandatperioden ett rekordstort antal flyktingar, och valmanifestets löfte om att aldrig göra det svårare för människor att fly till Sverige[41] kunde inte hållas under hösten 2015, då regeringen gjorde förändringar i asylpolitiken i restriktiv riktning.[42][43][44] Partiet övervägde inför beslutet att lämna regeringen men kom fram till att man genom att stanna undvek en ännu hårdare flyktingpolitik.[45] Miljöpartiet lyckades senare delvis driva igenom sitt förslag om förlängt uppehållstillstånd för ensamkommande flyktingbarn som väntat länge på Migrationsverkets negativa beslut, genom den så kallade gymnasielagen 2018.[46][47]
Partiet skadades under mandatperioden 2014 till 2019 av en förtroendekris efter att flera vallöften inte kunnat infrias. Det handlade bland annat om löften om generös migrationspolitik, Förbifart Stockholm, Vattenfalls kolkraft i Tyskland, arbetstidsförkortning samt nedläggning av Bromma flygplats.[32][48] 67 procent av valmanifestets 231 löften[41] bedömdes i augusti 2018 vara helt eller delvis uppfyllda.[48] Miljöpartiet gav också stöd till värdlandsavtalet med Nato, trots att partiprogrammet föreskriver alliansfrihet, demilitariserade zoner och förhindrande av Natoövningar på svensk mark.[16] Partiets opinionssiffror sjönk och i riksdagsvalet 2018 fick man 4,4 procent av rösterna.
Efter valet 2018 följde utdragna regeringsförhandlingar, vilka slutade med att Socialdemokraterna och Miljöpartet fortsatte att regera, efter att ha ingått överenskommelsen januariavtalet med Centerpartiet och Liberalerna. Mellan 2019 och 2021 satt Miljöpartiet därför i regeringarna Löfven II och III. Uppfyllnaden av vallöften var lägre under perioden 2018-2022 än under föregående mandatperiod — av 43 klimatpolitiska vallöften i partiets valmanifest har 53 procent uppskattats vara helt eller delvis uppfyllda genom propositioner, och 30 procent av dessa möttes av avslag.[49]
Opposition (2021-)
[redigera | redigera wikitext]Vid statsministeromröstningen 24 november 2021, efter att Stefan Löfven avgått som statsminister, röstades en ny tvåpartiregering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet fram. Samma dag valde Miljöpartiet dock att ställa sig utanför regeringen. Orsaken var att högeroppositionens budget samma dag hade bifallits i riksdagen.[50]
Organisation
[redigera | redigera wikitext].jpg)
Partisymbol
[redigera | redigera wikitext]Miljöpartiets partisymbol är gul maskros på en grön bakgrund.[51]
Medlemmar
[redigera | redigera wikitext]Miljöpartiet tillämpar en rotationsprincip som innebär att ingen bör sitta på ett externt uppdrag längre än tre mandatperioder i en följd, internt tillämpas ofta en nioårsregel.[52]
| Medlemsutveckling i Miljöpartiet de gröna 1987–2022 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Medlemmar | |||
| 1987 | 5 500 | |||
| 1988 | 8 500 | |||
| 1989 | 8 000 | |||
| 1990 | 7 600 | |||
| 1991 | 6 900 | |||
| 1992 | 6 400 | |||
| 1993 | 5 300 | |||
| 1994 | 6 500 | |||
| 1995 | 5 600 | |||
| 1996 | 6 950 | |||
| 1997 | 7 500 | |||
| 1998 | 7 900 | |||
| 1999 | 7 285 | |||
| 2000 | 6 918 | |||
| 2001 | 6 701 | |||
| 2002 | 8 011 | |||
| 2003 | 7 483 | |||
| 2004 | 7 178 | |||
| 2005 | 7 249 | |||
| 2006 | 9 543 | |||
| 2007 | 9 045 | |||
| 2008 | 9 111 | |||
| 2009 | 10 635 | |||
| 2010 | 15 544 | |||
| 2011 | 14 648 | |||
| 2012 | 13 354 | |||
| 2013 | 13 760 | |||
| 2014 | 20 214 | |||
| 2015 | 16 735 | |||
| 2016 | 13 689 | |||
| 2017 | 10 719 | |||
| 2018 | 12 418 | |||
| 2019 | 10 588 | |||
| 2020 | 9 530 | |||
| 2021 | 10 073 | |||
| 2022 | 14 778 | |||
Språkrör
[redigera | redigera wikitext]_(cropped).jpg)
|
| |
De två nuvarande språkrören (2024), Amanda Lind och Daniel Helldén.
| ||
Partiets nuvarande språkrör (2024) är Daniel Helldén och Amanda Lind.
Partiet har valt att i stället för partiledare ha två språkrör, ett manligt och ett kvinnligt, dels av jämställdhetsskäl och dels för att partiet förespråkar kortare arbetstider då två språkrör kan dela på arbetet.[53] Enligt partiets stadgar får språkrören inte inneha den posten mer än tio år i rad.[54] Vid kongressen 2009 röstade man igenom att språkrör ska kunna bli statsråd.[55]
Bland partiets tidigare språkrör märks Per Gahrton, Ragnhild Pohanka (lämnade partiet 2012[56]), Eva Goës, Birger Schlaug, Marianne Samuelsson, Maria Wetterstrand, Gustav Fridolin och Isabella Lövin.[57]
| Åren | Kvinna | Man |
|---|---|---|
| 1981–1984 | Alternerande sammankallande i politiska utskottet. | |
| 1984–1985 | Ragnhild Pohanka | Per Gahrton |
| 1985–1986 | Birger Schlaug | |
| 1986–1988 | Eva Goës | |
| 1988–1990 | Fiona Björling | Anders Nordin |
| 1990–1991 | Margareta Gisselberg | Jan Axelsson |
| 1991–1992 | Vakant | |
| 1992–1999 | Marianne Samuelsson | Birger Schlaug |
| 1999–2000 | Lotta Nilsson Hedström | |
| 2000–2002 | Matz Hammarström | |
| 2002–2011 | Maria Wetterstrand | Peter Eriksson |
| 2011–2016 | Åsa Romson | Gustav Fridolin |
| 2016–2019 | Isabella Lövin | |
| 2019–2021 | Per Bolund | |
| 2021–2023 | Märta Stenevi | |
| 2023–2024 | Daniel Helldén | |
| 2024– | Amanda Lind | |
Grafisk tidsaxel
[redigera | redigera wikitext]
Ett av partiets två första språkrör, Ragnhild Pohanka, lämnade så småningom Miljöpartiet och gick istället med i Vänsterpartiet.[58]
Partisekreterare
[redigera | redigera wikitext]- 1985–1999 Kjell Dahlström
- 1999–2007 Håkan Wåhlstedt
- 2007–2011 Agneta Börjesson
- 2011–2016 Anders Wallner
- 2016–2019 Amanda Lind
- 2019 Marléne Tamlin (t.f.)
- 2019–2021 Märta Stenevi
- 2021 Linus Lakso (t.f.)
- 2021– Katrin Wissing
Partistyrelse
[redigera | redigera wikitext]Partistyrelsen är Miljöpartiets högsta beslutande organ mellan kongresserna.[59] Medlemmar i partistyrelsen i Miljöpartiet (2023–2025) är:[60]
|
Medlemmar i partistyrelsen i Miljöpartiet (2021–2023) var:[61]
Medlemmar i partistyrelsen i Miljöpartiet (2019–2021) var:[62]
Sammankallande/Ordförande i partistyrelsen
[redigera | redigera wikitext]Ordförande leder partistyrelsen i dess arbete.
- 1995–1997 Gunvor G. Ericson
- 1997–1999 Conny Wahlström
- 1999–2002 Ulf Holm
- 2002–2003 Anita Jonsson
- 2003–2006 Ulf Holm
- 2006–2011 Magnus Johansson
- 2011–2014 Helene Öberg
- 2014–2017 Jon Karlfeldt
- 2017–2020 Marléne Tamlin
- 2020–2022 Linus Lakso
- 2022– Marcus Friberg[65]
Finanser
[redigera | redigera wikitext]
Fördelning av Miljöpartiets intäkter 2021[66]
| Försäljning och lotterier (7 %) |
| Statligt partistöd (74 %) |
| Övriga intäkter (1 %) |
| Medlemsavgifter (4 %) |
| Donationer (14 %) |
Miljöpartiet får sin största intäkt från det statliga partistödet.[66]
Valresultat
[redigera | redigera wikitext]
Riksdagsval[redigera | redigera wikitext]
Riksdagsval per kommun[redigera | redigera wikitext].svg)
Gruppledare i riksdagen[redigera | redigera wikitext]Miljöpartiet har, till skillnad mot övriga partier, två gruppledare i riksdagen. Dessa leder riksdagsgruppens arbete.[källa behövs]
Riksdagsledamöter[redigera | redigera wikitext] Det står i Miljöpartiets stadgar att ingen riksdagsledamot får sitta längre än tre mandatperioder i följd. Efter det får personen inte väljas till samma uppdrag igen inom tre år. När listan till riksdagsval väljs används principen varannan kvinna varannan man, för att uppnå en jämn könsfördelning.[52] De för närvarande[när?] sittande riksdagsledamöterna är:[75]
Europaparlamentsval[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
.svg)
.svg)
Europaparlamentariker
[redigera | redigera wikitext]Det är infört i Miljöpartiets stadgar att ingen Europaparlamentariker får sitta längre än två mandatperioder i följd, personen får därefter inte väljas till samma uppdrag igen inom tre år. När listan till Europaparlamentsval väljs används principen varannan kvinna, varannan man, för att uppnå en jämn könsfördelning.[52] De tre mandaten som partiet fick i EU-valet 2024 besattes av Alice Bah Kuhnke, Pär Holmgren och Isabella Lövin.
- Per Gahrton, 1995-2004
- Ulf Holm, 1995-1999
- MaLou Lindholm, 1995-1999
- Inger Schörling, 1995-2004
- Carl Schlyter, 2004-2014
- Isabella Lövin, 2009-2014, 2024-
- Peter Eriksson, 2014-2016
- Bodil Valero, 2014-2019
- Max Andersson, 2014-2019, (lämnade partiet i februari 2019 men satt kvar i parlamentet till mandatperiodens slut)[79]
- Linnéa Engström, 2014-2019 (efterträdde Isabella Lövin i oktober 2014)[80]
- Jakop Dalunde, 2016-2019, 2020-2024 (efterträdde Peter Eriksson i maj 2016, åter i parlamentet i februari 2020 efter att Sverige fick ytterligare ett mandat på grund av Brexit)[81][82]
- Alice Bah Kuhnke, 2019-
- Pär Holmgren, 2019-
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”15 000 medlemmar lämnade Socialdemokraterna”. Sveriges Radio. 29 januari 2021. https://sverigesradio.se/artikel/15-000-medlemmar-lamnade-socialdemokraterna. Läst 24 maj 2021.
- ^ ”Valmanifest 2010”. Miljöpartiet. Arkiverad från originalet den 8 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120208063138/http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=205238.
- ^ ”Fördelning av mandat i riksdagen och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 17 september 2022. sid. 86. https://resultat.val.se/protokoll/protokoll_Val_20220911_00_RD.pdf. Läst 19 september 2022.
- ^ [a b] ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022.
- ^ [a b] ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022.
- ^ Miljöpartiets webbplats
- ^ [a b c d] Miljöpartiet de gröna i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 maj 2018.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] Torbjörn Nilsson (2010), Miljöpartiets historia, Tidningen Populär historia
- ^ [a b c d e f g h] Birger Schlaug, "Miljöpartiet de Grönas språkrör - historien från Eva Sahlin till Maria Wetterstrand". Texter publicerade på bloggen schlaug.se under våren 2010, redigerade av Mikaela Holm.
- ^ ”Registrerade partibeteckningar”. https://www.val.se/for-partier/partibeteckning/registrerade-partibeteckningar.html. Läst 5 mars 2018.
- ^ ”Valresultat 2022 – för riksdagsvalet, region- och kommunval”. valresultat.svt.se. https://valresultat.svt.se/2022/index.html. Läst 26 oktober 2022.
- ^ [a b] ”Fördelning av mandat i Europaparlamentet och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 31 maj 2019. sid. 3. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/protokoll/protokoll_00E.pdf. Läst 31 maj 2019.
- ^ ”Röstfördelning per riksdagsvalkrets”. Valmyndigheten. 19 september 2014. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 5 mars 2018.
- ^ ”MP och FI starkt bland unga”. SVT Nyheter. 26 maj 2014. https://www.svt.se/nyheter/val2014/mp-och-fi-starkt-bland-unga. Läst 18 augusti 2018.
- ^ ”Partisympatiundersökningen maj 2021”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/partisympatier/partisympatiundersokningen-psu/pong/publikationer/partisympatiundersokningen-maj-2021/. Läst 6 november 2021.
- ^ [a b c d e] Miljöpartiets partiprogram, beslutat på kongressen 2013
- ^ Birger Schlaug, "Några tankar till mp inför skrivande av nytt partiprogram", januari 2010
- ^ ”Nyvalet, partiernas viktigaste frågor”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150224112901/http://nyvalet.se/partiernas-viktigaste-fragor-infor-valet-extravalet/. Läst 24 februari 2015.
- ^ [a b] SCB, Valundersökningar 1979-2006. Se även visualisering för 1979-2014 på Torbjörn Bergmans blogg (2016).
- ^ [a b] ”Grafik: Det här är GAL-TAN-skalan”. Sveriges Radio. 5 april 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6924173.
- ^ ”CHES Stats” (på engelska). Chapel Hills Experts Survey (CHESDATA.EU). Arkiverad från originalet den 24 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191024045847/https://www.chesdata.eu/ches-stats. Läst 24 oktober 2019.
- ^ Ola Säll (1985-04-07) Ekologer bildar nytt miljöparti, Svenska Dagbladet, sid:6
- ^ https://historik.val.se/val/val_98/slutres/riksdag/index.html Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. läst 2018-05-08
- ^ Bitte Hammargren & Anita Kratz (1998-09-24) V och mp stöder s-ledd regering, Svenska Dagbladet, sid:5
- ^ Adrian Talaney (2009), Kan man infria vallöften utan att sitta i regeringen? En studie i Vänsterpartiet och Miljöpartiets vallöftesinfriande under mandatperioden 1998-2002. Studentuppsats statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Sid 24
- ^ ”Mp slopar krav på EU-utträde”. Svenska Dagbladet. 6 oktober 2008. http://www.svd.se/mp-slopar-krav-pa-eu-uttrade. Läst 22 januari 2015.
- ^ Mats Hallgren (2002-09-02) Taktik gömma EMU-frågan, Svenska Dagbladet, sid:10
- ^ Melzer, Herman (7 december 2008). ”Klart för rödgrönt regeringsalternativ”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/2492390. Läst 8 november 2023.
- ^ "'Historisk' enighet om migration", svd.se, 3 mars 2016. Åtkomst den 12 december 2016.
- ^ "Kan lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand fixa lärarbristen?" (vid 41m50s), Ekots lördagsintervju, 17 december 2016. Åtkomst den 17 december 2016.
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (20 september 2016). ”Budgeten för 2017 på fem minuter”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/artiklar/2016/09/budgeten-for-2017-pa-fem-minuter/. Läst 24 augusti 2017.
- ^ [a b] Lista: Så har det gått med regeringens vallöften Arkiverad 7 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine., Metro 2018-02-08
- ^ Från och med idag har Sverige en klimatlag, Pressmeddelande regeringen 2018-01
- ^ Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning, Pressmeddelande regeringen mars 2015
- ^ Skatt på flygresor, pressmeddelande regeringen juni 2017
- ^ Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel, Pressmeddelande regeringen augusti 2015
- ^ http://www.expressen.se/nyheter/miljopartiet-hotade-att-lamna-regeringen/
- ^ Höghastighetståg: Mp ställde ultimatum till s, Aftonbladet 2018-04-17
- ^ Regeringen söker medfinansiring från EU för dubbelspårsutbyggad Arkiverad 2 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine., Nya ostkustbanan
- ^ Regeringen påbörjar Norrbottniabana upp till Skellefteå
- ^ [a b] ”Valmanifest 2014”. Arkiverad från originalet den 12 september 2022. https://web.archive.org/web/20220912200351/https://www.mp.se/politik/valmanifest2014/. Läst 8 maj 2018.
- ^ ”Regeringen stärker den inre utlänningskontrollen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/paflykt/article21508521.ab. Läst 4 mars 2016.
- ^ ”V utanför flyktinguppgörelse - DN.SE”. DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/politik/v-utanfor-flyktinguppgorelse/. Läst 24 oktober 2015.
- ^ ”Regeringen: Ny lagstiftning för färre asylsökande”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-utokade-id-kontroller-vid-gransen. Läst 24 februari 2016.
- ^ ”Lövin: ”Ingen hemlighet att vi övervägde att lämna””. Omni. https://omni.se/lovin-ingen-hemlighet-att-vi-overvagde-att-lamna/a/e1x4AM. Läst 18 augusti 2018.
- ^ Löfvens vinglande i flyktingfrågan fortsätter, Aftonbladet 2017-11-27
- ^ Centerpartiet säger ja till ensamkommande, Dagens industri 2018-02-13
- ^ [a b] ”Expert: "Brutna löften spelar större roll än genomförda"”. Dagens nyheter. 22 augusti 2018. https://www.dn.se/nyheter/politik/brutna-loften-spelar-storre-roll-an-genomforda/.
- ^ Bark, Tor (2022). Tomma ord och övergivna löften: En redogörelse om de rödgrönas miljö-och klimatpolitiska löften och genomförande. sid. 48. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-113206. Läst 6 juli 2024
- ^ ”Miljöpartiet lämnar regeringen – ny statsministeromröstning kan vänta”. SVT Nyheter. 24 november 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/miljopartiet-lamnar-regeringen-ny-statsministeromrostning-vantar. Läst 13 januari 2022.
- ^ ”Registrerade Partibeteckningar”. https://www.val.se/for-partier/partibeteckning/registrerade-partibeteckningar.html. Läst 5 mars 2018.
- ^ [a b c] ”Miljöpartiet de grönas stadgar, antagna vid kongressen 2015”. Miljöpartiet. http://www.mp.se/om/stadgar.
- ^ ”Miljöpartiet de gröna – Vanliga skolfrågor”. 16 mars 2009. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121019123111/http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=166162. Läst 13 februari 2011.
- ^ ”Stadgar”. Miljöpartiet. https://www.mp.se/om/stadgar/. Läst 17 augusti 2023.
- ^ ”MP:s språkrör får bli ministrar”. Dagens Nyheter. 17 maj 2009. http://www.dn.se/nyheter/politik/mps-sprakror-far-bli-ministrar/.
- ^ ”Ragnhild – en evig aktivist”. Dalarnas Tidningar. 29 maj 2012. https://www.dt.se/artikel/ragnhild-en-evig-aktivist.
- ^ ”Kongresser, tidigare språkrör och viktiga datum i Miljöpartiets historia”. Miljöpartiet. http://www.mp.se/om/historia/fakta. Läst 22 januari 2015.
- ^ ”Ragnhild – en evig aktivist”. Dalarnas Tidningar. 29 maj 2012. https://www.dt.se/artikel/ragnhild-en-evig-aktivist.
- ^ ”Partistyrelsen”. Miljöpartiet. https://www.mp.se/om/partistyrelse. Läst 15 april 2020.
- ^ ”Partistyrelsen”. Miljöpartiet. https://www.mp.se/om/partistyrelsen/. Läst 12 maj 2024.
- ^ ”Partistyrelsen är vald – för perioden 2021-2023”. 20 december 2021. https://www.mp.se/orust/just-nu/partistyrelsen-ar-vald-perioden-2021-2023/. Läst 19 augusti 2022.
- ^ Manell, Johan (6 maj 2019). ”MP-kongress gick emot valberedningen – Stenevi ny partisekreterare”. Altinget: miljö och energi. https://www.altinget.se/miljo/artikel/mp-kongress-gick-emot-valberedningen-stenevi-ny-partisekreterare. Läst 15 april 2020.
- ^ Zare, Shohreh (5 maj 2019). ”Emmali Jansson vald till MP:s partistyrelse”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/emmali-jansson-vald-till-mp-s-partistyrelse. Läst 15 april 2020.
- ^ ”Eskilstunabo vald till topposition i Miljöpartiet”. www.ekuriren.se. 10 juni 2019. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201001073802/https://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/eskilstunabo-vald-till-topposition-i-miljopartiet-sm5165693.aspx. Läst 15 april 2020.
- ^ Nya namn i Miljöpartiets styrelse 2022-12-03
- ^ [a b] Julius Bengtsson. ”Statligt stöd, donationer och lotterier – så finansieras partierna”. Arkiverad från originalet den 28 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230628102102/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/partibidrag. Läst 21 september 2024. SVT, 19 augusti 2022.
- ^ [a b c d e f g h] ”Allmänna val, valresultat”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 29 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160129201830/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Demokrati/Allmanna-val/Allmanna-val-valresultat/.
- ^ ”Val till riksdagen 2010”. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html.
- ^ ”Val till riksdagen 2014”. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html.
- ^ ”Val till riksdagen 2018”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-landsting-och-kommun/2018/valresultat.html.
- ^ ”Val till riksdagen 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-landsting-och-kommun/2022/valresultat.html.
- ^ ”MP får två kvinnliga gruppledare”. Aftonbladet. 27 november 2019. https://www.aftonbladet.se/a/Vbrj4l. Läst 20 mars 2020.
- ^ ”Karolina Skog / Miljöpartiet”. mp.se. 1 mars 2021. Arkiverad från originalet den 21 december 2021. https://web.archive.org/web/20211221144519/https://www.mp.se/om/karolina-skog. Läst 1 mars 2021.
- ^ ”Rasmus Ling ny gruppledare för MP i riksdagen”. mp.se. 16 december 2021. https://press.mp.se/posts/pressreleases/rasmus-ling-ny-gruppledare-for-mp-i-riksdagen. Läst 11 januari 2022.
- ^ ”Val till riksdagen – Valda”. Valmyndigheten. 19 september 2014. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/valda.html. Läst 22 januari 2015.
- ^ ”Han ersätter Per Bolund i riksdagen”. Altinget.se. 17 november 2023. https://www.altinget.se/nyttomnamn/han-ersatter-per-bolund-i-riksdagen. Läst 12 maj 2024.
- ^ [a b c d e] ”Valresultat Europaparlamentsval”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 29 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160129185501/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Demokrati/Allmanna-val/Europaparlamentsval-valresultat/.
- ^ Valmyndigheten, Valpresentation 2024, Val till Europaparlamentet
- ^ ”MP-toppen hoppar av i protest: ”MP har blivit som S””. Aftonbladet. 21 februari 2019. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VRVbwd/mp-toppen-hoppar-av-i-protest-mp-har-blivit-som-s. Läst 5 maj 2019.
- ^ ”Linnéa Engström (mp) till Europaparlamentet”. Dagens Opinion. 3 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141009113213/http://www.dagensopinion.se/linn%C3%A9a-engstr%C3%B6m-mp-till-europaparlamentet. Läst 22 januari 2015.
- ^ ”svt.se”. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/jakop-dalunde-tar-over-i-eu-parlamentet. Läst 21 november 2016.
- ^ Haglund, Fredrik (20 januari 2020). ”Miljöpartiet växer med brexit”. Nyhetssajten Europaportalen. https://www.europaportalen.se/2020/01/miljopartiet-vaxer-med-brexit. Läst 15 april 2020.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Miljöpartiet.- Miljöpartiet de gröna
- Miljöpartiets politik
- Miljöpartiets partiprogram
- Populär Historias artikel om Miljöpartiets historia
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
.svg)
